Hållbar utveckling Energi & klimat. Mathias Sundin BioFuel Region

Relevanta dokument
Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Vad gör vi åt allt de.a då?

Lärande för hållbar utveckling i grundskolan

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Lektion nr 3 Matens resa

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Hur utvecklar vi lärandet för hållbar utveckling i Jämtlands skolor?

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser


Presentation & bakgrund

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Programanpassad hållbarhet för gymnasiet

Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson

Indikatornamn/-rubrik

Utveckling och hållbarhet på Åland

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Förnybara energikällor:

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget:

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Min bok om hållbar utveckling

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari.

Lärande för hållbar utveckling i Sundsvalls grundskolor

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Lärande för hållbar utveckling i Sundsvalls grundskolor

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Energi- och klimatdagen 2014

Upptäck Jordens resurser

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Lärande för hållbar utveckling i grundskolan

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Energigas en klimatsmart story

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell

Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

Politik, samhälle & media

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

Min bok om hållbar utveckling

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Fakta om klimatförändringar

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Klimat, vad är det egentligen?

Eftermiddagens program

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Liv och miljö Lärarmaterial

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr!

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Utbildningspaket Konsumtion

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presenta on av: Mats Andersson Hybricon AB

Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Färden mot en fossilfri kyrka. SKKF:s Rikskonferens, 22 maj 2018

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

DINA VAL SPELAR ROLL

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Åtgärdsplan för hållbar energi Arvika kommun

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Bioenergin i EUs 2020-mål

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Stadens utveckling och Grön IT

På väg mot en hållbar framtid

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energisituation idag. Produktion och användning

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Transkript:

Hållbar utveckling Energi & klimat Mathias Sundin BioFuel Region

Behövs det e ny lärande för nya der?

Medlemsorganisation för Västerbotten och Västernorrland med samarbeten i övriga Norrland och med utblick mot övriga världen! 11 kommuner 1 landsting 1 länsstyrelse 1 regionförbund 3 universitet 11 företag/industrier

Vår vision: är a vara en världsledande region i omställningen ll biodrivmedel och nya produkter från förnybara råvaror Därför fokuserar vi på a vara kunskapsledande i samhällsomställning industriell och regional utveckling ökat utbud av förnybara råvaror

Vad är en hållbar fram d?

Gro Harlem Brundtland Norges statsminister 1986 1996 Generaldirektör för WHO 1998-2003 Hållbar utveckling är en utveckling som llfredställer dagens behov utan a äventyra kommande genera oners möjligheter a llfredställa sina behov. - Brundtlandkommisionen 1987

Tre dimensioner Ekologisk dimension Social dimension Ekonomisk dimension

Är vi hållbara?

En sol som ger oss all energi E jordklot som kan producera och ta hand om visst mycket varje år

1965 54 % * Concept by New Economics Founda on, UK

1986 100% * Concept by New Economics Founda on, UK

2011 World overshoot day*: 27 september 135% * Concept by New Economics Founda on, UK

Hur hållbar är olika delar av världen? Norra Sverige 28 % Syd- amerika Afrika 51 % 76 % Nord- amerika 142 % Asien EU 197 % 203 %

Om alla i hela världen levde som Afrika Asien Syd- amerika 65 % 77 % 116 % EU Norra Sverige Nord- amerika 224 % 307 % 438 %

Hur har det kunnat bli så här?

Industrialisering och ökad välfärd har kra igt ökat vårt energibehov. Vi har på kort d gå från a leva av det solen och jorden producerar löpande.

ll det här!!!

Energianvändningen

Tillgång ll energi

Global energi llförsel Biobränslen 10% Va en 2% Vind/sol 1% Fossilgas 21% Kärnkra 6% 81% fossil energi Olja 33% Kol 27% Källa: Energimyndigheten

Na onell energi llförsel (Sverige) 27% 30,40% 10,80% 4,20% 2,90% Olja Naturgas Kol biobränsle Övrigt Va enkra Kärnkra t 1,20% 22,90% Källa: Energimyndigheten

Vad får de a för konsekvenser?

Kolets kretslopp Vår användning av fossila bränslen ger e llsko av växthusgaser i atmosfären.

