Ökad internationalisering av universitet och högskolor NUAK 18 september 2017 Albin Gaunt och Maria Wilenius Internationaliseringsutredningen 1
Uppdraget nya mål och ny nationell strategi för internationalisering - både utbildning och forskning åtgärder för hur fler studenter kan få internationellt perspektiv i utbildningen åtgärder för att öka Sveriges attraktivitet som studiedestination och kunskapsnation Internationaliseringsutredningen 2
Redovisning av uppdraget 1. Mål, strategi och internationella perspektiv i utbildningen 31 januari 2018 2. Ökad attraktivitet som studiedestination (studieavgifter) 31 oktober 2018 Internationaliseringsutredningen 3
Direktiven: Internationaliseringen av universitet och högskolor behöver öka 1. Universitet och högskolor är avgörande för det internationella kunskapsutbytet. 2. Internationalisering av universitet och högskolor har stor betydelse för andra delar av samhället. Internationaliseringsutredningen 4
Definition av internationalisering 1 the intentional process of integrating an international, intercultural or global dimension into the purpose, functions and delivery of postsecondary education, in order to enhance the quality of education and research for all students and staff, and to make a meaningful contribution to society (de Wit et al 2015, built on Knight 2008) Internationaliseringsutredningen 5
Definition av internationalisering 2 Commitment confirmed through action to infuse international and comparative perspectives throughout the teaching, research and service missions of higher education. It shapes institutional ethos and values and touches the entire higher education enterprise..it is an institutional imperative not just a desirable possibility.(it) not only impacts all of campus life but the institution s external frames of reference, partnerships and relations. (Hudzik 2011:6) =Comprehensive internationalisation/ integrerad internationalisering Internationaliseringsutredningen 6
Integrerad internationalisering Att inkludera internationella och interkulturella perspektiv i all utbildning, forskning och andra uppgifter Påverkar styrning på nationell och lärosätenivå Internationaliseringsutredningen 7
Varför internationalisering? För studenternas skull För lärosätenas skull För företagens och organisationernas skull För samhällets skull Internationaliseringsutredningen 8
Varför internationalisering? Är en förutsättning för kvaliteten i utbildning och forskning Utvecklar interkulturell förståelse i samhället och globala medborgare Bidrar till lösningen av globala utmaningar (Agenda 2030) Internationaliseringsutredningen 9
Varför internationalisering? (2) Skapar personliga och yrkesmässiga band med andra länder Förmedlar svenska kompetenser, erfarenheter och värderingar och stärker bilden av Sverige i utlandet Skärper svensk konkurrenskraft Internationaliseringsutredningen 10
Sveriges position Sverige tar emot mindre än en procent av världens mobila studenter 99 procent av all världens forskning sker utanför Sverige. Internationaliseringsutredningen 11
Enkätresultat Svar från 39 av 45 lärosäten Internationaliseringsutredningen 12
Strategisk internationalisering - Strategiska vägval för lärosätena Internationaliseringsutredningen 13
Frågor om strategi Har lärosätet pekat ut några specifika länder som strategiskt prioriterade? 35 30 25 24 20 15 15 10 5 0 Ja Nej 2
Strategiskt prioriterade länder för lärosätet 15 14 12 12 10 10 10 8 7 6 4 4 4 4 4 3 3 3 3 3 2 2 2 2 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 Ange vilka länder lärosätet pekat ut som strategiskt prioriterade? 3
Prioriterade länder för nationell strategi 18 18 16 15 15 14 12 12 10 10 8 8 7 6 6 4 4 4 3 3 3 2 2 2 2 2 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 Om Sverige skulle peka ut ett antal länder i en nationell strategi för samordning och särskilda gemensamma satsningar 4
