Lokalnämnden Revisionsredogörelse 2012

Lokalnämnden Revisionsredogörelse 2012

REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR LOKALNÄMNDEN 2012 2 Lokalnämnden Innehåll Sammanfattande bedömning sid 3 Uppföljning av föregående års granskning sid 4 Granskning av verksamheten sid 5 Grundläggande granskning sid 5 Styr- och kontrollmiljö sid 6 Riskanalys sid 6 Kontroller sid 7 Hantering av risken för oegentligheter sid 7 Rekryteringsprocessen sid 8 Genomförande av underhållsåtgärder sid 9 Användning av verksamhetsfordon och inköp av drivmedel sid 11 Granskning av räkenskaper och bokslut sid 13 Löpande redovisning sid 13 Årsbokslut sid 14... Stadsrevisionens uppdrag sid 15 Språkbruk och revisionstermer sid 15...

REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR LOKALNÄMNDEN 2012 3 Sammanfattande bedömning Årets granskning har omfattat granskning av rekryteringsprocessen, räkenskaper och bokslut samt en grundläggande granskning för att översiktlig kunna bedöma nämndens ledning och styrning ur ett internkontrollperspektiv. Under året har vi även genomfört en granskning av underhållsprojekt samt verksamhetsfordon. I anslutning till granskningen lämnar stadsrevisionen följande rekommendationer: Underhållsåtgärder Tydliggör vad som ska dokumenteras och på vilket sätt denna dokumentation ska förvaras. Stärka möjligheten till ekonomisk uppföljning av pågående och avslutade underhållsprojekt. Fastställa när krav på besiktning föreligger och om besiktningen ska utföras av en extern eller intern part. Verksamhetsfordon Upprätta riktlinjer för hantering av verksamhetsfordon och inköp av drivmedel. Utveckla och dokumentera kontroller avseende fordonsanvändning. Med beaktande av lämnade rekommendationer är den sammantagna bedömningen utifrån genomförd granskning att nämndens verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Det granskade bokslutet är upprättat i överensstämmelse med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. Bedömningen är att bokslut och räkenskaper för år 2012 är rättvisande.

REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR LOKALNÄMNDEN 2012 4 Uppföljning av föregående års granskning Föregående års granskaning gav inte upphov till någon kritik eller några rekommendationer.

REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR LOKALNÄMNDEN 2012 5 Granskning av verksamheten Revisorerna har ett lagstadgat uppdrag att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. 1 Vad som avses med tillräcklig intern kontroll preciseras inte närmare av lagstiftaren utan följer av god sed och av samhällsutvecklingen i allmänhet. Kraven på intern styrning och kontroll har ökat de senaste decennierna och innebörden av begreppet har utvidgats. Detta gäller såväl i Sverige som internationellt. Denna utveckling kan delvis förklaras av händelser där misstankar om oegentligheter har väckt stor uppmärksamhet. Begreppet intern kontroll har därmed förändrats från att främst ha varit en avgränsad kontrollaktivitet, inom redovisnings- och det finansiella området, till att omfatta all verksamhet en organisation ägnar sig åt. Intern kontroll har därför kommit att inta en alltmer strategisk roll i styrningen av organisationer, vilket i sin tur betonar vikten av ledningens engagemang för den interna styrningen och kontrollen. Kommunfullmäktige i Göteborg har beslutat om riktlinjer för intern kontroll. Riktlinjerna anger att nämndernas interna kontroll ska omfatta all verksamhet och att verksamheten ska bedrivas så att den bidrar till god intern kontroll. Vidare preciserar riktlinjerna vilket ansvar förvaltningschef, verksamhetsansvariga och anställda har för den interna kontrollen. Ansvaret att löpande styra och följa upp den interna kontrollen vilar på nämnderna. Grundläggande granskning För att översiktligt kunna bedöma nämndernas interna kontroll genomför revisorerna en grundläggande granskning. Den grundläggande granskningen genomförs löpande under året genom att revisorn följer och informerar sig om verksamheten, vilket sker dels genom kommunikation med den granskade enheten och dels genom att ta del av dokument. Den grundläggande granskningen syftar till att översiktligt bedöma att verksamheten uppfyller lagstiftningens och kommunfullmäktiges krav. Det innebär att revisorerna följer och informerar sig om delegationsbestämmelser; hantering av särskilda uppdrag från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige; nämndens budget och följsamhet mot kommunfullmäktiges budgetriktlinjer; styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi; uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade mål samt nämndens beslutsunderlag. Vid eventuella avvikelser i förhållande till lagstiftning och kommunfullmäktiges policydokument och riktlinjer, inom de områden som omfattas av den grundläggande granskningen, avgör revisorerna om det finns behov av mer omfattande granskning. I februari 2012 fick stadsrevisionen i uppdrag av kommunfullmäktige att ytterligare utveckla granskningen av nämndernas interna styrning och kontroll. Uppdraget till stadsrevisionen är ett led i stadens insatser för att stärka den interna styrningen och kontrollen i nämnder och bolag, inklusive att reducera risken för oegentligheter. 1 Kommunallagen 9 KAP. 9

REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR LOKALNÄMNDEN 2012 6 Mot den bakgrunden lägger stadsrevisionen i årets granskning ökad tonvikt vid specifika aspekter av nämndens interna styrning och kontroll. Det omfattar nämndens styr- och kontrollmiljö riskanalys kontroller hantering av risken för oegentligheter. Ytterst syftar stadsrevisionens granskning till att bedöma om nämndens interna styrning och kontroll är systematisk, ändamålsenlig och i överensstämmelse med gällande riktlinjer och etablerade normer. Genom granskningen vill stadsrevisionen bidra till en ökad kunskap och medvetenhet om de åtgärder som krävs för att stärka den interna styrningen och kontrollen. Iakttagelser styr- och kontrollmiljö Nämndens styr- och kontrollmiljö utgör basen för den interna kontrollen i organisationen. Det är i hög grad ledningen som lägger grunden för kontrollmiljön i en organisation. Styr- och kontrollmiljön består av sådant som etiska värden, organisationskultur, ledningens filosofi och ledarstil, organisationsstruktur, tydlighet i ansvar och befogenheter och kompetens. Stadsrevisionens granskning syftar till att översiktligt bedöma om nämnden bedriver ett arbete för att etablera en god styr- och kontrollmiljö. I förvaltningen pågår ett projekt om förhållningssätt. Projektets utgångspunkt är att anpassa stadens fyra gemensamma förhållningssätt 2 till den egna organisationen. Arbetet påbörjades i förvaltningens ledningsgrupp som med externt stöd skapade en gemensam grund som utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Under hösten 2012 med fortsättning under våren 2013 förs projektet vidare till övriga chefer. De kommer i sin tur att ansvara för utvecklingen med medarbetarnivå. Processen för intern styrning och kontroll hålls samman av utvecklingsavdelningen. Här finns två verksamhetscontrollers anställda som följer upp och genomför kontroller i verksamheten i första hand med avseende på upphandling/inköp samt leverans. Återrapporteringen till nämnden vad gäller den interna kontrollen sker i huvudsak genom uppföljningsrapporterna. Iakttagelser riskanalys Enligt stadens riktlinjer för intern kontroll ska nämnden upprätta en riskanalys. Riskanalysen ska vara dokumenterad och relaterad till verksamhetsmål samt utmynna i tydliga prioriteringar. Utöver att fastställa att dessa grundläggande krav är uppfyllda, har stadsrevisionen även granskat om riskanalysen omfattar frågor som rör styr- och kontrollmiljön samt om risken för oegentligheter hanterats. 2 1. Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för 2. Vi bryr oss 3. Vi arbetar tillsammans 4.Vi tänker nytt

REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR LOKALNÄMNDEN 2012 7 Förvaltningen har arbetat fram och nämnden har beslutat om en modell för hur förvaltningen ska arbeta med riskanalyser. Modellen beskriver arbetsprocessen och vilka som ska vara delaktiga i arbetet samt när beslut ska tas av nämnden. Förvaltningen identifierar risker och värderar dessa. Ett beslutsunderlag ställs samman som sedan diskuteras med nämnden. Nämnden gör sedan sina kompletteringar/justeringar och fattar beslut. I modellen beskrivs också en koppling till förvaltningens intern kontrollplan. Iakttagelser kontroller Enligt stadens riktlinjer för intern kontroll ska nämnden upprätta en internkontrollplan. Stadsrevisionen har granskat om de kontroller, som nämnden har beslutat i internkontrollplanen, har ett tydligt samband med riskanalysen. Vidare har stadsrevisionen granskat att kontrollerna genomförs och hur resultatet av dessa återförs till både nämnd och verksamhet. Granskningen innefattar även om nämndens arbete med att säkerställa att eventuella brister som kontrollerna visar på leder till åtgärder. Nämnden har beslutat om en intern kontrollplan som innehåller kontroller inom ett antal områden. Kontrollerna är beskrivna med vem som ansvarar för kontrollen, vilken metod som ska användas, med vilken frekvens kontrollerna ska utföras, vid vilken tidpunkt, till vem det ska rapporteras och hur det ska dokumenteras. Planen beslutas av nämnden och följs i huvudsak upp genom uppföljningsrapporterna. När det gäller kontroller beskriver förvaltningsledningen ett arbetssätt där det handlar om att försöka eliminera risker. Uppföljningen av hur riskerna hanteras dokumenteras i en databas. I vissa fall finns kontroller i andra fall handlingsplaner eller utbildning. Iakttagelser hantering av risken för oegentligheter Oegentligheter utgör inte bara en ekonomisk risk, det utgör dessutom en mycket allvarlig förtroenderisk, som ytterst kan medföra att medborgarnas tilltro till det demokratiska systemet försvagas. Mot bakgrund av detta och kommunfullmäktiges uppdrag har stadsrevisionen i årets granskning lagt särskild tonvikt vid risken för oegentligheter. Stadsrevisionens granskning syftar till att fastställa om nämnden har arbetat med att identifiera risker för oegentligheter i verksamheten och hur dessa risker har hanterats. Förvaltningen har sett inköp och upphandling som ett riskområde för oegentligheter och jobbat med den processen för att få den så säker som möjligt. En av förvaltningens controllers har som uppgift att stödja och kontrollera inköps och upphandlingsprocessen. Nämnden har även inrättat ett sk etiskt råd bestående förvaltningens högsta ledningsgrupp. Rådet ska vara ett stöd när frågor kring jäv och intressekonflikter uppstår. Tanken är att ett bibliotek med FAQ (ofta förekommande frågor) ska byggas upp som ett stöd till medarbetarna för att veta vad som är lämpligt och inte. Stadens policy mot mutor har kommunicerats i hela organisationen på samtliga arbetsplatsträffar. Förvaltningen har även tagit fram en egen informationsbroschyr. Information om policyn finns med i introduktionen av nya medarbetare. I utvecklingssamtalen finns fråga med om bisysslor.

REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR LOKALNÄMNDEN 2012 8 Bedömning Med utgångspunkt från genomförd granskning är det vår bedömning att nämnden har bedrivit ett tillfredsställande arbete för att etablera en tillräcklig intern styrning och kontroll. Rekryteringsprocessen Under 2012 har stadsrevisionen på ett antal enheter genomfört en granskning av rekryteringsprocessen. Granskningen har genomförts i två delar. I den ena delen granskades förvaltningens/bolagets regler och rutiner för rekrytering kopplat till stadens gemensamma process. I den andra delen verifierades om den beskrivna processen fungerade. Detta har skett genom granskning av dokumentation kopplad till ett antal genomförda rekryteringar. Iakttagelser Förvaltningen arbetar systematiskt med rekryteringsfrågor och har en organisation och rutiner för hur rekryteringar ska genomföras. Granskningen visar att nämnden i allt väsentligt har en rekryteringsprocess som är anpassad efter stadens gemensamma process. Det finns stöd för rekryterande chefer både i form av mallar för dokumentation och genom stöd av HR-avdelningen. Ansvaret är fördelat och följer delegationsordningen. HR-avdelningen ansvarar för att nämnden rekryteringsprocessen är uppdaterad och följer stadens riktlinjer. Förvaltningen deltar aktivt i stadens gemensamma arbete med rekryteringsfrågor. I stickproven hittades ett undantag i hur förvaltningen dokumenterar i förhållande till stadens gemensamma riktlinjer. Det gällde en rekrytering som skett med hjälp av en rekryteringsfirma. I det fallet hänvisades till att firman sköter dokumentationen. Förvaltningens dokumentation i detta fall lever inte upp till stadens gemensamma krav som beskrivits i rekryteringsprocessen. Bedömning Med utgångspunkt från genomförd granskning är det vår bedömning att nämnden arbetar systematiskt med rekryteringsfrågor och att arbetet i allt väsentligt är anpassad efter stadens gemensamma rekryteringsprocess. Mot bakgrund av de iakttagelser som gjorts vid granskningen dokumentation vill vi poängtera att stadens gemensamma regler för dokumentation gäller oavsett vem som utför rekryteringen.

REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR LOKALNÄMNDEN 2012 9 Genomförande av underhållsåtgärder i fem nämnder Värdet av Göteborgs Stads nämnders samlade underhållsarbeten är omfattande. En stor del av dessa arbeten utförs av externa utförare. Det är av betydelse att nämnderna har en så god intern kontroll att de kan säkerställa att betalda arbeten utförs till det pris och den kvalitet som avsetts vid beställningen. Granskningen syftar till att bedöma hur väl den interna kontrollen fungerar vid genomförande av underhållsåtgärder. Granskningen omfattar en kartläggning av vilka underhållskostnader nämnden har samt processen för att genomföra underhållsarbeten. Granskningen omfattar även om processen innehåller effektiva kontroller som säkerställer en rättvisande redovisning. Avslutningsvis har kontroller gjorts av om fakturerade underhåll faktiskt har genomförts. Iakttagelser Nämndens budget för underhåll 2012 uppgick till 154 mkr varav de största posterna är 33 mkr för beställningar till Serviceavdelningen avseende akuta underhåll, 45 mkr för tidigarelagda underhåll i samband med investeringar och 70 mkr för planerade underhåll. I förvaltningen pågår ett arbete med att utveckla processen som avser underhåll och investeringar. Det finns därför inte någon fullständigt dokumenterad och fastställd process som omfattar hur underhållsprojekt skall genomföras och dokumenteras. Till viss del används den process som tidigare användes av LFF (Lokalförsörjningsförvaltningen). Ansvaret för underhållsåtgärder ligger på förvaltningens förvaltarenhet. Varje underhållsåtgärd kalkyleras i förvaltningens fastighetssystem och beräkningarna kvalitetsgranskas. Förvaltarenheten gör sedan en skriftlig beställning till projektavdelningen och en projektledare för uppdraget utses. Något dokument som definierar en projektledares befogenheter och ansvar finns inte. Underhållsplanen uppdateras löpande och idag dokumenteras planen i en omfattande excellista. Ekonomiavdelningen ansvarar för att listan uppdateras med faktiska kostnader redovisade i ekonomisystemet varefter det är förvaltarenheten som ansvarar för uppföljning mot budget. Förvaltarenheten har månadsvisa möten där avstämning och uppdatering av igångvarande projekt gås igenom. Underhållsplanen omfattar ca 1000 projekt. När projekten är genomförda klarmarkeras de i Excellistan. Om och hur projekt skall slutbesiktigas framgår inte av något fastställt dokument och inte heller finns det några krav på att en skriftlig slutrapport skall göras när projektet avslutas. Stickprov har genomförts på tre underhållsprojekt. I samtliga fall är projektbudgeten lägre än utfallet vilket beror på utökad omfattning på underhållet som inte var känt när budgeten fastställdes. I samtliga fall är det oklart hur beslut om utökad insats tagits. Skriftliga beställningar som täcker hela kostnaden för projektet saknas i stickproven. Vi har i ett av stickproven noterat att beställning skrivits under av medarbetare som inte varit behörig i enlighet med delegationsordningen. I samtliga fall finns någon form av dokumentation som visar vem som utsetts till projektledare för projektet.

REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR LOKALNÄMNDEN 2012 10 Den löpande uppföljningen av projekten har skett på olika sätt. I stickproven fanns i olika omfattning skriftliga protokoll från anbudsgenomgång, startmöte och byggmöten. Det noteras att det saknas riktlinjer för vilka protokoll som skall finnas och när startmöten och byggmöten skall hållas. I två av stickproven har slutbesiktningen skett av en extern besiktningsman och dokumenterats med slutbesiktningsprotokoll. I det tredje stickprovet har involverade parter tillsammans, enligt uppgift, genomfört en besiktning på plats som dock inte dokumenterades. Vid inspektion på plats konstaterades att samtliga arbeten enligt beställning har blivit åtgärdade. Inget av projekten har avslutats med en slutrapport där totalkostnaden för projektet sammanställts och kommenterats utifrån ursprunglig kalkyl. Bedömning I kommunen pågår ett projekt kring en gemensam byggprocess där de nämnder som omfattas av vår granskning är delaktiga. Tanken är att den nya processen ska implementeras under 2013. Basen ska vara ett gemensamt arbetssätt och rutiner för styrning, uppföljning och kontroll. Vi ser det som positivt att det sker ett gemensamt arbete för att uppnå en enhetlig byggprocess inom Göteborgs Stad, vilket kan ge bättre förutsättningar till att stärka den interna styrningen och kontrollen vid genomförande av underhållsprojekt. Vi anser att en gemensam process tillsammans med nämndens utvecklingsarbete kan vara ett bra stöd för förvaltningarna i deras fortsatta arbete att utveckla sina underhållsprocesser. I implementeringsarbetet bör iakttagelser från denna granskning beaktas. Det gäller särskilt de brister i dokumentationen och den ekonomiska redovisningen som gör det svårt att i efterhand få en samlad bild av det genomförda arbetet. Vi vill också framhålla att nämnderna i ökad utsträckning bör ta fram rutiner, till stöd för projektledare och annan berörd personal, som medverkar till mer likartade arbetssätt. I syfte att stärka den interna kontrollen och minska personberoendet i processen rekommenderar stadsrevisionen nämnden att: Tydliggör vad som ska dokumenteras och på vilket sätt denna dokumentation ska förvaras. Stärka möjligheten till ekonomisk uppföljning av pågående och avslutade underhållsprojekt. Fastställa när krav på besiktning föreligger och om besiktningen ska utföras av en extern eller intern part.

REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR LOKALNÄMNDEN 2012 11 Användning av verksamhetsfordon och inköp av drivmedel Inom stadens nämnder och bolag finns ett stort antal verksamhetsfordon som anställda använder i tjänsten, därtill tillkommer inköp av drivmedel för dessa fordon. Det är därför av betydelse att nämnderna har en god intern kontroll inom området. Risker förknippade med användande av verksamhetsfordon eller i samband med inköp av drivmedel är av såväl ekonomisk som förtroendemässig karaktär för stadens verksamheter. Granskningen syftar till att bedöma om nämnden har en tillfredsställande intern kontroll vid användande av verksamhetsfordon samt inköp av drivmedel. Väsentliga utgångspunkter för granskningen är om nämnden har rutiner för användande av verksamhetsfordon och vid inköp av drivmedel, samt om nämnden har säkerställt en tillräcklig uppföljning och kontroll av att rutinerna efterlevs. Iakttagelser Lokalförvaltningen har ca 160 verksamhetsfordon, varav 20 är sk. poolbilar. Övriga fordon är servicefordon av olika typ. Nämnden har en upprättad förteckning över fordonen där ansvarig person för varje servicebil framgår. I övrigt finns dock inga dokumenterade rutiner eller tjänstebeskrivningar över vem som ansvarar för vad och vad respektive ansvar omfattar. De riktlinjer och rutiner som finns för användandet av verksamhetsfordon återfinns i dokumentet Riktlinjer för resande vid Lokalförvaltningen. Av dessa framgår att fordon inte får användas privat och enbart undantagsvis (exempelvis vid jour eller beredskap) får fordonet tas hem efter arbetstid. Även för användandet av poolbilar finns en rutinbeskrivning att tillgå som innehåller bland annat information om hur bokning av poolbil görs samt hur tankning ska ske. Det sker ingen löpande uppföljning av användandet av poolbilar förutom att drivmedelskostnaderna rimlighetsbedöms. Förvaltningen kontrollerar varje månad samlingsfakturor för drivmedelsinköp avseende poolbilarna. På fakturan framgår tankställe, mängd och tidpunkt per tankkort. Om poolbilen skulle ha tankats ovanligt mycket eller på en ovanlig plats noteras detta och anledningen undersöks genom att den person som bokat bilen vid tillfället tillfrågas. Enligt uppgift genomförs samma rimlighetsbedömning av drivmedelskostnaderna av respektive enhetschef för de fordon som enheten innehar. Vissa enhetschefer uppger även att de månadsvis följer upp mätarställningen på fordonen för att lättare kunna rimlighetsbedöma drivmedelskostnaderna. Det framgår dock inte i riktlinjer att denna kontroll ska genomföras och dokumenteras. Körjournaler upprättas inte för respektive fordon då förvaltningen menar att detta skulle innebära en alltför stor administrativ börda. Enligt uppgift finns det dock planer på att utrusta samtliga fordon med ett system som gör det möjligt att följa bränsleförbrukning och körsträckor. Detta är en åtgärd som genomförs för att kunna minska både bränsleförbrukning och körsträcka och enligt enhetscheferna genomförs det kontinuerligt förbättringsprojekt för att effektivsera användningen av fordonen.

REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR LOKALNÄMNDEN 2012 12 Bedömning Det är vår bedömning att nämndens interna kontroll vad avser användandet av verksamhetsfordon och inköp av drivmedel kan förbättras. Granskningen visar att nämnden till viss del reglerat användningen av verksamhetsfordon. Det framgår till exempel av Riktlinjer för resande vid Lokalförvaltningen att verksamhetsfordonen inte får användas för privat bruk. Nämnden har dock inte upprättat särskilda anvisningar för hanteringen av verksamhetsfordon där ansvarsfördelningen, rollbeskrivningar och uppföljning hanteras. Det är vidare vår bedömning att de som ansvarar för kontroll av drivmedelsinköp har de underlag och den kunskap som krävs för att göra rimlighetsbedömningar men att denna bedömning kan dokumenteras bättre för att stärka spårbarheten och minska risken för förtroendeskada. Stadsrevisionen rekommenderar nämnden att: Upprätta riktlinjer för hantering av verksamhetsfordon och inköp av drivmedel. Utveckla och dokumentera kontroller avseende fordonsanvändning.

REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR LOKALNÄMNDEN 2012 13 Granskning av räkenskaper och bokslut Genom granskning av räkenskaper och bokslut får stadsrevisionen underlag för bedömningen av om räkenskaperna är upprättade i enlighet med god redovisningssed och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har omfattat följande områden: bedömning av intern kontroll i system och rutiner samt löpande redovisning översiktlig granskning av delårsbokslut per augusti granskning av nämndens förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. Löpande redovisning Granskningen av nämndens interna kontroll i redovisningsrutiner och system har under 2012 framförallt inriktats mot: Bokslutsprocessen Investeringsprocessen Inköpsprocessen Intäktsprocessen Löneprocessen Resultatet av granskningen redovisas i den lägesrapport som skickades till förvaltningen 19 december 2012. I denna har iakttagelser och rekommendationer sammanställts tillsammans med förvaltningens kommentarer.

REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR LOKALNÄMNDEN 2012 14 Årsbokslut Granskningen av nämndens bokslut för verksamhetsåret 2012 har omfattat resultaträkning och balansräkning med nothänvisningar. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed. 2012 (tkr) 2011 (tkr) Rörelsens intäkter 2 469 984 2 275 857 Balansomslutning 9 437 593 8 877 868 Bokslutspost* 0 39 834 Årets resultat -12 697-5 714 Utgående eget kapital 31 578 44 275 *Justering av eget kapital Bedömning Bedömningen är att det granskade bokslutet är upprättat i överensstämmelse med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. Nämnden har följt de anvisningar som Göteborgs stadsledningskontor har gett ut. Lars Bergsten ordförande Christin Wrangstedt revisionsdirektör Emil Gisslow kommunal yrkesrevisor, sakkunnigt biträde

REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR LOKALNÄMNDEN 2012 15 Stadsrevisionens uppdrag Språkbruk och revisionstermer Enligt Göteborgs Stads revisionsreglemente väljer kommunfullmäktige 22 förtroendevalda revisorer att bilda revisorsgrupp. Bland de förtroendevalda revisorerna utser kommunfullmäktige även lekmannarevisorer vilka har ett självständigt uppdrag att granska de kommunala bolag som helt eller till viss del ägs av Göteborgs Stad. Stadsrevisionen omfattar både de förtroendevalda revisorerna och de sakkunniga tjänstemännen på Göteborgs Stads revisionskontor. Stadsrevisionen redovisar årligen sina iakttagelser avseende verksamhet, räkenskaper och intern kontroll i en revisionsredogörelse för kommunstyrelsen samt en revisionsberättelse och en revisionsredogörelse för respektive nämnd. För varje bolag upprättas en granskningsrapport och en granskningsredogörelse som behandlar bolagets verksamhet och interna kontroll. Stadsrevisionen genomför också fördjupade granskningar som redovisas i revisionsrapporter. Revisorerna lämnar i sina granskningar rekommendationer och revisionskritik. Rekommendationer lämnas när utveckling och förbättring bedöms vara möjliga och riktas inte alltid till nämnden eller styrelsen utan kan framföras på bolags- och förvaltningsnivå. Revisionskritik brukar graderas genom begreppen påpekan, erinran och anmärkning. En anmärkning kan, när det gäller nämnderna, lämnas med eller utan tillstyrkan om ansvarsfrihet. Anmärkningar mot styrelse eller nämnd framgår av granskningsrapporten (för bolag) eller revisionsberättelsen (för nämnder). Styrelsens/bolagets eller nämndens/ förvaltningens åtgärder, med avseende på lämnade rekommendationer, följs regelmässigt upp under kommande år.

REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2012 avseende lokalnämnden Vi har granskat lokalnämndens verksamhet år 2012. Nämnden ansvarar för att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, att räkenskaper och redovisning är rättvisande och att den interna kontrollen är tillräcklig. Vårt ansvar är att uttala oss om räkenskaper, verksamhet och intern kontroll på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. En sammanfattning av utförd granskning finns upprättad i en revisionsredogörelse som överlämnats till nämnden. Vi anser att granskningen ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Vi bedömer att nämnden har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och att den interna kontrollen är tillräcklig. Vi bedömer att förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning med nothänvisningar upprättats i enlighet med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed samt att nämnden följt de anvisningar som stadsledningskontoret gett ut. Vi föreslår att kommunfullmäktige beslutar att lokalnämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2012. Göteborg den 18 mars 2013 Lars Bergsten Eshag Kia Carina Henriksson Johansson Claes-Göran Lans Monica von Martens Bo Forsäng Kågan Karlsson Bengt Bivall Elisabet Olin Inger Peterson Annbrith Svensson Lars Svensson Sven R. Andersson Lars-Gunnar Landin Peggy Svensson Jan Lindblom Vivi-Ann Nilsson Torbjörn Rigemar Sven Jellbo Bengt Eriksson Gerhard Annvik Eva Åsman Sand