Föräldrakontakten Nummer 1 mars 2009 En rikstidning för föräldrar till barn med synskador Braille-året: Karl lärde sig läsa punktskrift med hjälp av mat, sid 10 Ny CVI-lathund sid 6 Syncentral / barnhab samarbetar sid 3 Logik räcker inte i schack sid 5
Skolor ska inspekteras ur synskadeperspektiv SRF och US har träffat skollagsutredarna. Vi lyfte avsaknaden av möjligheten att överklaga insatser som beslutas i ett åtgärdsprogram, men som inte genomförs. Problemet med kommunala och fristående skolor som tackar nej till elever med funktionsnedsättningar med hänvisning till ekonomiska och organisatoriska konsekvenser tog vi även upp. Utredarna diskuterar båda dessa saker och det tyder på att någon form av förändring kommer att föreslås i denna nya lagen. När vi påpekade vikten av tillgängliga skolor både när det gäller fysisk tillgänglighet och tillgänglig undervisning, så menade utredaren att det inte var realistiskt att förvänta sig att alla skolor ska vara tillgängliga för alla elever. Vi förde fram tanken om att punktskriftsundervisning och undervisning av tekniska hjälpmedel ska ingå som en rättighet i skollagen för elever enligt den norska skollagen. Då detta var nytt för dem tog de endast till sig informationen. Förslaget till den nya skollagen kommer under våren. Exakt när kunde utredaren inte säga eftersom alliansen inte kan komma överens om några punkter i förslaget. En utredning har lämnat ett förslag till en ny lärarutbildning som nu är på remiss. I vårt svar 2 kommer vi särskilt att poängtera behovet av en obligatorisk baskunskap kring olika funktionsnedsättningars sociala och pedagogiska konsekvenser. Det är också angeläget att de blivande lärarna får möjlighet att diskutera bemötande av och attityder till elever med funktionsnedsättning. Lärarens inställning har stor betydelse för hur väl situationen för elever med funktionsnedsättning fungerar i skolan. Den blivande läraren måste få med sig kunskap om varifrån skolan kan söka stöd till eleverna. Den myndigheten, Statens skolinspektion, genomför en kvalitetsgranskning under våren 2009. Situationen för elever med synnedsättningar, hörselnedsättningar och rörelsehinder kommer att granskas i den första omgången. Det man tittar på är om anpassningar i lärandemiljön är grundade på individens behov, hur elevens deltagande i klassen/skolan är, hur delaktig eleven är vid utformningen av anpassningar och personalens kompetens inom området och även deras bemötande mot eleverna. Både elever och föräldrar/vårdnadshavare kommer att tillfrågas. Granskningen som omfattar nio kommuner och totalt 23 grundskolor, varar 5 fristående, genomförs i hela landet. Slutrapport kommer i slutet av maj. Vi har skrivit ett brev till SRF:s representanter i de kommunala handikappråden, KHR så att de ska kunna lyfta behovet av en centralt anställd person i kommunerna som har till uppgift att se till att samverkan mellan landsting, stat och kommun sker. Personen ska dessutom ansvara för att ha kunskap om antal barn och unga med synnedsättningar i kommunen. I små kommuner kan det ingå som en del i en tjänst och det kan också vara möjligt att en person ansvarar för flera kommuner. Cecilia Ekstrand sammankallande i SRF:s skolnätverk
Syncentral och barnhab samarbetar i Kalmar Bättre samarbete mellan barnhabiliteringar och syncentraler har stått på SRF:s önskelista i många år. I Kalmar har man hittat en enkel och praktisk form som kanske kan fungera på fler ställen. Det började med att barnhabiliteringens och ögonklinikens respektive läkare insåg att det behövdes samarbete kring barnen som var kända hos båda. Träffar anordnades där inte bara de medicinska frågorna utan även de pedagogiska konsekvenserna togs upp. Det är ungefär 13 år sen. Samarbetet fick en puff framåt av att personal från både barnhabiliteringen och ögonkliniken gick en gemensam utbildning i gamla Ekeskolans regi. SIH:s konsulenter försvann från arenan och det fanns ingen annan som tog övergripande ansvar för barnen. Vi fick veta att nu var det kommunerna som skulle ta ansvar för samverkan kring barn med synskada och att alla kommuner skulle utse en kontaktperson säger syncentralens chef Gun Olsson. Vi kallade till ett informationsmöte och det kom ett gäng från kommunerna som fått uppdraget att vara kontaktpersoner. Nästa gång kom ett annat gäng! Tredje gången var intresset slut. Uppdraget för kontaktpersonerna känns otydligt Ögonkliniken/syncentralens folk träffar barnhabiliteringens för att diskutera ärenden och utbyta erfarenheter 2 gånger per år. Vi på