Energiföretagens standardiseringsverksamhet inom SIS under 2007 Elforsk-rapport 08:12 Sammanställd av Lars Wrangensten Februari 2008
Energiföretagens standardiseringsverksamhet inom SIS under 2007 Elforsk rapport 08:12 Lars Wrangensten Februari 2008
Förord Standardiseringsverksamheten har fått fortsatt stor betydelse inom energiföretagen. Det har tillkommit nya frågor som är av stor vikt för energibranschen. Årets verksamhet är en direkt fortsättning på tidigare engagemang inom de olika standardiseringsprojekten inom SIS. Som en utökning av programmet har Elforsk under året beslutat delta i området Energy Management innefattande framtagning av en gemensam europeisk energiledningsstandard. Nytt är också deltagande i projektet Betongreparationer. Energiföretagens standardiseringsverksamhet inom SIS har pågått sedan flera år tillbaka och sammanhålls i ett ramprogram. Detta finansierades under 2007 av E.ON (Värme- och Elproduktion), Fortum Värme, Fortum Generation, Ena Energi AB, Göteborg Energi, Jämtkraft, Jönköping Energi, Karlstads Energi, Kraftringen Produktion AB, MälarEnergi, Norrenergi, Skellefteå Kraft, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svenska Kraftnät, Söderenergi, Umeå Energi, Elforsks Vattenkraftprogram, Vattenfall AB och Öresundskraft. Föreliggande rapport utgör en sammanfattande redogörelse för den verksamhet som genomförts under 2007 (Elforsk projekt 2445). Lägesredovisningen nedan för de olika projekten har skrivits av respektive kontaktperson, som sedan sammanställts av Elforsk. Stockholm i februari 2008 Lars Wrangensten Elforsk AB Programområde El- och Värmeproduktion
Sammanfattning Elforsk har uppdrag från Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi att samordna energiföretagens intressen i standardiseringsverksamheten inom SIS. Denna rapport är den tionde årsberättelsen för det gemensamma ramprogrammet. Verksamheten under 2007 för de olika standardiseringsprojekten sammanfattas nedan: TK432, Luftkvalitet behandlar huvudsakligen emissionsmätningar. Bränsleval, avgassammansättning och rökgasreningsmetoder i Sverige skiljer sig ofta från kontinentens. Detta skulle kunna medföra utformning av standarderna som missgynnar situationen i Sverige. Under 2006 togs en svensk vägledning fram för tolkning av standarden SS-EN 14181 Utsläpp och utomhusluft Kvalitetssäkring av automatiska mätsystem på vilken synpunkter lämnats inom projektet. Samtidigt håller en vägledning på Europanivå att utarbetas. TK305-312, Miljöledning. Utarbetade standarder är styrande för företagens sätt att redovisa sin miljöprofil. En viktig uppgift är att standarderna passar de svenska företagens förutsättningar. Arbetsinsatserna även under 2006 koncentrerades på, TK312, Klimatpåverkan. Energiföretagens engagemang i denna är angelägen då arbetet får stor betydelse för rapportering dels av CO 2 -utsläpp, dels vid handel med utsläppsrätter. TK420, Energivarubalanser. För treårsperioden 2006/2008 föreligger förslag att utarbeta en Internationell Standard för Energy statistics and forecasting. SIS/TK 420 finner förslaget intressant och mycket angeläget och har för sin del beslutat att aktivt delta i projektet. TK478, Socialt ansvarstagande. Syftet är att ta fram en vägledningsstandard för företag och organisationer inom området socialt ansvarstagande. DIS-standarden ska publiceras i början av 2008 och en slutgiltig standard planeras före utgången av 2008. WG 161, Critical Infrastructure En slutrapport till WG 161 Protection and Security of the citizen har skrivits under året. Det är främst inom områdena terminology, risk assessment, vulnerability assessment och common definition of impact categories som flera länder kan se ett behov av att utveckla standarder som skulle kunna skydda kritisk infrastruktur. TK412, Fasta biobränslen. Under 2007 har uppdatering till Europeiska standarder inletts både för fasta biobränslen (CEN/TC335) och fasta återvunna bränslen (CEN/TC343). Uppdateringen kommer att pågå t.o.m. 2009/10. Det är ännu för tidigt att säga i vilken utsträckning de tekniska specifikationerna måste omarbetas, sannolikt kommer det variera mycket. Hittills har föreslagits vissa ihopslagningar och förenklingar, t.ex. av de olika provtagningsstandarderna. TK146, Korrosionsstandardisering, avser korrosion i jord inklusive katodiska skydd och rostskyddsmålning. Projektet drivs av Korrosionsinstitutet på uppdrag av SIS. Standarden påverkar framtida utförande av såväl elledningar som fjärrvärmeledningar. Några av de
standarder som har behandlats och som har varit av större betydelse för verksamhetsområdet, kan nämnas; ISO 8501-3 är omarbetad till svensk standard. Standarden beskriver förbehandlingsgrader av svetsar, skarpa kanter och andra områden med ytdefekter. En väl genomarbetad standard som vi kommer att få stor nytta av framöver. Beträffande katodiskt skydd så har det mest intressanta arbetet för energibranschen varit att delta respektive följa arbetet med att på europeisk nivå ta fram certifieringssystem för katodskyddspersonal. TK285, Pannanläggningar för ånga och hetvatten. Kommittén har påverkat innehållet i förslagen till standarderna EN 12953-9, EN 12952-11 och revideringen av EN 12953-6 angående vattenkvalitet, kylsystem och nivåvakter. Arbeten pågår även med andra delar av EN 12952 och EN 12953 serierna vilka är harmoniserade standarder till PED Pressure Directive 97/23/EG eller Tryckutrustningsdirektivet. Framtagningen av Vägledningarna är till stora delar beroende av de ovan nämnda harmoniserade standardserierna EN 12952 och EN 12953 av vilka flera ingående delar ej uppnått status av fastlagd standard eller att delarna är utsatta för omfattande revisioner vilket gör att framtagningsprocessen blir utdragen i tiden med en direkt återverkan på Vägledningarnas färdigställande och publicering. Kommittén skall under år 2008 också medverka i arbetet med revisionen av handboken Pannanläggningar (Ånga - hetvatten) med speciell inriktning på kapitlet om Besiktning av anläggningar sedan Arbetsmiljöverket nu har fastlagt och slutfört arbetet med författningen AFS 2005:3 Besiktning av trycksatta anordningar som alla i branschen väntat på en längre tid. I övrigt skall Pannhandboken Ånga - Hetvatten genomgå en revision med endast smärre justeringar och kompletteringar. TK295, Cisterner och processkärl. Kommittén ska fortsätta att bevaka CEN kommittéerna (CEN/TC 265 och CEN/TC 286) och arbeta för att publicera Cisternanvisningar CA I under 2008 samt därutöver en mindre revision av Anvisningar för cisternfundament från år 1975. TK 507, Anläggningsdokumentation och schemasymboler. Efter en omorganisation inom SIS har de svenska kommittéerna motsvarande ISO/TC 10 Technical product documentation och ISO/TC 213 Dimensional and geometrical product specifications and verification slagits samman under en gemensam kommitté SIS/TK 507 Tekniska produktspecifikationer. I samband därmed ändrades beteckningen från SIS/TK 272 till SIS/TK 507/AG 3. För Elforsks del har hittills ISO/TS 16952-10 för Power plants varit det mest intressanta. Nu kommer dessutom utarbetandet av en symbolstandard som Collective standard för kraftverksindustrin att vara av största intresse för Elforsk. TK 298 Konstruktion, tillverkning och kontroll av tryckbärande anordningar [text från Christer Eklund in här] SIS/TK189 Innemiljö och energianvändning i byggnader [text från Edvard/Mikael in här]
TK300, Förtillverkade fjärrvärmerör. SIS/TK 300 har medverkat med en delegation till mötet med CEN/TC 107, District Heating pipe systems, som hölls i Stockholm under året. Som resultat av mötet med CEN/TC 107 kommer en ny version av europastandarden EN 253 att sändas ut på CEN Enquiry, dvs. offentlig remiss under 2007. Under 2006 har tillägget till Europastandarden för rakrör EN 253:2003, efter fastställelse i slutet av 2005, givits ut som svensk standard med beteckningen SS-EN 253/A1:2005 innehållande ändringar av ytterdiameter och godstjocklek hos fjärrvärmerörens PE-mantel. TK 407, Värmemätare. En ny uppdaterad och harmoniserad version av EN 1434 har godkänts och beslutats. Uppdateringarna omfattar framför allt förbättringar av värme- och kylmätarnas praktiska användning samt harmonisering till MID. Arbetet forstsätter med att bearbeta inlämnade förslag till ytterligare förbättringar. Sammanfattningsvis kan sägas att vi från svensk sida fått med flera önskade förbättringar, men att fler önskemål lär komma allt eftersom erfarenheterna från den nu MID-styrda verksamheten växer fram. TK408, Fjärrkommunikation med debiteringsmätare. Intresset för fjärravläsning av värmemätare ökar, det är då viktigt att man inte arbetar med vattentäta skott mellan värmebranschen och elbranschen utan att man utnyttjar det arbete som redan är utfört inom respektive område. När det gäller fjärravläsning av debiteringsmätare med hjälp av TCP/IP och radio pågår ett samarbete mellan CEN, elsidan (IEC TC13) och DLMS User Association för att implementera detta i DLMS/COSEM standarden (EN 13757). Man har också startat ett arbete för att få med GPRS i aktuell standard. TK299, Armatur av Fe-legering. Användarrelaterade frågor som bör bevakas är exempelvis täthetskrav, tillåtna rörkrafter, anpassning/standardisering av manöverdon etc. Avser framförallt ventiler i fjärrvärmesystem. TK189, Innemiljö och energianvändning i byggnader Standarderna tas fram för att stödja direktivet om byggnaders energiprestanda. Elforsks bedömning är att detta standardiseringsarbete måste följas och påverkas till färdiga standarder. En del har blivit klara under året och resterande beräknas att färdigställas under 2007. TK 458, Gasturbiner. Standardiseringsverksamheten för gasturbiner bedrivs i ISO/TC 192 Gas Turbines. Under 2007 har arbetet med standarden för prestandaprov avslutats och förslaget genomgår nu röstningsförfarandet för att godkännas som internationell standard. Arbetet med en standard för gasturbinrelaterade säkerhetsfrågor har drivits vidare och arbete har även påbörjats med en standard för projektering och utvärdering av kraftvärmeprojekt. TK432, Hydrometri. Projektet SIS/TK 432 Hydrometri bildades år 1993 för att bevaka standardförslag som utvecklas inom CEN. Sedan 2007 deltar kommittén även i det globala arbete som drivs av ISO. I Sverige har
standarden EN ISO 748:2007 Hydrometry - Measurement of liquid flow in open channels using current-meters or floats implementerats under året. TK452, Vattensystem/STANLI. Under 2006 fastställdes en ytvattenstandard; Geografisk information Ytvattensystem Begrepps- och applikationsschema (SS 63 70 08:2006). En handbok för användning av standarden samt att öka omfattningen till att även omfatta grundvatten planeras i fortsatt arbete. CEN/CLC Sector Forum Energy Management [text Inge Pierre] TK461 Energiledning [text Inge Pierre] TK 192 Betongreparationer. Under 2007 har det mångåriga arbetet med att utarbeta och harmonisera standarder inom betongområdet fortsatt inom den europeiska gemenskapen. Detta område är av största vikt för kraftindustrin eftersom framtida reparationer kommer att upphandlas med dessa standarder som underlag. Standarderna består av 10 harmoniserade huvudstandarder med tillhörande provningsstandarder, ca 150 st. Arbetet håller nu på att gå in i ett slutskede och beräknas vara avslutat inom ca 1 år. Standarderna får tillämpas efterhand som de blir klara. Ett år efter att alla standarder har blivit klara blir det obligatoriskt att tillämpa dessa. SEK TK 88 PT25, Vindkraftstandardisering Verksamheten avser endast standardiserat gränssnitt som syftar till att ägarna skall kunna kommunicera med vindkraftverk på samma sätt och med samma utrustning oavsett fabrikat. De första fyra delarna i IEC 61400-25 "WIND TURBINES - Communications for Monitoring and Control of Wind Power Plants" blev under året godkända för International Standards.
