nr 4 dec 2011 Hur blir vi attraktiva? Hitta balansen i livet Skriver för parterna domkretsen EN TIDSKRIFT FÖR SVERIGES DOMSTOLAR Rättegångsspel i Turkiet SID 4 Domstolssekreterare Ett omväxlande jobb med stort ansvar SID 14 Tolkar nödvändigt & avgörande SID 16
18 8 4 22 11 Innehåll nr 4 2011 3 4 6 11 14 GD har Ordet Förlikning på export från Nacka till Izmir Utsikt ger insikt 16 17 18 6 Omfattande samarbete med Turkiet 20 10 Krångliga domar ett 8 minne blott? 22 10 Konkreta mål ger balans i Göteborg 23 Livet är det som sker här och nu Domstolssekreterarna fokuserar på det goda bemötandet 24 Bättre tolksamarbete tack vare riktlinjer Fokus på kvalitet i kommande tolkupphandling Ta vara på rättstolkarnas kompetens Gästtyckare Anna Dyhre God struktur för Vänersborgsfiskaler Ny plan förbättrar fiskalernas situation Hallå där! Kristina Carlsson, registrator vid Hovrätten för Nedre Norrland RÄTTELSE I Domkretsen nummer 3 2011 fanns en felaktighet i artikeln om debatten om nämndemannasystemet. I artikeln citerades och refererades bland andra Morgan Johansson, socialdemokratisk riksdagsledamot. I debatten hänvisade han till en procentsats som beskriver svenskarnas förtroende för rättsväsendet. Denna text innehöll en felaktighet. Domkretsen vill rätta och förtydliga att Morgan Johansson hänvisade till att 26 procent av svenskarna har lågt förtroende för rättsväsendet. Siffran kommer från Forskningsgruppen för samhälls-och informationsstudier. Deras undersökning visar också att 50 procent har högt förtroende för rättsväsendet, medan 24 procent säger sig ha varken högt eller lågt förtroende.
domkretsen POSTADRESS Domstolsverket 551 81 Jönköping TELEFON 036 15 53 00 E-POST domkretsen@dom.se CHEFREDAKTÖR Marianne Elvhamre marianne.elvhamre@dom.se GD har Ordet Foto Carl Johan Erikson REDAKTÖR Helen Larsson helen.j.larsson@dom.se Med tillförsikt trots orosmoln GRAFISKT ANSVARIG Otto Unge otto.unge@dom.se LAYOUT Shepherd Reklambyrå AB ANSVARIG UTGIVARE Petra Thor Jonzon OMSLAGSBILDEN Domstolssekreterare Inga-Lill Johnsson och Agneta Olofsson vid Gotlands tingsrätt känner att de fyller en viktig funktion. OMSLAGSFOTO Ulrika Finnberg TRYCK Edita UPPLAGA 19 200 ex PERIODICITET Fyra gånger per år NÄSTA NUMMER Mars 2012 Domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare samt till andra som är intresserade av domstolsfrågor. www.domstol.se/domkretsen Då börjar 2011 gå mot sitt slut. Domstolarna har under året varit framgångsrika med ökad avverkning och minskade balanser. Det finns dock orosmoln vid horisonten. Två rapporter som lämnats under hösten visar dels att kraftfulla åtgärder behövs för att säkerställa att vi också i framtiden kan rekrytera de bästa juristerna till domaryrket, dels att arbetstrycket på de flesta domstolar är mycket hårt. Den senare undersökningen har gjorts beträffande ordinarie domare, men det finns all anledning att tro att detsamma gäller övrig personal på domstolarna. Jag vet också att arbetsbördan här på Domstolsverket ofta är betydligt större än som är önskvärt. De här problemen blir inte lättare av att vi har en osäker ekonomisk situation 2012 och att 2013 för närvarande ser ut att bli mycket bekymmersamt. Men samtidigt vet jag att det pågår mycket framgångsrikt förändrings- och effektiviseringsarbete såväl i domstolarna som på Domstolsverket. Detta i förening med att vi nu startar ett organiserat erfarenhetsutbyte mellan domstolarna och inte minst att Sveriges Domstolar har så många mycket kompetenta medarbetare gör att det ändå finns skäl att se med tillförsikt på framtiden. Innan 2012 är här önskar jag att alla ni medarbetare i Sveriges Domstolar som engagerar er så i ert arbete får en riktigt God Jul. Sedan vet jag att vi tillsammans ser till att nästa år blir ett Gott Nytt År! u Barbro Thorblad, generaldirektör, Domstolsverket
Från Nacka tingsrätt till Turkiet Elisabet Wass Löfstedt, rådman vid Nacka tingsrätt, och Ylva Osvald, projektledare och rådman vid Nacka tingsrätt. Förlikning på export Under hösten har sex svenska domare genomfört rättegångsspel i Turkiet som speglar hur vi i Sverige arbetar med förlikning i tvistemål. Som domare är det viktigt att vidga sina vyer och se andra arbetsmetoder. Jag tror man blir en mer öppen och lyhörd domare genom att arbeta med något som går utanför den ordinarie verksamheten, menar Elisabet Wass Löfstedt vid Nacka tingsrätt och en av rådmännen som var med i staden Izmir. TEXT ANDREA KOLLMANN FOTO CARL JOHAN ERIKSON OCH TINGSRÄTTEN I AYDIN Sverige har ett bilateralt utvecklingssamarbete med Turkiet sedan 2007 där ett av samarbetsområdena gäller omfördelning av arbetsuppgifter (delegation) i domstolarna. Domstolsverket har tillsammans med det turkiska justitieministeriet beslutat att samarbetet ska koncentreras bland annat kring att utveckla bra metoder för att förbättra processerna i tvistemål i Turkiet. Därför tillfrågades en svensk och en turkisk domstol om de ville samarbeta i ett så kallat tvillingprojekt. Tingsrätterna i Nacka och Aydin har under två års tid träffats och arbetat intensivt kring frågorna. Tanken var ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte och vi började med att titta på varandras processer. Vi fann snart att Turkiet hade stort behov av att få ner stora målbalanser och förkorta långa handläggningstider, säger Elisabet Wass Löfstedt som tillsammans med projektledaren och rådmannen Ylva Osvald varit med från projektets start. Vi berättade för våra turkiska kollegor att Sverige ägnat sig åt förlikningsverksamhet»först var våra turkiska kollegor lite skeptiska till om förlikning skulle passa i deras system, men efter rättegångsspelet ändrade de sig.«ganska länge. Att det fungerar som ett alternativ till den vanliga tvistelösningen, när man dömer i målet, och att det är ett bra sätt att få ner målbalanser. Det väckte de turkiska kollegornas intresse, säger Ylva Osvald. STORT TURKISKT INTRESSE För att nå ut till en bredare krets av domare i Turkiet beslöt de svenska och turkiska kollegorna att de skulle hålla seminarier på plats i närheten av Aydin. Seminarierna som genomfördes i september i år bestod av föreläsningar på förmiddagarna, dels om hur svensk förlikningsverksamhet går till i svenska domstolar, dels om förlikning och turkisk lagstiftning, samt rättegångsspel på eftermiddagarna. Seminarierna samlade cirka 150 domare och advokater från regionen Izmir samt en representant från det turkiska justitieministeriet. Den svenska delegationen bestod av sex domare från Nacka tingsrätt som förberett seminariet. Regissör för rättegångsspelet var Karin Björklund, tidigare fiskal i Nacka, i 4 DOMKRETSEN NR 4/ 2 011
Rättegångsspelet som genomförts i Turkiet har utgått från Göteborgsmetoden. Det är en metod för förlikning som generellt används i hela Sverige. Enkelt går det ut på att rättens ordförande talar med en part i taget och där domarna försöker få parterna att närma sig varandra. Metoden är effektiv då erfarenheten säger att parterna är villiga till förlikning. dag tf hovrättsassessor. Hon undervisar även i processrätt vid Stockholms universitet där rättegångsspel ingår i undervisningen. Vi brukar inte arbeta med rättegångsspel, men vi tyckte att det var en bra metod för att tydliggöra processen eftersom det kan vara svårt att följa arbetet vid ett vanligt mål utan tolk och utan möjlighet att ställa frågor om hur vi arbetar med förlikning i tvistemål, säger Elisabet Wass Löfstedt. Vid seminariet presenterade man först rättegångsspelet som sådant och spelade sedan upp fallet. Därefter delades åhörarna upp i mindre seminarier för att kunna reflektera och diskutera frågor kring förlikning. De var oerhört intresserade och ställde många frågor, säger Elisabet Wass Löfstedt. FÖRSTÅ DEN SVENSKA PROCESSEN Under projekttidens lopp har de turkiska domarna besökt Nacka tingsrätt vid tre tillfällen. De turkiska och svenska kollegorna började med att studera varandras rättssystem för att kunna definiera lämpliga samarbetsområden. Tillsammans bestämde de sig för att lägga sitt fokus på delegering av arbetsuppgifter och