Utblick: Ett afrikanskt tabu Utblick: Ett afrikanskt tabu Nätfångat
Innehåll N 1 2010 6
Nu ska företagen lära sig hushålla med vatten och kunna märka produkterna med vattenfotavtryck. Läs också Shapes finansskola om direktavkastning. 16 E-handelns korta historia kantas av såväl fiaskon som framgångssagor. Klart är dock att vår nya kvartersbutik har kommit för att stanna. Alla papper signalerar något. Det vet tidningsmakarna som väljer papper med omsorg. Läs också om hur Kinas unga föräldrar väljer engångsblöjor. 30 22 21 Med ett bättre trygghetssystem i de asiatiska länderna skulle konsumtionen kunna få en rejäl skjuts och sätta fart på världsekonomin, tror OECD:s chefekonom Jørgen Elmeskov. Varför tillsätts kaktusextraktet Aloe vera i trosskyddet? Shape reder ut frågetecknen. Libra går till väders, tjuvkika på Gula Änkans nya förpackning och möt Ulf Larsson som stakat ut strategierna för SCA Forest Products. Bristen på mensskydd för kvinnorna i vissa afrikanska länder påverkar utbildningsnivån och därigenom ländernas ekonomiska utveckling. SCAs positiva trend fortsatte även under det fjärde kvartalet 2009.
Ett fotsteg i företagen på koldioxidavtrycket eller carbon footprint. Idag är de flesta företag och organisationer medvetna om hur mycket koldioxid de belastar miljön med. Nu vinner också begreppet vattenfotavtryck eller water footprint terräng. Vattenfotavtryck är den totala mängden vatten som det går åt för att ta fram en produkt eller som ett företag, land eller person använder. Konceptet vattenfotavtryck har vuxit fram för att bättre förstå hur handel och våra konsumtionsmönster påverkar vattensituationen i världen. För att odla bomullen till exempelvis en t-shirt går det åt 4 100 liter vatten, säger Lasse Gustavsson Generalsekreterare på WWF. Enligt världsbankens beräkningar saknar en miljard människor tillgång till rent vatten. Med tanke på att världens befolkning växer, räknar man också med att efterfrågan på rent vatten ökar samtidigt som klimatförändringarna bedöms minska tillgången till rent vatten. Dessutom behöver industrin, särskilt processindustrin, allt mer rent vatten. En omöjlig ekvation om det internationella samfundet inte vidtar några åtgärder. standardiseringsorganisationens tekniska kommitté för miljöledning har därför inlett ett arbete med en gemensam global standard med principer, krav och vägledning för beräkning av vattenfotavtryck. Standarden ska ingå i ISO 14000-serien och målet är att den ska bli enkel att använda. Det kommer bara bli viktigare och viktigare för företag att förstå sitt vattenfotavtryck och aktivt jobba för att minska det, säger Lasse Gustavsson Räkna därför med att vattenfotavtrycket inom en inte alltför avlägsen framtid blir lika viktigt för miljöarbetet som koldioxidavtrycket.
pappersbok FINANSSKOLAN Över 13 miljo - ner kvinnor i USA lider av urininkontinens vilket årligen motsvarar närmare 20 miljarder dollar i sjukvårdskostnader. LÅT STÅ!