barnhabiliteringen kan till exempel ställa frågan om det beror på synnedsättning om ett barn uppträder på ett visst sätt, säger Camilla Hollsten som är specialpedagog på Barnhabiliteringen med ansvar för synfrågor. På senaste mötet var det uppe en fråga om ett barn som höll huvudet så konstigt när han gick. Var det något man skulle träna bort eller inte? Då kunde man berätta från ögon att barnet har en skelning och ett synfältsbortfall som gör att det är fullständigt naturligt att han håller huvudet snett för att se så bra som möjligt; följdfrågan från barnhabiliteringen blev hur man ska presentera det man vill visa exempelvis i en bok för att barnet ska få information på bästa möjliga sätt. På samma sätt ger barnhabiliteringen värdefull information om det som rör deras område. Gruppen som träffas består av läkare och ortoptist från ögonkliniken, läkare och specialpedagog från barnhabiliteringen och synpedagog från syncentralen. Det har varit samma personer under flera år och det Innehåll i Föräldrakontakten nummer 1, 2009: Det räcker inte med logik i schack s 5 Ny CVI-lathund från Göteborg s 6 Östergötland bjuder in till motionsidrott s 7 Folkhögskola lär ungdomar att bli självständiga s 8 Mat hjälpte Karl att behärska punktskriften s 10 Skolors webbplatser otillgängliga s 11 Snart är cykelsommaren här s 12 SRF vill minska behovet av specialskolor s 13 3
är en stor fördel när man ska bygga upp ett välfungerande samarbete. Kanske blir det ännu smidigare i framtiden. Sen årsskiftet är Camilla också anställd på kvartstid på syncentralen för att ta ansvar för barn. Då behöver hon i stort sett bara samarbeta med sig själv. Det som fortfarande inte fungerar är kommunernas ansvarstagande. Kalmar kommun har anställt en specialpedagog med synkunskap, Eva-Maria Rütting-Emilsson som samordnare för barn med synskador. Det blir mycket lättare att ta kontakt när det finns en spindel i nätet och förhoppningen är att fler kommuner gör på liknande sätt. Här sker samverkansträffar en gång per termin mellan stat/kommun/landsting enligt en gemensamt framtagen rutin, säger Eva-Maria. Syftet är att inte tappa några barn/ elever mellan stolarna och inte heller arbeta dubbelt. Vi har jobbat med att tydliggöra uppdraget. sägerhon och förklarar: Jag har uppdraget att handleda pedagogerna ute i förskola/skola runt barn/elever med synnedsättning, habiliteringen har uppdrag gentemot/ av föräldrarna och syncentralen/ögonkliniken har ansvar för hjälpmedel och dess användning, utredningar kring syn mm I övriga kommuner är det Bor du i Värmland? I SRF Värmlands län har vi under många år haft en relativt omfattande verksamhet för barnen med synnedsättningar och deras familjer. Verksamheten har planerats och organiserats av en föräldrakommitté. Barnen blir äldre och föräldrarnas engagemang minskar men behovet av verksamhet är alltjämt lika stort. Oscar har äntligen börjat dra nytta av ett bättre samarbete mellan syncentral och barnhab. Vi vill naturligtvis att det bildas en ny föräldrakommitté. Bor du i Värmlands län och kan tänka dig att under en tid delta i föräldrakommitténs arbete för att få igång vår verksamhet igen, kontakta då Birgitta Fridén på tel 0550 10 117 eller via mail: birgitta. friden@srf.nu Birgitta Fridén Regional ombudsman mera tungrott. Det blir Camillas uppgift på syncentralen att få rektorerna att ta sitt ansvar och ordna samverkansträffar kring alla barn/ elever med synskada. Det är först i år det märks att syncentral och barnhab samarbetar, säger Anette Jutnäs som är mamma till Oscar, 12. Vi har varit på barnhab och tyckt att de inte har varit så kunniga på synfrågor och vi har varit på ögonkliniken och där har de inte kunnat något annat. Vi har saknat möjligheten att prata med personer som har helhetssyn. - Men så i förra veckan fick vi en kallelse där syncentralen och barnhab står som inbjudare. Det är väldigt positivt tycker jag, det känns som det är något på gång. För några veckor sedan fick vi en fråga om vi tyckte det var ok att dom tog upp Oskars finmotorik med syncentralen. Det märks att något har hänt. 4