på förlikning i tvistemål. Under första mötet gjordes ett studiebesök på Nacka tingsrätt för att konkret följa hur de svenska rutinerna ser ut och sköts. På plats fick de turkiska domarna följa hur det går till i en svensk tingsrätt från det att ett mål kommer in tills att dom meddelas. De satt också med under en förhandling. Den röda tråden i det inledande besöket var att med egna ögon se hur processen praktiskt går till i Sverige och hur vi arbetar med delegering av arbetsuppgifter. Domstolssekreterarna visade runt och gav exempel på hur det går till, säger Ylva Osvald. FÖRLIKNING EFFEKTIV METOD Diskussionen om att fokusera på förlikning kom upp ganska tidigt. Vid deras andra besök genomförde vi ett rättegångsspel med tolk för att visa hur förlikning går till. Först var våra turkiska kollegor lite skeptiska till om det skulle passa i deras system, men efter spelet ändrade de sig, säger Ylva Osvald. Ylva Osvald har tidigare arbetat med ett delegationsprojekt i Ryssland och ingår i Domstolsverkets expertbas för internationella projekt. Hennes erfarenhet och Nacka tingsrätts tydliga tvistemålsprofil var avgörande faktorer när Domstolsverket skulle utse den svenska tvillingdomstolen till projektet. Att arbeta med förlikning har slagit rot i Turkiet och framöver har man där planer på att arrangera och administrera förlikningsseminarier över hela landet, eventuellt med svensk hjälp. Nacka tingsrätts del i projektet avslutas till årsskiftet men det övergripande samarbetet med Sverige fortsätter. u FAKTA SAMARBETET MED TURKIET Domstolsverket har sedan 2004 medverkat i utvecklingssamarbete med Turkiet, från och med 2007 i form av ett bilateralt samarbete. Den första överenskommelsen 2007-2010 gällde omfattade stöd till omstrukturering av Turkiets regionala förvaltningsdomstolar, insatser för att öka förtroendet för domstolsväsendet, omfördelning av arbetsuppgifter (delegation) i domstolarna, individuell kapacitetsuppbyggnad samt fortsatt stöd till inrättandet av hovrätter. I mars i år undertecknades en ny överenskommelse om samarbete perioden 2011-2012 med möjlighet till ett års förlängning. Den omfattar även hantering av ungdomsmål. DOMKRETSEN NR 4/ 2 011 5
Utsikt ger insikt På Nacka tingsrätt är man nöjd med det internationella samarbetet då det har bidragit till något som kan leda till en rättsutveckling i de turkiska domstolarna. Den egna verksamheten har också fått en energiinjektion. Att ta del av ett annat rättsystem och en annan kultur har varit stimulerande och det har belyst vår egen verksamhet på ett positivt sätt, säger Martin Holmgren, lagman vid Nacka tingsrätt. TEXT ANDREA KOLLMANN FOTO CARL JOHAN ERIKSON Det huvudsakliga syftet har varit att stärka det turkiska rättsväsendet, men mötena med kollegorna från Turkiet har även gett positiva återverkningar på hemmaplan. Det har gett tillfälle till samarbete mellan olika enheter på tingsrätten. Det har haft en positiv effekt även på övrig personal som inte har varit med i projektet. Vi har kunnat se över hur vi arbetar och reflektera kring arbetsfördelningen mellan jurister och sekreterare. Jag känner för egen del att vi har fått ett ökat fokus på arbetet med förlikning i tvistemål, säger Martin Holmgren. Blir Nacka tingsrätt mer attraktiv som arbetsplats när medarbetarna har möjlighet till internationellt arbete? Svårt att säga, men jag är däremot övertygad om att inslag av det här slaget generellt gör yrket mer intressant. Rollen som domare eller domstolssekreterare kan visa sig ha flera dimensioner än vad man först annars tror. Internt tror jag att det ger förutsättningar för mer nöjda medarbetare. Helst ska så många som möjligt kunna pröva på sådant inom givna ramar. UTBYTE AV ERFARENHETER Nacka tingsrätt har tillsammans med sin turkiska tvillingdomstol arbetat både med delegering av arbetsuppgifter och med förlikning i tvistemål. Det har delvis rört sig om ett ömsesidigt samarbete och utbyte av erfarenheter. Det har inte handlat om att vi bara berättar vilket bra system vi har. Vi har utvecklat personliga relationer och haft utbyte av erfarenheter både i organisationsfrågor och hur man hanterar konkreta mål. Diskussionen med de turkiska domarna har gjort oss mer taggade än tidigare i dessa frågor. VÄRDEFULL TID Domarna och domstolssekreterarna har avsatt mycket tid från den ordinarie verksamheten både i form av förberedande arbete, mötena med kollegorna från Aydins tingsrätt och nu senast den veckolånga resan till Turkiet och seminarierna med rättegångsspel. Det har definitivt varit värt det, men man får inte glömma att internt planera ordentligt så att inte andra anställda drabbas när man gör insatser av den här omfattningen. Förutom att det är givande och roligt att träffa domare från ett annat land och en annan kultur så känner vi att vi har gjort nytta. Vi har konkret kunnat bidra till något som kanske kan leda till en rättsutveckling i de turkiska domstolarna. u Martin Holmgren, lagman vid Nacka tingsrätt. Omfattande samarbete med Turkiet Ett tvåårigt samarbetsavtal mellan Sveriges Domstolar och det turkiska justitieministeriet har tecknats. Genom avtalet har det bilaterala samarbetet inom rättsväsendet stärkts mellan Sverige och Turkiet. TEXT ANDREA KOLLMANN FOTO PER CARLSSON Vad händer i det turkiska samarbetet? Under hösten har en stor utbildning genomförts med 450 nyanställda domstolssekreterare för de hovrätter som Turkiet ska inrätta under 2012. Sverige har stött fjorton seminarier som genomfördes i nio regioner under oktober och november, berättar Annika Sehlstedt som är internationell samordare på personalavdelningen vid Domstolsverket. Arbete pågår inom området yttrandefrihet där Turkiet har tittat på hur det fungerar i Sverige och i ett par andra länder i Europa och ska närmast besöka Europadomstolen. Senare kommer också ett par aktiviteter som handlar om förvaltningsdomstolarnas organisation och process. Vad sker framöver? Det planeras en fortsättning under 2012 med liknande seminarier om förlikning på fem orter i Turkiet. Senare kommer också ett arbete att påbörjas som handlar om lagstiftning inom förvaltningsrätt. Vi planerar även två studiebesök av turkiska advokater som ska studera den svenska advokatens roll i domstolsprocessen. Vad får Sveriges Domstolar ut av samarbetet? En kommentar som jag ofta får av experter som varit ute är att det ger nya ögon på det egna systemet när man får en inblick i hur det fungerar på andra håll. Man får nya tankar om vad som kan förbättras när man börjar titta på sin egen process och jämför med andra. När det gäller Turkiet tror jag till exempel att det är nyttigt att titta på deras lösningar inom IT-området där de ligger långt framme. De har en prisbelönt applikation som meddelar parterna via SMS när det är dags att gå in på hemsidan och se vad som händer i målet. u Annika Sehlstedt, internationell samordnare, personalavdelningen vid Domstolsverket. 6 DOMKRETSEN NR 4/ 2 011