På drygt tio år har digital teknik i grunden revolutionerat en av mänsklighetens mest urgamla aktiviteter handel. Shape guidar genom fiaskon, framgångssagor och framtids förväntningar i e-handelns korta men dramatiska historia. uppkopplade befolkning är sannolikheten stor att du köpt grönsaker, böcker, beställt en resa eller ett par nya skor på nätet. Nätshopping har på ett årtionde blivit en del av vardagen för människor i de mer välbeställda delarna av världen. Snart har varenda uppkopplad sydkorean, tysk eller amerikan handlat över nätet. Även uppkopplade konsumenter i Afrika, Mellanöstern och Latinamerika bidrar till att andelen internetanvändare som gjort inköp på nätet idag ligger på 85 procent globalt. I takt med att våra liv blivit allt mer fragmenterade och fullspäckade, är det inte konstigt att allt fler drar nytta av internets bekvämlighet när det gäller att välja och köpa produkter, säger Jonathan Carson, international chef för Nielsen Online, ett undersökningsföretag för den globala digitala gallerian. Det är lätt att glömma att möjligheten att handla allt från flamländsk 1600-tals konst till morötter på nätet har en mycket kort historia. För bara tio år sedan var skaran shoppare liten och själva handlandet ett plågsamt kryssande mellan tungladdade sidor, tunna sortiment och beställningar som aldrig dök upp. e-handeln är kort och börjar i blygsam skala under 1990-talets första hälft. Efter en lågmäld början kom itbubblans visionära övermod. Att sätta www eller e framför den vardagligaste vara som hundmat skulle öppna dammluckorna till miljardvinster. Och miljarder investerades också i företag som pet.com, koszmo.com (som skulle leverera allt från tuggummi till pizza utan avgift) och boo.com (där idén var sälja dyra sportkläder online) som alla slutade i spektakulära krascher. Bakom haverierna låg bristande respekt för vanlig hederlig handlarkunskap om kundbeteenden, volymer, marginaler, kostnadskontroll och logistiska utmaningar. Samt en akut brist på de gammaldags dygderna tålamod och finansiell uthållighet. En av siffrorna jag såg 1994 som uppmuntrade mig att starta Amazon var en årlig ökning av nätanvändandet på 2 300 procent om året. Men andelen användare var totalt väldigt liten, minns entreprenören Jeff Bezos: Trots att det går att se möjligheter så krävs det att du kan se väldigt långt in i framtiden. Under lång tid kommer den nya verksamheten att vara en väldigt liten del av företaget. Nyckeln till framgång är att vara villig att vänta i fem, sju eller tio år. Och de flesta företag har inte tålamod att vänta i tio år. Det tog åtta års tålamod innan Amazon år 2003 första gången visade vinst,
något som idag räknas till e-handelshistoriens milstolpar. Idag är Amazon världens största e-handelsföretag. Och tillsammans med en handfull överlevare från dotcom-slakten har de hyllade och sedan hånade företagen fått rejäl revansch. Man har inte bara överlevt, utan också i grunden skrivit om reglerna för den moderna handeln. Idag anser vi att det är självklart att ha tillgång till en global basar för allt från antikviteter till designade vibratorer, öppen dygnet runt och med möjlighet att jämföra priser i butiker från Grönland till Australien. De största vinnarna är konsumenterna själva. Ett avgörande skäl är att utbudet av tillgängliga varor och information ökat ofantligt. Något som ökat valfriheten och pressat priser. också skap at trevligare köpmän genom att radikalt förändra maktbalansen mellan konsument och handlare. En missnöjd kund har idag om kundtjänsten inte lyssnar en miljonpublik att vända sig till. Rekommendationer från andra konsumenter bekanta eller andra online-shoppare spelar en enorm betydelse för köpbeslut, konstaterar Jonathan Carson. Något som gjort de stora onlinehandlarna oerhört måna om sin kundvård och sina kundrelationer. Elektronikhandlarna på nätet slår sina butikskollegor med hästlängder i konsumentnöjdhet, konstaterar inflytelserika amerikanska konsumentmagasinet Consumer Report efter att ha undersökt 90 000 köp av konsumentelektronik i slutet av förra året. Men de företag som troligen tjänat mest på utvecklingen är de stora rävarna inom den traditionella handeln, som nu fått nya kanaler och affärsmodeller. Listan över världens största onlinehandlare domineras idag av traditionella jättar som amerikanska Staples, Sears och engelska Tesco. I takt med att internet integreras alltmer i alla delar av det moderna livet suddas också gränserna ut mellan rena e-handelsföretag och de gamla jättarna med närvaro på internet. För en rad stora återförsäljare och varumärken har nätet öppnat nya och direkta kanaler till kunderna. Amerikanska datortillverkaren Dell har offline-rötter i 1980-talet. Men det var när företagets grundare och vd Michael Dell såg möjligheterna i att låta kunderna skräddarsy sina produkter på nätet som Dell blev en framgångssaga. mixen kreativ design, innovativa produkter och en smart internetstrategi i framgångskonceptet. Vissa modeller och tillbehör finns bara att köpa på internet. Och kanske viktigast; företaget bakom iphone och ipod har blivit en av den digitala musikens tungviktare med försäljning av nedladdningsbar musik via itunes Store. Andra har våndats mer, som världens största möbelhandlare: svenska Ikea. Företagets förmåga att skapa merförsäljning under kundernas noggrant utstakade vandring genom varuhusen har lagt sordin på entusiasmen inför virtuell shopping.
