Hållbart #1/APR/2009 Informationsbrev Positiv livsstil utan droger Snart är det dags att utse bästa n i satsningen Drogfri.nu. Många förväntansfulla elever väntar spänt på resultatet. Det är Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Lions som tillsammans med kommunerna vill stimulera eleverna i årskurs 6 till en positiv livsstil utan droger. En samverkan till gagn för de unga skåningarna, i linje med en stor del av folkhälso t. Det finns mycket att vinna på att tidigt lägga grunden för goda levnadsvanor. Eftersom det finns ett tydligt samband mellan hälsa och lärande, utgör skolan en unik miljö för att påverka elevernas hälsa och deras framtida val av levnadsvanor. Alkohol och droger är en viktig del i konceptet Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne. Missbruk och bruk av alkohol, narkotika och tobak leder till många sjukdomar och till stort mänskligt lidande. Dessutom kostar detta det svenska samhället åtskilliga miljarder varje år. En mycket allvarlig och tydlig konsekvens av alkohol och drogmissbruk återspeglas i trafikskadestatistiken. I kategorin döda och svårt skadade i polisrapporterade olyckor i trafiken toppar yngre män, 15 24 år. Det är i denna ålderskategori som det är vanligast att föraren varit påverkad av alkohol och droger. Det är nödvändigt för alla oss aktörer, som på olika sätt är involverade i folkhälsot, att ytterligare vässa vårt främjande och förebyggande, så att från Centrum för folkhälsa och miljö vi når de unga tidigt med målgruppsrelaterade insatser som berör. Först då kan vi främja ett hälsosamt beteende eller förändra ett destruktivt beteende. Skånes geografiska läge och det växande utbytet i Öresundsområdet innebär mycket positivt i många avseenden, men i drogsammanhang innebär läget att tillgången på lättåtkomlig alkohol och narkotika är större än i landet i övrigt. Lättåtkomligt särskilt för de unga. Samverkansgruppen mot droger, som bygger på samverkan mellan Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, Malmö stad, Vägverket, Kriminalvården, Polisen samt Tullverket, har i uppdrag att stödja och stimulera samordning och mobilisering av det främjande och förebyggande t i Skåne och inriktar mycket av sitt gemensamma på unga i riskzon, inte minst relaterat till Skånes utsatta läge. Klimatförändringarna är gränslösa, men medför olika konsekvenser på olika håll i världen. Läs om Klimatberedningens ordförande Lotta Hedströms visioner i klimatt i Skåne. Sist men inte minst. Ett positivt samband mellan hälsa och ekonomisk framgång har konstaterats i flera internationella rapporter och att det finns starka ekonomiska skäl att investera i befolkningens hälsa för att stärka tillväxten. Läs mer på sidan 7. Margareta Dahlén Nord Folkhälsodirektör, chef för Centrum för folkhälsa och miljö
Regionens hälsosamtal ökar kraftigt Drogvaneundersökningen bland Skånes ungdomar ger en bild över drogvanor och utvecklingen över tid. Undersökningar har genomförts i de flesta kommuner sedan 2001. Drogvaneundersökning i 22 av Skånes kommuner I 22 av Skånes 33 kommuner och i två gymnasieförbund, genomfördes i veckorna 11 13 drogvaneundersökningar i åk 6, 9 och/eller åk 2 på gymnasiet. De flesta har valt att undersöka drogvanorna i årskurs 9. Drogvaneundersökning 09 möjliggörs genom ett sam mellan Region Skåne, genom Centrum för folkhälsa & miljö, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen Skåne och Centralförbundet för alkohol- och narkotika upplysning, CAN, som ombesörjer utskicket av enkäten. Drogvaneundersökningar har genomförts vartannat år i de flesta av de skånska kommunerna sedan 2001. Resultaten utgör ett viktigt underlag för politiska beslut och för det förebyggande och främjande t. Undersökningarna ger en bild av drogvanor och utvecklingen över tid. De kan visa vilka förebyggande åtgärder som gett effekt och vilka som varit mindre framgångsrika och som kanske kan plockas bort, säger Patrik Runesson, Kommunförbundets Skånes samordnare för drogfrågor och ansvarig för undersökningarna. Det blir allt viktigare att följa och jämföra utvecklingen i regionen som helhet