Vad har du fått ut av det internationella samarbetet? Karin Björklund, tf hovrättsassessor vid Svea hovrätt Framför allt har det varit intressant att möta kollegor i Turkiet. Jag har också fått mycket kunskap om det turkiska rättssystemet och deras arbetssätt, vilket gett mig tillfälle att reflektera över mitt eget arbete. Att arbeta internationellt lyfter den egna arbetsrollen. Samarbetet har inte förändrat mitt sätt att arbeta, men det är viktigt med kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Det har också varit roligt att delta i något som ligger utöver mitt vanliga arbete och spännande att kunna vara med och påverka juridiskt arbete i Turkiet. Elisabet Wass Löfstedt, rådman vid Nacka tingsrätt Det är mycket utvecklande och lärorikt med sådana här uppdrag vid sidan av de vanliga domarsysslorna. Det är viktigt att som domare hela tiden vidga sina vyer. Att få insyn i ett annat lands rättssystem och arbetsmetoder har varit fantastiskt roligt och spännande. Det känns givande att kunna bidra till utvecklingen av domstolsarbetet i ett annat land. Det känns som om vi har skapat förutsättningar för ett fruktbart samarbete både inom ramen för detta projekt och fortsättningsvis. Därför kommer det att kännas lite tomt när projektet avslutas nu till årsskiftet. Thomas Arvefors, rådman vid Nacka tingsrätt Det har varit berikande och jag hoppas att det ger resultat. Turkiets rättegångsordning påminner om vår gamla rättegångsbalk och handläggningen är till stor del skriftlig. Jag hoppas att vårt projekt bidrar till att de får ner sina höga balanser och långa handläggningstider. Det är trevligt och stimulerande att samarbeta med utländska kollegor och se hur de gör. Samarbetet har dock yrkesmässigt väl inte direkt tillfört vårt arbete i Sverige något, åtminstone inte i den del av projektet där jag har medverkat. Däremot är det mycket annat i samarbetet som berikar, både personligt och yrkesmässigt. Olof Nyman, rådman vid Nacka tingsrätt Framför allt ger det tillfredsställelse att känna att man bidragit med sitt kunnande. Sedan är det intressant och roligt att uppleva en annan kultur, att få insyn i ett annat lands rättsväsende och träffa turkiska domare. Att få göra studiebesök på andra domstolar som vi gjorde nu i Turkiet och jämföra sina jobb är också roligt. Det ger perspektiv på min egen vardag. Dessutom är det givande för ens egen utveckling att tillsammans med sina svenska kollegor få förbereda ett sådant här utbyte. Det har inspirerat mig i mitt eget arbete. Ylva Osvald, rådman vid Nacka tingsrätt Det är nyttigt att diskutera gemensamma frågor med kollegor från ett annat land. Det stimulerar oss i verksamheten och gör också att man lyfter på ett personligt plan. De turkiska kollegorna ställer många bra frågor. Det gör att vi ser saker i det egna systemet ur ett nytt perspektiv. Det turkiska rättsväsendets datasystem tillhör de mest moderna i världen. Även parter kan använda sig av systemet och se hur det står till med deras egna mål. De har redan i flera år använt sig SMS, till exempel för att påminna om förhandlingar. Där skulle vi kunna lära oss en hel del. Fanny Gleiss Wilborg, rådman vid Nacka tingsrätt Det har varit jättespännande och det känns väldigt meningsfullt att vi kan bidra med våra kunskaper. Vi fick stor respons i Turkiet, det var stor uppslutning vid seminarierna när vi berättade om hur vi arbetar. De turkiska domarna och advokaterna var väldigt intresserade av vårt arbete, de ställde många frågor, vilket gett oss anledning att också fundera över vår egen verksamhet. Nu har vi sått ett frö och jag hoppas att det leder till något i Turkiet. Det känns viktigt att veta att det blir en ordentlig uppföljning av ett sådant här omfattande projekt. DOMKRETSEN NR 4/ 2 011 7
Rådmännen Tomas Alvå och Louise Drakenius och lagmannen Sverker Tell vid Uddevalla tingsrätt tycker det behövs ständiga diskussioner om hur man skriver domtexter som allmänhet och parter förstår. Med varandras hjälp hittar vi ofta nya sätt att få fram vårt budskap, säger Tomas Alvå. EN DOM I TVISTEMÅL VÄXER FRAM Överläggning om grundstrukturen Överläggning om innehåll, slutsatser, ordval, meningsbyggnad och struktur Referenten skriver ett förslag till domtext Krångliga domar ett minne blott? Att vara tre domare och komma överens om innehåll, språk och struktur i en dom kan vara en utmaning. På Uddevalla tingsrätt menar de att receptet på domskrivning i tvistemålsdomar är levande diskussioner. Innan det blir en färdig domtext har domarna för det mesta flera överläggningar och kommer med synpunkter på texten i domen. Förhoppningsvis får man en bättre slutprodukt på så vis, säger lagmannen Sverker Tell. TEXT SANDRA DAHLGREN FOTO JOHAN WINGBORG Färdig dom 8 DOMKRETSEN NR 4/ 2 011
Samtliga domare på Uddevalla tingsrätt har en gemensam strävan att skriva så tydliga och begripliga domtexter som möjligt. Och Sverker Tell är en av de drivande krafterna bakom arbetet med språkvårdsfrågor. Jag ändrar mitt sätt att skriva varje dag och jag testar mig fram till vad som är ett enkelt och lättfattligt språk. Det är så roligt, säger han i ett entusiastiskt tonfall. I tvistemålsdomar ställs domskrivningen på sin spets, eftersom tre juristdomare kan vara involverade i arbetet. Och skrivsätten är troligtvis lika många som det finns domare. Sverker Tell samt rådmännen Tomas Alvå och Louise Drakenius samlas över en kopp kaffe och för ett engagerat samtal om hur de skriver en gemensam tvistemålsdom. Hur vi skriver är individuellt. Det viktigaste i arbetet med domskrivningen över lag är man som domare tänker på att använda sig av ett vårdat, enkelt och begripligt språk, säger Tomas Alvå. SKRIVER FÖR ALLMÄNHETEN I utformningen av tvistemålsdomar är det en fördel att de domare som är med och avgör målet kan diskutera sig fram till vad som är en välformulerad och tydlig domtext, anser de tre domarna. De berättar vidare att domskrivning utifrån ett tvistemål med tre domare främst genomsyras av referentens * språk, eftersom det är denne som skriver ett första förslag till domen. Men innan referenten börjar skriva på domen brukar vi ha en överläggning så att vi är enade om grundstrukturen. Efter att referenten har skrivit ett förslag har vi oftast en ny överläggning då vi till exempel går igenom ordval, meningsbyggnad och layout, förklarar Louise Drakenius. De tre domarna medger att det ibland kan vara svårt att komma överens om eventuella ändringar i domtexten. Men om någon av dem har svårt att förstå ett ord eller en mening vet de med säkerhet att de behöver ändra. Det får inte gå prestige i att skriva om det man själv har formulerat i en dom, anser de. Om vi själva inte förstår vad som står i en dom kan vi räkna med att ingen annan förstår det heller. Vi måste tänka på att vi främst skriver för parterna och allmänheten, säger Tomas Alvå. INTE ALLTID ÖVERENS»Vi måste tänka på att vi främst skriver för parterna och allmänheten.«samtidigt finns det inget krav på att domarna måste vara överens om precis allt. Det viktigaste är att man enas om slutsatserna och innehållet. Och det är snarare en styrka att man ibland har helt olika uppfattningar om saker, tycker de tre domarna. Det driver utvecklingen framåt. Till slut måste man ändå kompromissa och enas. Ibland är det bara bra för oss som är mer drivande i arbetet med språkvårdsfrågor att ta ett steg tillbaka, säger Sverker Tell och får medhåll från Tomas Alvå: Ja, för allt som ändras blir inte alltid till det bättre. Även enkla ord och uttryck kan leda till oklarheter. Sverker Tell, Tomas Alvå och Louise Drakenius talar även om vikten av att domen har en tydlig struktur och layout. Själva använder de sig gärna av rubriker och styckeindelningar och skriver sammanfattningar av innehållet i domen om den är lång. Layouten är väl så viktig som ordvalen och gör att domen blir betydligt lättare att ta sig igenom, säger Louise Drakenius. ÖPPEN ATTITYD GENTEMOT PARTERNA För att underlätta arbetet med att skriva enkla domtexter använder de sig ofta av listor med synonymer till krångliga ord och formuleringar. Under våren 2011 bad domstolen personalens vänner och anhöriga, som inte är jurister, att läsa igenom fem utvalda domar. Efteråt fick de ge synpunkter på språket och utformningen. Det gav domstolen en bild av vilka ord och meningar som kan vara svåra att förstå. Ord som ansågs besvärliga var bland andra: allvarlig beskaffenhet, härå, dellikvid, åberopat och tillerkänns. Under samtalets gång kommer Tomas Alvå in på att Uddevalla tingsrätt arbetar mycket med bemötandefrågor. Han är förvissad om att en öppen och respektfull attityd i rättssalen i förlängningen även påverkar domskrivningen. Om man som domare är tydlig mot parterna i rättssalen så vill man även uttrycka sig förståeligt i domtexten, tror Tomas Alvå och både Sverker Tell och Louise Drakenius håller med honom. ARBETAR MED ORDEN Sverker Tell erkänner villigt att han troligtvis är den som mest är framme med rödpennan i domskrivningen. Och ibland tycker kollegorna att han går för långt i sitt sätt att skriva enkelt som till exempel när han skrev parterna ville i stället för parterna yrkar. Det fick jag inte igenom, eftersom de andra domarna i det fallet ansåg att det var för enkelt språk. Men det finns väldigt många gamla ord som man kan byta ut mot ett modernare språk, säger Sverker Tell och fortsätter:»jag ändrar mitt sätt att skriva varje dag.«de som läser domarna förstår långt ifrån alltid ord som till exempel ogillas, borgenär och vitsorda. Även ord som således och FALLER TILLBAKA följaktligen undviker jag, eftersom de inte hör hemma i vårt moderna språk. En av de största utmaningarna med att skriva en begriplig tvistemålsdom menar Sverker Tell, Tomas Alvå och Louise Drakenius är att inte falla tillbaka i juridiskt fikonspråk. Om målet i sig är komplicerat är det ännu svårare att hålla sig till ett enkelt språk när man väl skriver domen. Men då är det bra att vi är flera om att redigera domtexten efter hand, säger Tomas Alvå. Och Louise Drakenius tillägger: Men vi kommer aldrig att bli riktigt klara med arbetet kring domskrivningen. Det är en ständigt pågående process. u *Referent är den som bereder målen, i allmän domstol oftast en beredningsjurist och i förvaltningsdomstol oftast en föredragande. DOMKRETSEN NR 4/ 2 011 9