Hur viktig är nationell strategi för... Sorterat efter genomsnitt Genomsnitt Andel 6+7 Undanröja hinder för mobilitet Allmänt framhålla vikten av internationalisering vid universitet och högskolor Peka ut myndigheters ansvarsområden gällande internationalisering inom högre utbildning och forskning (t.ex. omvärldsbevakning, statistik Koordinera forsknings- och utbildningspolitiska målsättningar och behov med t.ex. handels-, utrikes-, bistånds- eller migrationspolitik. Utgöra underlag för Sveriges prioriteringar inför internationella förhandlingar Fastställa nationella mål för internationalisering på hemmaplan Peka ut nationella prioriteringar gällande rekrytering av studieavgiftsbetalande studenter i fråga om marknadsföringsinsatser Peka ut nationella prioriteringar gällande rekrytering av studieavgiftsbetalande studenter i fråga om länder Fastställa nationella mobilitetsmål för olika student-/personalgrupper Peka ut områden för stärkt internationellt forskningssamarbete (t.ex. ämnesmässigt, geografiskt, infrastruktur) Peka ut nationella prioriteringar gällande rekrytering av studieavgiftsbetalande studenter i fråga om utbildningsinnehåll eller - Fastställa mål för andel internationella forskningsmedel 6.5 94% 6.4 85% 5.7 66% 5.3 49% 5.2 49% 4.5 37% 4.4 40% 4.0 37% 4.0 26% 3.6 20% 3.5 17% 3.1 14% Fastställa mål för andel internationell sampublicering 2.8 14% 7 6 5 4 3 2 1 Vet ej Ange hur viktig en nationell strategi är för följande områden: 9
Frågor om strategi Har lärosätet synpunkter på hur högre utbildning och forskning kan bidra till att nå de svenska målen gällande utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd(2)? Har lärosätet synpunkter på de nationella förutsättningarna för internationellt samarbete gällande forskningsinfrastruktur? Har Sveriges bilaterala avtal inom högre utbildning och forskning betydelse för lärosätets internationella samarbete? Nej 13 Nej 16 Ja 21 Nej 18 Ja 19 Ja 24 6
Frågor om strategi Bedriver lärosätet utbildningsverksamhet utomlands? Samarbetar lärosätet med andra svenska lärosäten om utbildningsverksamhet utomlands? 35 Examenstillstånd i annat land 37 Nej, men sådan verksamhe t planeras 2 Ja 12 Ja 8 30 25 20 15 Nej 24 Nej 30 10 5 2 0 Ja Nej 7
Frågor om strategi Mer omfattande, långsiktig forskningsverksamhet utomlands? Mer omfattande, långsiktiga samarbeten kring forskningsinfrastruktur utomlands? Administrativ/stödverksamhet utomlands? Ja 15 Ja 16 Ja 13 Nej 23 Nej 22 Nej 25 8
Internationalisering på hemmaplan Meningsfull integrering av internationella och interkulturella dimensioner i formell och informell utbildning för alla studenter i utbildningsmiljön Internationaliseringsutredningen 21
Hinder - Svårast för internationalisering på hemmaplan Sorterat efter andel rankade som 1,2 eller 3 Viktigast 2 3 Tidsbrist Bristande finansiering Studenters ointresse eller rädsla att interagera med andra Lärares bristande kompetens för att kunna arbeta med IPH Motstridiga intressen inom lärosätet Lärares ointresse attarbeta med IPH Begränsande regelverk 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Vilka hinder upplever lärosätet som svårast för internationalisering på hemmaplan (IPH)? Rangordna genom att dra till rutan till höger (minst tre stycken). Det svåraste hindret längst upp. 20
Mobilitet In- och utresande mobilitet för studenter på grundnivå och avancerad nivå Doktorander för hela program och delar av program Personal Internationaliseringsutredningen 23
Hinder - Utresande mobilitet för studenter Sorterat efter andel rankade som 1,2 eller 3 Viktigast 2 3 Avsaknad av uppmuntran från lärare Ointresse från studenter Krav på tillgodoräknande Otillräcklig finansiering för studenten Begränsande lokala/nationella/internationella regelverk Bristande vägledning för studenten Alltför krävande/omfattande ansökningsprocess Otydliga lokala/nationella/internationella regelverk 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Vilka hinder upplever lärosätet som svårast vad gäller utresande mobilitet för studenter? Rangordna genom att dra till rutan till höger (minst tre stycken). Det svåraste hindret längst upp. 13
Hinder - Inresande mobilitet för studenter Sorterat efter andel rankade som 1,2 eller 3 Viktigast 2 3 Otillräcklig finansiering för studenten Bostadsbrist Bristande kännedom om Sverige Migrationsbestämmelser Alltför krävande/omfattande ansökningsprocess Språkkrav Krav på tillgodoräknande Svårigheter att stanna kvar och få jobb i Sverige efter utbildningen Bristande vägledning för studenten Begränsande lokala/nationella/internationella regelverk Ointresse från studenter Otydliga lokala/nationella/internationella regelverk 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Vilka hinder upplever lärosätet som svårast vad gäller inresande mobilitet för studenter som inte är avgiftsskyldiga? Rangordna genom att dra till rutan till höger (minst tre stycken). Det svåraste hindret längst upp. 14
