Liv Mikkola-Karlström stannar på scen

EN BILAGA FRÅN ÅLANDSTIDNINGEN TORSDAG 15 APRIL 2010 Liv SJOEva Artister som Mikkola-Karlström stannar på scen vill locka unga till sjöss Sjölivet är kanske inget för de artister som uppträder på Sjöfartens dag. är detta bilden av de nya redarna. Eva Mikkola- Med stor entusiasm och ett brett leende Men med vågor i håret och saltstänk Karlström är kvinnan bakom framgångarna på kinderna är de redo för Alandica! med Sjöfartens dag. SIDORNA 12 13 SIDAN 6 Oro över förslag om beskattning De åländska politikerna har i stora drag bestämt sig. Åland borde ta över beskattningen. Inom sjöfarten, landskapets enskilt största näringsgren, håller man andan. Tveksamheten över det kloka i förslaget är påtaglig. SIDAN 16 Miljö och finans utmanar redare Internationella färjorganisationen Interferry identifierar några skapliga utmaningar för branschen. Skärpta miljökrav slår hårt mot kunderna liksom bankernas ovilja att låna ut pengar till nybyggen. SIDORNA 14 15 Fartyget rymde i skydd av natten Så kom vevaxeln till Mariehamn från Marseille Det kännspaka vevaxelkonstverket utanför Alandiabolagens kontor i Mariehamn har en historia mer dramatisk än de allra flesta känner till. En vet besked. Sjöfartsskribenten Ole Lundberg var kapten ombord när den åländska tankern Alandia Lynx sånär kapades av ilskna franska varvsarbetare. Det slutade med en fräck rymning i skydd av natten SIDORNA 22 24 Skolfartygets saftiga räkning Sedan 2005 har skolfartyget Michael Sars ägts av landskapet Åland. Hon kostade mer än en miljon euro att köpa. Men det stannar inte där. Driftsutgifterna uppgår till mer än 400.000 euro per år. Trots att fartyget ligger vid kaj halva tiden. SIDAN 18 Fågel, fisk eller fartyg Allt fler kräver allt mindre utsläpp. Vad som är mänskligt önskvärt är dock inte alltid tekniskt möjligt. Men drömma får man, och det gör man på Wilhelmsens. SIDAN 8 9 Än byggs det för sjön Den åländska skeppsbyggnadskonsten går hundratals år tillbaka i tiden. Det stannar inte där. Än i dag finns skickligheten kvar. Tag bara pråmtillverkarna i Sviby som svetsar för högtryck. SIDAN 10

2 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV TORSDAG 15 APRIL 2010 LEDARE 1. VARFÖR VILL DU JOBBA PÅ SJÖN? JÖRGEN PETTERSSON jorgen.pettersson@alandstidningen.ax Nya tider för sjöfarten DET ÅLÄNDSKA SJÖFARTSKLUSTRET är inte vad det varit. Det betyder inte att det förlorat betydelse. Branschen har ändrat karaktär men utgör ändå den enskilt viktigaste näringsgrenen som finns på Åland i dag. Näringen är fortfarande extremt viktig. Landskapet har byggts med medel som flutit in med hjälp av sjöfarten från andra länder. Tack vare sjöfarten är trafiken till och från Åland lika väl utbyggd som om vi inte alls bodde på en ö. Varje given dag finns det uppemot 30 olika avgångar att välja mellan om man vill ta färjan härifrån. Få samhällen i den övriga världen kan erbjuda något liknande. Detta har inte uppstått över en natt. Det ligger mycket och långsiktigt arbete bakom. Ålänningarna har lärt sig den långa vägen hur man gör affärer till sjöss. Det är sällan förtjänsten kommer på ett bräde. Det handlar om en lång resa som görs med små steg. I DAG RÅDER NYA TIDER. Shippingen är förvisso fortfarande långsiktig. Investeringarna mäts med kuslig noggrannhet och en framförhållning som dagens snabbmatssamhälle knappt kan stava till. Ändå måste även shippingen anpassa sig till nya tider och större krav. Sett över tid får sjöfarten i dag kämpa hårt för sin överlevnad och för att hitta sjöfolk. Jobbet till sjöss måste göras så attraktivt som möjligt. Till exempel bredband är ett måste för kontakten med hemmet. De människor som väljer ett liv till sjöss gör det inte längre för att det inte finns något annat. I dag finns mycket att välja på vilket shippingen måste acceptera och anpassa sig till. En sak som onekligen är ett problem är utbildningen inom sjöfarten. Av synnerligen oklara skäl. ÅLANDS NAVIGATIONSSKOLA var för inte så länge sedan ett föredöme för alla andra navigationsskolor. Även inom maskinsidan var Tekniska läroverket något som nämndes med respekt i hela sjöfartsvärlden. I dag är Högskolan på Åland något som är ytterst svårt att artbestämma. Det står byggnader i nord och syd och öst och väst och aldrig mötas de fyra. Med jämna mellanrum är det någon som slår larm om än det ena och än det andra. Ibland rättvist, ibland troligen orättvist. Inte heller inom sjöfartsutbildningen är färger helt svarta eller helt vita. I allt det grå är det dock omöjligt att släppa en tanke. Vad är det egentligen som gjort att den sjöfartsutbildningen som för något decennium sedan var världsklass inte längre är det? Det är frågan som borde hanteras tydligare än gnabb kring scheman och ett skolfartyg som verkar passa bäst förtöjt vid en stabil kaj. För nog är det en händelse som ser ut som en tanke att medan den privata delen av sjöfarten växer och frodas handlar landskapets egen shipping just nu mest om polisanmälningar, indragna certifikat, lunchpauser och en i jämförelse med privata spelare fullständigt barock manskapsfilosofi. Man får gå 40 år tillbaka i tiden för att hitta motsvarande räkmackeliv på privata lastfartyg som många i dag lever på skärgårdsfärjorna. EN INSTITUTION SOM i motsats till sjöutbildningen vuxit sig stark är Sjöfartens dag, branschens egen manifestation. På plats i Alandica är massor av utställare och branschfolk. Det som för några år sedan var en liten tillställning för de närmast sörjande är i dag en tummelplats för alla som kan och älskar shipping. Förklaringen är troligen densamma som ligger bakom alla framgångsrika rederier. Sakta men säkert framåt. En bit har lagts till nästa, rederier har bytt erfarenheter och nya har anslutit sig. Föreläsarna har blivit bättre och bättre. Publiken mer intresserad. Istället för att som förr avhandla branschens dilemman i rökiga rum på dyra restauranger finns det en tydlig strävan mot folklighet inom sjöfarten. Det är rätt väg att gå. Livet till sjöss är tufft och konkurrenterna i land är många. Varför välja ett vecka/vecka eller månad/ månad liv till sjöss när 8 16 kneg finns på landbacken? I synnerhet om det inte ens verkar skoj? De som varit med ett tag kommer nog att tvingas gnugga sig i ögonen några gånger om de tar sig till Alandica och Sjöfartens dag. Istället för en tillknäppt bransch med redare som bara gnäller över alla andras inkompetens står nu monter vid monter med arbetsgivare som vill förknippas med duktigt sjöfolk. De är beredda att göra vad som krävs. De bjuder på artister och internet till sjöss. De utvecklar kommunikationer och erbjuder fortbildning. De står numera på tå istället för att sitta nersjunkna i vinröda plyschstolar. DAGENS SJÖLIV från Ålandstidningen är vårt sätt att hylla den bransch så mycket är uppbyggt kring. Tack vare sjöfarten finns det överhuvudtaget en diskussion om ett övertagande av beskattningen. Därför är det lite oroande att de redare vi pratat med hissar varningsflagg mot planerna. Deras farhågor är enkla. Kan shippingen räkna med samma stöd om 27.000 istället för 5 miljoner betalare står för skatteunderlaget? Frågan är därmed inte bara politisk. Det doftar pengar. Och är det något de åländska redarna lärt sig över tid är det just att räkna. 2. HUR FICK DU IDEN ATT SÖKA DIG TILL SJÖN? 3. VAR VILL DU HELST ARBETA I FRAMTIDEN? MELINDA BÄCKMAN 17 Mariehamn. 1. Jag vet inte om jag ska jobba på sjön i och med att jag går hotell och restaurang och kan jobba var jag vill. 2. Jag valde mellan yrkes och sjömans och det blev sjömans för då får man jobba på sjön om man vill sen. 3. Gärna på Birka. WALTER NIEMINEN 17 Sjundeå. 1. Slabben! Arbetsmiljön och arbetstiderna lockar också. 2. Min syster går också på sjömansskolan. 3. Chief på en lyxkryssare! LISA HOLMBERG 23 Stockholm. 1. Jag har alltid seglat så sjöfart har varit med hela livet 2. Jag gick en skärgårdskaptens kurs. 3. Jobba i maskin, gärna på närfartsfartyg men kan även tänka mig att fara på långfart. MAGNUS HENRIKSSON 20 Kumlinge. 1. Kul, utmanande, bra lön och stora valmöjligheter. 2. Jag såg detta som det bästa alternativet efter att jag gick ut lusse. 3. Jag vill nog inte jobba på sjön hela livet men just nu lutar det väl åt maskin. Men får väl ta det som blir över. Antagligen på lastfartyg eller långfart. SJÖ EN BILAGA FRÅN ÅLANDSTIDNINGEN TORSDAG 15 APRIL 2010 Liv ANSVARIG UTGIVARE: Niklas Lampi. REDAKTÖR: Jörgen Pettersson. SKRIBENTER: Matilda Andersson, Fredrik Granlund, Anna Jakobsson, Liz Lindvall, Petter Lobråten, Ole Lundberg, Tone Nordling, Fredrik Rosenqvist. ENKÄT: Linnea Söderholm, Malin Karlsson och Jeanette Karlsson, praktikanter från Ålands yrkesskolas media- och kommunikationslinje. LAYOUT: Jessica Pettersson. TRYCK: Tidningstryckarna på Åland Ab. GES UT I SAMBAND MED SJÖFARTENS DAG I ALANDICA DEN 15 APRIL 2010.