Före internet valde Ikea den udda strategin att ta mer betalt för varor som såldes på postorder. Väl medvetna om att en kund i varuhuset var mycket mer lönsam. Idag fortsätter Ikea den strategin genom att begränsa utbudet online. Samtidigt har företagets ambitiösa sajt blivit allt viktigare i marknadsföring och kundkontakter. Sedan många år kan kunderna planera sina kök i detalj på nätet med Ikeas köksplanerare. Inom andra branscher har internet inneburit gigantiska besparingar och kraftigt ökat vinsterna. Ett exempel är bankerna som var tidigt ute med att låta kunderna ta över kassajobbet virtuellt. En betalning på internet beräknas kosta bara en procent jämfört med samma tjänst via kontorets kassa. Men det finns också förlorare. Som etablerade resebyråer, bokhandlare och musikkedjor. På 1990-talet ansågs musikkedjan Tower Records med sina gigantiska butiker vara ett hot mot musikbranschen genom sin dominerande ställning. 2006 gick företaget i konkurs. Just skivor tillsammans med böcker hörde till de produkter som tidigt blev nätets storsäljare.
G2 Något som drabbar i synnerhet stora bok- och musikkedjor. Musikbranschen har drabbats dubbelt genom att musik hör till de varor som kan laddas ned gratis som piratkopior eller i växande utsträckning - från legala sajter som Spotify och itunes. Men även om de musikkedjorna och de stora skivbolagen fått tuffa tider, har konsumenterna och i många fall även artister blivit vinnare. Totalt beräknas den samlade musikbranschen idag omsätta mer pengar än någonsin tidigare. Men den digitala tekniken har paradoxalt nog ökat intresset och intäkterna från musik IRL (In Real Life), alltså livekonserter som på den analoga tiden. Så samtidigt som de senaste tio årens utveckling inom e-handeln har inneburit båda nya möjligheter och kreativ förströelse, har den även bidragit till att bevara traditionella verksamheter och strukturer. För storspelarna inom handel är internet framförallt intressant genom att vara en billig kompletterande marknadsföringskanal och stå för tillväxt. Även i de mest uppkopplade länderna som Japan och USA står online bara för mellan 3 och 5 procent av den totala omsättningen inom handeln.
vi presenterar Inom livsmedel är siffran långt mycket mindre, under 1 procent i USA. Så internet är knappast något hot mot Lidl-butiken eller grönsakshandlaren i kvarteret. Däremot öppnar den digitala vägar för den skicklige violinmakaren, producenten av handgjord ekologisk ost i Toscana och den svenska smyckesdesignern till hundratals miljoner potentiella kunder. Detta gör den moderna världen lite mer gammaldags genom att skapa förutsättningar för miljontals småskaliga verksamheter som nu blivit kvartersbutiker i den globala byn.
charm på plats och planerar att öppna ytterligare tio under året, berättar Lennart Hjält, global chef för e-handel av hygienprodukter inom SCA. Med varumärket TENA inom inkontinensprodukter är SCA sedan flera år aktiva inom e-handel mot konsument. Nätet är på många sätt en idealisk kanal för försäljning och information kring en produkt där många kunder uppskattar den diskretion nätet ger, säger Lennart Hjält. SCA följer noga trenden inom övrig e-handel. Även om nätet idag står för bara några procentenheter av den samlade försäljningen fyller nätet en viktig funktion som informations- och marknadsföringskanal även mot de kunder som handlar på annat sätt. En av SCAs senaste webbshoppar är för blöjvarumärket Treasures, i Nya Zeeland. Webbshoppen är en kontaktyta och generar indirekt försäljning via andra kanaler som telefonoch postorderförsäljning, konstaterar Lennart Hjält. SCAs historia inom e-handel är längre än vad många tror och startade med b2bhandel redan före millennieskiftet. Idag är omsättningen kring 60 miljoner euro på marknader i Europa, USA, Korea och Japan. Vi hoppade på internet-tåget tidigt och är väl positionerade att följa med i utvecklingen inom ett område med mycket stark tillväxt, säger Lennart Hjält.