Innehåll 1 Inledning 1 1.1 Målsättningen med ett gemensamt program... 2 1.2 Organisation... 2 1.3 Rapportering... 3 2 Standardiseringsprojekt 2007 5 3 Rapportering från verksamheten 2007 8 3.1 Yttre miljö, mätmetodik... 8 3.1.1 TK 423 Luftkvalitet... 8 3.2 Miljöledning... 15 3.2.1 SIS/TK305 Miljöledning... 15 3.2.2 SIS/TK312 Växthusgaser - ISO/TC207/WG5 Climate Change... 16 3.3 SIS/TK 420, Energivarubalanser... 17 3.3.1 CEN/TF 190 Energy efficiency and saving calculations... 19 3.4 SIS/TK478 Socialt ansvarstagande... 19 3.5 WG 161 Critical Infrastructure... 19 3.6 SIS/TK 412 Fasta bränslen... 22 3.7 SIS/TK 146 Korrosionsstandardisering... 25 3.7.1 SIS/AG2658 Korrosion i jord, katodiskt skydd... 25 3.7.2 SIS/AG 2662 Förbehandling och rostskyddsmålning... 26 3.8 Tryckbärande anordningar... 28 3.8.1 SIS/TR Tekniskt Råd för Tryckbärande anordningar... 28 3.8.2 SIS/TK 285 Pannanläggningar... 29 3.8.3 SIS/TK295 - Cisterner och processkärl... 31 3.8.4 SIS/TK 507/AG 3 (f d SIS/TK 272) Anläggningsdokumentation och schemasymboler... 33 3.9 SIS/TK407 Värmemätare... 36 3.10 TK 298 Konstruktion, tillverkning och kontroll av tryckbärande anordningar... 38 3.11 SIS/TK189 Innemiljö och energianvändning i byggnader... 38 3.12 SIS/TK300 Förtillverkade fjärrvärmerör... 40 3.13 SIS/TK408 Fjärrkommunikation med debiteringsmätare... 41 3.14 SIS/TK299 Armatur av Fe-legering... 43 3.15 SIS/TK458 Gasturbiner... 44 3.16 SIS/TK432 Hydrometri... 47 3.17 SIS/TK452 STANLI - Vattensystem... 49 3.18 CEN/CLC Sector Forum Energy Management... 50 3.19 SIS/TK461 Energiledning... 50 3.20 SIS/TK192 Betongreparationer... 50 3.21 SEK/TK 88 Säkerhet hos vindgeneratorer... 53 Referenser 55
1 Inledning Denna rapport är den tionde årsberättelsen för det gemensamma ramprogrammet. Vi har i rapporten valt att markera bakgrundsinformation med mindre stil och indrag. Den som känner till verksamheten kan därför snabbt se vad som är nytt och enbart läsa rapportens normaltext. Den svenska standardiseringen är uppdelad på tre standardiseringsorganisationer: Svenska Elektriska Kommissionen, SEK. ITS, Informationstekniska standardiseringen SIS, Swedish Standard Institute (tidigare bl. a STG, TKS och SMS) SIS är en del av det europeiska och globala nätverk som utarbetar internationella standarder. SIS verksamhetsområden beskrivs på dess hemsida www.sis.se. SIS är knutet till CEN i Bryssel i europasamarbetet och till ISO i Geneve i det globala samarbetet. Genom att delta i standardiseringsarbetet kan svenska företag och svenska myndigheter påverka detaljreglerna (= standarderna) inom sin verksamhet. På samma sätt är SEK knutet till CENELEC i Bryssel respektive IEC i det globala samarbetet. Verksamheten i SEK är i huvudsak inriktad mot det elektrotekniska området, men i en del fall är gränsdragningen mot SIS/CEN/ISO diffus. Genom att komponenter och system blir alltmer integrerade blir detta allt vanligare. Det finns därför anledning att verka för ett närmare samarbete mellan IEC och ISO och de därtill knutna samarbetsorganisationerna. Elforsk har uppdrag från Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi att samordna energiföretagens intressen i standardiseringsverksamheten inom SIS. Sedan några år har detta genomförts i ett sammanhållet ramprogram. Avsikten är att alla gemensamma aktiviteter i SIS skall kunna finansieras via detta program och deltagande skall vara täckt av Elforsks medlemsavgift. Om något energiföretag vill delta i andra aktiviteter än de som ingår i det gemensamma programmet (projekt 2445 för år 2007) kräver detta ett separat medlemskap i SIS. I sådana fall rekommenderas en kontakt med Elforsk dessförinnan för att se om en branschmedverkan via programmet är möjlig. Inom standardiseringsområdet används många förkortningar. En sammanställning över dem som används i denna rapport återfinns i bilaga 1. Bilaga 2 och 3 ger information om gången för ett standardiseringsprojekt. Information om SIS återfinns i bilaga 4. 1
1.1 Målsättningen med ett gemensamt program Målsättningen med arbetet inom de inledningsvis nämnda områdena är: att öka effektiviteten genom att undvika dubbelarbete att minska avgifterna genom att gemensamt förhandla med SIS att uppnå en samlad och gemensam prioritering av standardiseringsverksamheten att fortsätta och få kontinuitet i tidigare satsningar att bevaka nya områden där insatser krävs att få en sammanhållen information och rapportering Standarder inom energiföretagens tekniska verksamhetsområden är sedan lång tid en förutsättning bl a för att kunna precisera affärsmässiga relationer och för att skapa en gemensam begreppsvärld. För att kunna uppnå en verklig konkurrens inom den fria energimarknaden krävs standarder också om hur miljöparametrar som omfattas av EU-bestämmelser skall mätas och rapporteras. Nyttan med de standarder och anvisningar som behandlas inom ramen för programmet är bland annat att de: Underlättar handel, exempelvis för utsläppsrätter för koldioxid och för biobränslen Minskar kostnaderna för emissionsövervakning genom att de särskilda förutsättningar som gäller för Norden bevakas Ger rättvisande resultat för energibranschen vid jämförelser med andra branscher beträffande energiförbrukning och CO 2 -emissioner, vilket är av stor betydelse vid internationella förhandlingar Minskar kostnader för provning av tryckkärl Underlättar och förbilligar driftövervakning och leveransprov Ger möjlighet till påverkan vid framtagning och standardisering av nya metoder och tekniker. 1.2 Organisation Programmet leds av en styrgrupp som har följande uppgifter: besluta om vilka projekt och kommittéer som energiföretagen skall medverka i samt på vilken nivå detta skall ske följa den ekonomiska utvecklingen i projekten följa upp rapporteringen från verksamheten och att sprida resultaten 2
Styrgruppen har under 2007 bestått av följande personer: Johan Tollin, Vattenfall (ordf.) Lars Wrangensten, Elforsk. Jan Frisk, Svensk Energi Mikael Gustafsson, Svensk Fjärrvärme Anders Jansson, E.ON Värme Sverige AB Sven-Olof Kindstedt, MälarEnergi AB Lars Korsell, AB Fortum Värme samägt av Stockholm Stad Maria Lindroth E.ON Värme Sverige AB Ture Nordenswan, Svensk Fjärrvärme Ingvar Palmdin, Göteborg Energi AB (ersatt av Ulf Hagman from september 2007) Maria Sunér, Svensk Energi 1.3 Rapportering Kontaktpersoner och författare av delavsnitt i föreliggande rapport har varit: TK423 Luftkvalitet HenrikHarnevie, VPC 1) Lars-Erik Hägerstedt? Håkan Kassman, VPC Magnus Holmgren,VPC 1) Vattenfall Power Consultant AB Sauli Molander, AB Fortum Värme TK 305 Miljöledning Maria Sunér, Svensk Energi TK 312 Klimatpåverkan Birgit Bodlund, Vattenfall TK420 Energivarubalanser Birgit Bodlund, Vattenfall, Anders Jansson E.ON Värme TK 478 Socialt ansvar Maria Sunér, Svensk Energi WG 161 Critical Infrastructure Inge Pierre, Svenska Energi TK412 Fasta biobränslen och fasta Anna Hinderson, Vattenfall Research & återvunna bränslen Development TK146 Korrosionsstandardisering Roger Carlsson, SwedPower, Charlotte Persson, Carl Bro AB TR VO7 Tekniskt råd för tryckbärande anordningar Sven-Olof Kindstedt, MälarEnergi TK285 Pannanläggningar Sven-Olof Kindstedt, MälarEnergi 3