Ökade halter i atmosfären ger en växthuseffekt Den ökade halten av växthusgaser i atmosfären gör a solstrålarnas värmeenergi i högre utsträckning stannar kvar i atmosfären med ökad temperatur som följd.

Ökad temperatur ger förändrat klimat 2010 var llsammans med 2005 det varmaste året sedan mätningarna började. Källa: SMHI

Förändat klimat ger mer extremväder

Vilket ter sig olika i olika delar av världen Bränder i Australien

Översvämning Bangladesh

Tornados USA

Smältande is Ark s

Maldiverna är en republik som består av 300 000 invånare fördelat på drygt 1000 öar. Om klima örändringen fortsä er i nuvarande takt kommer dessa öar a ligga under va en inom 10-20 år så regeringen har sedan några år börjat spara pengar för a kunna köpa e ny land åt sin befolkning

Som om inte de a var nog så finns det y erligare en utmaning!

Peak Oil Än så länge är det framför allt ökade priser på drivmedel som vi märker av men vad händer om oljan på allvar blir en bristvara. Hur påverkas våra liv och hur påverkas säkerhetsläget i världen?

Hur mycket är vi beredd a riskera för oljans skull?

Vad gör vi åt allt de a då? Jo, vi sä er mål på interna onell, na onell, regional och lokal nivå. Vi ar på några av dessa

FN:s 2- gradersmål Max två graders ökad global medeltemperatur år 2050 i jämförelse med förindustriell d IPCC anser a om vi får en ökning av medeltemperaturen som övers ger 2 grader så får vi så stora klima örändringar a vi inte kan överblicka resultaten i form av havsnivåer, biologisk mångfald, extremväder etc. För a nå målet så måste utsläppen kulminera inom några år och ll år 2050 behövs en minskning av växthusgaser på upp emot 85% enligt IPCC.

Finns det konkretare mål kopplat ll de a? Kyotoavtalet: 5,2% minskning av CO2- utsläpp 2012 vs. 1990 EU:s 2020- mål: 20% (30%) minskning av CO2- utsläpp 2020 vs. 1990

Källa: Energimyndigheten

Koldioxidutstläpp Sverige 2009 2,50% 8% 17,70% Förbränning industri Trans- porter 21,50% Bostäder/service Värmeverk Övrigt Industriprocesser 7,10% 43,20% Källa: Energimyndigheten

Vad kan man göra för a påverka de a?

Var uppstår vårt energibehov? 25% 15% 30% Shopping Resor Boende Mat 30% Källa: Energimyndigheten Mat 25%

Jämförelse av transportmedel Jämförelse av utsläpp av fossil co2 per person vid en resa om 50 mil. Källa: Sweco För de kollek va transportmedlen (buss, tåg & flyg) har man räknat med a 2/3 av platserna är upptagna. Med el har man räknat med förnybar el från vind, sol eller va en.

Transportpoli ska hänsynsmålet: Fossilfri fordonsflo a år 2030 En bil i Sverige finns kvar i trafik i genomsni 17 år. Saab 900 Turbo 1995

Drivmedelsförsäljning Sverige 2011 1,40% 2,30% 42,60% Bensin Diesel Fordonsgas E85 53,70% Källa: Svenska Petroleum och Biodrivmedel Ins tutet

Våra bästa res ps! ü Samåk! ü Använd transportmedel som inte går på fossil energi som tex. tåg och fordon som går på förnybara drivmedel ü Cykla och gå mer! ü Eco- driving

Hur påverkar vi med vår mat? Det går åt 10 gånger så mycket energi a producera kö som a producera grönsaker. Nötkö är extra dåligt för klimatet e ersom kossor släpper ut mycket metangas pga. sin idissling. Även risodling frigör mycket metangas och e ersom odlingen sker långt bort innebär det också långa transporter.

Intressant räkneexempel: Hur långt har din frukost färdats? Skriv ned vad du äter ll frukost och försöka hi a ursprunget ll all mat du äter. Lista med EAN- koder finns på nätet. Räkna ihop hur långt frukosten har färdats totalt. Fundera var som händer om man exempelvis handlar närproducerat, byter ut vissa produkter, alternerar transportsä etc.