TM Tork Elevation dispensers simplify and complement any environment, providing a clean, hygienic appearance. Our new design ensures easy and intuitive maintenance, refilling and low cost-in-use. The dispensers are a unique combination of design and functionality that can lift washrooms to a new level. For more information visit www.torkusa.com/elevation
Säg det med på soffbordet ligger årets trender inom mode och inredning snyggt förpackade mellan magasinomslag i tjockt glättat papper. TV-bilagan prasslar lätt tillskrynklad och signalerar mig kan du slänga i returpapperslådan om en vecka. Här finns även tidningen från biståndsorganisationer vars budskap är din hjälp behövs. Det är här den senaste trenden blir som mest synlig att kommunicera miljötänkande genom att trycka tidskrifter på papper som uppfattas som miljövänligt. Trenden är tydlig framför allt bland välgörenhets- och frivilligorganisationer, säger Matthew Jolly, produktionsansvarig vid John Brown Media i London, som tillverkar tidningar, broschyrer och kataloger för ett stort antal företag och organisationer både i och utanför Storbritannien. Blankt och tjockt papper signalerar lyx och välmående. Ett magasin med grovt, oblekt papper säger i stället att vi hushållar med pengar eller tänker på miljön. Valet av papper har blivit en del av budskapet. Det är inte enbart faktorer som pris eller bildåtergivning som avgör vilket papper en tidskrift ska tryckas på. Ett mattare papper uppfattas av många som mer miljövänligt av det enkla skälet att de tror att papper med ett grövre utseende helt enkelt borde vara det. Detta trots att papper gjort på returmassa inte självklart är mer miljövänligt och dessutom oftare är mycket dyrare än det som är gjort på nya fibrer, konstaterar Matthew Jolly. att spridas till den mer kommersiella marknaden. Brittiske TV-kocken Jamie Olivers tidskrift Jamie Magazine, som trycks av John Brown Media, är ett trend typiskt exempel. Tryckt på ett vitt, rustikt papper som gör ett nästan grovkornigt intryck sticker tidningen ut bland andra mattidningar som säljer matmode och
recept med mer traditionellt blanka omslag. Viktigast är att papperet är certifierat och kommer från en förnybar källa, anser Matthew Jolly. Allt fler företag kräver att det papper som används är miljömärkt, oavsett om det rör sig om årsredovisningar, broschyrer eller tidskrifter. FSC- märkt papper är ett sådant exempel. En märkning från Forest Stewardship Council (FSC) ska garantera ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt bärkraftigt användande av världens skogsresurser. sett förut. Då, under första halvan av 1990-talet, var det oblekt som gällde. Då skulle det helst vara grått, för att det verkligen skulle synas att det var miljövänligt. Då pågick också en befogad debatt om klorblekning. Det problemet har vi inte idag, dessutom finns nu en annan kunskap om att vitt kan vara lika bra för miljön, säger Charlotta Folkelind, papperskonsult på den europeiska grossisten Map i Göteborg. Den här gången tror hon att miljötänkandet inom tidningsproduktion har kommit för att stanna, och att kravet på miljömärkning kommer bli allt viktigare vid val av papper. Efterfrågan på finare papper gjort på returpapper är störst i Europa. I Sverige och Norden har vi så gott om råvara att vi för skogens skull inte behöver använda returmassa till trycksaker. Trenden kommer från England och Frankrike där man inte har så mycket skog och man hela tiden utvecklar ny teknik för att förbättra returpapper, säger Charlotta Folkelind. Visst är det så, bekräftar Matthew Jolly. Men även här är mycket returpapper gjort på en mix av nya och gamla fibrer för att få den blanka finish som fortfarande bäst passar det flesta publikationer. Dessutom kan fibrer bara återvinnas fem eller sex gånger, så om alla bara använde returpapper skulle pappret snart ta slut, konstaterar han. Även i framtiden kommer alltså blanka omslag att locka oss till läsning. Matthew Jolly har oerhört svårt att föreställa sig Aston Martin presentera sin nya katalog på annat sätt än i blank förpackning som signalerar livets goda.
