Frågeunderlag. Bilaga 1



Relevanta dokument
Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Samtalsstöd för elevhälsan

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Fördjupad kartläggning

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

SUNT. datoranvändande

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

F-klass/1, 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. Varken bra eller dåligt. Dåligt Mycket dåligt

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan

HÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här:

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Rutin gällande ogiltig frånvaro

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Till föräldrar och viktiga vuxna:

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7

HÄLSOFRÅGOR I 8:AN Inför hälsobesöket hos skolsköterskan

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i gymnasiet

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Mellanhedsskolans Likabehandlingsplan

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Likabehandlingsplanen i kortversion

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?

Hur tycker du skolan fungerar?

Frågeformulär till vårdnadshavare

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7. Det finns inga svar som är rätt eller fel. Kryssa i det alternativ som stämmer bäst för dig.

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 3

Om mig. Länsrapport

Hälsofrågor i årskurs 4

ELSA 2017/2018 Elevhälsodata Sammanställt och Analyserat

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Hur hanterar du besvikelser gentemot din familj?

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Barn och unga berättar om stress

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Hälsofrågor i årskurs 7

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Barns delaktighet i utredningsarbetet

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Hälsofrågor i Gymnasiet

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

Årskurs En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland

Om mig Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1

Hej! Att tänka på innan du börjar:

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Ämnesområde Likabehandlingsplan

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Barn. Vinjett SIP Vera

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 2

Projektets hemsida:

Samtalsunderlag för enkel kartläggning

Hälsofrågor årskurs 4

Stöd i Sundbyberg. För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Skolsocial utredning. Barn- och utbildningskontoret. Uppgifter om elev. Upprättande av skolsocial utredning. 1. Skola. 2. Individ

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

Att tänka på innan du börjar:

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Lättläst om LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Om mig. Metod och resultat

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

Transkript:

Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar att påverka elevens lärande negativt och elevhälsan kan därför behöva hjälpa till att bedöma dels om eleven bör få insatser från verksamheter utanför skolan dels vilket stöd som kan behöva ges i skolsituationen. Detta frågeunderlag kan du som arbetar i elevhälsan använda som ett stöd i ditt samtal med en elev med psykisk ohälsa och självskadebeteende. Använd de frågor som verkar relevanta och i den ordning som faller sig naturlig. Frågorna kan också användas för att få en bild av omfattningen av elevens ohälsa och som underlag för bedömning av allvarlighetsgraden. Det viktigaste är inte frågornas formulering utan hur du samtalar med eleven, hur du tar emot svaren, vad du hör och vad du väljer att följa upp med nya frågor för att få mer och fördjupad information. Förklara gärna för eleven att ni kommer att samtala om hur hen mår och att du mot slutet av samtalet kommer att stämma av om du har uppfattat eleven rätt. Syftet med samtalet är att eleven ska kunna få den hjälp hen behöver. Det är bra att förmedla någon form av hopp till eleven och känslan av att det finns möjlighet till positiv förändring. Psynk - psykisk hälsa, barn och unga. / sid 1

1) Öppning Berätta lite om hur du har det och hur du mår. 2) Skolsituation Beskriv hur du har det i skolan. Hur trivs du med dina klasskamrater och lärare? Blir du illa behandlad av någon, elever eller vuxna? Hur går det med ditt skolarbete? Går du på alla lektioner? Psynk - psykisk hälsa, barn och unga. / sid 2

3) Fritid Hur har du det på din fritid? Vad tycker du om att göra? 4) Vänner Har du några du brukar umgås med på fritiden? Har du någon nära vän? 5) Vardagsfunktioner Brukar du äta regelbundet? Brukar du träna? Psynk - psykisk hälsa, barn och unga. / sid 3

Hur sover du på nätterna? Får du tillräckligt med sömn? Om du inte sover bra, vad hindrar dig från att sova? Vad gör du när du kopplar av? 6) Psykosomatik Brukar du ha huvudvärk, magont eller några andra kroppsliga besvär? 7) Stress/oro/nedstämdhet Brukar du känna dig stressad? I vilka situationer? Psynk - psykisk hälsa, barn och unga. / sid 4

Vad brukar du göra då? Brukar du känna dig orolig, nedstämd eller ledsen? I så fall, hur ofta? Vad brukar du göra då? Brukar du ibland skada dig själv på något sätt? I så fall, på vilket sätt? Psynk - psykisk hälsa, barn och unga. / sid 5

När? Hur ofta? Hur brukar det se ut på huden när du har skadat dig själv? Är det någon annan som vet om att du skadar dig själv? 8) Familj/hemsituation Vilka bor du med? Skulle du vilja berätta om hur du har det hemma? Psynk - psykisk hälsa, barn och unga. / sid 6

Vad gör ni som familj när ni umgås? Finns det någon vuxen hemma som du känner förtroende för? Känner någon i ditt hem till hur du mår? Vem/vilka? Finns det någon hemma hos dig som inte mår så bra (t.ex. föräldrar eller syskon) eller som varit med om något som påverkat dem mycket? Är det någon hemma hos dig som lätt blir arg och våldsam? Finns det något mer du vill berätta om hur du har det hemma? Psynk - psykisk hälsa, barn och unga. / sid 7

9) Utsatthet Finns det något som du varit med om, eller som hänt i ditt liv, som har påverkat dig mycket eller som du tror har påverkat hur du mår? 10) Självkänsla Finns det tillfällen då du tycker extra dåligt om dig själv? Berätta. Berätta om när du tycker extra bra om dig själv. 11) Må bra Vad får dig att må bra? 12) Någon att prata med Har du någon att prata med om det är något som bekymrar dig? Psynk - psykisk hälsa, barn och unga. / sid 8

Har du pratat med någon om det som bekymrar dig? 13) Avslutning Samtalet avslutas med att du och eleven gemensamt sammanfattar vad som framkommit i samtalet och kommer fram till vilket stöd eleven behöver i nuläget. Du bestämmer tillsammans med eleven vilka som behöver få information om hur eleven mår. Det är angeläget att du bokar ett uppföljningssamtal med eleven oavsett om hen har behov av en behandlingskontakt utanför skolan eller inte. Det kan behövas flera samtal för att du ska kunna följa upp elevens situation kontinuerligt. Psynk - psykisk hälsa, barn och unga. / sid 9