TORSDAG 15 APRIL 2010 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 3 Sjöfarten fortsatt mycket viktig för Åland Vad händer med den åländska sjöfarten om skatteundantaget försvinner och utsläppskraven skärps? Det och mycket annat ska Åsub svara på i sin forskning om det åländska maritima klustret. Det är på uppdrag av Ålands landskapsregering som Åsub ska utreda det åländska maritima klustret. Under dagen ska man hålla två olika presentationer om forskningen. En på International Maritime Conference och en annan på Nordic Shipping Policy Seminar, som båda hålls i Alandica. Det blir två varianter på samma tema. Jag ska berätta om några preliminära resultat gällande den åländska sjöfartens volym och hur denna har utvecklats. Jouko Kinnunen ska i sin tur berätta om hur man kan använda en CGE-modell för att konstruera olika scenarier för hur sjöfarten kan komma att utvecklas, säger Bjarne Lindström, direktör för Åsub. Tanken är alltså att presentera några preliminära resultat, men inte speciellt många. Studien ska vara färdig innan semestern, men den är långt ifrån färdig. När de gäller de framtida scenarion har vi inte några resultat alls att presentera än. Framtidsscenarier En tanke med studien är alltså att man genom en allmän jämviktsmodell ska ta fram olika framtidsscenarier för den åländska sjöfarten, bland annat beroende på vad som händer med skatteundantaget. Man kan bland annat tänka sig scenarier där skatteundantaget försvinner, där utsläppskraven för svavel skärps, där det sker en kraftig marknadsförändring. Om något Bjarne Lindström säger att det börjar bli knappt om tid med att färdigställa studien om det åländska sjöfartsklustret. FOTO: SEBBA SÖDERGÅRD av detta sker vad händer då på Åland? Det man ska redogöra för på konferensen är hur denna modell kan användas och vilka frågor man kan ge svar på. Arbete med att välja ut vilka scenarier man ska undersöka och faktiskt genomföra studien återstår fortfarande. Sjöfarten viktig De preliminära resultat man redan nu kan presentera handlar i stället om hur stort och viktigt det åländska maritima klustret är. Jag har samlat in data från rederierna om hur omfattande deras verksamhet är. Till exempel hur stora deras löneutbetalningar och inköp är. Återigen visar siffrorna att detta kluster är det överlägset största i hela Östersjön. Samtidigt har det hänt en hel del de senaste tio åren. Klustret har diversifierats i flagghänseende, det har tillkommit nya ägare och fraktsjöfarten har gett sig in på nya marknader. Enligt Bjarne Lindström är sjöfarten lika viktig för Åland som för ungefär tio år sedan. I vissa avseenden är den mindre viktig än förr, i andra avseende mer viktig. I och med utflaggningen är det mindre viktig för flaggintäkterna, men kringeffekterna i form av kvalificerad efterfrågan på tjänstesidan är minst lika viktig eller ännu viktigare än för tio år sedan. Vad händer egentligen med den åländska sjöfatren om taxfreen skulle försvinna? Det och andra frågor ska Åsub svara på i en ny studie. FOTO: ROBERT JANSSON TEXT: FREDRIK ROSENQVIST fredrik.rosenqvist@alandstidningen.ax tel: 26637 Forskare med känsla för shipping Den som investerar stort vill veta mycket. Så förklarar Aicis direktör Agneta Karlsson sjöfartsbranschens intresse för forskning på området. Tre år i rad har Aicis arrangerat internationella konferenser om sjöfartsforskning. Nu dröjer det förmodligen till 2012 innan det är dags igen. I samband med Aicis konferens den här veckan presenteras inte mindre än 20 nyskrivna akademiska artiklar. Sådana forskningsrapporter tilltalar för det mesta inte en särskilt bred publik. Men Agneta Karlsson, direktör för det åländska öforskningsinstitutet Aicis, säger att sjöfartsbranschen av tradition har en stark forskningskoppling och inte har några problem med att delta i en konferens med akademiker. Man är van vid den här typen av folksamlingar i branschen eftersom man söker Aicis tre internationella konferenser har varit plattformar som tillfört Åland viktiga intryck utifrån, tycker forskningsinstitutets direktör Agneta Karlsson. svar på strategiska frågor på många olika håll, säger hon. Sjöfarten är en bransch där man som investerare satsar otroligt mycket pengar. Det är en extrem kapitalbindning. Då vill man hämta så mycket information som möjligt om allt som rör denna bransch. Man tar helt enkelt inte så lätt på saker och ting. Fyra arrangörer Årets konferens har lockat ett sextiotal deltagare från åtta länder, bland annat Grekland, Filippinerna och Nigeria. Det övergripande temat var den internationella sjöfartens utveckling under den ekonomiska recessionen. Vi ville fokusera på förmågan till förändring och på hur rederierna förhåller sig nya krav. I år samarbetade Aicis för första gången med andra i fråga om arrangemanget. Handelshögskolan i Köpenhamn, Danmarks redarförening och den danska intresseorganisationen The Maritime Development Centre of Europe (MDCE) står också som arrangörer. Gör uppehåll Efter att nu ha hållit konferenser tre år i rad gör Aicis troligtvis ett uppehåll 2011 för att samla krafterna till nästa gång. Det är väldigt krävande arrangemang, säger Agneta Karlsson. Hon tycker att konferenserna har varit plattformar där viktiga intryck utifrån har tillförts Åland. Men vi vill även slå ett slag i det åländska samhället för den typ av kunskap som finns i forskningen. Det är en kunskapsform som sätter fingret på väsentliga saker. TEXT: ANNA JAKOBSSON anna.jakobsson@alandstidningen.ax tel: 26624 Ur årets konferensprogram Tjugo nya forskningsrapporter presenteras under Aicis internationella sjöfartskonferens den här veckan. Här är några av rubrikerna, fritt översatta från engelska. Jari Ojala: Stora sjöfartskriser och tiden därefter. Finländsk shipping under nedgångsperioden (1970 till i dag). Stig Tenold och Ioannis Theotokas: Olika vägar till innovation inom sjöfarten. Fallen Grekland och Norge. Victor Ruperto B. Jaleco, Ralph L. Pador och Rolando A. Alimen: Psykosocialt beteende hos utexaminerade mariningenjörer vid ett sjöfartsuniversitet i Filippinerna. Carsten Orts Hansen: Reglering av den maritima sektorn. Ett besök i Machiavellis kök.