eftersom allt fler ungdomar går i skola och har aktiviteter i andra kommuner. Drogvaneundersökningen innehåller frågor om konsumtionsmönster, beteende och attityder. I årskurs 6 är frågorna mest inriktade på det senare. Det kan till exempel gälla skoltrivsel och Patrik Runesson. resultat i rapport Socialmedicinska enheten vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö har uppdraget att analysera resultaten från undersökningen. De kommer att presenteras i rapportform för varje kommun respektive gymnasieorganisation, med statistik, nyckeltal och en presentation av samband och skydds- och riskfaktorer. Viss koppling kommer också att göras med resultaten från Folkhälsoenkät 2008. Kostnaden per enkät för: Åk 6 25 kr Åk 9 och åk 2 gymnasiet 38 kr Malmö, Lund och Helsingborg gör egna undersökningar. skolk, föräldrars bjudvanor osv. Riskfaktorer och skyddsfaktorer vaskas fram. Nytt för i år är att undersökningen också innehåller frågor om spelvanor. En rapport från Folkhälsoinstitutet visar att det drogförebyggande t har ökat i Sveriges kommuner. En förhoppning Patrik Runesson har, är att det ska bli ett bättre helhetsperspektiv i insatserna och mer samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och föreningsliv. Det handlar om hur vi kan få ungdomarna att må bra och därmed minska risken för ett beteende som leder till negativa konsekvenser, både för dem själva, deras familj och för samhället. Vi måste jobba på alla nivåer, individuellt, på gruppnivå och generellt i samhället. Representanter från regionen, länsstyrelsen och Kommun förbundet ingår i arbetsgruppen bakom drogvaneundersökningen tillsammans med representanter från några kommuner. kontakt: patrik runesson, kommunförbundet skåne Telefon: 044-309 33 04 ann-christine lundkvist centrum för folkhälsa & miljö telefon: 044-309 32 38 Några av förra årets deltagare i Drogfri.nu De kom från Kyrkskolan och Roslättskolan i Svedala kommun. Foto: Johan Bävman. Ung utan droger Region Skåne, genom Centrum för folkhälsa och miljö, driver tillsammans med Kommunförbundet Skåne och Lions det drogförebyggande projektet Drogfri.nu. Syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för unga att avstå droger och välja en positiv livsstil. I dagarna får några bland de skånska sjätteklassare som deltagit 25 000, 20 000 och 15 000 kronor för sina n. Satsningen genomförs inom ramen för processen Hälsofrämjande skolutveckling som i sin tur är ett led i den regionala Samverkar för att motverka Den 6 maj hålls ett seminarium i Malmö om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen, dvs tillfällen då ungdomar av tradition dricker mycket alkohol. Arrangörer är Samverkan mot droger. Vad är samverkan och vilka är framgångsfaktorerna, är frågor som kommer att diskuteras. Bl a kommer Klippans kommun, Malmö stad och Polismyndigheten att dela med sig av sina erfarenheter. Mer information: www.kfsk.se strategin för bättre folkhälsa i Skåne och en överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Lions. Region Skåne och Lionsdistriktet svarar gemensamt för prissummorna. Mer information: www.drogfri.nu kontakt: Ann-Christine Lundqvist Centrum för folkkhälsa & miljö: telefon: 044-309 32 38 Ingela Sjöberg Kommunförbundet Skåne telefon: 0709-71 99 06 Rune Esbjörnsson Lions telefon: 040-49 04 90 CAN har drygt 40 organisationer som medlemmar, bland andra ABF, IOGT-NTO, Riksidrottsförbundet, Rädda Barnen och TCO. CAN tar inte ställning i alkohol- och narkotika politiska frågor. I alla län finns CAN:s länsombud som arbetar drogförebyggande på regional nivå. De har god kännedom om situationen i Hälso- och sjukvården i Region Skåne är viktig i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande folkhälsot. Med sina breda kontaktytor och höga förtroendekapital kan man tidigt upptäcka risker och informera och motivera patienter till att förändra sina levnadsvanor. Samtal om hälsa tar tid och resurser. Region Skåne har därför infört en särskild ersättning för sjukhusen. Sedan ersättningen infördes för snart ett år sedan har antalet hälsosamtal på sjukhusen ökat kraftigt. Tanken