Konkreta mål ger balans i Göteborg Utifrån förra årets medarbetarundersökning har Hovrätten för Västra Sverige satsat på att förbättra området balans i livet. En intervjuundersökning och en utbildningseftermiddag senare är tio delområden inringade och arbetet i full gång. Det är viktigt att känna att man kan och får påverka sin arbetsmiljö, säger domstolens personalstrateg Karin Cederblad. TEXT HELENA BÄCKHED FOTO JOHAN WINGBORG Det finns många vinster med att jobba med arbetsmiljöfrågor, konstaterar man på Hovrätten för Västra Sverige. Förutom att medarbetarna känner sig sedda och får gehör för sina åsikter leder ett medvetet arbete ofta till att kärnverksamheten flyter på bättre. Ett sätt för hovrätten att arbeta med arbetsmiljön var den utbildningseftermiddag för alla medarbetare som man arrangerade i början av hösten. Temat för dagen var Balans i arbetet och i livet. Bara att vi anordnar en sådan gör mycket. Det visar att ledningen inte struntar i resultaten utan är villig att göra något åt de problem som medarbetarna tycker finns, säger Karin Cederblad. KONKRETA MÅL OCH TYDLIGHET Vartannat år genomförs en medarbetarundersökning inom Sveriges Domstolar, där alla anställda får svara på en enkät som täcker in olika aspekter av arbetsmiljön. Hovrätten för Västra Sverige var en av de domstolar som fick bäst resultat i landet 2010. Det område som dock hade flest brister var balans i arbetet och livet. Eftersom balans i livet är ett mångtydigt begrepp ville Karin Cederblad konkretisera frågeställningen. Efter förra medarbetarundersökningen, 2008, gjorde hon en undersökning om internt bemötande för att få fram konkreta exempel på vari svårigheterna ligger. Med svepande formuleringar kommer man ingen vart och eftersom begreppet stress ofta är en individuell upplevelse ville jag göra enskilda intervjuer.»det är inga konstiga saker vi pratar om. Det är ju allmänmänskligt att känna sig stressad i perioder.«sagt och gjort, 27 personer från olika personalkategorier intervjuades utifrån frågorna i medarbetarundersökningen. För att få fram ett överblickbart material delade jag in svaren i tio olika problemområden. Vissa av svaren skulle kunna ha passat in i flera kategorier, men det viktiga var att få fram vilka delar som flest tyckte var stressiga i jobbet. Intervjuundersökningen resulterade i den gedigna rapporten Balans i arbetet och livet? VIKTIGT MED ETT ÖPPET KLIMAT Karin Cederblad har funderat en del på de krav som ställs på en modern människa. Att man inte vill ses som svag. Att man ska kunna och hinna allt. Ett öppet diskussionsklimat är därför viktigt att ha på arbetsplatsen. Det ger utrymme för reflektioner, utveckling och inte minst för förståelse för sina kollegor. Kan man avdramatisera det hela är det bra. Annars är det lätt att hamna i en negativ spiral och tänka Det är bara jag som känner så. Och då späds känslan av otillräcklighet på. För det är inga konstiga saker vi pratar om. Det är ju allmänmänskligt att känna sig stressad i perioder, säger Karin Cederblad. EN PÅGÅENDE PROCESS Alla domstolar har inte samma resurser och därför kan hovrättens undersökning vara en bra grund för andra domstolar att använda sig av. Jag tror att det ser ut på ungefär samma sätt vilken domstol man än besöker. Därför tror jag att vår undersökning kan vara till hjälp för andra domstolar. Att skapa balans i livet är en ständigt pågående process för alla människor, konstaterar Karin Cederblad. För att komma vidare på hovrätten ska medarbetarna försöka hitta lösningar och formulera förslag på förbättringsåtgärder utifrån utbildningseftermiddagens frågeställningar. Man kan ju inte rymma allt inom en eftermiddag. Men samtidigt får det inte bara bli en eftermiddag och sedan inget mer. Det här är bara starten, säger Karin Cederblad. u 10 DOMKRETSEN NR 4/ 2 011
Gunnel Wennberg, hovrättspresident vid Hovrätten för Västra Sverige, och personalstrateg Karin Cederblad tog fasta på förra årets medarbetarundersökning och anordnade en halvdag med temat balans i livet. Stressforskaren Giorgio Grossi höll ett uppskattat föredrag och inledde föreläsningen skämtsamt med orden: Nu lägger vi ytterligare ett krav på er. Ni ska ha balans i livet! Livet är det som sker här och nu Några stressfria liv finns inte. Vi måste fundera över vad som är värdefullt i livet för oss. Och sedan försöka prioritera så att vi fyller vår tillvaro med just det, säger stressforskaren Giorgio Grossi. TEXT HELENA BÄCKHED FOTO JOHAN WINGBORG FAKTA RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN Rapporten Balans i arbetet och livet? visar att följande saker leder till att medarbetarna vid Hovrätten för Västra Sverige känner sig stressade och upplever obalans: arbetsbörda schemaläggning och bristande framförhållning arbetets karaktär oförutsedda saker inträffar oklart uppdrag bristande kontroll övertid och arbete på ledig tid chefernas beteende krockar mellan arbete och privatliv omorganisation och möten. Under rubriken övrigt samlas ytterligare några exempel. Orden mötte medarbetarna på utbildningseftermiddagen. Giorgio Grossi är docent i medicinsk psykologi, forskare vid Stressforskningsinstitutet och en uppskattad föreläsare. Hans samtidigt allvarliga och humoristiska ton föll i god jord. Redan i första pausen var snacket runt borden i gång. Den ständiga kampen att få ihop livspusslet: Vi ska vara kunniga och duktiga på våra jobb, vara bra och stöttande föräldrar, och ha en givande umgängeskrets. Borde jag kanske ringa mamma oftare nu när hon bor på hemmet? Och så var det det där med träningen. Nog kan de flesta av oss känna igen formuleringen Jag ska bara sedan så. Alla har så mycket och skjuter upp saker som känns obekväma. Problemet är att sedan sällan eller aldrig kommer. Livet är det som sker här och nu, säger Giorgio Grossi. Stress är en naturlig reaktion på mentala, fysiska och känslomässiga påfrestningar av olika slag. I grund och botten är det en överlevnadsreaktion som ska hjälpa oss att klara en fysisk fara antingen genom att fly eller genom att slåss. Det är mekanismer som gör att vi inte känner hur trötta, slitna eller sjuka vi är. Funktionen gör att vi ska kunna fortsätta fly utan att hindras av trötthet, smärtor och feber. Men förr eller senare kommer verkligheten i kapp oss. FÖRÄNDRA LITE I TAGET Giorgio Grossi menar att det finns många sätt att ändra invanda, negativa beteenden. Hans genomgående budskap under utbildningseftermiddagens fokus på att få balans i livet var att sätta upp realistiska och konkreta mål och konsekvent genomföra dem med små myrsteg. DOMKRETSEN NR 4/ 2 011 11