4 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV TORSDAG 15 APRIL 2010 Redarna rustas mot piraterna Skydd mot pirater är angeläget för Ålands sjöfart. Därför uppmärksammar Alandia- Marin frågan på Sjöfartens dag. Piratproblemet är störst i området omkring Adenviken mellan Djibouti, Somalia och Yemen. Enligt Internationella sjöfartsbyrån, IMB ökade piratdåden i världen med nästan 40 procent under 2009. Somaliska kapare låg bakom mer än hälften av de drygt fyra hundra rapporterade incidenterna. Vi vet att våra redare har ett stort intresse av situationen i området även om ingen av dem har trafik där för närvarande, säger Lars Janlöv. Dansk föreläsare Adenviken är en viktig sjöpassage för trafik mellan Medelhavet och Röda havet till Indiska oceanen. Åländska fartyg har tidigare passerat i området. Ålandstidningen har till exempel berättat om hur Rederi ab Lillgaards fraktfartyg ms Hoburgen fick militär eskort genom viken för knappt ett år sedan. Liberiaflaggade oljetankern Sirius Star kapades den 19 november 2008 utanför Somalias kust. Trots omfattande militär övervakning är det svårt att stoppa det moderna sjöröveriet. FOTO: WIKIMEDIA COMMONS Piraterna lockas av tillgångar ombord och av möjligheten till en lösensumma. Trots militära skyddsinsatser och flera gripanden av pirater kapas fortfarande fartyg i Adenviken, senast ett sydkoreanskt lastfartyg med riktning mot Irak. Det finns många funderingar kring hur man ska tackla problemet, säger Lars Janlöv. Därför har han bjudit in Niels Mathiesen från danska redarna Clipper group. De har varit utsatta för pirater och har nyttig kunskap att dela med sig av. Bland annat har rysk militär rest med ombord på vissa av deras fartyg. Alandia-Marins skadechef Lars Janlöv säger att pirater är ett aktuellt problem för alla aktörer inom internationell sjöfart. FOTO: SEBBA SÖDERGÅRD Flera försäkringar Kan man försäkra sig mot pirater? Det beror lite på vad det är för typ av händelse. Frågan diskuteras mycket inom branschen. Ofta handlar det om en helhetslösning genom olika typer av försäkringar som täcker olika saker. Hur kommer det sig? Olika försäkringar täcker olika områden som berör problemet. Saker som kan spela in är om det är på internationellt vatten och om det räknas som sabotage eller civila oroligheter. Skulle du säga att man inte borde segla på området? Det beror på hur man förbereder sig. Det finns detaljerade anvisningar om hur man ska bete sig i piratdrabbade områden. En seriös redare har goda chanser att klara transporter genom området. Men säker kan man inte vara. Det händer incidenter hela tiden, säger Lars Janlöv. TEXT: TONE NORDLING tone.nordling@alandstidningen.ax tel 26654 fakta NÅGRA ANVISNINGAR FÖR SJÖTRAFIK PÅ PIRATVATTEN DET ÄR YTTERST sjöfartens eget ansvar att skydda sig så långt det är möjligt mot pirater och väpnade rån till sjöss. REDAREN ELLER operatören bör ta reda på den senaste informationen från området och läsa de internationella rekommendationer som finns. Skriv en utförlig säkerhetsplan och se till att den förankras hos berörd besättning genom träning av alarmsignaler och säkerhetsprocedurer. I PLANERINGEN av en transport ska hänsyn tas till besättningens välfärd under och efter en incident. INNAN ETT FARTYG lämnar hamn i ett piratdrabbat område bör rutiner finnas där man noggrant söker igenom hela fartyget så att inga objudna gäster följer med. BEGRÄNSA kontanterna ombord, undvik att transportera stora summor pengar. VAR MEDVETEN om att AIS-systemet kan vara bevakat av pirater, överväg att stänga förbindelsen i områden där riskerna är höga och ni inte vill bli upptäckta. Var medveten om att andra fraktfartyg kan ha gjort likadant och slå genast på systemet vid fara. SE TILL ATT besättningen inte diskuterar last eller rutt när de är i hamn och utomstående kan höra. TÄNK PÅ ATT dagens slimmade besättningar kan ha svårt att få tid och möjlighet att övervaka riskerna i omgivningen. Allt för ofta upptäcks en attack först när kaparna är ombord. Överväg att underlätta med hjälp av övervakningsutrustning, som radar. Se också över tillgänglig säkerhetsutrustning för personal och fartyg, exempelvis kan du använda elstängsel, taggtråd eller nät. RAPPORTERA ALLA försök till attacker och attacker till Internationella sjöfartsbyrån, IMB. Källa: IMB MARINT BESKYDD I ADENVIKEN PIRATERNA UTGÅR ofta från ett moderskepp som bogserar flera mindre båtar. När piraterna försöker kapa ett fartyg anfaller de med flera småbåtar och skjuter mot fartyget. SJÖFARTEN HÄNVISAS till korridorer i Adenviken och har möjlighet att anmäla sin färdplan till EUorganet Maritime Security Center of Horn of Africa (MSCHOA) som kan rekommendera samordning av fartygens resa. I FALL DÅ fartygen betecknas som särskilt utsatta för piratangrepp skyddas de av örlogsfartyg som ingår i EU NAVFOR, den EU-insats som opererar i området. Källa: Svenska försvarsmakten Supertanker senaste offret Sydkoreanska supertankern Samho Dream (320.000 dwt) är det senaste offret för somaliska pirater. Hon kapades 600 sjömil utanför den somaliska kusten den 5 april och är fortfarande gisslan hos piraterna. Samho Dream var på väg med full last olja från Irak till USA när hon kapades den 5 april i Indiska oceanen, mellan Jemen och Somalia. Ombord finns 24 besättningsmän, fem sydkoreaner och 19 filippinare, som nu utgör gisslan. Det är stora pengar det handlar om. Bara lasten uppskattas vara värd uppemot 170 miljoner dollar et 333 meter långa fartyget är dessutom rätt nytt, byggt 2002. Farlig farled Oljetankern tillhör Samho Shipping Co, som är baserat i Sydkorea, och tros ha kapats cirka 150 mil sydöst om Adenviken. Passagen förbinder Röda havet med Indiska oceanen och ses som en av världens farligaste farleder. De senaste nyheterna om Samho Dream är inte direkt uppmuntrande. Tankern har ankrat strax utanför Somalias kust. En sydkoreansk jagare är fartyget på spåren men kan inget göra. Än så länge är besättningen, enligt uppgift, oskadd. Så kommer det inte att vara om sydkoreanerna gör något mot kaparnas vilja, har kaptenen tvingats meddela. Samho Shipping Company, tankerns ägare, har varit i kontakt med piraterna. Sydkoreanska staten har meddelat att man gör allt för att hjälpa rederiet att få fartyget frigivet. Sedan 2006 har, innan Samho Dream, fyra andra sydkoreanska fartyg kapats. Alla har hittills släppts, enligt AP. TEXT: JÖRGEN PETTERSSON

TORSDAG 15 APRIL 2010 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 5 Några pirater ombord på det ukrainska lastfartyget Faina som bordades i fjol och tvingades ankra upp utanför Somalia. Kapningen blev uppmärksammad världen över, i lasten fanns stridsvagnar och annan militär utrustning. FOTO: WIKIMEDIA COMMONS Ombord på trivsamma M/S Eckerö erbjuder vi dig vällagad, högklassig mat och god service. Vi strävar efter att använda lokalproducerade och säsongsanpassade råvaror av hög kvalitet. Vi arbetar kontinuerligt med att upprätthålla och förnya vårt vinsortiment och serveringspersonalen rekommenderar gärna viner som passar till maten. Hoppas du får en smakrik och trevlig upplevelse på resan med oss över Ålands hav! Ett frestande exempel ur vår à la carte-meny; Oxfile med Roquefortsås och fikonmarmelad. Avnjuts gärna med ett glas Amarone. Rabarberkompott med vitchokladmousse och lemon curd till efterrätt... Se hela menyn på www.eckerolinjen.ax/mat Turlista (lokala tider) 1/1 27/5 Från Eckerö dagligen kl. 13.30 och 18.30. Fredag måndag även kl. 08.30. Från Grisslehamn dagligen kl. 10.00 och 15.00. Torsdag söndag även 20.00. Båt + buss Eckerö Stockholm/ Uppsala t/r 6 Bokning: telefon 28 040, 28 300. www.eckerolinjen.ax

6 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV TORSDAG 15 APRIL 2010 Godby Shippings vice vd Eva Mikkola-Karlström är kvinnan bakom Sjöfartens dag. Det är hennes stora intresse för sjöfartsbranschen som driver henne. FOTO: DANIEL ERIKSSON Eva brinner för att locka unga till sjöss Sjöfartens dag växer i storlek varje år. Från en enkel rekryteringsmässa till ett stort evenemang med seminarium, föreläsningar och konserter. Eva Mikkola-Karlström håller i trådarna. Sjöfartens dag börjar bli stor. Det handlar inte längre enbart om en rekryteringsmässa för skolelever. I fjol hölls programmet för första gången i Alandica. Men Eva Mikkola-Karlström verkar inte vara stressad. Hon möter oss på Godby Shippings kontor där hon har titeln vice vd. Jag var personalchef här på kontoret 2001 och gick på många olika mässor som skolorna ordnade. De gick hela arbetsdagar åt att besöka dem och bara några få elever dök upp. Det var så jag fick idén om att slå ihop allting och lägga det på samma dag. Först ringde jag runt till de andra rederierna och försökte övertala dem att hänga på. Det började egentligen som en rekryteringsmässa, men nu har det blivit ett helt paket som fått namnet Sjöfartens dag, berättar Eva. Konsert som belöning Seminarierna och föreläsningarna har blivit en viktigare del. Alandiabolagen håller sitt sjöförsäkringsseminarium varje år och klassningssällskapet Norske Veritas är numera alltid med i programmet. I år har vi ett brett program inriktade till olika målgrupper. Vissa saker går parallellt, därför måste man som besökare välja. Jag gillar att tänka på det som ett smörgåsbord, där du kan plocka ut godbitarna, säger Eva. En del av programmet är speciellt utformat för grundskoleelever. Och som belöning får de efter föreläsningarna gå på konserter med banden Broken door och Noll disciplin. Elever från sjömansskolan och Högskolan på Åland besöker evenemanget hela dagen och en del av programmet riktar sig även till aktiva sjöbefäl. Vi har märkt att intresset ökar från år till år. I dag har vi elva rederier med i programmet. Men självklart vill vi ha fler, säger Eva och menar att dagen är ett utmärkt tillfälle för att knyta kontakter i branschen. Det är inte ensam hemma i kojorna som bra idéer uppstår, säger hon och skrattar. Vill ge unga möjligheter Som liten växte Eva upp med rederiet Godby Shipping i källaren. Det startades upp av mina föräldrar och jag är därför miljöförstörd från födseln. Sjöfartsbranschen är en stark och viktig näring. Det här är ett sätt att visa det. För mig känns det bra att vi ger tillbaka lite av det vi får av samhället med en fin dag, säger hon och förklarar därmed lite av den drivkraft som ligger bakom hennes engagemang. Det mesta av arbetet med dagen gör jag helt ideellt, men det ger mycket tillbaka. Jag tycker framförallt att det är intressant att lyfta fram möjligheter för ungdomarna i dag. Och det har gett resultat. Utbildningarna inom sjöfart har fått högre status bland eleverna. På min tid var sjömansskolan de sista alternativet efter högstadiet. I dag är det många som sätter skolan som första alternativ, säger Eva. TEXT: LIZ LINDVALL liz.lindvall@alandstidningen.ax tel: 26642 1. VARFÖR VILL DU JOBBA PÅ SJÖN? 2. HUR FICK DU IDEN ATT SÖKA DIG TILL SJÖN? 3. VAR VILL DU HELST ARBETA I FRAMTIDEN? HEIDI SALMELIN 18 Kimito. 1. Jag har alltid velat jobba på sjön, det är spännande och roligt. 2. Jag har varit mycket med pappa ute på sjön. 3. Som styrman på ett långfartsfartyg. EMMA FRIMAN 17 Ekenäs. 1. Det har alltid lockat att fara ut på sjön. 2. Har alltid varit intresserad och när jag såg den här utbildningen så blev det bara så. 3. På en oceangångare, först som styrman och senare som kapten. ANNA WICKMAN 17 Norrtälje. 1. Det verkar spännande och intressant. 2. Jag fick en uppenbarelse tror jag. 3. Inom kustbevakningen. ANDREAS RENMAN 17 Hammarland. 1. Intressant och givande. 2. Det var nog bara något jag kom på. 3. På ett långfartsfartyg, gärna som styrman.