är att ersättningsmodellen så småningom ska utvecklas och att ersättningen ska kopplas till en åtgärd, exempelvis ett utskrivet FaR-recept eller en remiss till tobaksavvänjning. Parallellt med ersättningen för hälsosamtal genomför Centrum för Folkhälsa och miljö en utbildningssatsning på motiverande samtal för medarbetare från sjukhusen. Motiverande samtal är en metod som främst används för att hjälpa individer att ändra Här är CAN:s länsombud Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har till uppgift att sprida information om alkohol och andra droger. sina respektive län och många kontakter för det drogförebyggande t. De ger råd och upplysningar till organisationer, institutioner och allmänhet. De medverkar också vid kurser, konferenser, mässor och utställningar. Dessutom har de kontakt med lokala och regionala massmedier, länsorgan, kommunala organ m m. Länsombud i Skåne är: livsstil, att skapa intresse för och att hitta den egna motivationen till en förändring. (Primärvårdens medarbetare har möjlighet att utbilda sig via det statliga Riskbruks projektet.) Under 2009 hålls många kurser och inspirationsföre läsningar i motiverande samtal i olika delar av Skåne. Läs mer om t med hälsoinriktad hälso- och sjukvård på www.skane.se/halso inriktadvard Kontakt: Ellinor Bengtsson, Centrum för folkhälsa & miljö telefon: 044-309 32 88 Ann-Christine Lundkvist Region Skåne Tel 044-309 32 38 Patrik Runesson Staffanstorps kommun Tel 0709-35 12 15 Ulf ljungberg Malmö stad Tel 040-34 12 13 Jenny Neikell Länsstyrelsen Skåne Tel 040-25 25 60
Antalet dagligrökare minskar Resultaten från Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor 2008 har redovisats vad gäller levnadsvanor. De visar bland annat att antalet dagliga rökare minskat med 200 000 personer de senaste fem åren. Minskningen noteras i alla samhällsgrupper. Fler kvinnor än män röker dagligen men andelen har minskat med fem procentenheter mellan 2004 och 2008. Andelen män som röker dagligen har minskat med två procentenheter under samma period. Det är vanligare bland män i Skåne att röka dagligen än bland män i övriga Sverige. När det gäller bruk av alkohol är det vanligare med ett riskfyllt drickande bland män än bland kvinnor. Riskabla spelvanor är vanligare bland män än bland kvinnor, framför allt bland utlandsfödda män. Flest kvinnor med riskabla spel vanor återfinns i åldergruppen 65 84 år. Totalt har 20 000 svenskar till frågats om sina levnadsvanor i 2008 års undersökning. Projektbidrag till frivilligorganisationer Frivilligorganisationernas är en viktig del av t mot droger, kriminalitet och utanförskap. Insatserna har bidragit till en utveckling och samhällets kunskaper om att motverka drogmissbruk har ökat. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att fördela 15 miljoner kronor till frivilligorganisationers drogförebyggande verksamhet 2009 2010. Ansökan till Socialstyrelsen senast 17 april 2009.www.socialstyrelsen.se Region Skåne lämnar sedan flera år tillbaka bidrag till en rad olika frivilligorganisationer. Att begränsa tillgången på alkohol, tobak och droger är ett av de mest effektfulla sätten att förebygga bruk och missbruk hos unga. Effektivare med samordnare Ungefär två tredjedelar av de skånska kommunerna har idag en tjänst med uttalat samordningsansvar för kommunens alkohol-, narkotika- och tobaks- (ANT) förebyggande, så kallade drogförebyggande samordnare. Stora nationella satsningar inom det ANT-förebyggande området under 2000-talet har gett kommunerna möjlighet att söka statsbidrag för att tillsätta samordnartjänster. Syftet med en samordnartjänst är främst att arbeta strategiskt och att samordna och utveckla kommunens ANT-förebyggande inom olika arenor, exempelvis skola och fritid. Bäst effekt Aktuell forskning visar att bäst effekt i t mot alkohol, narkotika och tobak uppnås genom en kombination av tillgänglighets- och efterfrågebegränsande insatser som riktar sig mot hela befolkningen. Det kan exempelvis handla om att begränsa tillgängligheten till alkohol, narkotika och tobak genom kommunens tillsyn och polisens, samt att