Det räcker inte med logik i schack Patrik Berggren har spelat schack i tio år. Nu leder han kurser för SRFmedlemmar för både ungdomar och äldre. Schack är en sport där man kan delta bland seende även om man inte ser ett dugg. Jag kan se så pass att jag kan spela på ett vanligt bräde, säger Patrik. Men även om inte kan man ta med sitt eget bräde även till vanliga tävlingar. Det handlar alltså om att den synskadade har ett schackbräde med små hål i rutorna, där man sticker ner pjäserna. Detta för att man inte ska röra om när man känner var pjäserna står. De svarta pjäserna har också en liten spik på sig så man känner skillnaden mot de vita. Man har också en egen klocka där glaset för visarna är borttagna. Andra hjälpmedel behövs inte. I ett spel mellan synskadade spelare har man ett bräde var och flyttar även motpartens pjäser. Och så säger man sina drag högt. Schack i sig är ingen ovanlig sport. Det finns schackklubbar överallt. De flesta har också juniorer. Sverige har en av de största juniorverksamheterna i världen. Och eftersom seende kan spela mot synskadade är Schackträning. Patrik instruerar Kourosh Javvi det bara att ta kontakt. Eller? Som synskadad har man svårt att få överblick över brädet och det kan vara svårt att lära sig, säger Patrik. Någon måste visa först, som seende kan man lära sig mycket genom att titta på. Så det är alltså bäst att man lär sig grunderna först. Synskadades Schackförbund har 60 medlemmar. Det har varit en rätt ålderstigen förening, men det har kommit in lite fler ungdomar på senaste tiden, säger Patrik. Träningen i SRF Stockholms lokaler har hållit på i fyra år. Folk har kommit och gått. Den är främst tänkt för ungdomar och de yngsta har varit sju år. Men vuxna kommer också. Det var min bror Markus som började, säger Patrik. Sen hoppade jag på och nu kör vi tillsammans. Men sådana möjligheter har 5
man bara i storstäder. Sveriges bäste synskadade schackspelare, Jörgen Magnusson, håller på att med hjälp av en programmerare skapa ett synskadeanpassat datorprogram där man spela mot varandra över internet. Det är klart endera veckan och kommer att kunna besökas på www.srfschack.org. Annars är det inte så svårt att instruera grunderna för en synskadad nybörjare om man kan lite själv. Spelet är ju exakt likadant oavsett om man ser eller ej. Hur fort blir man bra? Det beror på, säger Patrik. För en del går det fort, andra blir aldrig bra. Det beror på hur mycket man satsar. För Patrik och hans bror har det i alla fall gått bra. Tröjan han har på sig fick han när han representerade Sverige på synskade-vm i Indien. Nästa år blir VM för juniorer i Sverige. Konkurrensen har inte varit så stor, alla andra ungdomar är nya i sporten. Men det blir mer konkurrens i framtiden. Just nu är det åtminstone fyra som satsar mycket och kanske lite fler som satsar lite mindre. Varför spelar man schack? Jag tycker om matematik och logik, säger Patrik. Jag gillar att tänka. En del tillgodoser detta genom att spela dataspel. Men schack är mer socialt, där träffar man folk. Men det handlar inte bara om logik. Det går att öva upp en känsla för hur pjäserna ska stå, säger Patrik. I början går man på tumregler. Sen lär man sig personliga undantag. Man kan aldrig säga att det här draget är bäst i den här sortens ställning. Det finns så många ställningar att det aldrig går att lära sig dem. De bästa schackspelarna har alltid varit bättre än datorerna. Man måste alltid ha en känsla för vad som fungerar. Datorerna kan bara räkna. Sommarläger på Sikargården, Norrköping 21-27 juni För barn 7-16 år. Lägergården är inte lämplig för rörelsehinder. Under sommarlovsvecka lämnar vi föräldrar och syskon hemma, och passar på att slå oss lösa bland kompisar från hela landet. Vi kommer att bada, fiska, kanota, grilla korv, spöka, sjunga, rida, busa.. Ja, allt som man kan göra på ett sommarläger. Lägerplats: Sikargården i Simonstorp, Norrköping Sista anmälningsdag: 30 april Avgift: 1300:-, för två barn 2000:-, inkluderar kost och logi, samt aktiviteter och utflykter under lägervistelsen. Riksförbundet står för de resekostnader t o r för barnet med billigaste färdsätt, som överstiger 300:- Ny CVI-lathund från Göteborg Helena Andersson och Kerstin Boije af Gennäs på Göteborgs syncentral har gått igenom alla metoder de har hittat för att bedöma och hjälpa barn med CVI. Barn med visuella perceptionssvårigheter, heter deras skrift, som kan plockas från http://www.hi.se/global/ Dokument/Syntes/Barn-medvisuella-perceptionssvarigheter. 6 pdf. Bakgrunden till deras arbete var att det till och med på många syncentraler råder osäkerhet om vad CVI är och hur man kan hjälpa barn som har det. Själva skriften är en katalog. Där finns pussel och andra leksaker, tillsammans med tips om hur man kan använda dem. Där finns tips om hur möbleringen av barnens rum och skollokaler kan underlätta. Där finns lekråd och förklaringar till barnens ibland svårbegripliga beteende. Även som förälder kan du ha användning för den. Ditt barns lärare har det säkert.