TORSDAG 15 APRIL 2010 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 7 Utbildningen för chefskarriär i land Med den rätta administrativa kompetensen öppnar sig nya chefskarriärer i land. Just det erbjuder högskolans mastersprogram i maritime management. Karriärvägarna inom sjöfartsbranschen är många. De som tänkt sig en chefsbana i land behöver kunskaper i administration. Och just det erbjuder den relativt nya mastersexamen i maritime management. En fördjupningskurs avsedd för sjökaptener och sjöingenjörer som vill skaffa sig administrativ kompetens. Den passar om man vill arbeta som chef på ett rederi eller på en sjöfartsmyndighet, säger lektor Erik Hemming som undervisar på Högskolan på Åland. Fyra högskolor Mastersprogrammet är ett samarbete mellan Högskolan på Åland, Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Yrkeshögskolan i Åbo och Högskolan i Vestfold i Norge. Utbildningen går i halvfart på distans för att de studerande ska kunna kombinera studier med arbete. Undervisningen bedrivs huvudsakligen via en webbplattform. En vecka i månaden träffas studenterna för lärarledd undervisning. Det sker oftast på Chalmers, men en gång per termin besöker man de andra högskolorna, som exempelvis Högskolan på Åland, berättar Magda Wilewska-Bien, som är Masters-koordinator på Chalmers. Ger 120 poäng Utbildningen är tvåårig och ger 120 poäng. Antalet studerande har legat på mellan 40 och 20. Två tre personer per klass har varit ålänningar. Bland kurserna finns ekonomi, interkulturell kommunikation, chartering, shipping och miljötänkande och marin lagstiftning. Det är en ganska populär Erik Hemming undervisar i mastersprogrammet. FOTO: JACOB SAURÉN utbildning med motiverade och duktiga studerande. Det är roligt att undervisa dem, säger Erik Hemming som håller i ett par av kurserna. På sjöfartens dag deltar man med en monter för att marknadsföra utbildningen. Vi räknar man att det fins gott om besökare som kan vara intresserade, säger Erik Hemming. TEXT: PETTER LOBRÅTEN petter.lobraten@alandstidningen.ax tel 26633 Högskolan på Åland samarbetar med bland annat Chalmers i Göteborg om att erbjuda ett mastersprogram i maritime management som förbereder för chefsbefattningar till lands. FOTO: CHALMERS By land, by sea and by air Säsongsstart! Kom ihåg säkerheten till sjöss! Raumo, tel. +358 (0)2 273 0580 Åbo, tel. +358 (0)2 273 0500 Helsingfors, tel. +358 (0)9 758 991 Mariehamn, tel. +358 (0)18 221 22 Stockholm, tel. +46 8 545 876 00 Tallinn, tel. +372-650 5950 Uleåborg, tel. +358 (0)8 8898 900 Ålands förmånligaste båtförsäkring. Kom in eller ring. Välkomna! Inger Heidenberg, tel. 633 320 Päivi Kulmala, tel. 633 318 www.andelsbanken.ax tel. 6330*

8 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV TORSDAG 15 APRIL 2010 Wilhelmsen ser en framtid med gröna fartyg Sjöfarten ställs hela tiden inför allt tuffare miljökrav. Wilhelmsen Ships Service, som i dagarna besöker Sjöfartens dag på Åland, har en vision om ett helt utsläppsfritt fartyg. SJÖFART Fartyget heter E/S Orcelle. Tack vare en kombination av bränsleceller, vindkraft, solenergi och vågkraft kan det ta sig fram över världshaven, utan att producera några utsläpp alls. Låter det för bra för att vara sant? Det är det också. Åtminstone i dagsläget. Det är mer en vision en vision om nollutsläpp. På kort sikt är fartyget inte realistiskt, det ligger långt fram i tiden. Men dessa är de element vi måste använda, säger Per Brinchmann, vd för Wilhelmsen Marine Consultants. Symbolvärde Trots detta säger Per Brinchmann att man inte ska ha för stor tilltro till alternativa energikällor som vind och sol. Man ska inte överdriva betydelsen av vind- och solenergi. Ser man på ett fartygs totala förbrukning av energi handlar det om så stora mängder att man inte kan fylla det behovet med sol och vind. För oss finns det ett symbolvärde i att använda sig av vind- och solenergi. Huvudtemat för den föreläsning Per Brinchmann ska hålla på Åland är miljön ur en skeppsredares synpunkt: vad som driver processen med att göra sjöfarten mer miljövänlig och vilka lösningar som finns. På miljösidan handlar det i dag till stor del om en yttre press. Traditionellt har sjöfarten själv löst problem som har med säkerhet och miljö att göra inom IMO och olika klassningssällskap. I dag handlar det om ett större spel som drivs av politiska krafter och en miljödebatt som finns i alla länder. Från shippinghåll är vi i första hand måna om förutsägbarhet och att alla kan konkurrera på lika villkor. Handeln ökar Många ser den internationella sjöfarten som en miljöbov att de enorma mängder varor som fraktas kors och tvärs världen Så här ser Wilhelmsens vision av fartyget som inte producerar några utsläpp ut. över innebär en stor påfrestning för miljön. Per Brinchmann konstaterar bara att världshandeln lär fortsätta öka, och att man därför har en viktig uppgift framför sig att göra shippingen än mer miljövänlig. Sjöfarten har en stor uppgift framför sig. Sjöfart är fortfarande det mest miljövänliga sättet att frakta varor världen över. Att sluta frakta varor går inte då är vi snart tillbaka på stenåldern. Ljus framtid Per Brinchmann förklarar att en viktig anledning till att han kommer till Åland är för att träffa unga studerande som kan tänka sig en karriär inom sjöfarten. Ett yrke som enligt Per Brinchmann har en ljus framtid. Det finns inga tvivel om att På vår adress www.sjomanspensionskassan.fi hittar du enkelt svar på frågor om pensionen och rikligt med fakta om vår verksamhet. Där kan du också ladda ner blanketter för pensions- och boendetjänster. På Sjömanspensionskassans webbsajt och Logg-tjänst kan du uträtta dina ärenden bekvämt precis när det passar dig.

TORSDAG 15 APRIL 2010 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 9 Stort är inte alltid stort till sjöss Sjöfarten är Ålands största och viktigaste näringsgren. Men störst till sjöss är det långt kvar att gå. Det visar den här grafen över stora fartyg. Viking Lines flaggskepp Cinderella blir plötsligt väldigt liten i jämförelse med de andra av havets jättar. (JP) Men än så länge är det bara en vision. shipping har en stor framtid. Frågan är om vi i Norden kan hänga med resten av världen om vi vill vara en viktig del av sjöfarten i framtiden. Jag hoppas det, och vi brukar vara snabba med att hitta nya lösningar. TEXT: FREDRIK ROSENQVIST fredrik.rosenqvist@alandstidningen.ax tel 26637 PRESSBILDER Per Brinchmann. Att sluta frakta varor går inte då är vi snart tillbaka på stenåldern. Med sina 191 meter är Cinderella en bit kvar till att verkligen kallas för en jätte. FOTO: WIKIMEDIA COMMONS SJÖBEFÄL MED VÄRLDEN SOM ARBETSFÄLT! www.ha.ax Vill du få ett internationellt yrke med hela världen som arbetsfält? Högskolan på Ålands sjöutbildningar passar dig som är intresserad av teknik och samtidigt tycker om att jobba med människor. Ingenjör Elektroteknik 240 sp Behörighet som elmästare till sjöss där du ansvarar för el- och styrsystem på moderna fartyg och vid annan off-shoreverksamhet. Ingenjör Maskinteknik 270 sp Det nns idag ett stort behov av maskinbefäl överallt i världen. Du får en internationellt godkänd utbildning med mycket gott rykte. Du kan jobba som övermaskinmästare men har även en utbildning som är attraktiv för många jobb på land. Sjökapten 270 sp Internationellt godkänd sjökaptens utbildning som varvar teori med praktik i moderna simulatorer och ombord på fartyg. Ansökningstiden är 15 mars 15 april