stärka skyddsfaktorer kring barn och ungdomar. Även om fokus ligger på ANTförebyggande insatser, arbetar många samordnare i ett bredare folkhälsoperspektiv. Social och emotionell träning för elever i skolan, fortbildning av lärare i konsten att skapa ett gott klassrumsklimat som gynnar lärande, samt erbjudande om föräldrastöd, ger inte bara positiv effekt på konsumtionen av alkohol, narkotika och tobak. Insatser av den här typen bidrar också till att skapa generella förutsättningar för ett gott liv för individen och en god folkhälsa. Nätverk Länsstyrelsen i Skåne län har sedan 2008 regeringens uppdrag att samordna det alkohol-, narkotika- och tobaksförebyggande t i länet och t drivs av länssamordnarna Annie Stråhlén och Jenny Neikell. Fyra gånger om året sammankallar länssamordnarna ett nätverk av kommunala drogförebyggande samordnare. Syftet med nätverket är att diskutera aktuella frågor, ta del av ny forskning och kunskap, utbyta erfarenheter och planera olika gemensamma insatser. Vid ett par tillfällen har nätverket för drogförebyggande samordnare sammanförts med Region Skånes och Kommunförbundet Skånes nätverk för kommunala folkhälsosamordnare. Anledningen är att nätverken påtalat ett behov av ett forum för samverkan mellan olika kompetenser inom folkhälsoområdet, utifrån ett helhetsperspektiv. kontakt: länssamordnare Jenny Neikell 040-25 25 60 Annie Stråhlén 040-25 23 37, Länsstyrelsen Skåne. Trelleborgs kommun: Ovanligare att ungdomar smakar alkohol hemma Specialinsatser inför studentavslutningen, drogvaneenkäter till skolelever, information till föräldrarna, bra relation till medier och polis, och bra kommunikation mellan olika instanser i kommunen. Trelleborgs kommun satsar på drogpreventivt. Att kommunen gjort tjänsten som tidigare finansierades med statliga anslag permanent, visar att t bedöms vara viktigt. Dessutom finns jag organisatoriskt direkt under Kommunstyrelsen. Min tjänst är kommunövergripande och jag har mycket kontakt med skolförvaltningen, socialförvaltningen och miljöoch hälsoförvaltningen, och med polis och press, berättar folkhälsopedagog Karin Jeppsson som arbetat som alkoholoch drogförebyggande samordnare i kommunen sedan 2003. Just nu håller hon bland annat på med ett projekt om rökfri arbetstid för de kommunanställda ( gäller fr o m 1 juli i år), i sam med folkhälsosamordnaren, kommunstyrelsen och personalavdelningen. I projektet ingår informationsträffar och rökavvänjning via Previa. Frågan är väl förankrad i kommunledningen, och har en viktig förebildsaspekt, men meningarna bland de anställda är delade. Trelleborg är en inrökt stad, 22 procent av invånarna röker, att jämföra med rikssnittet på 15 procent och grannkommunen Vellinges 13 procent. Karin Jeppsson. Stå emot En viktig del i mitt är föräldrainformation. Fem år i rad har vi skickat hem foldern Stå emot till samtliga sexors föräldrar. Deras barn är på väg upp i tonåren och det är en bra föräldragrupp att nå. Den följs upp med föräldramöten där jag informerar om tobak och alkohol, vad man som förälder kan göra för att förebygga, och berättar om resultatet av kommunens drogvaneundersökningar bland ungdomar. Responsen från föräldrarna är väldigt god, vid mötena får de också tillfälle att prata med varandra och knyta kontakter. Drogvanor undersöks Kommunen gör regelbundna drogvaneenkäter vartannat år sedan 1999, hos niorna och åk 2 i gymnasiet. Många i den senaste undersökningen säger att de aldrig blir bjudna på alkohol hemma för varje år som alkoholdebuten skjuts upp, desto bättre är det. En ung kropp har lättare att bli beroende. Resultatet varierar från år till år, vid senaste undersökningen hade alkoholkonsumtionen hos killarna gått ner, men upp hos tjejerna. Tobakskonsumtionen hade sjunkit generellt. De flesta ungdomar är väldigt negativa till narkotika, samtidigt har 17 procent av gymnasietjejerna testat, och 13 procent av killarna, främst hasch. I högstadiet åk 9 har det minskat bland tjejerna och ökat bland killarna. Många föräldrar är räddast för narkotikan. Är man berusad är dock risken större att man testar något annat. Narkotikapolisen