Hovrättsfiskal Martina Bertilsson, tf assessor Susanne Stenberg, registrator Annica Markkrona, registrator Eva Lind och domstolssekreteraren Barbro Lindberg i gruppdiskussioner om att öka balansen i arbetet. Personalstrateg Karin Cederblad (längst till höger) gick under eftermiddagen runt till alla grupperna för att höra hur resonemangen gick. Tf assessor Cecilia Ahlström, lokalvårdare Britten Andersson, assessor Anders Olofsson och hovrättsfiskal Sami Mlayeh i två av eftermiddagens avsnitt en avslappningsövning (Cecilia och Anders) och redovisningen av gruppdiskussionerna (Britten och Sami). Det är så lätt att gå in med inställningen att nu ska allt förändras. På en gång. Helst i går. Det fungerar aldrig i längden. Man måste först sätta upp tydliga mål, som att jag exempelvis ska gå på en 30-minuters promenad varje dag. Inte jag ska börja träna. Det är för vagt. VIKTIGT MED RUTINER Med det i tankarna fick medarbetarna drygt en timme på sig att diskutera vilka problem de upplever när det gäller balans och obalans på arbetsplatsen. Registratorerna Annica Markkrona och Eva Lind och domstolssekreteraren Barbro Lindberg tycker att det mesta fungerar bra hos dem. Vi hjälper varandra mycket och jobbar med att ha en uppdaterad pärm som vikarier kan ta del av. Det kan vi nog få bättre rutiner kring. Fast visst finns det stressande moment det dyker alltid upp andra saker som man inte har planerat för. Frågan är väl om man kan hitta någon rutin för det. Det ska vi fortsätta att diskutera, säger Barbro Lindberg. STOR ARBETSBÖRDA Vid redovisningarna framkom en mängd synpunkter, och en del hade liknande funderingar. Då framför allt på hur man ska lösa att arbetsbördan inte stämmer överens med arbetstiden.»det är viktigt med ett bra arbetsklimat det ska kännas bra att gå till jobbet.«gruppen som arbetar i växeln påpekade att många glömmer att ge hänvisningar när de inte är på plats, vilket skapar mer jobb för dem och en frustration för dem som försöker nå personerna i fråga. Andra grupper betonade den stora arbetsbördan och en önskan om att få beröm och uppmuntran oftare. Dagen sammanfattades av Gunnel Wennberg, hovrättspresident vid Hovrätten för Västra Sverige: Vi är medvetna om att arbetsbördan har accelererat och vi gör vad vi kan för att komma till rätta med det. Jag vill att det ska diskuteras i offentligheten. Men jag är glad att vi har fått fram så många intressanta synpunkter under dagen. Det är viktigt med ett bra arbetsklimat det ska kännas bra att gå till jobbet. u FAKTA TIPS FÖR ATT HITTA BALANS I VARDAGEN Giorgio Grossis tips om tankarna börjar fladdra i väg och pulsen börja stiga är att utan att värdera sätta ord på först tre saker du ser: ex. en klocka, en bok, ett fönster, sedan på tre saker du hör: ex. tickande ljud, papper som det bläddras i, sorl från gatan och slutligen på tre saker du känner: ex. torr om läpparna, tyngden på vänster ben, det kliar på knät. Det här är ett sätt att landa i nuet och att inte vara i dåtid eller i framtid det går inte att grubbla på saker om man tänker på saker som är precis här och nu. Upprepa det här flera gånger och gör det till en rutin i vardagen. 12 DOMKRETSEN NR 4/ 2 011
Är balans i livet en utmaning? Jennie Mellbin, hovrättsråd Ja, det kan jag tycka. Det finns många krav och förväntningar både från arbete och privatliv och balansen är ju något som alltid kommer att förändras beroende på var man är i livet. Därför måste man ständigt känna efter och arbeta med sig själv. En annan viktig sak är att känna att det man arbetar med är meningsfullt. Jag tycker att planering och prioritering är viktigt att ta med sig på vägen. Det mesta kan delas upp i vad man måste göra, vad man borde, och vad man vill göra. För mig är det viktigt med egentid och det kan jag få om jag jobbar undan det jag måste och försöker minimera det jag borde. Olga Lundin, hovrättsfiskal Det är en utmaning för mig. Jag vill gärna vara alla till lags både på arbetsplatsen och hemma. Så länge jag mår bra funderar jag inte så mycket över saken. De gånger jag inte mår bra försöker jag snabbt göra något åt problemet. Jag försöker vara ärlig mot mig själv om var mina gränser går. På jobbet kan jag få arbetsuppgifter av olika personer och det är upp till mig att veta hur mycket jag har att göra och säga ifrån om det blir för mycket. Man får ta ansvar för sin egen situation. Det är viktigt att känna att man hinner med sitt arbete samtidigt som man får tid till sitt privatliv och sin familj. Martin Lundgren, expeditionsvakt Ja, man måste försöka se till det som är viktigt och det som gör att man mår bra i det långa loppet och inte bara för stunden. Man ska till exempel inte må dåligt för att man inte hunnit med alla saker på jobbet en dag. Det är bara att släppa och ta tag i det nästa dag i stället. I grund och botten ska man må bra av och med det man gör. Annars får man se över hur man förhåller sig till jobbet och andra delar av livet. I slutändan får man fråga sig själv: mår jag bra? Svaret kan man bara veta själv. Ibland kan lösningen vara svår, men det är otroligt viktigt att försöka förändra det som inte är bra. Kristina Brown Ek, domstolssekreterare Jo, det är det och det är svårt att prioritera. Ibland kan det nog vara bra att ta en paus i stället för att bara fortsätta stressa. Men det kan vara svårt det med då känns det som att man inte är tillräckligt effektiv. Vi har just börjat med en friskvårdssatsning i form av lunchmeditation här på hovrätten. Jag tror att det blir jättebra. Förhoppningsvis får man lite knep om hur man stannar upp i nuet och ett lugn som stannar kvar hela dagen. Eller kanske bara få en tyst och lugn stund. Så att man har mer ork för resten av dagen Anders Olofsson, assessor Jag tror att balans i livet är väldigt individuellt. För mig handlar det om att jag har ett jobb som jag gillar och vill utföra på ett bra sätt, men också en familj och annat som är viktigt i mitt liv. Det gäller att hitta en balans man trivs med. Jag jobbar deltid med en ledig dag i veckan och det fungerar mycket bra för mig. Jag är en lugn person och stressar inte upp mig i onödan. Stress är också individuellt, men jag tror att mycket ligger hos en själv. Det är viktigt att ställa rimliga krav på sig själv, att sätta gränser och att inte underskatta sin egen förmåga jämfört med andra. Jenny Holmén, ekonomiadministratör Jag funderar nog ständigt på balans, men känner egentligen inte att jag har några svårigheter med det. Det beror nog mycket på var i livet man är och jag har inga barn ännu. Jag tror det blir svårare då. Min ventil i livet är hästar och att rida. Det går inte att ha tankarna på något annat när man är med djur. De märker det direkt, så när jag kommer till stallet släpper jag allt annat runt omkring mig. Jag tror att det är bra att kunna göra det oavsett vilken sport eller aktivitet man väljer. DOMKRETSEN NR 4/ 2 011 13
Domstolssekreterarna fokuserar på det goda bemötandet Sortering av avgående post är en av de dagliga uppgifterna. Agneta Olofsson har daglig kontakt med allmänheten om pågående mål och ärenden. Inga-Lill Johnsson och Agneta Olofsson har arbetat som domstolssekreterare i många år. Båda känner att de fyller en viktig funktion på Gotlands tingsrätt och att det är ett utvecklande jobb. Det är roligt att ha kontakt med allmänheten. Många som ringer är kallade till förhandling och undrar hur det går till i rättssalen. De kanske är nervösa och då betyder det extra mycket för dem att få svar på sina frågor, säger Inga-Lill Johnsson. Efter några intensiva timmar är det dags för fikapaus. Från vänster Inga-Lill Johnsson, Ingrid Nilsson, domstolssekreterare, Gunlis Samuelson, chefsadministratör, Peter Freudenthal, lagman vid Förvaltningsrätten i Stockholm, och Håkan Sellman, fiskal. TEXT SANDRA DAHLGREN FOTO ULRIKA FINNBERG Totalt finns det sex domstolssekreterare på Gotlands tingsrätt. Varje morgon fördelar de den inkommande posten och kontrollerar de faxmeddelanden som kommit in. Men i övrigt menar Inga-Lill Johnsson och Agneta Olofsson att arbetsuppgifterna är mycket varierande. De handlägger brottmål, tvistemål, konkurs- och domstolsärenden. I uppgifterna ingår till exempel registrering och planering av mål, att sköta skriftväxling, kalla till förhandlingar, planera rättegångsdagar och expediera domar och andra handlingar. De bemannar även tingsrättens reception och sköter kontakter med parter, ombud, myndigheter och allmänhet. Telefonen går nästan alltid varm. Inga-Lill Johnsson går egentligen i pension till våren, men vill vara kvar ett tag till. Framför allt trivs hon för att jobbet är omväxlande. De flesta som hör av sig har frågor om ett pågående mål eller ärende. Men det kan också vara mer allmänna frågor om hur man till exempel fyller i en ansökan om äktenskapsskillnad, säger Inga-Lill Johnsson. Agneta Olofsson fyller i: Om vi inte kan svara på en fråga kopplar vi samtalet vidare till juristerna. Snabba svar och ett gott bemötande tror jag absolut ökar allmänhetens förtroende för domstolarna. STOR FRIHET Domstolssekreterarna på Gotlands tingsrätt har stor frihet i hur de lägger upp sina arbetsdagar. Det viktigaste är att målen är väl förberedda så att juristerna kan ta sig an dem på förhandlingarna. Inga-Lill Johnsson och Agneta Olofsson berättar 14 DOMKRETSEN NR 4/ 2 011