10 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV TORSDAG 15 APRIL 2010 En lagändring i Sverige har gjort att efterfrågan på nya pråmar ökat, och flera av dem tillverkas ute hos Nikulas svets och smide i Sviby. Goda tider för pråmtillverkaren i Sviby Nikulas svets och smide heter det åländska företaget som levererar nybyggda pråmar både till öst och väst. En lagändring i Sverige har gjort att beställningarna ökat ytterligare. Fartygsbyggandet på Åland är inte vad det en gång var, men Nikulas svets och smide bygger flytetyg för fullt. Just nu håller man på och färdigställer pråm nummer fem och sex sedan starten. I början på året levererade man en nybyggd pråm till Mobilteknik i Oskarshamn. Vi byggde den till Mobilteknik i Sverige som sedan sålde vidare den till kund. Mobilteknik äger ritningarna, men vi byggde den säger innehavaren Tommi Nikula. Han berättar att pråmen var sju meter bred, 188 meter lång och 1,5 meter hög. Det är en lite speciell pråm. Den är tvådelad vilket gör att man kan frakta den med trailer. De andra pråmarna har bogserats till köparen, men den åkte med trailer på Eckerölinjen. Ryktesvägen De pråmar som Nikulas svets och smide bygger har en rad användningsområden. Det rör sig om allt från sjötransporter till arbetsplattformar. Det finns en efterfrågan. Man har infört en ny lag i Sverige som kräver att pråmen måste vara godkänd för att man ska få bogsera den. Jag tror efterfrågan ökar ytterligare när konjunkturen förbättras. Folk har inget val med den nya lagen: antingen fixar de sina gamla pråmar eller så måste de beställa en ny. Tommi Nikula säger att bolaget inte saknar konkurrenter, men att många entreprenörer får höra om bolaget ryktesvägen. De är nyfikna, känner varandra och tittar på vad de andra har för pråmar. Det är inte samma efterfrågan på pråmar som på fritidsbåtar, så antalet tillverkare är ändå begränsade. Ogillar snö Hur lång tid det tar för dem att bygga en pråm beror på hur den ska se ut, men en standardpråm tar cirka fyra månader att färdigställa. Det beror som sagt på vi bygger ju utomhus. Även på vintern? Ja, vi har byggt hela vintern. Efter denna vinter har vi lärt oss att inte tycka om snö. Det är emellertid inte bara pråmar som man bygger ut i Sviby. Nej, vi gör allt möjligt allt från smått till stort. Just nu finns det en stor efterfrågan på maritima sjökonstruktioner från Sverige. TEXT: FREDRIK ROSENQVIST fredrik.rosenqvist@alandstidningen.ax tel 26637 Folk har inget val med den nya lagen: antingen fixar de sina gamla pråmar eller så måste de beställa en ny. 1. VARFÖR VILL DU JOBBA PÅ SJÖN? 2. HUR FICK DU IDEN ATT SÖKA DIG TILL SJÖN? 3. VAR VILL DU HELST ARBETA I FRAMTIDEN? ROBERT CHRISTENSEN 17 Jomala. 1. Bra arbetstider. 2. Har alltid gillat att vara på sjön. 3. Maskinist på kryssningsfartyg. DENNIS KARLSTRÖM 18 Brändö. 1. Fint att jobba vecka vecka. 2. Från hela släkten. 3. Övermaskinmästare på ett kryssningfartyg. TOMAS NYHOLM 18 Mariehamn. 1. Jag vet inte om jag vill jobba på sjön. 2. Det lät intressant. 3. Eventuellt ett passagerarfartyg. JOHAN JOHANSSON 17 Liljedal. 1. Vet inte riktigt, det verkar intressant. 2. Det är bra betalt och roligt. 3. Utomlands på passagerarfartyg.

TORSDAG 15 APRIL 2010 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 11 Ny teknik förändrar sjöfarten Det finns en uppsjö företag som förser sjöfarten med internetuppkopplingar. Det är ofta dyrt och kapaciteten, hastigheten på förbindelsen, är ofta dålig. Det vill svenska Navpoint ändra på. Det fanns länge bara två leverantörer av satellitkommunikation; Iridium och Inmarsat. En tredje, Thuraya, har dykt upp senare och har täckning över Europa, Afrika och arabländerna. Men fortfarande ligger fokus på telefoni, inte på dataöverföring. Och det är dataöverföring som är fokus för rederinäringen. Fartygen liknar allt mer en arbetsplats på vilket kontor som helst, förklarar Henrik Lindqvist, försäljningschef på Satpoint. Dessutom, har man en bredbandsuppkoppling till fartyget behövs ingen separat satellituppkoppling för röstsamtal. I stället använder man IP-telefoni; talet överförs på samma sätt som när man använder Skype hemma. Tre fördelar Fler rederier med åländsk anknytning använder Satpoints tjänster. Dit hör Lillgard, Godby Shipping, Birka och Eckerölinjen. Fördelarna är tre, menar Lindqvist: Uppkopplingen via Vsat är snabbare, kunden betalar inte per överförd byte utan samma månadsavgift oberoende av trafikmängd, och uppkopplingen fungerar lika bra över hela världen. Inmarsat är mycket dyrare. Problemet är att folk inte vågar använda det alls då. Det är en avvägning mellan en hög rörlig En stor fördel med Satpoints Vsat-system är storleken på antennerna. De är riktigt små och kan, som här, även användas på land för att skapa bredbandsanslutningar till skolor och sjukhus på landsbygden. FOTO: WIKIMEDIA kostnad eller en fast lägre kostnad. Men visst kan man komma undan billigt med Inmarsat om man inte använder det. Ett samtal via Inmarsat kan kosta tjugo euro i minuten. Det gör att man ofta drar sig för att ringa om småsaker. Med en ständig uppkoppling på 2 Mbit/s kan besättningen vara ständigt nåbar till havs utan att det kostar mer än ett vanligt landsamtal. Eller åtminstone inte långt ifrån. Mellan fartyget och kontoret i land är det gratis. Och mellan olika fartyg i samma flotta kostar det inte heller något. Satpoint ligger i Solna och har totalt tolv anställda. TEXT: FREDRIK GRANLUND fredrik.granlund@alandstidningen.ax tel 26639 ÅMT Prata på 5000 minuter och 5000 SMS 34,90 För endast per månad, när du befinner dig inom Åland, får du ringa mäktiga 5000 minuter till andra ÅMT-abonnemang och det fasta 018-nätet. Du får dessutom skicka smått fantastiska 5000 st SMS till alla andra ÅMTabonnemang. Prata på med ÅMT! Kontakta vår kundtjänst: 0800-93 553, info@amt.ax eller gå in på vår hemsidawww.amt.ax för mer information. För samtal och SMS som överstiger detta eller som går till andra operatörer debiteras normal taxa: 0,078 per samtalsminut och SMS inom Åland och fasta Finland. För samtal eller SMS gjorda i utlandet, se prislistor på vår hemsida för närmare information och utlandstaxor. Avtal om 12 månaders bindningstid gäller för detta erbjudande. Mobilt bredband Data Medium 9,90 Fri trafikkvot. Överföringshastighet 256 Kbit/s, data på fastlandet ingår. Data Max 24,90 Teckna ett 24 månaders Data Max-abonnemang och erhåll ett 3G-modem på köpet (värde 85 ). Överföringshastighet upp till 14,4 Mbit/s beroende på modemtyp, trafikkvot 6GB/mån, sen sjunker hastigheten till 128 Kbit/s.

Broken Door är en svens från Värmland. I decembe debutsingeln Sunday mo aktuella med singeln Ange Jag var sugen på att pr och hade hört talas om To och han sjöng väldigt bra det rullat på. Mina låtar oc rättar Pier när vi når hono Värmland. 12 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV TORSDAG 15 APRIL 2010 Noll disciplin har noll sjökoll Något båtvana har det inte och gruppens trummis blir lätt sjösjuk. Trots det, ska bandet Noll Disciplin röja rejält på Sjöfartens dag. Första gången till Åland någonsin och bandet Noll Disciplin är laddade. Ni kanske känner igen dem från svenska Melodifestivalen, där de tävlade med låten Idiot i Malmö. Noll Disciplin består av Jesper Björklund, Albin Wiljén, Marcus Svensson och Robin Björklund. Vi är fyra killar som älskar att spela musik och göra det vi vill, säger Jesper på telefon från Skara i Sverige. Han är bandets sångare, brorsan Robin är trummis. Albin spelar elgitarr och Markus bas. Det blir en fartfylld konsert med massvis med röj i Mariehamn, lovar Jesper. Ingen koll Tre av bandmedlemmarna bor i samhället Nossebro, i Essunga kommun i Västergötland. Albin är från Mariestad. I Nossebro finns bara en liten å, så nja vi har inte så mycket sjövana, säger Jesper och skrattar med tanke på att de ska besöka Sjöfartens dag. Jag har nog suttit i en båt någon gång, men jag har ingen koll alls. Jag vet ingenting om Åland heller. Bara hur vi ska ta oss dit. Men det spelar ingen roll. Det ska bli jättekul att komma och spela. Vill spela på kryssningsbåt Jesper och Albin pluggar fortfarande, men har uppträtt i flera år. Robin jobbar som dansinstruktör och har en timanställning på ett möbelvaruhus. Marcus har gått på byggprogrammet och jobbar nu som snickare. Om du söka jobb till sjöss.vad skulle du vilja jobba som då? Jag skulle vilja surfa. Kan man göra det? Kanske som någon sorts instruktör på ett kryssningsfartyg. Eller så skulle vilja underhålla passagerarna. Det skulle vara skittufft att spela på någon Viking Line-färja, säger Jesper. Vad vill du höra för musik på sjön? Samma musik som alltid. Något av Blink- 182. Det känns som sommar och båt är sommar för mig. TEXT: LIZ LINDVALL liz.lindvall@alandstidningen.ax tel: 26642 Bandet Noll Disciplin, som uppträdde i svenska Melodifestivalen med låten Idiot, kommer till Sjöfartens dag. PRESSFOTO Broken Door föred Duon träffade första gången i av 2006 när Pi vill prova nya m ka idéer. Han h talas om Tobias och bad honom till studion och ade direkt. Ute lyssnar de helst ballader i en ro Duon Broken Door från Värmland kommer hit på Sjöfartens dag. Låtskrivaren Per Scmid gillar att fiska i en roddbåt. PRESSFOTO Spelat på Rocko Vår repertoar består av Mycket rock och mycket jättekul att komma till Ål bringat åtminstone tio som mans med vänner och ett och med på Rockoff. Jag vet inte så mycke