Ut Hinder - Utresande mobilitet för doktorander utomlands Sorterat efter andel rankade som 1,2 eller 3 Viktigast 2 3 Otillräcklig finansiering Tidsbrist Bristande information om möjligheter Bristande möjligheter (kurser, platser etc) Ointresse från doktorander Begränsande lokala/nationella/internationella regelverk Ovilja från handledare Otydliga lokala/nationella/internationella regelverk Alltför krävande/omfattande ansökningsprocess 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Vilka hinder upplever lärosätet som svårast vad gäller utresande mobilitet(1) för doktorander som studerar en del av sin forskarutbildning utomlands? Rangordna genom att dra till rutan till höger (minst tre stycken). Det svåraste hindret längst upp. 15
Hinder - Inresande mobilitet för doktorander i Sverige Sorterat efter andel rankade som 1,2 eller 3 Viktigast 2 3 Bostadsbrist Migrationsbestämmelser Otillräcklig finansiering för doktoranden Bristande kännedom om Sverige Svårigheter att stanna kvar och få jobb i Sverige efter utbildningen Begränsande lokala/nationella/internationella regelverk Bristande möjligheter (utbud etc) Språkkrav Alltför krävande/omfattande ansökningsprocess Otydliga lokala/nationella/internationella regelverk Ointresse från doktorander 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Vilka hinder upplever lärosätet som svårast vad gäller inresande mobilitet för doktorander som studerar hela sin forskarutbildning i Sverige? Rangordna genom att dra till rutan till höger (minst tre stycken). Det svåraste hindret längst upp. 16
Hinder - Utresande mobilitet för personal Sorterat efter andel rankade som 1,2 eller 3 Viktigast 2 3 Tidsbrist Bristande incitamentsstrukturer Avsaknad av ersättare/vikarie Otillräcklig finansiering Ointresse från personalen Bristande information om möjligheter Ovilja från chefer Begränsande lokala/nationella/internationella regelverk Alltför krävande/omfattande ansökningsprocess Otydliga lokala/nationella/internationella regelverk 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Vilka hinder upplever lärosätet som svårast vad gäller utresande mobilitet för personal? Rangordna genom att dra till rutan till höger (minst tre stycken). Det svåraste hindret längst upp. 18
Hinder - Inresande mobilitet för personal Sorterat efter andel rankade som 1,2 eller 3 Viktigast 2 3 Bostadsbrist Migrationsbestämmelser Lönenivå Begränsande lokalt/nationellt/internationellt regelverk Språkkrav Bristande kännedom om Sverige Alltför krävande/omfattande ansökningsprocess Ointresse från personal Otydligt lokalt/nationellt/internationellt regelverk 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Vilka hinder upplever lärosätet som svårast vad gäller inresande mobilitet för personal (rekrytering till tjänster alt. gästlärare/gästforskare)? Rangordna genom att dra till rutan till höger (minst tre stycken). Det svåraste hindret längst upp. 19
Utredningens målsättning Att skapa bättre förutsättningar för lärosätenas internationalisering genom att i en strategi - föreslå hur centrala aktörer kan samverka - föreslå hur hinder för internationalisering kan undanröjas - föreslå hur Sverige som kunskapsnation kan bli mer välkänt. Internationaliseringsutredningen 30
Nationell strategi för internationalisering Möjliga delmål: Integrerad internationalisering Internationalisering för alla studenter Ökad mobilitet för studenter och personal Ökad attraktivitet Förbättrade villkor för strategiska samarbeten Förbättrade förutsättningar för att stötta global utveckling Förbättrat sektors- och myndighetssamarbete Väletablerat system för uppföljning och utvärdering Internationaliseringsutredningen 31
Betänkande 2: Ökad attraktivitet som studiedestination anmälningsavgift studieavgift anslagsfinansiering stipendier kännedom om Sverige omvärldsbevakning studentinflytande myndighetssamordning annat? Internationaliseringsutredningen 32
Aktuellt SUHF expertgrupp 20 september Hearings med lärosätena 21 och 22 september SUHF:s årskonferens 24 oktober Forum för internationalisering 8 november Möten med lärosäten och organisationer Internationaliseringsutredningen 33
Kontakt Utredare: Sekretariat: Agneta Bladh Maria Wilenius Albin Gaunt www.sou.gov.se/internationaliseringsutredningen Facebook: @internationaliseringsutredningen Internationaliseringsutredningen 34