är med på en del möten och informerar bland annat om konsekvenserna av narkotikainnehav svårare att få körkort, bostad och. Foldern Stå Emot skickas till föräldrar till barn i årskurs 6. Skolaslutning Vi satsar mycket inför studentavslutning, lussevaka och liknande. Skolledningen har utökat sin information om vad som gäller att det inte är OK att komma till skolan och ha druckit. Vi informerar eleverna i aulan, press, polis och skolledning, och har fått med oss studentkommittén och närpolis, det förekommer en del beslag av alkohol på stan och vi berättar vad som händer om man kallas som vittne till langning. Halvtimmesfilmen Festmetoden visas för avgångseleverna på gymnasiet och skildrar hur man dricker på ett smartare sätt att själv se till att man har koll, dricka varannan vatten, och sluta när det är som roligast. Det är inte aja-baja-propaganda och jag tror att ungdomarna tar till sig innehållet. Efteråt diskuterar eleverna filmen tillsammans med sin mentor. Man har gjort de här insatserna tre år i rad och skolledningen och polisen tycker att festandet under studenten lugnat ner sig. Lärarna har en viktig uppgift, att de är med och syns under avslutningsveckan, och sätter gränser när det går för långt. Provköp av tobak En annan insats är provköp av tobak på stan, ungdomar som fyllt arton får i uppgift att gå ut på stan och köpa tobak, och kollar vilka butiker som ber om legitimation. De butiker som sköter sig kan få sina namn publicerade i tidningen. Provinköp görs även av folköl, i sam med socialförvaltningen och närpolisen. Man får ha mycket tålamod när det gäller förebyggande, det går i kringelikrokar fram till målet. Det är positivt med minskningen av killarnas alkoholkonsumtion, och att det blivit ovanligare att ungdomarna fått smaka alkohol hemma, där har budskapet gått fram, skillnaden är tydlig. För mig handlar t mycket om att bygga relationer med dem jag samarbetar med, och det kan vara enklare i en stad av den här storleken, man vet vem man ska kontakta. text: CAROLINE ALESMARK Alkohol- och drog före Byggande samordnare mer information: www.trelleborg.se Tjänsten har sedan 2003 finansierats med statliga anslag menfr o m 1 januari är Karin Jeppsson tillsvidareanställd.trelleborgs kommun har runt 3 000 ungdomar mellan 13 och 18 år, fem kommunala högstadieskolor, en friskola och en stor gymnasieskola Söderslättsgymnasiet.
Region Skånes klimatberedning: konkreta förslag för minskad klimatpåverkan Det är en stor utmaning. Hotet om kraftiga klimatförändringar orsakade av människans utsläpp av växthusgaser är kanske det största miljöproblem som mänskligheten ställts inför. Vi i Skåne måste ta vårt ansvar men samtidigt innebär lösningarna på problemen också en utvecklingspotential för Skånes regionala utveckling, säger Lotta Hedström (mp), ordförande i Region Skånes klimatberedning. Beredningen består av tio politiker (en från varje parti i regionfullmäktige samt två från Kommunförbundet Skåne). Uppdraget är att föreslå konkreta åtgärder för hur Skåne på både lång och kort sikt ska minska utsläppen av växthusgaser, samt hur vi ska anpassa oss till klimatförändringarna. I mitten av mars presenterade klimatberedningen sin stora projektinventering 4000 genomförda eller planerade klimatåtgärder i Skåne har kartlagts för att få en bild över vad som redan görs inom området. Vi kan direkt konstatera att det genomförs väldigt många åtgärder runt om i landskapet och att det finns många entusiastiska människor som arbetar med frågorna, säger Anders Nylander, sakkunnig i Klimatberedningen. Projektinventeringen visar att de största utsläppen av växthusgaser kommer från energiförsörjning och transporter. Samtidigt är det också inom dessa områden som flest åtgärder har satts in till exempel byggs fjärrvärmenäten ut, hälften av all svensk vindkraftsel produceras i Skåne och här finns mycket goda förutsättningar för att fortsätta utveckla produktionen av biogas. Däremot är delar av jordbruket eftersatta områden bland klimatåtgärderna. ledande region Det krävs oerhört mycket mer för att vi i Skåne ska kunna bidra till