Domstolssekreterarna Inga-Lill Johnsson och Agneta Olofsson trivs med arbetsuppgifterna på Gotlands tingsrätt. Variationen i uppgifterna gör att det blir ett utmanande arbete, samtidigt som det periodvis medför att det blir väldigt mycket att göra. I jobbet som domstolssekreterare ingår många olika arbetsuppgifter och både telefonen och datorn är viktiga arbetsredskap. På andra bilden från vänster står Agneta Olofsson och Inga-Lill Johnsson i aktrummet där målen förvaras under skriftväxling. Där finns även de mål som satts ut till förhandling. På tredje bilden från vänster samtalar Agneta Olofsson med chefsadministratören Gunlis Samuelsson. vidare att de nästan alltid har mycket att göra och att de större målen kan ta lång tid att planera. Men vi har stöd och hjälp i varandra. Vi arbetar också i nära samarbete med notarier och fiskaler och har god kontakt med alla som jobbar här. Det är en liten arbetsplats och därför lär vi känna varandra fortare, säger Inga-Lill Johnsson. Det har skett många och stora för- ändringar på domstolen sedan Inga-Lill Johnsson och Agneta Olofsson gjorde sina första arbetsdagar. Men de är positivt inställda till utvecklingen och ser på framtiden med tillförsikt. När det gäller tekniken är det ingen idé att vara motvals. Vi måste följa med i tiden. Men jag tycker om att det händer saker, säger Agneta Olofsson. FRÅN SKRIVMASKIN TILL DATOR Inga-Lill Johnsson skrattar till när hon tänker på att hon fick tjänsten som domstolssekreterare på Gotlands tingsrätt efter en avslutad kvällskurs i maskinskrivning år 1966. Då skrev hon ut alla domar och beslut på en manuell skrivmaskin. Jag skrev även ut vittnes- och målsägandeförhör. Det är inget jag saknar. Vi har tillräckligt att göra ändå. Dagens rättegångar med videoförhör har gjort att domstolssekreterarna fått helt nya uppgifter. På Gotland bokar de till exempel tider till förhandlingar via videolänk. Det blir allt vanligare och de som ska närvara på en rättegång via videolänk har ofta frågor om det, säger Inga-Lill Johnsson. Agneta Olofsson har varit med om samma tekniska utveckling. Hon inledde sin yrkeskarriär som sekreterare på länsstyrelsen under sextiotalet. Därefter fick hon tjänsten som domstolssekreterare på öns länsrätt. I samband med omorganisationen av länsrätterna började Agneta Olofsson arbeta på Gotlands tingsrätt.»de flesta som hör av sig har frågor om ett pågående mål eller ärende.«givande UTBILDNINGAR Jag tycker det är väldigt synd att länsrätten lade ner. Det var en bra arbetsplats och fin gemenskap. Genom åren har de gått flera utbildningar inom till exempel IT. Det brukar vara riktigt bra kurser som gör att man lättare kommer in i olika arbetsuppgifter. Då får vi även träffa kollegor från andra domstolar och det kan vara minst lika värdefullt, säger Inga-Lill Johnsson. Ja, då får vi reda på hur de jobbar på andra ställen och det kanske kan vara något som vi kan ta efter. Annars har vi inte så mycket kontakt med andra domstolar, fortsätter Agneta Olofsson. Som domstolssekreterare har de även daglig kontakt med personer som besöker domstolen av olika anledningar. En del vill ställa frågor om ett pågående mål, andra vill lämna in handlingar. Ibland får de samtal och besök från öbor som är nyfikna och vill veta mer om ett uppmärksammat mål. GER UT UPPGIFTER Några som alltid är vetgiriga är journalisterna. Varje dag kontaktar de domstolssekreterarna för att få uppgifter om mål och ärenden. De behöver veta vad som händer. Kontakten med journalisterna fungerar väldigt bra, anser Agneta Olofsson. Enligt Inga-Lill Johnsson och Agneta Olofsson fungerar det mesta väl på Gotlands tingsrätt. Personalomsättningen bland domstolssekreterarna är mycket låg och det är sällan någon är sjuk. Det ser vi som ett tecken på att vi trivs och att det är en bra arbetsplats, säger Inga-Lill Johnsson. u FAKTA DOMSTOLSSEKRETERARE Domstolssekreterarna får alltmer kvalificerade arbetsuppgifter och ett ökat ansvar. Det blir allt vanligare att domstolssekreterare får full delegation. Ett förordnande om delegation betyder att det har skett ett överlämnande från domaren till domstolssekreteraren när det gäller beslut i handläggningsfrågor. Med ett förordnande följer ett större ansvar att själv sköta fler saker i ett mål. Den nya utbildningen för domstolssekreterare gör det möjligt att snabbare få den teoretiska kunskap som, tillsammans med viss tids arbete på domstolen, krävs för att domstolssekreteraren ska få fatta beslut i handläggningsfrågor på eget ansvar. DOMKRETSEN NR 4/ 2 011 15
Bättre tolksamarbete tack vare riktlinjer Att landets domstolar kan få tag på tolkar som talar rätt språk och kan tolka på ett högkvalitativt sätt kan vara avgörande för rättsprocessen. Hovrätten för Västra Sverige har formaliserade riktlinjer för hur domstolen ska samarbeta med tolkarna. Att nå enhetlighet kring en rad frågeställningar ökar rättssäkerheten. Vi undviker att mål drar ut på tiden och i värsta fall får ställas in, förklarar Charlotte Hallén, hovrättsråd vid domstolen. Charlotte Hallén, hovrättsråd vid Hovrätten för Västra Sverige. TEXT ULRIKA HOTOPP FOTO PATRIK SVEDBERG, JOHAN WINGBORG Varje arbetsdag pågår vid flera av domstolarna i Sverige mål där hela eller delar av förhandlingen sker via tolk. Alla som inte har svenska som modersmål har rätt att få möjlighet att göra sin röst hörd på ett så rättvisande vis som möjligt. Skickliga tolkar med rätt kompetens och erfarenhet är därför a och o för en rättssäker process för alla. Detta har inte minst blivit aktuellt i och med att migrationsdomstolarna instiftades. ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE Men det handlar också om tid och pengar. De senaste tio åren har förmedling av tolktjänster för den statliga sektorn främst upphandlats med tyngdpunkt på priset. Det som skulle bli en besparing för samhället har dock visat sig bli kostsamt både rättsligt och ekonomiskt. Detta är något som Kammarkollegiet har uppmärksammat sedan de tog över ansvaret för tolkupphandlingarna för bland annat Sveriges Domstolar. På flera håll inom Sveriges Domstolar har rättegångar fått skjutas upp på grund av att det inte finns tolkar att tillgå. Bristen på tolkar har även uppmärksammats av till exempel Brottsförebyggande rådet, Brå, som 2010 kom ut med en rapport om diskriminering i rättsprocessen. Vikten av att ta hänsyn till språkkunskaper pekades ut som en avgörande faktor för bättre jämlikhet. Rapporten belyser bland annat att tolkningen för den enskilde asylsökande kan vara avgörande. En felaktig återberättelse äventyrar trovärdigheten. När rapporten publicerades pågick redan ett arbete för att förbättra tolksituation på Hovrätten för Västra Sverige. Projektet initierades i en särskild arbetsgrupp som bjöd in domstolens tolkar till ett gemensamt möte för att diskutera igenom förbättringsmöjligheter i samarbetet.»tolkarna uppskattade att domstolen tog sig tid att lyssna på dem och vi har fått en ömsesidig bättre förståelse för varandras arbete.«tolkarna uppskattade att domstolen tog sig tid att lyssna på dem och vi har fått en ömsesidig bättre förståelse för varandras LYSSNA PÅ SYNPUNKTER arbete. Vi pratade om stort och smått, berättar Charlotte Hallén, hovrättsråd som har deltagit i arbetet med att ta fram en tolkpolicy för Hovrätten för Västra Sverige. Tolkarnas synpunkter under mötet på hovrätten handlade till exempel om att rättens aktörer ibland pratar för fort för att möjliggöra en bra tolkning. De uppmärksammade också att det behövs särskilt avsatta pauser för tolkarna och att det vid längre och komplicerade mål behövs fler än en tolk. 16 DOMKRETSEN NR 4/ 2 011