TORSDAG 15 APRIL 2010 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 13 rar roddbåt s för slutet er Scmid usikalisade hört Östlund komma det klicktill havs på ddbåt. k pop/rock duo r 2008 släppte de rning. Nu är de l. ova på en ny idé bias. Vi träffades. Sedan dess har h Tobias röst, bem på telefon från ff cirka 40 låtar. pop. Det känns and. Jag har tillrar där tillsamår spelade vi till t mer om Åland förutom att det verkar vara ett samhälle som slumrar till lite på vintern för att vakna till liv igen varje sommar. Gillar du sjölivet? Jag har aldrig ägt en båt själv, men jag har hängt med polare som har båt. Det är roligt. Men mitt musikintresse är så stort så jag hinner inte med så mycket mer, säger Pier och tillägger: Har man en båt verkar de ta lika mycket tid som musiklivet. Jag tror det finns flera likheter mellan att vårda en båt och ett instrument. Vad vill du lyssna på för musik ute till havs? Havet för mig är vatten och lugn och ro, så ingen partymusik. En själfull ballad känns rätt. Om du söka jobb till sjöss.vad skulle du vilja jobba som då? Jag är ju i nöjesbranschen, så underhållningen ombord skulle jag sköta utan problem. Men jag är nyfiken av mig och vill lära mig nytt, så jag skulle gärna knacka på uppe på bryggan. Vad ville du bli när du var liten? Fotbollsproffs. Men det gick inte alls bra. Så det blev musik istället. Vilket är ditt bästa sjöminne? Jag har inget speciellt minne, men för mig ska njutning vara okonstlat och enkelt. Jag tänker på somrarna som liten när jag gick upp klockan sex och åkte ut och fiskade i roddbåten. Det var otroligt trevligt. TEXT: LIZ LINDVALL liz.lindvall@alandstidningen.ax tel: 26642...med fart för framtiden! ms Birka Exporter 5.765 dwt ms Birka Transporter 5.743 dwt ms Birka Shipper 5.755 dwt ms Baltic Excellent 6.293 dwt BIRKA CARGO AB LTD TORGGATAN STORAGATAN 2B, 11, PB PB 175, AX-22101 MARIEHAMN, FINLAND TELEFON +358 18 27 320, TELEFAX +358 18 23 223, E-POST info@birkacargo.com www.birkacargo.com ms Birka Carrier 8.853 dwt ms Birka Express 8.843 dwt ms Birka Trader 8.853 dwt Moderna Ro-Ro fartyg för säkra, effektiva, ekonomiska och miljövänliga sjötransporter TELEFON +358 18 28 050, TELEFAX +358 18 23 223, E-POST info@birkacargo.com 0800 14600 Stoppa knarket vid gränsen ring in tips Samtalet är gratis. Du får gärna ringa anonymt. /TULLEN

14 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV TORSDAG 15 APRIL 2010 Branschen kritisk till stränga miljökrav Kan leda till att transporterna sker på landbacken De stränga kraven på sänkta koldioxidhalter till sjöss kan medföra att fler väljer transporter på väg. Då har en till synes miljöfrämjande åtgärd blivit det motsatta. Detta fruktar just nu en sjöfartsbransch som redan är under stor press till följd av den internationella finanskrisen. Interferry är en internationell branschorganisation för hela världens färjindustri. Ålänningen och förre Vikingchefen Nils-Erik Eklund sitter med i organisationens styrelse. Agendan på mötena är imponerande. Talarna är utan undantag tunga namn i branschen. När Interferrys 230 deltagare möttes i Istanbul, Turkiet, i vintras var finanskrisen högaktuell. Liksom de allt hårdare miljökraven. Interferry har sammanfattat hela konferensen på sin hemsida www.interferry.com. Färjtrafiken utgör huvuddelen av den åländska sjöfarten varför det som sägs i Turkiet inte längre stannar i Turkiet. Här är en översättning från hemsidan om branschdilemman som snart återspeglar sig även på våra breddgrader. Besvärligt bygga nytt I spåren av global uppvärmning och ekonomisk härdsmälta är framtiden mer svårspådd än någonsin. Det gäller att bygga mer sofistikerade fartyg än någonsin tidigare till lägre pris än någonsin tidigare. Det är en ekvation som inte är alldeles enkel att få ihop. I synnerhet för färjrederier fruktar branschen att nybyggnation blir besvärligt. När det gäller finansieringen är passagerarrederierna sällan prioriterade av bankerna, de utgör helt enkelt inte kärnkunder, hävdar Richard Jansen, global chef för kryssningsfartyg och färjor på USA-baserade storbanken DVB Bank. Sjöfartsnäringens orderbok är värd 700 miljarder dollar under de kommande tre åren och ägarna är desperata att omförhandla sina lån. Om du har riktig tur, går ditt varv i konkurs innan du gör det, sade han i sitt föredrag. Detta var exakt vad som drabbade just Viking Line. Eller så var det en skänk från ovan. Det nya kortruttsfartyget Viking ADCC Nils-Erik Eklund sitter i styrelsen för internationella färjorganisationen Interferry. FOTO: SEBBA SÖDERGÅRD var långt ifrån oomstritt; ens i företagets egen styrelse där meningarna är vitt skilda om nödvändigheten/ klokheten i att bygga nytt för Kapellskärslinjen. Redares skräckbild Att skaffa nya fartyg är för merparten av sjöfartens företag inget lyxproblem. Tvärtom. En tredjedel av fartygen i hela världen är mer än 30 år gamla. De måste alltså inom en rimlig framtid ersättas. Richard Jansen målade upp en skräckbild för investeringssugna redare. Det är svårt, på gränsen till omöjligt, att hitta pengar. Uppriktigt sagt vet jag inte varifrån rederierna ska hitta riskkapital. När det till exempel gäller banker, är de så gott som closed for business, sade han. Sjöfarten utgör i bästa fall bara en till två procent av bankernas lånestockar, det kan de stora leva helt utan. I kristider fokuserar finansieringsinstituten istället på sin kärnverksamhet och de centrala kunderna. Dit hör sällan rederierna. Istället för vanliga banklån föreslår Richard Jansen att branschen ska titta på alternativa finansieringslösningar exportkrediter som det i särklass bästa alternativet men också obligationslån och sälja/hyra tillbaka-lösningar. Gäller att satsa rätt Färjbranschen dras inte bara med problem när det gäller finansieringar. Det handlar också om att hela tiden balansera utbudet med efterfrågan på en synnerligen konkurrensutsatt marknad. Ett exempel. År 2006 satsade Stena Line i Sverige på att beställa världens dittills två största ropax-färjor för leverans 2010. Det verkade riskfritt. Under det tidigare decenniet hade marknaden vuxit med i genomsnitt tre procent per år. Då kom kallduschen. På bara ett år efter finanskraschen 2008 föll priserna med 17 procent! Viking Line har, än så länge, inte lyckats bygga sitt var lika bra. Det är svårt att finansiera nybyggen i ferrys experter ser rätt mörkt på framtiden just nu. När vi i dag ser tillbaka ångrar vi mycket den nybyggnadsordern. Hade vi gjort den i dag hade det blivit mycket billigare, säger Pim de Lange, Stenas Nordsjödirektör. Fast det är inte så enkelt heller. Sjöfart är långsiktigt och vi måste se strategiskt på våra beslut. Affärerna kommer tillbaka. Sjötransporter är bättre än landtransporter och fartyg är även i framtiden en viktig del av infrastrukturen. Vi ser optimistiskt på framtiden och står redo för uppgången när den kommer, tillägger de Lange. Miljökrav blir dyrt Vid sidan av finanskrisen står branschen inför ett annat, möjligen mer konstruerat hot. De skärpta kraven på koldioxidutsläpp oroar redarna. Just nu lyder ordern från den internationella sjöfartsorganisationen IMO att svavelhalten i bränslet ska skäras ner från 0,5 procent till 0,1 procent senast 2015. Pålitlig och flexibel l TURKU REPAIR YARD LTD Dry dock, Naantali: Layberth: 265 m x 70 m x 7.9 m 184 m Floating dock: 101mx216m 21.6 mx6m4000 m ton Crane capacity: 150 tons, 100 tons, 2x30tons Additional information: www.turkurepairyard.com