att uppfylla målet att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent eller mer till 2020, säger Anders Nylander. Hur detta ska se ut och vilka områden som är viktigast att satsa på håller klimatberedningen nu på att arbeta fram. Till sin hjälp har man haft olika dialogforum, bland annat ett tiotal grupper med experter inom till exempel hälsa, markanvändning och jordbruk som under ett års tid träffats och skrivit rapporter inom sina olika områden. Man har konstaterat starka samband mellan klimatförändringar och folkhälsa, t ex när det gäller vattenförsörjning och smittspridning. Klimatberedningen har även genomfört medborgarsamtal och träffat forskare. Nästa stora händelse är den 20 april då representanter från bland annat kommuner, organisationer och näringsliv bjuds in till en stor aktörsdialog för att få möjlighet att direkt påverka, kommentera och göra inspel till ett utkast av klimatberedningens slutrapport. Den ska presenteras senast oktober 2009. Vår vision är att Skåne ska bli en ledande region i Europa inom klimatt! Det ska vi föra fram i samband med klimattoppmötet COP 15 i december i Köpenhamn, säger Lotta Hedström. text: tove ZellMan kontakt: Stig persson, region SkåneS klimatberedning telefon: 044-309 33 92 www.skane.se/klimatberedningen först i sverige SomförstaochhittillsendaregionalapolitiskaorganisationiSverige tillsatteregionskåne2007enklimatberedningbeståendeavtiopolitiker(enfrånvarjepartiiregionfullmäktigesamttvåfrånkommunförbundetskåne).klimatberedningens uppdragärattföreslåkonkretaåtgärderförhurskånepåbådelångoch kortsiktskaminskautsläppenav växthusgaser,samthurviskaanpassaosstillklimatförändringarna.arbetetärnuinneienintensivperiod ochklimatberedningenskapresenterasinrapportislutetavvåren2009. 5 grader VARmARe i skåne EUharsommålattväxthuseffektenintefårbidratillattdenglobala temperaturenökarmedmerän 2grader.FörattbidratillattnådettamålbehöverviiSverigeminska utsläppenavväxthusgasermed40 procenttillår2020(jämförtmed 1990årsnivåer).Tillår2050 måstevihaminskatutsläppenmed 75 90procent.Englobaltemperaturhöjningpå2gradermotsvarar enligtforskaresberäkningarenhöjningmed5graderiskåne.denna klimatförändringkommerattinnebärabådepositivaochnegativa konsekvenserförossiskåne.de positivaärmindreriskförköldskador.denegativaövervägerochhar framföralltattgöramedhögatemperaturer,storanederbördsmängder, längretorrperioderochökadsmittspridning. kreativa arbetsplatser gynnar hälsa I överenskommelsen mellan Region Skåne och Folkhälsoinstitutet, FHI, ingår ett samarbetsprojekt med flera andra regioner Folkhälsa för regional utveckling. Region Skåne är projektägare. Med projektet vill man tydligare visa på de dubbelriktade sambanden mellan folkhälsa och regional utveckling. God folkhälsa = bättre hållbar regional utveckling och bra hållbar regional utveckling = bättre folkhälsa. Efter den två år långa projekttiden ska olika samhällsaktörer kunna hämta kunskap om hur hälsa och ekonomisk tillväxt hänger samman samt utveckla befintliga och ta fram nya metoder för hur man kan arbeta för att de båda perspektiven bättre skall kunna stärka varandra. De olika samhällsaktörerna är t ex kommuner, regioner, högskolor och universitet. kreativa arbetsplatser gynnar hälsa Inom ramen för projektet driver deltagande regioner varsitt fristående fördjupningsprojekt. Region Skånes fördjupningsprojekt heter Hälsofrämjande och kreativa arbetsplatser sunda kreativa Öresund och drivs av Centrum för folkhälsa och miljö. Idag måste vi utveckla beredskap för att ständigt möta förändringar och nya utmaningar i arbetslivet. Forskningen visar på samband mellan å ena sidan innovativa och kreativa arbetsplatser och å den andra upplevelse av välbefinnande och god hälsa. Frågan som den första delen av projektet ska ge svar på är hur lokala aktörer som kommuner, landsting och utbildningsväsendet kan bidra till att utveckla sunda och kreativa arbetsplatser. Vilka förutsättningar krävs för att de ska engagera sig i frågan, vilka insatser behövs och är möjliga att vidta inom Öresundsregionen som helhet? Andra delen av projektet ska lägga grunden för