Journalistiken och offentlighetsidén Journalistik, HT11 Göran Svensson 26/10 2011
Medier och samhälle Medierna formas av det samhälle och den kultur de utgör del av eller Medierna formar det samhälle och den kultur som de utgör del av eller De formar varandra ömsesidigt
Kraften inifrån? Vilken makt och vilket inflytande utövar medierna själva? Medierna som aktör - mediernas makt Medierna som arena - medierna som plats för andra aktörers handling Medier som modell för aktörers handlande Medialisering av samhället?
Fält för medialisering En medialisering av samhälleliga fält och institutioner - tendenser: - politikens medialisering - forskningens medialisering - kulturens medialisering En vidare kulturalisering av ekonomin - design och prognosticering - kunskapsintensiv produktion med IT-stöd - promotion, marknadsföring och varumärke - finansiell marknad styrd av signaler
Tre sätt att se på medier Att se medievärlden som en marknad från den enskilda producenten till globala medieföretag Att se medievärlden som en arena för politik från delaktighet till statlig kontroll Att se medievärlden som ett fält där sociala gemenskaper formas community media eller nya former av gemenskap
Tre typer av demokratiska mediesystem empiriskt belagda Polariserad pluralism - där partier och politik har central roll - Sydeuropa Demokratisk korporativism - där statens inflytande är centralt - Norden och Sverige Marknadsliberalism - där marknaden har huvudrollen - USA och till viss del Storbritannien Källa: Hallin and Mancini, 2004
1. Dagspressens styrka Kriterier för att jämföra dessa mediesystem 2. Länkarna mellan politiska partier och medierna graden av politisk parallelism 3. Graden av professionalism inom journalistkåren 4. Graden och karaktären på statliga interventioner i mediesystemet Källa: Hallin and Mancini, 2004
och bortom det demokratiska? Hur kan vi tänka kring vad som formar mediesystemet och journalistiken? Vad för slags ekonomiskt system? - neo-liberalt/reglerat Vad för slags politiskt system? - demokratiskt/icke-demokratiskt Hur kombineras elementen? - dominerande aspekt/blandande aspekter Råder stabilitet eller förändring? - stabila/övergångssystem Källa: Park och Curran, 2000
Normativa teorier om medier och kommunikation Behandlar vilken roll vi anser att medier och kommunikation bör ha i samhället, t.ex: - Hur ska de ägas och kontrolleras? - Hur kan de används? - Vilka krav kan ställas på de som äger, använder och kontrollerar? - Vilket ansvar har de och hur kan de ställas till ansvar?
De gamla medieideologierna Den auktoritära ideologin Den frihetliga ideologin Den sociala ansvarsideologin Den marxistiska medieideologin
alternativa medieideologier Den demokratiska ideologin - demokratin och dess bredd och djup blir central för hur medierna styrs Den professionella ideologin - yrkesutövarna förvaltar och styr Utvecklingsideologin - särskilda villkor och reglering för att skapa nationell utveckling
1972 års pressutredning Information Kommentar Granskning Gruppkommunikation 1994 års pressutredning Information Granskning Forum för debatt Svenska massmedieuppgifter...