Östergötland bjuder in till motionsidrott Nu gör Handikappidrottsförb undet en ny satsning på att organisera verksamhet för ungdomar med synskador. Det är distrikten i Östergötland, Göteborg och Stockholm som samarbetar. Vid tre träffar i Göteborg, Stockholm och Linköping kan man testa i första hand goalball men också judo och showdown. Samt avgöra om man har lust att fortsätta med detta. Man kan delta i en av två åldersgrupper 7-12 år, samt 13-20 år. Den äldre gruppen får vara lite faddrar åt den yngre, är det tänkt. Mattias Karlsson på Östergötlands Handikappidrottsförbund var med och startade ett goalballag redan under hösten i Linköping. Vi såg hur spelarna utvecklades bara under ett läger när det gällde sånt som att gå, säger han. Genom idrott tränar man balans och koordination, man lär sig till exempel att ramla och det är ju viktigt även utanför idrotten. Att verksamheten börjar i tre områden där det redan finns jämförelsevis mycket verksamhet för ungdomar råkar bara bero på att det finns engagerade människor inom SHIF som har tagit ett initiativ Vem tar upp bollen? till samverkanprojekt över distriktsgränserna. Tyvärr finns det inte lika engagerade konsulenter överallt, säger Mattias som dock tror att när man väl har gjort det på några ställen går det lättare att stjäla idén på andra. Mattias är noga med att påpeka att motionen kommer i första hand och idrottandet först i andra: Kan vi väcka en stugsittare till att bli mer aktiv så är det värt så jättemycket för den individen. Det är det primära, det vi arbetar för. Tider: Göteborg 14-15 mars Stockholm 19-20 september Linköping 5-6 december Meddela intresse till mattias@ohif.se. 7
Folkhögskola lär ungdomar att bli självständiga När ungdomarna har körts i botten av prövningarna på högstadiet kan det vara bra att åka på preparandkurs på Ågesta folkhögskola och lära sig att man duger. Preparandkursen släpper in elever från 16 år. Vanligen måste man vara 18 för att gå på folkhögskola men preparandkursen är ett särskilt uppdrag med stöd från SPSM. Kursen omfattar kärnämnena om eleven inte är klar med dem, men framför allt kompensatorisk träning i ADL, studieteknik, punktskrift, kommunikation, social träning, friskvård samt skapande verksamhet som t.ex. musik. Därtill arbetsplatsbesök och praktik. Den består av fyra delar, säger kursföreståndare Catarina Hägg: studera, känna sig själv, klara sig själv och arbetsvägledning. Förr måste jag alltid hålla i någon, jag var som en människa utan ben, säger kursens yngsta deltagare Sofie Anderberg. I våras skulle jag aldrig ha kunnat tänka mig att åka tunnelbana ensam, nu är det inga problem. Man växer och blir mer självständig. Man måste tvätta kläder, göra frukost, resa hem, säger Catarina Hägg. Man måste ta 8 mycket externa kontakter, t.ex. att beställa färdtjänsttaxi och prata med syncentralen, istället för att en vuxen gör det åt en. Man måste träna sig att ta ansvar. Det gör att man mognar. Ett uppskattat inslag i kursen är träningen i datorkunskap. Eleverna måste kunna hantera sin dator själv och ta bort virus, söka spam och själva åtgärda fel, säger Jan Hadroli som är it-ansvarig på folkhögskolan. Och följaktligen är det närbelägna Media Markt ett populärt resmål när man är ute på stan. Vi åker dit och ser vad det finns för nytt och vad som går att anpassa. Sen kan vi prata med Icap och andra utvecklare och ge dem idéer. Andra inslag är naturvandringar, sport, besök på US ungdomsgård och en gång under läsåret en utlandsresa.