En bra tolksituation ökar rättssäkerheten. Vid Hovrätten för Västra Sverige har man tagit fram en tolkpolicy för att säkra detta. Tolkarna önskade också att få tillgång till handlingar i förväg för att kunna förbereda sig bättre samt att det finns tillgång till fungerande tolkutrustning. Diskussionerna kring vissa frågor var omfattande. Också tolkarna emellan. Det viktiga var att vi tog hand om kunskapen som inhämtades och formaliserade den till enhetliga riktlinjer. Policyn är ett ställningstagande från ledningen att tolkfrågorna tas på allvar och är viktiga. Tolkarna är en nyckelgrupp på domstolen för att rättskedjan ska fungera, säger Charlotte Hallén vidare. I maj 2010 sjösattes tolkpolicyn som kretsar kring sex övergripande frågeställningar. Enbart genom att sätta mer fokus på tolkningen har situationen generellt förbättrats vid Hovrätten för Västra Sverige. TOLKARNA NYCKELGRUPP Erfarenheten så här långt är att policydokumentet underlättar domstolens förberedelser i mål där tolkning krävs. I grunden handlar det om en överenskommelse av rättigheter och skyldigheter i tolkfrågor på hovrätten. Mycket är självklarheter, men att de finns i ett centralt dokument gör att de inte lika lätt glöms bort, påpekar Charlotte Hallén. Hon berättar också att tolkpolicyn har förankrats i domstolens organisation genom intranätet Doris, vid personalmöten och genom dialoger i olika arbetsgrupper. En uppföljning planeras under det kommande året för att utvärdera resultatet av riktlinjerna och inhämta eventuella ytterligare synpunkter från tolkarna. u FAKTA TOLKPOLICY Sex områden som tolkpolicyn vid Hovrätten för Västra Sverige ger stöd för Beställning av tolk Handlingar som tolken bör ha tillgång till före förhandlingen Möjlighet att hinna tolka under förhandlingen Tveksam/felaktig tolkning av något som sagts under tidigare handläggning av målet Tolkning i pauser i förhandlingen Ersättning till tolk (regleras i tolktaxan) Fokus på kvalitet i kommande tolkupphandling Under hösten kommer en ny upphandlingsprocess av tolkar att påbörjas. Kammarkollegiet är ansvarig myndighet och kommer noga att utreda hur kvalitet bättre kan säkerställas från början. TEXT ULRIKA HOTOPP FOTO CARL JOHAN ERIKSON Det ramavtal som gäller just nu för tolkning vid svenska rättsinstanser togs fram av Rikspolisstyrelsen och omfattar ett antal tolkförmedlingar runt om i landet. Det är dessa som domstolarna anlitar när det finns behov av tolkning. Det är förmedlingens uppgift att ta fram de bäst lämpade tolkarna som är knutna till dem. Priset blev i hög grad avgörande för att förmedlingarna skulle få ramavtal. Detta har försvårat möjligheten att garantera en god kvalitet och att förmå fler att bli auktoriserade tolkar med möjlighet att simultantolka vilket på lång sikt sparar både tid och pengar. Det har varit ett stort missnöje från både myndigheter och tolkar, säger Klas Ericsson, ansvarig för ramavtalen vid Kammarkollegiet. KOMPETENS VIKTIG Han berättar att en förstudie inför en ny upphandlingsrunda är planerad. Målet är att det nya ramavtalet bättre ska gynna själva tolksituationen och de parter som berörs praktiskt. Dessutom måste bland annat taxesystemet ses över så att det som tolk lönar sig bättre att höja sin kompetens. I dag kan tolkförmedlingarna inte alltid garantera att det finns tillräckligt bra tolkar på olika språk och dialekter.»det har varit ett stort missnöje från både myndigheter och tolkar.«behov SKA STYRA Kvalitet bör väga tyngre i upphandling av tolkar, enligt Klas Ericsson, ansvarig för ramavtalen vid Kammarkollegiet. Det har blivit en prisdumpning som drabbat tolkar och därmed också bland annat domstolarna, förklarar Klas Ericsson. Klas Ericsson tror att det vore bra att den övergripande upphandlingen delas in i till exempel olika kompetensområden så att olika myndigheter bättre kan välja tolkar efter specifika behov. Han ser framför sig att det kan komma att finnas särskilda listor för specialiserade tolkar, exempelvis för rättstolkar. Det behövs också en bättre kategorisering av de olika språken och dialekterna. Ramavtalen ska bättre anpassas efter behoven, konstaterar Klas Ericsson. u DOMKRETSEN NR 4/ 2 011 17
Rättstolken Teresa Martinez Axén lägger stor vikt vid att vara påläst och väl förbered inför en förhandling. Ett bra arbetsklimat och tydliga tolkriktlinjer på domstolen underlättar hennes arbete. Rättstolkarna har i dag ett 70-tal medlemmar. Ordförande är Teresa Martinez Axén, rättstolk för engelska och spanska sedan åtta år och auktoriserad tolk i 18 år. Rättsväsendet behövde en tydlig partner för tolkfrågor. Det ligger också i vårt intresse att tolkningen fungerar så bra som möjligt. Vi vill göra bra ifrån oss. Någon annans öde ligger i våra händer, förklarar hon. Många rättstolkar har upplevt att personal på domstolarna inte alltid vet vad det innebär att vara rättstolk och vad yrkesgruppen behöver för att kunna utföra sitt arbete på bästa sätt. Enligt Teresa Martinez Axén är det inte alla som vet att det handlar om specialutbildade personer med lång erfarenhet av rättstolkning. Ofta med en akademisk utbildning i botten och i en del fall även en juridisk examen. Tolkar med specialkompetens i rättstolkning är också vana vid att kontinuerligt hålla sig à jour med den språkliga utvecklingen och juridiken. Det måste löna sig att fördjupa sig. I dag finns en hel del kompetenta tolkar som rullar tummarna på grund av upphandlingssystemet som är en paketlösning för alla områden. Ta vara på rättstolkarnas kompetens Se över rutiner för att underlätta tolkningen, höj kunskapen om rättstolkarna och utnyttja Kammarkollegiets tolkregister. Det är några förslag från den nybildade yrkesorganisationen Rättstolkarna för att förbättra tolksituationen vid Sveriges Domstolar. TEXT ULRIKA HOTOPP FOTO PATRIK SVEDBERG, LARS LYDIG, CARL JOHAN ERIKSON, JOHAN WINGBORG FÄRRE MELLANHÄNDER Teresa Martinez Axén hänvisar till att Kammarkollegiet har en förteckning över alla i Sverige som blivit godkända på provet för att bli rättstolk. Detta register vill Rättstolkarna att domstolarna ska använda mer flitigt. Teresa Martinez Axén förklarar att hon förstår att det är smidigt att enbart ringa ett nummer för att beställa ett antal tolkar för olika språk, men påminner om att många av rättstolkarna inte är knutna till någon förmedling och att många som är knutna till förmedlingarna inte är auktoriserade. Dessutom anser hon att de administrativa rutinerna på förmedlingarna inte alltid fungerar. Trots att till exempel domstolen har godkänt tid för förberedelse har förmedlingen sedan inte betalat ut arvode för dessa timmar. Men några tolkar accepterar detta för att de inte orkar bråka, säger Teresa Martinez Axén som helst ser att det är färre mellanhänder inblandade. VIKTIG DIALOG Enligt henne är det positivt att flera domstolar har inlett dialoger med tolkarna och att några även har tagit fram tydliga riktlinjer. Hon belyser bland annat frågan om 18 DOMKRETSEN NR 4/ 2 011