Våra bästa ma ps! ü ü ü ü ü ü Handla e er säsong Minska på kö et, ät mer vilt kö och kyckling än nötkö Undvik rödlistad fisk och odlad fisk Ät mer grönsaker Handla ekologiskt, kravmärkt, fair- trade- märkt etc. Närodlat minskar på transporter men kan ändå öka utsläppen om det är växthusodlat

Boende

Visste du a : Om vi med vårt kunnande skulle kunna halvera energiförbrukningen i 5% av alla befintliga byggnader och häl en av nybyggna onerna i Kina 2010-2015 så skulle det motsvara. ü eller ü eller ü A ta bort alla bilar i Sverige, Norge & Danmark A stänga ned all flygtrafik i världen i 4 månader A spara el motsvarande 30 000 vindkra verk

Våra bästa energispar ps för boendet! ü Sänka inomhustemperaturen med 1-2 grader ü Värma upp huset med bergvärme, solenergi eller ärrvärme ü Slå av alla elprodukter på knapp i stället för a ha dem på standby- läge ü Byt ut elprodukter ll nya med låg energiklassning ü Tilläggsisolera och byta ut fönster ll moderna och energieffek vare

Shopping / konsum on

Visste du a : Forskning visar a vi människor var lyckligast innan konsum onssamhället drog igång på 50- talet? Anledningen är a vi jobbar mer för a ha råd med alla prylar och då får vi mindre d ll a göra det som gör oss lyckliga, vilket är ü ü ü ü ü Ha sex med varandra Umgås med familj & kompisar Laga och äta mat Uppleva äventyr och upplevelser Vara ute i naturen

Kunskaps & värderingsövning Hur många liter vatten går det åt att för att göra ett par jeans. ( 6600 liter, o,5 kg kemikalier och 103 bekämpningsmedel ) Hur många jeans säljs i Sverige varje år? ( ca 12 miljoner par) Hur påverkar vår konsumtion vår värld?

Nedskräpade hav

Våra bästa shopping ps! ü Reduce reuse - recycle ü Köp ekologiskt och fair- trade ü Byt ut gamla saker som drar mycket energi ü Köp och sälj begagnat gör om begagnade saker så a de blir fräscha och hippa ü Skippa prylarna och lägg den på de saker som verkligen gör dig lycklig

Vad är det som styr oss då?

Sverige och Norrland har en stor poten al!

Råvara!

Energi!

Kunskap!

Vad behöver vi mer? Ø Ø Ø Ø Ø Ø Individer som har kunskap och mo va on a göra bra ak va val i livet Poli ker som vågar ta obekväma beslut ll förmån för hållbar samhällsutveckling Fortsä a a utveckla ny grön teknik som kan spridas globalt Fortsä a a effek visera energianvändning i alla dess former Minska ned på konsum on och transporter totalt se Diskutera begreppen llväxt, välfärd, solidaritet, lycka etc. i skolan, på jobbet och hemma

Hur kan ni engagera er?

Hållbara projektarbeten gymnasieelever 12/13 - å onde läsåret Inspira on, kickoff, support, avstämning & s pendier Allt från motorer ll radioprogram 2-5 s pendier per år har delats ut hi lls

S pendiater 2012 Alla elever och lärare som är intresserad bjuds in ll en kickoffdag i början av hös erminen. Dagen brukar innehålla studiebesök och någon inspirerande föreläsning. Man anmäler si projektarbete senast 15 oktober genom a mejla in det formulär som ligger på webbsidan.

UF- företag som projektarbete A driva UF- företag som projektarbete kan vara mycket givande. Genom vårt samarbete med Ung Företagsamhet kan vi både erbjuda e miljöhä e samt a vi deltar på de regionala mässorna.

Tre dimensioner Kärnkra Förnyelsebara drivmedel Gröna kemikalier Hållbar matlagning Återvinning Vindkra Biogas Ekologiska kläder El- skoter Passivhus Ekologisk dimension Ekonomisk dimension Mänskliga rä gheter Tillsatser i mat Cancerinsamling Människans hälsa Rent va en runt om jorden Tjernobyl Social dimension UF- företag Arbets llfällen energiomställn.

Nyfiken a veta mer?

Mer informa on: www.knutprojektet.se www.facebook.com/knutprojektet

De a var allt jag hade a bjuda på! Tack så mycket för mig!