Vanliga datorlektioner, musik och matlagning ingår i en Ågestakurs. Det viktiga är inte kärnämnena, säger Catarina. Det viktiga är att man kommer in i en positiv spiral. Man anmäler sig till en kurs genom att skicka in en anmälan som finns på www.agesta. nu. Man bör också ta kontakt med sin kommun och gärna också ha stöd från syncentralen och SPSM. Om inte annat måste ju någon betala. Och då är den smidigaste vägen att kommunen ser det som ett år på individuella programmet på gymnasiet. Om man är osäker på om det är rätt sak att göra finns det en provapå-vecka under våren. Ring gärna Ågesta för ytterligare information 08-562 281 00. 9
Mat hjälpte Karl att behärska punktskriften När Karl var 2 1/2 år fick han en hjärntumör och blev blind. Han förlorade också rörelseförmågan i ena handen och fick en del andra problem. Att lära sig punktskrift var omöjligt sa experterna. Men experterna hade fel. Han har ju bara en hand som fungerar, så han läser inte så fort. Jag trodde aldrig att han skulle knäcka koden, men det har han absolut gjort, säger hans mamma Inger Karlsson i dag nästan 20 år efteråt. Det är Ekeskolans förtjänst säger hon. Karl började på Ekeskolan hösten 2000. Alla Karl mött på Ekeskolan har del i Karls framgångar. Man måste må bra för att kunna lära sig nya saker. Hade han inte fått komma dit hade det aldrig blivit av. Där är det helt individanpassat. I en särskoleklass hade man inte haft tillräckligt med resurser. Där hade han varit tvungen att anpassa sig till alla de andra eleverna. På Ekeskolan finns kompetens och erfarenhet att locka fram det som kan verka omöjligt, och det får ta tid. Först tragglade han med äggkartonger, säger Inger. Men han förstod inte riktigt vad Karl skriver efter Jonas diktamen. han skulle ha det till, att det fanns en nytta med det. Det var likadant med att räkna, det var först när han förstod det här med pengar som det blev intressant. Så på Ekeskolan kom man på idén att förvandla ett av Karls funktionshinder till en styrka och lägga det som grund för punktskriftsinlärningen. Karls hjärnskada yttrar sig bland annat i att mättnadscentrum är skadat, vilket gör att han aldrig känner sig mätt. Han är fixerad vid mat, säger Inger. Så hans assistent Sara Höglund, i Inger Öhmans klass, började bygga på hans matintresse och göra taktila recept. Det sattes in i fotoalbum och blev till klippböcker som Karl började bära med sig. Sen förstärktes det med punkt. Det var då Karl insåg att man kan ha text i böcker som man kan göra något med. Han var då cirka 14 år. Karl fick en punktskrivmaskin med enhandsfattning och började skriva recept på diktamen. 10
I början fick man säga vilka tangenter som skulle slås ner, säger Inger. Det gjorde vi på skolan och hemma på lovet, och han ville aldrig sluta. Vi klippte ur de recept han skrev och klistrade in i klippböcker som han fyllde sitt rum med. Sen fick han en ny datakunnig assistent, Jonas Nolvi, dator med talsyntes och punktdisplay som han fortsatte att skriva recept med. Han har också en fantastisk lärare, Per Olof Persson, som till en början lät honom skriva fritt. Sedan blev det veckosammanfattningar med taktil framsida och spiralrygg. I dag har han över 200 veckohäften i sin lägenhet, dit han flyttade i somras. Där har han märkt upp allt med punkt. Men Inger är lite orolig att det ska vara omöjligt att hålla igång punktskrivandet när han slutar på Ekeskolan i sommar. Punktskrift är en fantastisk uppfinning att man med så enkla medel kan göra så mycket, men det skulle behövas en uppgift. En uppgift där Karl känner att hans kunskaper om punkt behövs. Braille-året 2009 är det 200 år sen Louis Braille föddes. Och 184 år sen han uppfann punktskriften. Fortfarande är punktskrift det enda skriftspråket om man är gravt synskadad. Tips på förståelsehjälpmedel önskas Ann-Marie Stenhammar, känd från utredningar om kommuners samarbetssvårigheter, och Tove Rinnan, som tidigare har samlat fritidstips åt Barnombudsmannen, ska nu utveckla medel för barn att komma till tals. "Vi letar efter olika slags hjälpmedel som hjälper barnet att förmedla vad