ett mer omfattande för att stimulera arbetsplatserna i regionen att arbeta för mer hållbara miljöer som även gynnar hälsa, kreativitet och innovationer. kontakt: tommy aspegren CentruM för folkhälsa&miljö 044-309 35 25 Vilka samband finns mellan folkhälsa och regional tillväxt? Samverkan Statens folkhälsoinstitut och Region Skåne En överenskommelse om samverkan har gjorts mellan Region Skåne genom Centrum för folkhälsa och miljö, och Folkhälsoinstitutet, FHI. Syftet är att öka kunskapen om hälsans betydelse för regional utveckling och ekonomisk tillväxt. Samverkan ska medverka till framtagandet av ny kunskap inom området och till att nya strategiska arbetssätt utvecklas. Till exempel kan samverkan ske när det gäller aktualisering och förankring av det regionala utvecklingsprogrammet samt utveckling av mått och indikatorer när det gäller uppföljning av hälsa /folkhälsa och tillväxt. Vidare ska man samverka kring hälsofrämjande och innovativa arbetsplatssatsningar samt följa sambandet hälsa och ekonomisk tillväxt i anslutning till ett projekt i Landskrona kommun. Det regionala folkhälsot på områden som Hälsosamt åldrande och hälsokonsekvensbedömningar ingår också i samverkan. Relationerna mellan nationella, regionala och lokala aktörer och hur dessa kan vidareutvecklas intresserar också. FHI följer även t med revideringen av Skånes folkhälsostrategi vilket sker i nära samverkan med alla berörda. Överenskommelsen omfattar också utveckling av arbetsformer och metoder inom området Hälsofrämjande hälso och sjukvård. Institutet och regionen arrangerar gemensamt den nationella konferensen Sjukvård och hälsa går det ihop? Program finns på www.skane.se/ folkhalsa under konferenser & arrangemang. samarbetsprojekt IdetnationellasamarbetsprojektetingårförutomRegionSkåne,ocksåVästraGötaland,RegionförbundetUppsala,RegionförbundetHalland,Jämtlandslänslandsting,FHI, SKLochNutec. Arbetsplatser som är kreativa och innovativa är också mest hälsosamma och därmed också mest produktiva.
Folkhälsoberedningen och FHI satsar mot spelberoende Region Skåne måste finna samverkansformer med andra samhällsaktörer för att förebygga problematiken med det ökande spelandet, framför allt på nätet. Därför har vi tagit initiativ till en överenskommelse om samverkan med Spelberoendes förening i Malmö, säger Anders Åkesson (mp), ordförande i folkhälsoberedningen. Regionstyrelsen beslutade den 18 december att ge Spelberoendes förening 150 000 kronor i anslag till projektet Korten på bordet. Också Statens folkhälsoinstitut bidrar med pengar till projektet, 200 000 kronor. Spelberoendes förening i Malmö har stora erfarenheter och kan utgöra en stödfunktion för att nå ut med information, utbildning och stöd för drabbade och lindra de negativa effekterna som spel med pengar på nätet för med sig. Ordförande Niklas Grahn menar att det är viktigt att konkreta insatser görs. Föreningen har sett en tydlig tendens att de som söker sig till dem för att få hjälp blir allt yngre, ibland 17 18 år och de har spelat bort stora summor pengar. Ett sätt att förebygga är genom informationsinsatser. Bland annat erbjuds universitet och högskolor i Skåne utbildning och information genom projektet som fått namnet Korten på bordet. Se artikel härintill. mer information: www.spelberoende.se www.slutaspela.nu www.stodlinjen.se www.ga-sverige.se www.spelalagom.se Porträttet / Mikael Nilsson Mikael Nilsson är 41 år och bosatt i Arlöv. Han är uppvuxen på Möllan i Malmö och arbetar numera ett stenkast därifrån, på Spelberoendes förening i Malmö i Folkets Hus. Han började spela som femtonåring, men är nu spelfri sedan fem år tillbaka. Det viktigaste av allt för honom är det återknutna vardagsbandet till barnen. Mikael har försörjt sig på många olika saker som väktare, i vården och som kock. För honom handlar t i Spelberoendes förening i Malmö om möjligheten att möta och hjälpa människor, att fungera som krycka under en tid Detta visste du inte om Mikael Nilsson: Trodde inte på Gud tidigare men är numera frälst. Mikael visar vägen tillbaka Det handlar om att se under ytan. Det kanske inte är