TK 295 Cisterner och processkärl Sven-Olof Kindstedt, MälarEnergi TK 507 Anläggningsdokumentation och schemasymboler Sven-Olof Kindstedt, MälarEnergi TK407 Värmemätare Claes Hammar, Elektrosandberg Bo Frank, Bofcon TK 300 TK408 Förtillverkade fjärrvärmerör Ture Nordenswan, Svensk Fjärrvärme Fjärrkommunikation. med debiteringsmätare Jan berglund, Svensk Fjärrvärme TK299 Armatur av Fe-legering Ture Nordenswan, Svensk Fjärrvärme TK189 Innemiljö och energianvändning i byggnader Mikael Gustafsson, Svensk Fjärrvärme Edvard Sandberg, Svensk Energi TK 458 Gasturbiner Fredrik Olsson, Grontmij AB TK 461 Energiledning Inge Pierre, Svensk Energi CEN/CLC Sector Forum Energy Management TK432 Hydrometri Björn Norell, Vattenregleringsföretagen TK452 Stanli-vattensystem Peter Calla, Vattenregleringsföretagen TK 192 Betongreparationer Manouchehr Hassanzadeh, Vattenfall Research & Development SEK TK88 Gränssnitt för kommunikation med vindkraftverk Anders Johnsson, Vattenfall Research & Development 4
2 Standardiseringsprojekt 2007 Programmet för år 2007 har omfattat medverkan i standardiseringsprojekt enligt nedanstående tabell: SIS-projekt Internationell motsvarighet Tekniska kommittéer (TK)/ Arbetsgrupper (AG/WG) Yttre miljö Mätmetodik TC264 Air quality TK423 Luftkvalitet - WG3 HCl-measurements - WG9 QA of automated measuring systems - WG19 Emission monitoring strategy - WG22 Certification scheme for automatic measurement systems - WG23 Manual and automatic determination of velocity and volumetric flow in ducts Miljöledning TC 207 Environmental TK 305 Miljöledning Management TK 306 Miljörevision TK 307 Livscykelanalyser TK 312 Klimatpåverkan Energivarubalanser TC 203 Technical Energy TK420 Energivarubalanser Systems TF 190 Energy efficiency and saving calculations Socialt ansvar TMB/WG Social responsibility TK478 Socialt ansvar Critical Infrastructure Protection and security of the Citizen WG 161 Standard för bränslen TC335 Solid biofuels TC343 Solid Recovered Fuels Korrosionsstandardisering TC156, TC35 TK412 WG1 WG2 WG3 WG4 WG5 Fasta Biobränslen och fasta återvunna bränslen Terminology Fuel specifications Sampling Physical and mechanical test methods Chemical test methods TK146 Korrosionsstandardisering AG2658 Korrosion i jord, 5
katodiskt skydd AG2662 Förbehandling och rostskyddsmålning Tryckbärande anordningar TRvo7 Tekniskt råd för tryckbärande anordningar TK285 Pannanläggningar TK295 Cisterner och processkärl Anläggningsdokumentation och schemasymboler TC10/SC10 TK507/AG3 Tekniska produktspecifikationer. - WG 9 Diagrams and related data - WG10 Reference designation systems - WG 11 Flow diagrams for process plants General rules Värmemätare TC176 TK409 Värmemätare - WG1 Editing committee - WG2 Technical editing - WG3 Detailed specification Innemiljö och energianvändning i byggnader TK189 Innemiljö och energianvändning i byggnader Förtillverkade fjärrvärmerör TC107 TK300 Förtillverkade fjärrvärmerör - WG1 Editing - WG2 Basic considerations - WG3 PUR-form properties - WG4 Joints - WG5 Fittings Fjärrkommunikation med debiteringsmätare TC294 TK408 Fjärrkommunikation med debiteringsmätare Armatur av Fe-legering TK299 Armatur av Fe-legering Gasturbiner TC192 TK458 Gasturbiner - WG 11 Acceptance tests 6
Energiledning TF 189 Energy Management Systems Energy management CEN/CLC Sector Forum Energy Management TK461 Energiledning SIS Samordningsgrupp för CEN/CLC Sector Forum Energy Management. Hydrometri TC 318, TC 113 TK432 Hydrometri Vattensystem STANLI - Vattensystem TK452 Vattensystem Betongstandardisering CEN/TC 104/SC 8 TK 192 Betongreparationer SEK-projekt: Vindkraftstandardisering IEC TC88 CLC/TC88 SEK TK 88 Säkerhet hos vindgeneratorer - PT 25 Standardiserat gränssnitt Vindkraftstandardisering, som ingår i SEK-programmet med undantag av PT25 (Standardiserat gränssnitt), har blivit försenat på grund av stort antal kommentarer till föreslagen standard. TK 452 STANLI Vattensystem finansieras av Elforsks Vattenkraftprogram inom ramen för detta standardiseringsprogram liksom även TK432, Hydrometri. 7
3 Rapportering från verksamheten 2007 3.1 Yttre miljö, mätmetodik 3.1.1 TK 423 Luftkvalitet Målsättning TK423, luftkvalitet, är den sammanhållande svenska instansen för standarder kring luftkvalitet och där behandlas utsläpp, utomhusluft, arbetsplatsluft samt gasanalyser. Tyngdpunkten i gruppens arbete ligger på det internationella arbetet. TK423 bevakar och deltar aktivt i ett flertal arbetsgrupper inom CEN/TC 264 och CEN/TC 137 inom EU, eller i globalt arbete inom ISO/TC 146 och ISO/TC 158. Målsättningen med standardiseringen inom CEN/TC 264, air quality, är att ta fram enhetliga Europeiska standardreferensmetoder (SRM) för manuell och automatisk provtagning/mätning av emissioner. Detta för att säkerställa att den mätutrustning som fordras för kontroll av utsläpp enligt EG:s direktiv kring avfallsförbränning eller EG-direktivet kring stora förbränningsanläggningar fungerar. De CEN-standarder som utarbetas kommer att bli SRM för de automatiska mätmetoder som installeras för emissionsmätningar i olika anläggningar och därigenom även att bli styrande för mätkraven på svenska förbränningsanläggningar. Detta då Sverige som medlem i EU är tvingat att implementera CEN-standarder i sin lagstiftning. Det är därför av största vikt att experter representerande den svenska energibranschen medverkar i utarbetandet av framtida CEN-standarder så att även svenska förhållanden beaktas (exempelvis förhållanden som är unika för biobränsleeldning). Direkta uppgifter för representanter utsedda av svensk kraft- och värmeproducerande industri är att arbeta för att standarderna blir tillämpbara även för svenska förhållanden samt fungerande i den miljö som råder i förbränningsanläggningar och kan handhas av andra än specialiserade mätkonsulter. Intressenter och deltagandet i arbetsgrupper I verksamheten i TK 423 deltar energibranschen genom det samordnade ramprogrammet inom Elforsk. Andra intressenter inom TK 423 är bland annat Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, IVL, Swedac och Naturvårdsverket. Energibranschen har i TK423 under 2006 varit representerade av Henrik Harnevie, Håkan Kassman och Magnus Holmgren Vattenfall Power Consultant AB samt Sauli Molander AB Fortum Värme. Det finns cirka 25 arbetsgrupper inom CEN/TC 264 och det är främst där Elforsks representanter varit aktiva. Arbetsgrupperna tar fram standarder som kan indelas i två huvudinriktningar. Det är standarder för mätningar av emissioner exempelvis från förbränningsanläggningar dels för mätningar i 8