det tänker", säger de, och tänker sig att sådana hjälpmedel bland annat ska kunna brukas i skolan, på barnhab och på syncentral. Skolors webbplatser otillgängliga Alla de tre vanligaste webbplattformar som används i skolan är svårtillgängliga för elever med synskador. Det konstaterar Funka.nu som på SPSM:s uppdrag har undersökt skolornas webbplattformar i 193 kommuner. Så om ditt barn har haft problem med detta är han eller hon i gott sällskap. Den bristande tillgängligheten i de digitala miljöerna behöver uppmärksammas så att inte grupper av elever med exempelvis grav synskada, synsvaghet, läs- och skrivsvårigheter och rörelsehinder blir utestängda från delar av Har du som förälder några tips? Hur gör du för att förstå hur ditt barn tänker? Hur gör du för att det ska bli tydligt för barnet att du lyssnar och förstår? Hur gör du för att väga in ditt barns åsikter när du ska bestämma vad som ska göras? Kontakta tove.rinnan@hso. se och ann-marie. stenhammar@hso.se. undervisningen, säger SPSM:s Björn Rönnåsen med viss underdrift. Det behövs mer kunskap vid upphandlingar, säger Björn Rönnåsen, som tyvärr inte närmare berör att det är en sak att kunna läsa en webbplats och en helt annan att kunna skriva på den eller använda den på annat sätt. 11
Snart är cykelsommaren här Innan man vet ordet av är det cykelsäsong. Och om man inte ser själv kan man alltid cykla tandem, som finns i utförande både för barn och vuxna. Tandemcyklar finns i olika varianter, inklusive cyklar som hakas på bakom andra cyklar. Tyvärr är de rätt dyra minst 8.000 får man vara beredd att betala, men det finns en del sätt att sänka priset. Vissa syncentraler behandlar tandemcyklar som hjälpmedel och kan tänkas ställa upp med delar av kostnaden mer än hälften i exempelvis Göteborg. Och om inte just din syncentral har den möjligheten kan du söka från SPSM. De kan ge 75 procent av priset minus 3.000 kronor, dock högst 30.000 kronor. Titta på www.spsm.se under Bidrag. Annars finns möjligheten att köpa direkt från tillverkaren. Försök t.ex. med: 12 Copilot 24 från Trident. www.rex.se www.sportfritid.se www.cykelkliniken.com www.trident.se www.hean.dk Man kan också annonsera. Eller höra med SRF:s distrikt där det kan finnas tandemcyklar undanstoppade i något hörn. Lycka till! Cyklig är lycklig! Fun Trailer från Cykelkliniken Kronobergsgrupp finns nu Kronoberg har nu en arbetsgrupp för barnfrågor som träffas i mitten av februari. Man räknar med att med hjälp av sc bjuda in barn och deras föräldrar till en träff antagligen i maj.
SRF vill minska behovet av specialskolor En av de frågor Kongressen 2008 diskuterade hårdast var hur man skulle förhålla sig till specialskolor. Ulrika Norelius och Alireza Ghanbar Alipour från Förbundsstyrelsen redogör här för SRF: s policy i frågan. Både Ulrika och Alireza betonar noga att SRF inte har gett upp sin gamla motvilja mot internat. Problemen med internat är tidlösa och handlar inte om hur Tomteboda var på 50- och 60-talen, säger Alireza. Det handlar om att barn skickas från sin hemmiljö och utvecklar drag som inte är önskvärda och kan bli till en belastning för dem längre fram i livet. Däremot måste vi ta diskussionen på kongressen som en väckarklocka, lägger han till. Om inget händer med de lokala skolornas förmåga att motta och ge ett bra bemötande kommer folk att acceptera en återgång till specialskolor av ren uppgivenhet. Frågan är bara var baksidan gör minst ont. Ulrika och Alireza vill satsa mest på att förbättra barnens rätt i de kommunala skolorna. Men nu finns tyvärr specialskolor igen, och det är SRF: s uppgift att bevaka även dess elevers intressen, så de får så bra skolgång som möjligt. Vi tycker att visstidsplaceringar på Ekeskolan var bra för barnen, säger Alireza. Där finns en kompetens som man inte kan hitta någon annanstans. Den som visstidsplaceras är fortfarande hemma för det mesta men skickas på fortbildning ibland och det är i sig inget konstigt. Men huvudinriktningen för SRF måste vara att göra specialskolor onödiga. Främst genom att peka på goda lösningar. Vi måste bevaka kommunerna så att de inte hänvisar elever till specialskola bara för att det är billigare och enklare för dem. Hur gör man det? Vi har nyligen tillsammans med US uppvaktat skollagsutredningen för att få in lagstadgade rättigheter för eleven, som i Norge där elever till exempel har laglig rätt till utbildning i punktskrift, säger Ulrika. En annan rättighet som man kan lagstifta om, kan vara rätten att överklaga åtgärdsplaner. Tillgänglighet i skolan förknippas gärna med hur lokalerna ser ut, men för oss är det mer en fråga om pedagogiken, och det är viktigt att få med det perspektivet i skollagen. SRF har också fram- 13