just spelberoendet en människa kommer och ber om hjälp med. Det kan yttra sig som dålig ekonomi, problem med studierna eller sömnsvårigheter i stället. Medan det egentliga problemet är spelandet, säger Mikael Nilsson. Spelandet ökar drastiskt inte minst på nätet och kryper allt längre ner i åldrarna. Tretton rätt ger respekt, att förlora drar ner självkänslan. Spelberoendes förening i Malmö är en religiöst och politiskt obunden kamratstödjarförening för spelberoende och deras anhöriga ansluten till Spelberoendes Riksförbund. Fokus på studenter Föreningen har nyligen fått 150 000 kronor från Region Skåne och 200 000 från Statens Folkhälsoinstitut för att driva Korten på bordet, ett utbildnings- och informationsprojekt som riktar sig till högskolor och universitet, men även till gymnasieskolor. Vi ska arbeta speciellt mot studentvärlden, hjälpa personalen när det gäller de här frågorna, och informera bland studenter om spelberoende. Spelar du så spelar du för det du har, det beror inte på hur mycket eller lite pengar du har. Det senaste året har vi märkt en tydlig trend de som söker sig till oss är yngre och har fastnat via internetpoker eller andra nätspel. Många har på kort tid blivit skuldsatta och spelandet har förstört deras studier. De riskerar att hamna i kronofogdens register, har tagit SMS-lån för att finansiera sitt spelande, och mår fysiskt och psykiskt dåligt, berättar Mikael Nilsson, som är en av två anställda på föreningen. Personalen på studenthälsan vid universitet och högskolor vet inte riktigt hur de ska hantera problemet och det är här projektet kommer in. Tanken är att möta behovet genom att utbilda berörd personal kuratorer, sjuksköterskor och studievägledare. Ofta har spelberoendet inte hunnit gå lika långt hos en student, även om de ekonomiska konsekvenserna kan vara lika stora. Korten på bordet kommer även att medverka i olika sociala sammanhang som vid terminsstart, på kårens informationsträffar och annat. Det handlar inte om skrämselpropaganda utan saklig information om riskerna och om möjlighet att få hjälp, både som spelare och som anhörig. Jag har själv pluggat och många av dem som borde sitta och skriva A- och B-uppsatser satt och spelade nätpoker i stället människan har en benägenhet att ägna sig åt det som är roligare. Personalen måste vara uppmärksam på de signaler som sänds ut, många förnekar spelproblem och söker hjälp för något annat. Det är lätt att sluta spela men svårt att låta bli att börja igen. Mikael Nilssons problem med spelberoende gick det så långt som till ett självmordsförsök. Kontakten med föreningen blev hans räddning. Han började spela på trav redan som femtonåring atmosfären på Jägersro, folklivet och spänningen lockade. I början spelade jag för de pengar jag hade. Efter lumpen började jag jobba, träffade en tjej, skaffade barn och spelade för kanske 300 i veckan. Men efter att ha vunnit oerhört mycket pengar drogs det hela igång. Jag började jaga kicken och hade snart ställt hela familjens ekonomi på spel, min flickvän hade inte en susning. Jag lånade pengar för att hålla min livslögn flytande, spelade på svartklubb och blev skyldig pengar. Tills sist raserades både familjeliv och ekonomi. Efter att ha varit på djupaste botten, lyckades han ta sig upp, och ägnar sig numera åt att, med hjälp av sin egen erfarenhet, hjälpa andra. Till Spelberoendes förening i Malmö kan vem som helst komma, man måste dock vara myndig men kan vara anonym om man vill. Den 27 mars hölls en upptaktsträff kring Korten på bordet på Malmö Högskola. Text och foto: CAROLINE ALESMARK Hållbart ges ut av Centrum för folkhälsa och miljö, Regionhuset, Baravägen 1, 22100 LUND. Region Skåne och vänder sig till dig som har ett intresse av folkhälsooch miljö frågor i Skåne genom ditt eller genom ett föreningsengagemang. Ansvarig utgivare: Margareta Dahlén Nord. Redaktör: Ingela Davidsson, ingela davidsson@skane.se Grafisk form: Giv Akt AB. Hör gärna av dig till redaktören med synpunkter och idéer. Informationsbreven hittar du också på Vill du ha Hållbart? Mejla din adress till britt-marie.a.persson@skane.se