TORSDAG 15 APRIL 2010 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 15 nya fartyg till Kapellskärslinjen. Ska man tro domedagsprofeterna i färjbranschen kanske det dagens läge och det är kanske ännu svårare att räkna hem dem i den dagliga verksamheten. Inter- FOTO: LIZ LINDVALL Detta tycker färjrederierna att de ska få undantag från. Stena Lines chef för hållbarhet, Johan Roos, säger å branschens vägnar: Vi riskerar att förlora vår konkurrenskraft. Jag är livrädd för att frakterna år 2015 flyttar tillbaka till vägarna vilket skulle förvärra all miljöpåverkan. Nu krävs att fler människor säger att så kan vi inte ha det. Bara för europeiska rederier skulle de skärpta kraven höja kostnaderna med fem miljarder pund per år. Kostnader som måste föras över på kunderna. Lobbyingen är i full gång. Vi måste gå till politikerna och fråga dem om de verkligen anser att denna omfördelningen i trafiken verkligen gynnar miljön, säger han. Längden är lösningen Hur ska man då göra för att minimera miljöbelastningen och ändå tjäna tillräckligt med pengar för att fortsätta med sin verksamhet. Johan Roos tror att svaret är längden. Eller egentligen en kombination mellan några olika faktorer. Ett långt skrov, smart framdrivning, och förnyelsebara energikällor kan minska kraftbehovet med 20 procent, hävdar han. Ett långt fartyg är billigare att bygga eftersom priset ofta baseras på volymen, inte längden. Det är en myt inom sjöfarten att längd är dyrare än volym, säger Roos. Redarna hävdar ofta att man inte kan använda längre fartyg på grund av hamnregler. Roos menar att det kanske är i hamnarna investeringarna ska göras. Sparar man en halv timme vid kaj kan det lätt innebära en tioprocentig inbesparing på bränslekostnaderna. TEXT: JÖRGEN PETTERSSON jorgen.pettersson@alandstidningen.ax tel 26640 Oy Thunship Ab Founded 1954 Shipbrokers Global marine services from the world s strongest classification and certification group Visit us on: www.bureauveritas.com www.veristar.com Phone: +358-9-622 6060 Fax: +358-9-655 492 E-mail: thunship@thunship.fi Move Forward with Confidence

16 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV TORSDAG 15 APRIL 2010 Ben Lundqvist. Hans Ahlström. Björn Blomqvist. Alpo Mikkola. Om Åland skulle ta över beskattningen vill de åländska rederierna att sjöfartsstöden som man får i dag bibehålls. Man tror däremot att det kan vara svårt, om inte omöjligt, för lilla Åland att klara av det ekonomiskt. Redare tveksamma till egen beskattning Restitutionen och tonnageskatten krav för överlevnad Om alla förmåner sjöfarten har i dag bibehålls är det okej att landskapet tar över beskattningen, säger flera redare. Men de är tveksamma till att Åland verkligen har råd med det. Debatten om Åland ska ta över beskattningen från Finland är hetare än någonsin. De politiska partierna ändrar ståndpunkt och just nu ser det ut som en majoritet av lagtinget är för att ta över beskattningen. Hur det ska ske, när det ska ske och i så fall hur det nya skattesystemet ska se ut vet ingen ännu. Och det gör att det är svårt för näringslivet att ta ställning till förslaget. Ålands redarförening, numera Rederierna i Finland, gjorde ett utlåtande i frågan 2007, och många verkar stå fast vid det än i dag. Den synpunkt man hade då är den synpunkt jag har i dag, säger Björn Blomqvist, vd för Rederi Ab Eckerö. Restitutionen viktig Han säger att han åtminstone inte principiellt är emot ett övertagande av beskattningen men att det är viktigt att ett likadant tillfredsställande stöd som arbetsmarknadsunderstödet finns med i planerna. Stödet, som också kallas restitution eller nettolönesystem, innebär att passagerarfartygen får stöd för att anställa arbetskraft från Finland och Åland i stället för billig arbetskraft från länder utanför EU. Systemet innebär också att kommunerna där personalen är bosatt får kommunalskatteintäkter för dem. Om man överför beskattningen till Åland måste det finnas en lösning som uppfyller samma behov som arbetsmarknadsunderstödet. Utan det tror jag inte att vi skulle ha några fartyg på Åland, säger Blomqvist. Har Åland råd? Samma sak säger Ben Lundqvist, vd för Lundqvistrederierna och styrelseordförande för Viking Line. För vår egen del (Lundqvistrederiernas) har inte restitutionen någon betydelse men man måste ju se lite längre än till sitt eget fartyg. Restitutionen är absolut ett överlevnadskrav. Han är däremot tveksam till om Åland har de ekonomiska resurserna att betala restitution till de åländskflaggade fartygen. Det är min tro i alla fall men jag har inte gjort någon utredning av saken. Även Hans Ahlström, vice vd för Rederierna i Finland och tidigare vd för Ålands redarförening, säger att restitutionen är oerhört viktig för den åländska sjöfarten. Vår hållning är att den inte får äventyras. Den exakta siffran på hur mycket pengar de åländska fartygen får i restitution är oklart, men tittar man på boksluten ser man att det är betydande summor. Viking Line fick under räkenskapsåret 2008 2009 33,89 miljoner euro i statlig restitution och Rederi Ab Eckerö fick under 2008 14,75 miljoner euro. Jag kan inte ta ställning till om Åland kan betala, men det är en betydande summa, konstaterar Ahlström. Tonnageskatten viktig Den reviderade tonnageskattelagen som just nu väntas på att godkännas av EU är också något som rederierna är måna om att behålla. Det är den andra punkten vid ett eventuellt åländskt övertagande av skattebehörigheten som vi inte vill ska försvinna, säger Björn Blomqvist. Lagen har godkänts av Finlands riksdag och innebär att de åländska och finländska lastfartygen blir konkurrenskraftigare. Finland är det sista landet som väljer att införa en reviderad tonnageskattelag i Norden och Sveriges regering har nyligen meddelat att man inte planerar att införa det. Och vi har sett att det har lett till direkta minskningar i både den svenska och finska handelsflottan, säger Blomqvist och belyser hur viktig lagen är. Frågan blir även i det här fallet om Åland har råd med det. Staten betalar mycket Alpo Mikkola, tidigare vd för Godby shipping och en av de som varit i sjöfartsbranschen längst på Åland, är övertygad om att ekonomin kommer att bli ett problem om Åland tar över beskattningen. Jag tror inte en sekund på egen beskattning för sjöfartens del, säger han. Detta eftersom staten betalar en så stor del av arbetskraftskostnaderna. Mikkola räknar upp: Förskottsinnehållet av sjömansskatten, arbetsgivarens socialskyddsavgifter, rederiets del av sjömanspensionsavgifterna, den obligatoriska olycksfallsförsäkringspremien, arbetslöshetsförsäkringspremier och även 50 procent av resekostnaderna för de som arbetar utomlands. Det är en väldigt stor pott. 27.000 människor kan aldrig finansiera 2.000 4.000 sjömän. Han säger att om Åland vill ta över beskattningen måste man säkerställa att alla dessa stöd bibehålls för att få sjöfartsbranschen med sig. Varför skulle man vilja byta ett bra fungerande system till ett sämre? frågar han. Och Ben Lundqvist håller med: Om man väljer att ha samma system som i dag är det inga bekymmer, men man kan ställa sig frågan: Har vi råd med det? Och det kan bara våra politiker svara på, säger han. TEXT: MATILDA ANDERSSON matilda.andersson@alandstidningen.ax tel 26661 Om man väljer att ha samma system som i dag är det inga bekymmer, men man kan ställa sig frågan: Har vi råd med det? Och det kan bara våra politiker svara på. BEN LUNDQVIST

TORSDAG 15 APRIL 2010 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 17 Fraktlinje Långnäs Nådendal www.lillgaard.aland.fi Miljöskydd utmaningar och lösningar Det handlar om samarbete. Oron för den globala miljön blir i allt större grad en fråga som även inverkar på sjöfarten. Erfarenheter från maritim juridik och internationella föreskrifter har tydligt visat att sjöfarten aktivt måste förbinda sig vid kort- och långsiktiga lösningar för att minimera utsläppen i haven och till atmosfären. Vårt syfte är att trygga liv, egendom och miljö. DNV erbjuder en mängd tjänster gällande sjöfartens inflytande på miljön - så att du kan avancera med förtroende. Klassificering Certificering Lagstadgade tjänster Maritim konsultering Det Norske Veritas Oy/Ab Kägelhamnen 5, 02150 Esbo Auragatan 18, 20100 Åbo Norragatan 5, 22100 Mariehamn Wolffskavägen 36, 65200 Vasa Alholmsvägen 72, 68600 Jakobstad Tel. 09-681 691 www.dnv.fi www.dnv.com