gångsrikt fått den nya myndigheten Skoninspektionen att göra en kvalitetsgranskning av bl a situationen för synskadade elever, med intervjuer av kommuner, rektorer, föräldrar och elever. En annan möjlighet som vi har är att hjälpa distrikt och lokalföreningar med argumentation när de möter skolföreträdare i kommunerna, säger Alireza. Nu är det snart val igen, och skolan är något som det inte råder särskilt mycket enighet om. Oavsett vilken regering det blir kommer det att vara en levande fråga som går att påverka. Inte minst viktigt är det att stärka eleverna själva så de inte går med på att det sparas på deras bekostnad. Ulrika och Alireza hänvisar till mentorsprogrammet som beskrevs i Fk 1/08. Det handlar både om politisk organisering, att stärka den enskildes resurser och lagliga rättigheter. Riksdagen har antagit FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, som tar upp många av de här frågorna, säger Alireza. Även om inte mycket hänt i praktiken ännu, har vi mycket att hänvisa till. Utan lagstöd kan vi inte begära omfördelning av resurser. Men lagar har också makt att ändra folks tankar. Före förbudet mot aga var det inte fult att slå barn och före ADA-lagstiftningen i USA var det inte fult att diskriminera folk med funktionsnedsättningar, fyller Ulrika på. Lagar leder inte till ett perfekt samhälle, men de sätter igång en process som tillsammans med andra insatser för oss närmare målen. Inte minst måste diskussionen hållas levande i SRF, och helst också fokusera på lösningar istället för problem. Uppgivenheten får aldrig ta överhanden och föra oss tillbaka i utvecklingen. Norska rättigheter och amerikanska lagar Den norska Opplæringsloven, dvs. utbildningslagen, innehåller bland annat paragrafer som slår fast vissa rättigheter för barn med särskilda behov, bland annat rätt för barn med grav synskada att lära sig punktskrift. Den norska föräldraföreningen Assistanse har undersökt hur väl kommunerna lever upp till lagen och finner inte oväntat brister. Många kommuner har varken resurser eller kompetens, säger föreningens i en yttrande från februari 08, Læring og utvikling for barn, unge (og voksne) med synshemming. Och det beror till stor del på att elever med synskador är så få så att man kan låtsas som om de inte finns. Men ordföranden Eli Vogt Godager är ändå tacksam för att lagen finns den är ett verktyg som kan användas. Inte minst pekar hon, i föreningens tidning Notater 1/2009, på en undersökning som föreningen har låtit en forskare göra, och som låter ana att pengar och formella utbildningar som finns eller inte finns på en skola eller i en kommun betyder mycket mindre än skolledningens goda vilja. Och den kan mycket väl påverkas med en drös vänlig uppmuntran, stärkt av en lagknölpåk som står gömd i hörnet. Att det kan vara så tyder också erfarenheterna från USA:s Americans with Disabilities Act, ADA, på. Denna lag från 1990 tillåter att den som kan visa sig vara diskriminerad på grund av en funktionsnedsättning kan tilldömas skadestånd. ADA har stärkt individens möjligheter att hävda sig och har inspirerat lagstiftningen i hela världen, säger Lars Lindberg på Socialdepartementet som har studerat frågan. Däremot råder det debatt om det har blivit bättre eller ej. Den har inte lett till att fler personer med funktionsnedsättningar har fått jobb. Däremot har högskolan blivit mer tillgänglig. Över huvud taget har tillgänglighetsfrågorna kommit mer i fokus tack vare ADA. JW 14