omgivningsluft. Nedan följer en lista med prioriterade arbetsgrupper och respektive representant. WG 3 Revision of EN 1911 HCl. M.Holmgren, L-E Hägerstedt WG 9 - Quality assurance of AMS. H. Harnevie och M. Holmgren WG 16 - SO 2, NO x, CO, O 2 and water vapour. H. Kassman WG19 - Emission monitoring strategy. H. Kassman WG 22 - Certification scheme for AMS. S. Molander Värdet av deltagandet Svensk mätmetodik och svenska mätstandarder för utsläpp till luft från förbränningsanläggningar står sig väl vid en internationell jämförelse. Exempelvis finns det redan vedertagna metoder i Värmeforsks mäthandbok för de flesta förekommande emissionerna. En risk vid internationellt standardiseringsarbete är att stora länder tillåts dominera arbetet mer i kraft av sin storlek än av sina representanters kompetens. Om detta tillåts ske är risken stor att den svenska energibranschen drabbas av onödiga kostnader pga att standarder kan bli svåra att hantera i Sverige. Det är därför av största vikt att representanter utsedda av den värme- och kraftproducerande industrin i Sverige aktivt medverkar i utarbetandet av de framtida standarderna när det gäller utsläpp till luft från förbränningsanläggningar. Ett svenskt deltagande i det internationella arbetet är värdefullt för energibranschen av flera skäl varav ett urval återges nedan: Utan direkt deltagande i arbetsgrupperna tas ingen större hänsyn till landets existerande standarder, tillämplighet på bränsle- pann- eller miljöteknik, framförda synpunkter på standardförslaget etc. Svenska standarder, provtagningsutrustning, metodik, praxis mm har visat sig hålla en hög kvalitet och har mycket att bidra med till de blivande CEN-standarderna. Acceptens av metoder som inte tar hänsyn till situationen i Sverige kan leda till standarder som är svåra att hantera och därmed ger ökade kostnader. Bränsleval, avgassammansättning och rökgasreningsmetoder i Sverige skiljer sig ofta från kontinenten. Detta har vid ett flertal tillfällen medfört förslag till utformning av standarderna som missgynnar situationen i Sverige. Inte nog med att det kan försvåra användandet av befintliga rökgasreningsanläggningar och även utesluta kostnadseffektiv rökgasrening. Det kan därtill försvåra användandet av lämpliga inhemska bränslen. För kraft- och värmeverksägare och den kraftproducerande industrin är det viktigt att bevaka att standardmetoderna blir enkla och praktiskt tillämpbara i den miljö som råder i en skorsten och inte avser sofistikerade forskningslaboratoriemetoder. Standardmetoderna blir enkla och praktiskt tillämpbara i den miljö de skall användas. Exempelvis kan delar av utrustningen som används vid våtkemisk provtagning kunna nyttjas i flera skilda standarder. Då kan standardglasutrustningar användas för fler applikationer och därmed minskar kostnaderna för mätningar. Ett deltagande ger också möjligheter att mer ingående bedöma alternativa utrustningar för billigare mätverksamhet i Sverige. Inarbetande av dessa har tex. skett vid revideringen av Värmeforsk Mäthandbok. 9
Det är viktigt att standarden inte låser utvecklingen genom att förhindra utvecklingen av nya och bättre mätmetoder. Hårt arbete görs för att få med flexiblare skrivningar som "Annan utformning av utrustning kan tillåtas om den visats vara likvärdig". Detta medger då såväl användandet av äldre beprövade förfaranden och utrustning som leder till en nyutveckling. Arbetet i kommittén och arbetsgrupperna Allmänt TK 423, luftkvalitet, behandlar standardisering inom den globala standardiseringsorganisationen ISO och inom den Europeiska standardiseringsorganisationen CEN. Inom ISO är det numera både ISO/TC 146 (utsläpp, utomhusluft, inomhusluft, samt arbetsplatsluft) och ISO/TC 158 (gasanalyser) och inom CEN de två kommittéerna CEN/TC 264 (utomhusluft) och CEN/TC 137 (arbetsplatsluft). Under samtliga dessa kommittéer finns ett stort antal arbetsgrupper. Vår bedömning är att det är önskvärt att energibranschens representanter medverkar på möten i TK423. Detta speciellt för att det fattas beslut om vilka standarder som skall översättas till svenska eller exempelvis vilka ISO-standarder som skall implementeras som svenska standarder. Det fattas även beslut som påverkar hur TK 423 skall arbeta och vilka områden som skall prioriteras. I denna rapportering redovisas framförallt arbetet inom CEN/TC 264, Air Quality (utomhusluft) där energibranschen är mycket engagerad. Här delas redovisningen in i de prioriterade arbetsgrupperna. De prioriterade arbetsgrupperna behandlar standarder för mätningar av emissioner från förbränningsanläggningar. Beträffande publicerade standarder inom TK 423 Luftkvalitet hänvisas till www.sis.se (under Miljö/Luftkvalitet samt Relaterade produkter/standarder. Nedan ges lägesrapporter för de arbetsgrupper där Elforsk varit representerade. WG 3 Revision of EN 1911 HCl Inledning CEN/TC 264/WG 3 har tidigare arbetat med att ta fram standardreferensmetod (SRM) för bestämning av HCl, EN 1911:1-3. Detta arbete avslutades redan 1998. Från svenskt håll har hela tiden ett antal brister i standarden påtalats, men utan gehör. I samband med införandet av kvalitetssäkringsmätningar (QAL2) enligt standarden SS-EN 14181 har dock dessa problem uppdagats runt om i Europa. Under vissa förutsättningar fås stora avvikelser mellan SRM och automatiska mätinstrument, där den troliga orsaken är att SRM ger felaktigt resultat. I januari 2005 hölls ett inledande möte i gruppen CEN/TC 264 ad-hoc WG HCl. På detta möte diskuterades olika länders åsikter och förslag på revideringar av EN 1911:1-3. Detta möte resulterade i ett ambitiöst förslag som gick ut på att dels revidera standarden för HCl och då utföra ett antal 10