18 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV TORSDAG 15 APRIL 2010 Skolfartyg för tre miljoner Landskapet köpte för fem år sedan Michael Sars för mer än en miljon euro, och fartyget har årliga driftskostnader på hundratusentals euro. Detta trots att skolfartyget står helt stilla halva året. Vem som bär det yttersta ansvaret för fa Det är nu fem år sedan landskapet köpte skolfartyget Michael Sars. Ett fartyg som bara används några månader om året, och vars driftskostnader är nästan 1.000 euro per dag. När landskapet 2005 köpte Michael Sars fick man betala mer än en miljon euro för det nya skolfartyget. Detta var betydligt mer än vad man betalade för det tidigare skolfartyget Utö, som man köpte för en mark. Förutom inköpskostnaden har fartyget haft driftskostnader på mellan 200.000 och 300.000 euro varje år. När detta år är slut har fartyget kostat de åländska skattebetalarna nästa tre miljoner euro. Detta för ett fartyg som står stilla halva året. Bernt Bergman är rektor vid Ålands sjömansskola. Enligt honom är det motiverat att lägga ut så mycket pengar på ett skolfartyg. Det måste man säga. Även om fartyget kostar en del är det helt ovärderligt för utbildningen. Dessutom har man reviderat läroplanen så en del av betygen ska utgöras av yrkesprov och Michael Sars är jättebra att göra dessa yrkesprov. Det är mycket svårare att göra dem i land. Bernt Bergman. Jerry Bergman Hyra ett alternativ Enligt Bernt Bergman är Michael Sars i trafik cirka 28 veckor varje år. Dessutom förekommer en hel del skolarbete ombord när fartyget ligger vid kaj, bland annat olika former av underhållsarbete. 60 procent av tiden används den av sjömansskolan, och 40 procent av tiden av Högskolan. Dessutom brukar man hyra ut fartyget till ett gymnasium på Gotland. Det skulle säkert gå att öka trafiken, men då måste man anställa dubbel besättning. Just att underhållsarbete ingår i undervisningen vid sjömansskolan är ett argument för varför det är bättre att äga ett skolfartyg i stället för att hyra in ett. Att hyra skulle vara ett alternativ. Frågan är vad vi hittar ett lämpligt fartyg. Dessutom är det en stor fördel att ha ett eget, just med tanke vi kan använda det som målfartyg. Nödvändig Jerry Bergman är ordförande för direktionen vid Ålands sjömansskola. Även han anser att det är ett måste med ett eget skolfartyg. Det är absolut nödvändigt. Det tillför en otrolig kvalitet till utbildningen att ha ett

TORSDAG 15 APRIL 2010 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 19 1. VARFÖR VILL DU JOBBA PÅ SJÖN? 2. HUR FICK DU IDEN ATT SÖKA DIG TILL SJÖN? eget skolfartyg man kan planera och lägga upp utbildningen på ett helt annat sätt. Vissa tycker att den kostar för mycket och ligger stilla för ofta stämmer det? Michael Sars kostnader har ofta kommit på tal. Om man ser på nyttjandegraden dessa fem år har fartyget inte varit speciellt dyrt. Tvärtom budgeterade man från början för fler anställda ombord, säger Jerry Bergman. På hösten är man ute och kör med fartyget varje vecka fram till jul. Vintertid går det inte att köra, och på sommaren har skolorna stängt. Det har diskuterats att hålla fartyget igång mer, men då ökar förstås driftskostnaderna. FOTO: JACOB SAURÉN fakta MICHAEL SARS RUBRIKERNAS BÅT Sedan landskapsregeringen köpte Michael Sars har skolfartyget skapat många rubriker. Här är de största av dem. JUNI 2005: Lagtingsledamoten Veronica Thörnroos (C) hävdar i lagtinget att stridigheter mellan sjöskolorna på Åland gjort att fartyget ligger kvar vid kaj, utan att utnyttjas. Rektorn för sjömansskolan, Lars Selander, säger att det är skitsnack och att orsaken till att fartyget ligger vid kaj är att man håller på att föra in Michael Sars i sjöfartsregistret. JANUARI 2006: Det uppdagas att Michael Sars saknar en man-över-bord båt och får därför får den enbart segla på åländska vatten. Att fartyget för närvarande ligger stilla vid kaj förklarar sjömansskolans rektorn med att man inte har någon schemalagd undervisning ombord under januari och februari. JANUARI 2007: Fartyget orsakar en diplomatisk incident när det, som statsfartyg, seglar in på svenskt territorialvatten. Efter att ha kontaktats av försvarsmakten stoppar den svenska kustbevakningen fartyget, och Finlands ambassad måste förklara det inträffade för UD. AUGUSTI 2008: Blästringen av Michael Sars vid landskapets kaj i Möckelö stoppas eftersom landskapet saknar de miljötillstånd som krävs. JANUARI 2010: Sjömansskolans rektorn Bernt Bergman beslutar att tillfälligt ta Michael Sars ur trafik. Orsaken är att fartyget saknar både klassningscertifikat och ISM-kod. fakta SKOLFARTYGET HAR KOSTAT 2005 Införskaffning: 1.039.684 Verksamhetsutgifter: 127.830 2006 Verksamhetsutgifter: 247.722 2007 Verksamhetsutgifter: 306.764 2008 Verksamhetsutgifter: 274.108 2009 Verksamhetsutgifter (budget): 434.000 2010 Verksamhetsutgifter (budget): 402.000 SKOLFARTYGET HAR ANVÄNTS Antal veckor uthyrd inom parentes LÄSÅR VECKOR 2006 2007 26 (0) 2007 2008 28 (3) 2008 2009 29 (3) 2009 2010 30 (4) rtyget är tyvärr en svår fråga Oklart redaransvar Fartyget har genom åren skapat många rubriker och mycket debatt. I vintras avslöjade Ålandstidningen att fartyget saknade ISM-kod och klassning. Bernt Bergman tog fartyget ur trafik i väntan på att man skulle få ordning på alla papper. Just nu ser det rätt bra ut. Vi håller precis på och anställer en befälhavare, och hans första uppgift blir att ta itu med just dessa saker. Dessutom kan vi under tiden använda fartyget som målfartyg det finns massor att göra ombord, säger Bernt Bergman. En annan kontrovers är vem som egentligen är ansvarig redare för fartyget. Det är landskapet som äger fartyget och är redare, men frågan är vilken avdelning som bär ansvaret. Vem som bär det yttersta ansvaret för fartyget är tyvärr en svår fråga, och en fråga som debatterats länge. I 2008 års budget står det att trafikavdelningen är redare, men de har inte accepterat detta ansvar, säger Bernt Bergman. Även Jerry Bergman säger att det är oklart vem som bär det yttersta ansvaret för fartyget, men att denna fråga snart ska vara löst. Det finns ett beslut som säger att trafikavdelningen är redare, men det har funnits delade meningar om hur redarfrågan ska tolkas. Det har varit lite till och från, men vi är i slutfasen med att komma fram till vem som gör vad. Det är heller inte så att fartyget lämnats vind för våg, men någon juridisk person måste ha det yttersta ansvaret om det till exempel inträffar en olycka. TEXT: FREDRIK ROSENQVIST fredrik.rosenqvist@alandstidningen.ax tel 26637 3. VAR VILL DU HELST ARBETA I FRAMTIDEN? TOM SAUKKO 18 Närpes. 1. Det verkar roligt. 2. Min pappa har jobbat på sjön. 3. Som maskinreparatör på någon färja. TIM KARLSTRÖM 17 Brändö. 1. Det är fint att jobba på sjön. Bra arbetstider. 2. Nästan hela Brändö jobbar på sjön så det blev så bara. 3. Maskinist på passagerarfartyg. KENNETH LAURSEN 17 Norrtälje. 1. För att komma ut och se världen. 2. En kompis sökte till sjömansskolan och så har pappa jobbat på sjön. 3. Däcksare på långfartsfartyg. MALIN MATTSSON 18 Gräsö. 1. Jag är uppvuxen i skärgården så det var naturligt för mig. 2. Hela släkten i princip. 3. Inom kustbevakningen. ISAK ALHUSSEINY 20 Malmö. 1. Jag vill helst inte arbeta på sjön. 2. Det var ett stort misstag att välja sjöfart. 3. Ska jag jobba på sjön vill jag göra samma sak som färjan-håkan. Bartender! SLOBODAN KARAC 24 Halmstad. 1. Det verkar spännande. 2. Har alltid tycket att det har varit intressant med fartyg. 3. Elmästare på långfartsfartyg.

TORSDAG 15 APRIL 2010 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 21 Här är den skadade vevaxeln på väg ut från Alandia Lynx maskinrum. För att lyckas med det måste man ta upp ett stort hål i fartygets maskinrum. Flykten från Marseille Alla har sett den men få känner till dess historia. Den åtta meter höga vevaxeln som står utanför Alandiabolagens huvudkontor i Mariehamn har ett dramatiskt förflutet. Här är Ålandstidningens frilansande shippingskribent Ole Lundbergs unika berättelse i ord och bild om hur han rymde från ilskna franska varvsarbetare. Inte helt ensam. Han smög ut från den ockuperade hamnen tillsammans med en 246 meter lång oljetanker och ett stort hål i fartygsskrovet Sjökaptenen Ole Lundberg har tillbringat större delen av sitt liv till sjöss. Ändå står han med båda fötterna på jorden när han berättar. Häng med på en resa några år tillbaka i tiden.