Fyra normativa medieuppgifter i demokratier Den övervakande uppgiften - att bidra med information och kritik på offentligheten Den underlättande uppgiften - att vara en samtalspart i en demokratisk dialog Den radikala uppgiften - att förespråka radikalt andra förhållanden och att utmana den förhärskande makten Den samarbetande uppgiften - att samarbete med de styrande och utgöra del av styrning Källa: Normative Theories of the Media, 2009
Allmänhetens intresse - Public Serviceidén
Politiska villkor reglering public service Rikstäckande sändningar Redaktionell självständighet Opartiskhet och saklighet Demokratiska värden Mångfald och decentralisering Hög kvalitet Minoritetsprogram Folkbildningsambitioner Licensfinansiering - sponsring men ej reklam
Opartiskhet och saklighet reglering Opartiskhet - balans i presentation av konflikter - svar vid kritik av utpekad part - neutral presentation men också yrkesnormer Saklighet - korrekta uppgifter sanna eller trovärdiga - fullständiga uppgifter relevanta uppgifter
Samtalsdemokrati - en ideal offentlighet... Öppenhet - tillgänglig för alla på lika villkor - förbud mot censur eller monopol Kritik och debatt - en arena för kritik av makt och makthavare - ett forum för gemensam diskussion Förnuft - goda argument ska vara vägledande och accepteras Jämlikhet - lika villkor för alla att bidra till offentligheten Konsensus - eftersträvas i uppfattningar och i beslut
Offentlighet Antikens offentlighet Feodal offentlighet Borgerlig offentlighet Den borgerliga offentlighetens förfall refeodalisering Borgerlig offentlighet, Jürgen Habermas 1962
Kritik av Habermas idé om borgerlig offentlighet och dess förfall H bortser från andra former av offentlig diskurs (inte bara borgerlig utan plebejisk, agrar offentlighet) H väljer att fokusera på det informativa och politiska - bortser från medier som var sensationella och underhållande H problematiserar inte att det var en begränsad sfär kvinnor hade inte fullt tillträde Den framväxande demokratin kan inte direkt jämföras med feodalismens representation H har muntlighet och möte som förebild fungerar inte i den medierade och massmedierade världen H överskattar enhetligheten i samtalet inte en offentlighet utan många offentligheter
Nya villkor för synlighetsstyrning Skalan i kommunikationen i princip alla kan se, hela tiden Synlighet i visuell mening central bild, tittande och betraktande Den demokratiska omvandlingen medborgarens krav på ansvar och ansvarsutkrävande Styrningen permanentas publicitet, PR blir del av rutin verksamhet
Kontrollproblem Fadäser och utbrott - att tappa kontroll över situationen (fadäs) - att tappa kontroll över sig själv (utbrott) Misstolkningar - att inte veta hur ett yttrande tolkas i reception Läckor Skandal skandalpolitik - skandaler kring sex, pengar och makt som utnyttjas i kamp om inflytande och kontroll
En ny offentlighet Offentlighet bortom idén om den samtidiga närvaron öppenhet och synlighet som centrala Offentlighet bortom staten - medborgerlig offentlighet/ netizens? Offentlighet bortom koncentrerad marknadsmakt - konkurrens, alternativ till marknad Synlighet utöver det lokala! - globala frågor på gott och ont t ex Vilks, Muhammedkarikatyrerna John B Thompson s.291ff
Demokrati - fyra demokratimodeller Folkstyre, medborgarstyre men hur? Procedurdemokrati - respekt för demokratins spelregler i fokus - korrekt förvaltning central medierna som korrektiv till detta Konkurrensdemokrati (representativ demokrati) - eliter och partier strider om medborgarnas engagemang och röster Deltagardemokrati (direktdemokrati) - alla beröra deltar i beslutsfattande och i politisk aktivitet Samtalsdemokrati (deliberativ demokrati) - alla berörda ges möjlighet att yttra sig - alla har insyn och möjlighet att vara med Källa: Strömbäck, 2004
Källor Christians, Clifford G. (red.), Normative theories of the media: journalism in democratic societies, University of Illinois Press, Urbana, 2009 Curran, James & Park, Myung-Jin (red.), De-Westernizing media studies, Routledge, London, 2000 Habermas, Jürgen, Borgerlig offentlighet: kategorierna "privat" och "offentligt" i det moderna samhället, 4., översedda uppl., Arkiv, Lund, 2003 Hallin, Daniel C. & Mancini, Paolo., Comparing media systems: three models of media and politics, Cambridge University Press, New York, NY, 2004 Thompson, John B., Medierna och moderniteten, Daidalos, Göteborg, 2001 Strömbäck, Jesper, Den medialiserade demokratin: om journalistikens ideal, verklighet och makt, 1. uppl., SNS förl., Stockholm, 2004