Anmäl dig till SPSM:s idrottshelg Idrottshelg på Munktellarenan, Eskilstuna 15-17 maj 2009 Resurscenter syn inbjuder elever med synskada som är födda år 1989-1999 att delta i vårens idrottshelg. Vi kommer att hålla till på Munktellarenan, i centrala Eskilstuna. Munktellarenan är en av Sveriges mest kompletta idrottsanläggningar för inomhussporter med boende, restaurang, samlingslokaler och idrottshallar. Allt är väl samlat. Idrottshelgen arrangeras tillsammans med SHIF (Svenska Handikappidrottsförbund) UTVC (Utvecklingscentrum för handikappidrott) samt SRF (Synskadades riksförbund). Du kan anmäla dig till följande aktiviteter: Goalball, två nivåer Showdown, två nivåer Elektronskytte Rodd/Kanot Friidrott inomhus Fridykning Judo Simning Step Gym Mattcurling Boccia Lördag kväll Efter middagen blir det självklart en hejdundrande kamratfest med disco. Deltagaravgift Deltagaravgiften är 1100 kr. Den inkluderar kost, logi och resor. Avgiften inbetalas på plusgiro 470 600-8, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Resurscenter syn, Box 12161, 102 26 Stockholm, samtidigt som anmälan görs. Deltagarantalet är begränsat, dröj inte för länge med anmälan. Resekostnader Specialpedagogiska skolmyndigheten står för dina resekostnader med billigaste färdsätt. Du som vill, att Specialpedagogiska skolmyndigheten beställer din resa måste kontakta Irene Sigfridsson 010-473 51 31 eller Eva Timén 010-473 50 75 i samband med att du skickar in din anmälan, dock senast den 20 mars. Ledsagare Du får ta med dig en ledsagare, t.ex. en kompis eller ett syskon som är 18 år eller äldre. Har du ingen möjlighet att ordna ledsagare så kontakta oss. Boende Vi disponerar hotell Clarion Collection Hotell Bolinder Munktell med dubbelrum/ trippelrum för boendet. Då detta är ett hotell har vi att rätta oss efter deras bestämmelser när det gäller brandskydd m.m. Det innebär bl.a. att man inte får sova fler i rummen än antalet sängar. Säng och sänglinne finns till alla. Anmälan Anmälan är bindande och avgift skall vara oss tillhanda senast den 20 mars 2009. Gå in på www.spsm.se/ idrottshelg-2009/anmalan och fyll i formuläret med anmälningsuppgifterna eller ring till Anders Nilsson 010-473 51 11 eller till Percy Andersson: 010-473 51 06 Eller kontakta oss via e-post: idrottshelg@spsm.se Välkommen! Föräldrakontakten Rikstidningen för föräldrar till barn med synskador produceras SRF Synskadades Riksförbund, och kommer ut med fyra nummer per år. Den ges även ut på daisy. Redaktör: Jan Wiklund Tel 08-39 92 98 Fax 08-39 93 22 Epost jan.wiklund@srf.nu Ansvarig utgivare: Eva Björk Tel 08-39 91 46 Epost eva.bjork@srf.nu Nästa nummer kommer ut i maj 2009. Manusstopp 5 maj 15
Posttidning B Synskadades Riksförbund 122 88 Enskede SRF-Kurser Föräldrakonferens kring SRF:s mentorsprojekt den 13-14 juni på Almåsa konferens Lördag den 13 juni till söndag den 14 juni välkomnar vi föräldrar till barn i åldern 9-14 år till en konferens då vi kommer presentera resultat från vårt mentorsprojekt. Projektet avslutas våren 2009. Vi kommer också att diskutera kring om modellen med en något äldre synskadad kamratstödjare är ett bra sätt att hitta egna strategier på vägen till att bli vuxen. Sista anmälningsdagen är 4 maj. Kostnad: 300 kronor. Anmälan och information: cecilia.ekstrand@srf.nu SRF anordnar kurs för föräldrar till barn med synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning den 6-8 november på Almåsa konferens Under helgen kommer vi att ta upp konsekvenser när barnet har en synnedsättning i kombination med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vi kommer även att belysa föräldraperspektivet, fritid och samordning av insatser. Sista anmälningsdag är 1 oktober. Kostnad: 400 kronor. Anmälan och information: cecilia.ekstrand@srf.nu Syskonkurs under hösten 2009 SRF planerar, i samverkan med Resurscenter syn, att genomföra en helgkurs för syskon till barn med synnedsättning. Vi vänder oss till syskon i åldern 10-14 år, som har ett punktläsande syskon. Är ni intresserad och vill ha mer information hör av er till Cecilia Ekstrand, cecilia.ekstrand@srf.nu