valideringsmätningar, samt i samband med dessa valideringsmätningar även utföra de mätningar som kan krävas för att utarbeta en standard även för NH 3. Även metoder för automatiska mätningar föreslogs. Budgeten för detta arbete uppskattades till 400-500 k, vilket sedermera den tekniska kommittén TC 264 inte kunde finna finansiering för, efter beslut vid årsmötet i Oslo 2005. Ett nytt möte i ad-hoc arbetsgruppen arrangerades i Prag den 7 juni 2006, inför årsmötet i den tekniska kommittén TC 264. Vid det påföljande årsmötet beslutades att starta WG 3 igen för att arbeta med bland annat en revidering av EN 1911. Sverige har i ad-hoc WG HCl/WG 3 under året varit representerat av Lars Erik Hägerstedt (ÅF) samt Håkan Kassman och Magnus Holmgren (Vattenfall Power Consultant) för Elforsks räkning. Arbetets framåtskridande Det har hållits ett möte, i Prag den 7 juni (PM06-037). Vid detta möte utarbetades förslag på arbeten för det efterföljande årsmötet i TC 264 att ta ställning till. Förslagen delades upp på ett antal delar: 1. Revidering av nuvarande manuella metod i EN 1911 2. Utöka EN 1911 med en ny del som beskriver en automatisk alternativ referensmetod (ARM). 3. Ta fram en SRM för bestämning av HF 4. Ta fram en SRM för bestämning av NH3 (utförs i.s.f. parallellt med punkt 3) TC 264 beslöt att återupprätta WG 3 för att arbeta med en revidering av EN 1911 och titta på möjliga automatiska ARM. Frågan om SRM för HF hänsköts till ordföranden i TC 264 som skall kontakta kommissionen i frågan. Arbetet i WG 3 inleds med ett uppstartsmöte i januari 2007. WG9 - Quality assurance of automated measuring systems (AMS) Inledning CEN/TC 264/WG 9 har tidigare arbetat med att ta fram kvalitetssäkringsstandarden EN 14181. I nuvarande WG 9 pågår två stycken parallella arbeten: DAHS-standard En ny europeisk standard som tar vid där EN 14181 slutar, dvs. kvalitetssäkring av mätsignaler och mätdata från AMS till rapporterade mätresultat. DAHS är en förkortning för Data Acquisition and Handling System, t.ex. det som vi i Sverige brukar kalla Miljödatorn. Arbetet med den nya standarden inleddes under 2006. Vägledning till EN 14181 En s.k. teknisk rapport (TR) där flera olika länders nationella vägledningar till implementering av EN 14181 skall smältas samman till en gemensam europeisk vägledning. Även detta arbete inleddes under 2006 och har till en början främst bedrivits i en undergrupp till WG 9. Sverige har i WG 9 under året varit representerat av Magnus Holmgren, Vattenfall Power Consultant AB (på uppdrag av Elforsk) och av Jan Bergström, Bergström & Öhrström (på uppdrag av Avfall Sverige och Skogsindustrierna). 11
Arbetets framåtskridande Under 2007 har det hållits tre stycken möten i WG 9. Möte 5 hölls i Köln, Tyskland den 2-3 maj (PM07-028) och möte 6 hölls i Ljubljana, Slovenien den 15-16 november (PM07-052). Ett möte hölls även i Helsingfors, Finland den 27-28 augusti utan deltagande från Elforsks representant. Från och med mötet i Helsingfors behandlas enbart DAHS-standarden eller vägledningsrapporten på respektive möte. DAHS-standard Arbetet fortskrider långsamt, där relativt omfattande utkast till standarden finns framtaget. Under året har de största framstegen bestått i att olika delar av utkastet strukits från standarden, t.ex. krav på backup till ASCII-fil. Det har vidare klargjorts att standarden enbart kommer att behandla myndighetsrapportering, dvs on-line kontroll och prediktion av utsläppsvärden ingår ej i omfattningen. Slutligen fattades också ett beslut om att det inte ställs några krav på att QAL3 skall utföras eller rapporteras i DAHS-systemet. Den s.k. 2/3-regeln har vållat en del huvudbry. Enligt denna regel krävs mätningar från 2/3 av en mätperiod för att den ska vara giltig, t.ex. 20 minuter mätning för ett giltigt 30-minutersmedelvärde. Denna regel skulle i princip omöjliggöra växlande mätsystem. Dock skrevs en formulering in i standarden vid senaste mötet om att växlande mätsystem ej behandlas överhuvudtaget. Detta skulle innebära att växlande mätsystem t.ex. undantas från 2/3-regeln och fortsatt kan användas. Förhoppningsvis kan tolkningen av detta klargöras under 2008. Arbetet med standarden bedöms vara fortsatt intensivt under 2008. Teknisk rapport vägledning till EN 14181 Under sommaren 2007 presenterades det första utkastet till vägledningsdokument från undergruppen. Vid mötet i Helsingfors diskuterades detta utkast och de kommentarer som inkommit från WG 9. Diskussionerna kommer att fortsätta vid 2008 års första möte i Berlin den 15-16 januari. Det är ännu osäkert hur utkastet kommer att mottas av Tyskland som kan förväntas ha stora invändningar mot de tolkningar som gjorts i andra europeiska länder och som nu finns samlade i detta CEN-dokument. Förhoppningen är att dokumentet kan publiceras under senare delen av 2008. WG19 - Emission monitoring strategy Inledning Under 2000 påbörjades arbetet med CEN/TC 264/WG 19 Emission monitoring strategy. WG 19 är en övergripande arbetsgrupp som definierar de kvalitetskrav som kommer att ställas både på anläggningsägarens mätplatser och på de mätlaboratorier som utför mätningarna. Det gör att de dokument som WG 19 producerar kan komma att påverka kraven på hur de emissionsmätningar som stipuleras inom EG:s skilda förbränningsdirektiv (direktiven för avfallsförbränning och för stora förbränningsanläggningar) skall utföras. 12
Arbetets framåtskridande Statusen hos WG 19 har höjts då ett av delprojekten numera kommer att bli en standard. Detta gäller pren 15259 vars syfte är att definiera minimikrav på utformandet av mätplatser i skorstenar och att beskriva generella tillvägagångssättet vid planering, provtagning och rapportering. Utformningen av pren 15259 präglas bland annat av den tyska uppfattningen att man i normalfallet gör så kallade gridmätningar av de flesta komponenter. Detta är en överambition som kan komma att öka kostnaderna för mätningar av emissioner även för energibolagen i Sverige. Övriga dokument kommer att publiceras som TS (Technical Specification). Det är inte tillåtet att göra omarbetningar på en TS om den accepterats i en omröstning, varför dessa dokument inväntar formal vote för pren 152 59 innan de skickas på omröstning. pren 15259 Krav på mätsträckor och mätplatser samt på mål, planering och rapportering vid emissionsmätningar Standardförslaget pren 15259 har under 2006 varit på CEN-omröstning där Sverige svarade ja med ett antal viktiga kommentarer. Syftet med de svenska kommentarerna var att försöka påverka utformningen så mätningar fortsatt skall kunna genomföras endast i en mätpunkt där så är motiverat. Sverige