TONNAGESKATTEN ur finskt perspektiv
Innehåll 1. EU- riktlinjerna för statligt stöd 2. Allmänt om tonnageskatt tt 3. Läget i Finland idag
EU - Riktlinjer för statligt stöd (1) - EU-kommissionens riktlinjer 1989, 1997 - reviderades 2004 (2004/C 13/03), gäller fram till 2011 - gäller bara sjötransport (passagerare och gods)
EU - Riktlinjer för statligt stöd (2) - omfattar alla typer av statligt stöd till sjöfarten - strategisk och ekonomisk ledning inom EU - shipmanagement bolag kan omfattas - i princip stöd endast till fartyg som för EU flagg - i undantagsfall även fartyg med annan flagg mot åtagande att upprätthålla andelen EU fartyg - minst 60% av tonnaget under EU flagg
EU Riktlinjer för statligt stöd (3) Målsättningarna - förbättrade sjötransporter t - främja registrering av fartyg i EU - konsolidering av sjöfartskluster; konkurrenskraftig flotta på världsmarknaden - förbättra sakkunskapen; främja sysselsättningen - främja nya tjänster inom närsjöfarten Förpliktar inte medlemsstaterna att betala stöd
EU- Riktlinjer för statligt stöd (4) Högsta stödnivån - Sänkning till noll av inkomstskatt och sociala avgifter för sjöfolk - Sänkning av inkomstskatten för företag till en allmänt godkänd d nivå i EU För att upprätthålla de rådande lika konkurrensvillkoren kommer kommissionen endast att godkänna sådana ordningar med en skattebelastning för ett visst tonnage som i stort överensstämmer med de ordningar som redan har godkänts.
Länder som infört tonnageskatt - Grekland 1959 / 1975 - Nederländerna 1996 - Norge 1996 / 2008 - Tyskland 1999 - Storbritannien 2000 / 2008 - Danmark 2001 / 2007 - Belgien, Spanien o. Finland 2002 - Irland o. Frankrike 2003 - Italien 2004 - Polen 2007
Vad är tonnageskatt? -Alternativ till konventionell företagsbeskattning -Schablonbeskattning baserad på tonnaget i stället för faktiskt resultat -inkomsten beräknas på basen av nettotonnaget; t t (ej avdrag från inkomsten, ej avskrivningar) - beskattning med normal bolagsskattesats - enda variabeln ändringar i bolagets tonnage -Gäller endast kvalificerad verksamhet -Frivilligt att välja tonnagebeskattning
Centrala punkter - Vem kvalificerar? - Vilken verksamhet kvalificerar? - Vilka fartyg (ägda/befraktade) kvalificerar? - Hanteringen av den latenta t skatteskulden k - Beskattning av försäljningsvinster - Sättet att beräkna tonnageinkomsten -Tonnageskatteperioden - Sanktioner om man lämnar systemet
Kvalificerad verksamhet - Sjötransport av gods eller passagerare i internationell ti trafik (utsättas för internationell ti konkurrens) med kvalificerat fartyg (ägt / befraktat) -Vissa kompletterande verksamheter ingår t.ex. lastning/lossning, biljettförsäljning, försäljning för konsumtion ombord, adminstrativ verksamhet - Noggrann avgränsning till konventionellt beskattad verksamhet
Kvalificerat fartyg - Strategiska och ekonomiska ledningen inom EU - fartyg större än t.ex 100 GT (Danmark 20 GT) - Ägda fartyg och bareboat-in fartyg -Time charter out fartyg - Inte bareboat-out fartyg -Time charter-in fartyg på vissa tilläggsvillkor - endast viss andel av det totala tonnaget - köpotion
Tonnageskatteperioden -Bolag som väljer tonnageskatt förbinder sig till hela tonnageskatteperioden -Längden d ofta 10 år, ny ansökan därefter -Återgång Å å till konventionell beskattning leder till karantän visavi tonnagebeskattning -Valet gäller vanligtvis alla bolag inom en koncern
Latent skatteskuld / försäljningsvinster Olika modeller för hantering av den latenta skatteskulden vid övergång till tonnagebeskattning - beskattning av vinst som realiseras vid försäljning (om inte vinsten återinvesteras i nytt tonnage) - i vissa länder avskrives skatteskulden helt / delvis under 10 år Kapitalvinster på fartyg som införskaffats efter inträdet -omfattas i princip i av tonnageskatten tt (dvs ej ytterligare beskattning)
Fördelar med tonnageskatt? - Förmånligare - lägre skattebelastning för rederiet - Förutsägbart skatten känd i förväg - Flexibilitet optimering av investeringar - Klarhet positiv inverkan på bolagets finansiella situation - Konkurrenskraftig jämförbar med konkurrentländerna
Läget i Finland - 80% av utrikestransporterna går sjövägen - handelsflottan som seglar under finsk flagg har minskat under 2000-talet, utflaggning g -tonnagets medelålder 22 år (inom EU 12 år) -genomförda stödåtgärderna inte tillräckliga -fullt bemanningstöd för lastfartyg sedan år 2000 -för pax fartyg partiellt 2002, fullt sedan 2007
Stödformer i några konkurrentländer Land Tonnageskatt Stöd för fartygsanskaffning Bemanningsstöd Blandbesättning NL Ibruk, frivillig, illi slutlig li Snabbare Högst 40% av Tillåten skatteavskrivningar bruttolönen SWE Ej ibruk, SOU 2006:20 Nettolönemodellen Tillåten, TAP avtalet DE Ibruk, frivillig, slutlig Subventionerade lån (KfW) Återanskaffningsresevering DK Ibruk, frivillig, slutlig Lånegarantier(Skibs Kreditfond) Framtunga skatteavskrivningar EE Endast utbetald t vinst Vinsten kan beskattas (reservering) återinvesteras utan skatt 40% av löneskatten Tillåten Nettolönemodellen Tillåten FIN Ikraft, men inte ibruk Nettolönemodellen I princip tillåten på fraktfartyg men inte enligt kollektivavtalen Källa: Tekes 226/2008-Suomen Meriklusteri 2008
Den finska tonnageskatten - infördes år 2002, togs ibruk endast av ett litet rederi - problem: - 10 års perioden, sanktioner för avbrott - hanteringen av den latenta skatteskulden - taxfree försäljningen omfattas inte - ej konkurrenskraftig och mindre fördelaktig än den normala företagsskatten tt
Planerade åtgärder i Finland - Regeringsprogrammet 19.4.2007: Den finländska sjöfartens konkurrenskraft förbättras så att den ligger på samma nivå som i de viktigaste konkurrentländerna med hjälp av de stödformer som tillåts av EU och genom en revidering av beskattningen av rederier. Tonnageskattelagstiftningen revideras så att den skall bli konkurrenskraftig. Ibruktagandet av generella avsättningar utreds. -Konkurrenskraftpaket för sjöfartsbranschen - tonnageskatten viktigaste elementet - allmän europeisk modell - stötesten hanteringen av skatteskulden - regeringsproposition hösten 2008 Per Arvid Skult Per Arvid Skult This article is a speech given at a seminar in Denmark and arranged by Scandinavian Institute of Maritime Law. This information is provided as a service and while the information is believed to be correct, we do not guarantee its completeness or accuracy. The material may not be republished without permission. Please contact the author for more information.