tillgång till handlingar som de professionella rättstolkarna behöver för att förbereda sig inför mål. Då har de möjlighet att på förhand slå upp vissa särskilda ord eller uttryck som kan komma att förekomma. Att veta vad målet handlar om underlättar simultantolkningen.»i dag finns en hel del kompetenta tolkar som rullar tummarna.«det är precis som för skådespelare, ju bättre de förbereder sig, desto bättre blir föreställningen, säger Teresa Martinez Axén. Tillgång till bra utrustning för simultantolkning är en annan fråga som Rättstolkarna driver. Teresa Martinez Axén har alltid med sig sin egen bärbara tolkutrustning som innebär att klienten hör bättre och hon slipper viskningstolka, vilket bland annat göra att arbetsställningen blir mindre påfrestande för tolken. Men ibland när vi rättstolkar vill installera vår utrustning inför en rättegång möts vi av skeptiska kanslister eller vaktmästare som inte vet vad det är. Det enda vi vill är att slippa kämpa för sådant som gör vårt arbete smidigare, ökar rättssäkerheten och sparar samhället pengar, sammanfattar Teresa Martinez Axén. u FAKTA AUKTORISERING AV TOLKAR Kammarkollegiet är ansvarigt för att auktorisera och utöva tillsyn över de auktoriserade tolkarna. En tolk blir auktoriserad efter att ha godkänts i ett test som visar dennes kunskaper inom sjukvård, arbetsmarknad, socialförsäkring, vardagsjuridik, migration samt tolketik och teknik. Dessutom testas kunskaperna i fackterminologi på svenska och på tolkspråket. Provet består av en skriftlig och en muntlig del och det krävs minst 80 procent rätt för att bli godkänd. För att bli rättstolk kan auktoriserade tolkar på egen hand fördjupa sig genom att till exempel gå en juridisk grundkurs på universitetet. Kammarkollegiet testar sedan tolkens kunskaper i juridik genom ett särskilt prov. 200 personer är i dag listade hos Kammarkollegiet som rättstolkar. Hur upplever du tolksituationen på er domstol? Anders Mattsson, rådman, Migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Malmö I ett migrationsmål är tolkningen naturligtvis av största betydelse. Domstolen beställer i första hand rättstolkar. Tyvärr är tillgången till sådana tolkar betydligt mindre än efterfrågan. Vid flertalet förhandlingar tolkar därför andra än rättstolkar. Det medför att kvaliteten på tolkningen kan variera rätt så mycket. I något enstaka fall har det varit så illa att jag har fått ställa in en förhandling för att tolkningen inte fungerat. I andra ändan av skalan finns det tolkar som gör ett fantastiskt arbete. De tolkar simultant, snabbt och säkert. Det bidrar också till att skapa en bra atmosfär vid förhandlingen när tolkningen upplevs som professionell. En högre och jämnare kvalitet i tolkningen står därför högt på önskelistan. Rolf Forsberg, rådman, Migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Stockholm Mitt och mina kollegors samlade intryck, med något undantag, är att tolkningen här håller bra kvalitet och tolkarna uppträder professionellt. Det går att höra av svaren att det är riktigt översatt. Den avdelning jag arbetar på har mest behov av språk från Nordafrika. För arabiska, swahili och somaliska har vi rätt gott om tolkar. Med språk som till exempel lingala behöver vi förstås bättre framförhållning. Det enda problem som inträffat vid ett antal tillfällen är att det blivit sjabbel med bokningen. Tolkar som inte dykt upp när målet ropas upp. Jag har aldrig själv behövt ställa in något mål, men det har blivit kraftiga förseningar. Dag Stegeland, chefsrådman, Migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Göteborg Initialt när migrationsdomstolarna kom till var det en hel del problem med tolkningen. Det fanns få tolkar på de språk vi behövde och de vi fick var ovana vid förhandlingssituationen. Det var rätt rörigt i början, men det har successivt blivit bättre. Den praktiska hanteringen fungerar bättre och det är fler som kan tolka simultant. Det är en oerhörd skillnad mellan en skicklig tolk med rätt kompetens och någon med mindre erfarenhet och kunskap. När vi har duktiga tolkar som simultantolkar upplever vi knappt att det varit någon tolkning alls. Men det råder fortfarande brist på tolkar på vissa språk och dialekter. Faktiskt sådana vanliga språk som engelska och franska, men då de varianter som talas i bland annat vissa afrikanska länder. Vi skulle också behöva fler rättstolkar för att skapa förutsättningar för en så bra process som möjligt för den enskilde. Fler rättstolkar och fler tolkar med kapacitet att simultantolka är två tydliga förbättringsområden. DOMKRETSEN NR 4/ 2 011 19
Attraktivitet genom balans och utvecklande karriärvägar? TEXT ANNA DYHRE FOTO CARL JOHAN ERIKSON Mitt arbete handlar om att hjälpa företag och organisationer att bli mer attraktiva som arbetsgivare. Området kallas Employer Branding och har över tid blivit alltmer erkänt. I dag uppfattas det som en viktig framgångsfaktor att ha ett starkt varumärke som arbetsgivare för att kunna säkra nuvarande och framtida kompetensförsörjning. I slutändan handlar det om att kunna nå uppsatta mål och visioner för verksamheten med den mest lämpade arbetsstyrkan. Det finns flera faktorer som samverkar till att ämnet blir mer aktuellt demografifrågorna är en av dessa då allt fler i Sverige kommer att gå i pension framöver och påfyllningen inte alltid ser ut som önskas. Detta gäller även inom Sveriges Domstolar. En annan faktor är att yngre medarbetare ofta har en lite annan syn på arbete och vad de vill ha ut av sin karriär. Karriär blir mer förknippat med personlig utveckling, och en lyckad karriär innebär inte alltid en fin titel utan snarare att man känner sig tillfredsställd på ett inre plan i kombination med ett intellektuellt stimulerande jobb. Mjuka frågor kommer mer i centrum och vikten av att som arbetsgivare kunna visa upp dels ett gott ledarskap, dels nöjda medarbetare som verkar som organisationens goda ambassadörer blir viktiga framgångsfaktorer. Inflödet av unga duktiga studenter till juristprogrammen över landet är i dag inget problem. Juristprogrammet är tillsammans med bland annat läkarlinjen en mycket eftertraktad utbildning och intagningspoängen således höga. I dag är cirka 70 procent av de studerande på landets juristprogram kvinnor och för både män och kvinnor uppfattas ett framtida arbete inom domstolsvärlden som attraktivt. Enligt senaste Företagsbarometern för jurister från Universum visar det sig att arbete på en affärsjuridisk byrå ligger i topp vad gäller typ av arbetsplats, men när själva rankingen över de mest attraktiva arbetsgivarna kommer i fokus ligger tingstjänstgöring på andra plats och att fortsätta på domarbanan på åttonde plats. Utmaningen för Sveriges Domstolar visar sig komma senare i karriären då många medarbetare efter några år inom domstolsvärlden inte fortsätter på den inslagna vägen utan söker sig antingen till den kommersiella juridiken eller till andra arbetsgivare inom staten. Varför är det så? Problematiken är inte unik för Sveriges Domstolar utan många arbetsgivare kämpar med liknande frågor hur behåller vi de bästa och säkrar framtida kompetensförsörjning? Varför är det så få sökande till utlysta tjänster utanför storstadsregionerna och hur kan vi konkurrera med andra? Ett enkelt svar skulle kanske kunna vara lön och förmåner som möjligtvis inte står i paritet med andra aktörer när ansvar och arbetsbörda vägs in? Min erfarenhet i dessa frågor är att lön sällan i sig själv är orsaken till minskad attraktivitet, men när klyftan blir för stor mellan två likvärdiga tjänster spelar såklart dessa faktorer in. Frågan har även diskuterats inom Sveriges Domstolar. Mitt kontroversiella förslag är att slopa nämndemannainslaget i domstolarna och lägga en del av dessa resurser direkt på domarnas löner i vissa falla kan den totala ersättningen till nämndemän nästan uppgå till tio procent av en enskild domstols totala lönesumma. Men det lär inte hända över en natt. Andra framgångsfaktorer som jag anser skulle kunna belysas och förhoppningsvis ge goda resultat är att satsa på att utveckla karriärvägarna för domare och domstolspersonal. Jag har tidigare diskutera behovet av bra ledare inom en organisation och det är ju inte alltid den som besitter den högsta juridiska kompetensen som är den erkänt bästa ledaren. Hur belönas gott ledarskap i dag och hur upptäcker ni framtida ledare och punktmarkerar dem? De flesta företag har i dag sofistikerade talent management - program där deltagarna ständigt utvärderas och medvetandegörs om sina framtidsmöjligheter inom organisationen. Då gäller det att Sveriges Domstolar mer uppträder som en enad aktör och att medarbetarna har Sveriges Domstolars bästa för ögonen och inte bara den egna enheten. Belöning borde 20 DOMKRETSEN NR 4/ 2 011