hävdade att det därför står i konflikt med befintliga standarder som nyligen publicerats av WG 16 att kräva gridmätningar i normalfallet. Formuleringarna om gridmätningar ansågs tyvärr såpass viktiga för vissa länder, med Tyskland i spetsen, att man hellre behöll konflikten med WG 16 än korrigerade texten. Stor tveksamhet till detta ställningstagande och därmed också till den troliga utformningen av den kommande standarden. Ett omarbetat standardförslag kommer antagligen på formal vote i början av 2007. Övriga dokument England ansvarar för arbetet med att ta fram en TS där syftet är att förtydliga hur EN 17025 skall användas så att periodiska mätningar av emissioner från skorstenar genomförs med standardmetodik. Frankrike ansvarar för arbetet med att ta fram en TS där syftet är att ge rekommendationer och krav för tillämpning av standardiserade mätmetoder vid användning i anslutning till EN 17025 eller ackreditering. WG22 Certification scheme for automatic measurement systems Inledning År 2001 påbörjade CEN/TC 264/WG 22 standardiseringsarbetet med AMS. Arbetet har under åren förändrats och går under namnet Certification Scheme for Automatic Measurement Systems Arbete har nu mynnat ut fyra aktiva arbetsdokument för WG22 som börjar närma sig färdiga standarder. Part1 "pren15267-1 Generella aspekter för AMS Part2 "pren15267-2 Krav på kvalitetssäkring av produkter och kontinuerlig mätning Part3 pren15267-3 Krav för AMS vid mätning i skorstenar 13
Part4 "pren15267-4 Krav för AMS vid mätning I omgivningsluft WI00264083 Krav för AMS vid stoft mätning och läckdetektering av slangfilter. Arbetets framåtskridande MÅLSÄTTNING Målsättningen för WG 22 är att sy ihop en fungerande standard för AMS, applicerbar i alla medlemsländer som skall fungera tillsammans med lokala befintliga lagar och krav, i respektive land. Detta kan då öppna upp marknaden mellan länderna för AMS produkter och tjänster. Syftet för WG22 representanterna är att bevaka och utforma standarderna i linje med EUdirektiven respektive lands lokala förutsättningar. VIKTIGA FRAMSTEG Framstegen för standardutvecklingen inom WG22 har gått sakta men säkert. Ett stort omfattande dokument som skulle innefatta hela AMS standardiseringen styckades upp till fyra mindre delar. Dessa har utvecklats individuellt de senaste åren. Arbetsgruppen identifierade även behov för AMS standard för system som varken följer pren15267 eller EN14181 standarden men som fortfarande täcks av EU-direktiven. Den typen av instrument är: stoftmätare och läckdetektorer för slangfilter. ARBETET I KOMMITÉERNA Inom CEN/TC264 WG22 har Elforsk representerats av Sauli Molander, Fortum Värme, med Håkan Kassman, SwedPower som reserv. Håkan ersätts nu av Tomas Lejergård. Gunnar Nyqvist, ITM, har även bevakat arbetet. ARBETSDOKUMENTENS FRAMÅTSKRIDANDE Part1 och Part2 Har varit ute på CEN omröstning, men de röstades ner av Sverige och Frankrike med bl.a. motivering att standarderna ställer för omfattande krav på instrumenttillverkare och för omständliga regler som måste följas. Dessa noteringar och ändringar har i stor utsträckning accepterats av wg22 och kommer att inarbetas in i dokumenten. Part3 Dokumentet har varit ute på Formal Vote vilket avslutades 16 oktober. I detta sena skede i standardiseringsprocessen kan inga omfattande tekniska förändringar göras. Publicering kommer troligtvis under 2008. Part4 Dokumentet utgår från WG22 s arbetsprogram, och flyttas till WG15. Referenser kommer att läggas in i Part 1 och Part 2 som hänvisar till partikelstandarden WI00264083 Krav för AMS vid stoft mätning och läckdetektering av slangfilter. Dokumentet är förberett att skickas till TC omröstning före Februari 2008. SAMMANFATTNING 14
Framstegen för standardutvecklingen inom WG22 har gått sakta men säkert. Ett stort omfattande dokument som skulle innefatta hela AMS standardiseringen styckades upp till fyra mindre delar. Dessa har utvecklats individuellt de senaste åren. Arbetsgruppen identifierat behov för AMS standard för system som varken följer pren15267 eller EN14181 standarden men som fortfarande täcks av EU-direktiven. Den typen av instrument är: stoftmätare och läckdetektorer för slangfilter Stoftmätningsstandarden har fått arbetsnamnet WI00264083. Av pren15267 standarden är de första tre delarna snart klara för publicering, den fjärde avvecklades ur WG22 och flyttades till WG15. WG 23 Manual and automatic determination of velocity and volumetric flow in ducts Inledning CEN/TC 264/WG 23 har tidigare startat arbetet med en ny gasflödesmätningsstandard som är validerad. Tidigare arbete har inte varit mandaterat eller finansierat. Detta gör att detta fjärde möte får anses vara första möte i arbetet med en ny gasflödesmätningsstandard. Sverige har i WG23 under året varit representerat av Tomas Lejergård, Vattenfall Power Consultant AB (på uppdrag av Elforsk) och av Gunnar Nyquist ITM (på uppdrag av Naturvårdsverket). Arbetets framåtskridande Under 2007 har det hållits ett möte. Mötet hölls i Köpenhamn 28-29 november och ägnades åt att ta fram riktlinjer för arbetet och standardernas avgränsning. Det blir med stor sannolikhet tre standarder där man separerar manuella resp. automatiska mätningar samt en del med kvalitetssäkring och spårbarhet. Efter att man har gjort ett första urval av vilka metoder som ska inkluderas i standarderna ska materialet från liknande arbete vid EPA studeras för att dra fördelar av detta. Därefter utförs valideringsmätningar för att se vilka metoder som ger likvärdigt resultat och som slutligen inkluderas i standarderna. 3.2 Miljöledning 3.2.1 SIS/TK305 Miljöledning Översikt Miljöledningssystemet bygger på en förbättringsprocess i fyra steg som ständigt upprepas. Första steget är planering, sedan följer genomförande, uppföljning och åtgärder för förbättring. Riktlinjerna för arbetet anges i den miljöpolicy som organisationen tar fram. Syftet med standarden är att kontinuerligt förbättra verksamhetens miljöresultat, så kallad miljöprestanda. 15
Nu har den andra utgåvan av standarden för miljöledningssystem publicerats på svenska efter en genomgripande bearbetning av både kravstandarden för miljöledning, ISO 14001 och dess vägledningsdokument, ISO 14004. Standarderna som blev klara den 15 december 2004 har omarbetats för att bli enklare och tydligare, för att närma sig ISO 9001 för kvalitetsledningssystem och för att ta hänsyn till små och medelstora företags behov. De svenska utgåvorna av SS-EN-ISO 14001 och SS-ISO 14004 finns till försäljning hos SIS Förlag. Aktuell information om standarderna i ISO 14000-serien finns på www.iso14000.se. SIS-projektet deltar i följande internationella kommittéer Environmental communications - ISO/TC 207/WG 4 Environmental management - ISO/TC 207 Environmental management systems - ISO/TC 207/SC 1 Environmental auditing and related environmental investigations - ISO/TC 207/SC 2 Environmental performance evaluation - ISO/TC 207/SC 4 3.2.2 SIS/TK312 Växthusgaser - ISO/TC207/WG5 Climate Change Inledning Ett arbete har inletts i syfte att utveckla standarder inom klimatområdet som en del i ISO 14000-serien. ISO kommer därmed att spela en ny och viktig roll i strävan att finna lösningar och utveckla verktyg för att hantera en av de största utmaningarna för en hållbar utveckling klimatförändringarna. De företag som medverkar i SIS-projektet TK312 är bla Skogsindustrierna, ABB AB Corporate Research, IVL, Naturrvårdsverket, Svensk Energi, Vattenfall och Energimyndigheten. Målet för arbetet inom ISO:s arbetsgrupp Climate Change, ISO/TC 207/WG 5, är att utveckla en internationell standard för att: Mäta, rapportera och verifiera utsläpp av växthusgaser, Mäta, rapportera och verifiera minskning av utsläpp av växthusgaser (även s.k. sänkor), Kunna göra mätningar på såväl enhets- som systemnivå (entity/project measurements). Standarden SS-ISO 14064 fastställdes under 2006 och finns nu publicerad i följande tre delar: Del 1: Kravspecifikation med vägledning på organisationsnivå för kvantifiering och rapportering av utsläpp och avlägsnande av växthusgaser (ISO 14064-1:2006, IDT) 16
Del 2: Kravspecifikation med vägledning på projektnivå för kvantifiering, mätning och rapportering av minskning av utsläpp eller förbättrat avlägsnande av växthusgaser (ISO 14064-2:2006, IDT) Växthusgaser - Del 3: Kravspecifikation med vägledning för validering och verifiering av växthusgasrapporter (ISO 14064-3:2006, IDT) Arbetsdokumentens framåtskridande Det har konstaterats att revideringen av ISO 14064 kan behöva påbörjas relativt omedelbart, mot bakgrund av att ISO 14064 tagits fram på så kort tid som tre år och det faktum att olika regelverk och handelssystem världen runt också befinner sig i ett utvecklingsskede. Utvärdering pågår av användningen av standarden med erfarenhetsutbyte mellan experter för att få en bild av hur ISO 14064 fungerar på marknaden. Europeiska (EU-) och svenska myndigheter har varit relativt frånvarande i den internationella processen. Naturvårdsverket/Energimyndigheten valt att utarbeta egna nationella svenska regler relaterat till EU:s handelssystem (EU ETS) Det finns dock diskrepans mellan internationellt accepterade metoder (ISO) och svenska/europeiska myndigheters riktlinjer. Svensk studie gjordes (2005/2006) av hur ISO 14064 skulle fungera inom EU:s handelssystem för växthusgaser. Syftet är att identifiera eventuella skillnader som behöver tas i beaktande i den kommande revideringen av ISO 14064. Rapporten kommer att behandlas vid en workshop under nästa internationella möte, juni 2007. Slutsatser ISO 14064; ger stöd vid handel med utsläppsrätter främst för organisationer och företag men fungerar även för användare med ett punktutsläpp av CO 2 täcker in en stor del av processen från mätning och rapportering, via projektbaserad handel till verifiering ger i vissa delar endast vägledning om vad som skall/bör göras men inte hur kan med små modifieringar direkt tillämpas inom EU ETS. Arbetet med regelsystem gick fort inom EU, inom Sverige och inom ISO. Nu kan möjligheterna för att konvergera vara bättre. Förhoppning finns att man kan samlas i det fortsatta arbetet. ISO standarderna borde bli de självklara internationell gångbara hjälpmedlen. 3.3 SIS/TK 420, Energivarubalanser Inledning 17
Projektets huvudinriktning Projektet Energivarubalanser har pågått sedan 1991. SIS, och dess föregångare STG, har från Elforsk, och dess föregångare i projektet, bl a Vattenfall och Kraftverksföreningen, fått ekonomiskt stöd och aktivt deltagande i kontinuerliga etapper. Alltsedan starten har SIS ansvarat, förutom för det svenska sekretariatet, SIS/TK 420, Energivarubalanser, även för motsvarande internationella sekretariat, d v s ISO/TC 203, Technical energy systems. Tidigare har tre internationella standarder framtagits, vilka också blivit antagna som svensk standard. Under 2006 har ytterligare en internationell standard fastställts, vilka även är ikraftsatt som svensk standard. Huvudsyftet med projektet har varit att reda upp den tidigare begreppsförvirringen inom energiområdet. Främst gäller det termen energi som (på de flesta språk) används i två principiellt vitt skilda betydelser. Dels är det den fysikaliska storheten energi, som enligt den första huvudsatsen i termodynamik inte kan produceras eller konsumeras, dels är det kommersiella energibärare såsom olja, kol, hetvatten i fjärrvärmeanläggningar, nätel, som förvisso kan såväl produceras som konsumeras. För det senare begreppet har termen energivara (energyware) införts. För en effektiv och meningsfull omställning av energisystemet såväl nationellt som internationellt är möjligheten att objektivt kunna jämföra olika energisystem en nödvändig förutsättning. Sådana jämförelser måste kunna ske på ett likvärdigt sätt. För dessa ändamål är de nu föreliggande standarderna ett grundläggande hjälpmedel. Arbetets framåtskridande För treårsperioden 2006/2008 föreligger förslag att utarbeta en Internationell Standard för Energy statistics and forecasting. SIS/TK 420 finner förslaget intressant och mycket angeläget och har för sin del beslutat att aktivt delta i projektet. Eftersom projektet kommer att ledas av en utländsk projektledare ligger den svenska projektbudgeten för de närmaste åren på en betydligt lägre nivå än under de närmast föregående åren. Under 2006 har det hållits två nationella möten, 13 februari och 8 november. En beskrivning av vad projektet har uppnått Som ovan nämnts har en Internationell Standard, nämligen ISO 13602-2, Technical energy systems Methods for analysis Part 2: Weighting and aggregation of energywares fastställts under 2006. Den har också ikraftsatts som svensk standard. Infospridning har skett genom artikel i ISO Focus. En beskrivning av vad projektet skall uppnå Målet är att ISO/TC 203 skall kunna utarbeta den ovannämnda Internationella Standarden för Energy statistics and forecasting inom den närmaste treårsperioden. Kommande TC möte SIS väntas stå som värd för nästa plenarmöte med ISO/TC 203 under juni 2007 i Stockholm. 18