Tygblöjor har en lång och gedigen tradition i Kina, men i dag väljer framför allt den unga generationen engångsblöjor till sina barn. v tradition har en- inte spelat gångsblöjan någon framträdande roll i den kinesiska blöjkulturen. Förr brukade små barn bära tygblöjor, eller i många fall inga blöjor alls. Potträningen började ofta redan vid sex eller åtta månaders ålder, och många småbarn, framför allt pojkar, tultade omkring i så kallade kaidangku, färgglada byxor som är helt öppna i grenen och som tillåter dem att uträtta sina behov på öppna platser. I takt med den snabbt växande ekonomin och en förbättrad levnadsstandard för Kinas 1,3 miljarder invånare förändras trenderna. I dag är varuhusens hyllor, framför allt i städerna, fyllda till brädden med engångsblöjor, av både inhemska som importerade internationella märken. ettbarnspolitiken har lett till att familjerna numera lägger ner en avsevärd del av sin inkomst på sitt enda barn. I tätorterna visar den officiella statistiken att pengarna man spenderar på barnet utgör 30 procent av de totala utgifterna för familjen (och i den ingår ofta både mor- och farföräldrar).
Elina Li Lihua bor i Shanghai och har dottern Joanne Yang, som är 2 år. Elina berättar att användandet av blöjor delar dagens föräldrageneration: Många äldre föräldrar föredrar tygblöjor eftersom de menar att de är bekvämare för barnen. De yngre däremot väljer helst engångsblöjor eftersom de är mycket mer lätthanterliga. Ibland leder blöjfrågan till gräl mellan generationerna, säger Elina Li Lihua som själv köper engångsblöjor. hade dottern blöjor både dag och natt. Efter ett började hon pottränas, och i dag säger Joanne till när hon behöver gå på pottan och därför räcker det med blöjor på natten. Hemma i min provins använder man mest inhemska märken eftersom de är billigare, men i Shanghai köper de flesta jag känner internationella märken om de har råd. De är oftast av bättre kvalitet och irriterar huden mindre, säger Elina Li Lihua. Användningen av blöjor i Kina skiljer sig från Europas. I allmänhet kontrollerar de kinesiska mödrarna blöjan mer regelbundet och byter den oftast varje gång barnet kissat. Därför spelar absorptionsförmågan mindre roll när man väljer blöjor, medan hudvänlighet och att den känns bekväm är desto viktigare. Blöjförbrukningen vintertid är ganska hög upp till tio om dagen men under sommartid används de oftast bara under natten eller när man går ut.
världens konsumtion n
konsumtionen under det här millenniets första decennium kom att handla mycket om amerikansk bostadskonsumtion med i huvudsak lånade pengar, så har finanskrisen skapat helt andra förutsättningar för konsumentvaruinriktade företag. De närmaste tio åren kommer sannolikt att bli de mest omvälvande på 50 år. De ekonomiska och finansiella förutsättningarna har inte bara ändrats radikalt utan det handlar också om en snabb framväxt av nya marknader, större miljömedvetenhet och ett nytt politiskt klimat. På kort sikt är det givetvis spåren av finanskrisen som kommer att prägla våra konsumtionsmönster. Vi har redan sett nya förhållningssätt i USA med människor som är betydligt mer försiktiga än tidigare exempelvis minskade julhandeln i fjol för andra året i rad. Många hävdar att andra länders konsumenter ska kunna ta över stafettpinnen, men den amerikanska konsumenten förblir, i alla fall på kort sikt, den överlägset viktigaste motorn för världsekonomin. OECD:s(Organisation for Economic Co-operation and Development) chefekonom Jørgen Elmeskov lyfter fram flera förklaringar till att USA:s och västvärldens konsumtion har backat under de senaste åren. Hushållen har lägre förmögenhet eftersom bostadspriserna sjunkit och till den ökande konsumtionen är de snabbväxande ekonomierna i framför allt Asien. Den trenden tror Jørgen Elmeskov lär fortsätta och stärkas framöver. Han menar också att de här ländernas betydelse som konsumtionsmotor växer i snabb takt men påpekar samtidigt att man måste vara försiktig när effekten på världsekonomin i stort ska beräknas. De gamla industriländerna är fortfarande överlägset störst när det gäller den privata konsumtionens bidrag till världstillväxten. I de här nya, snabbväxande och befolkningsbörsen varit svag. Hushållen har känt sig mindre rika och i stället ökat sitt sparande. Samtidigt har bankerna dragit i bromsen för nya lån och förlängning av gamla krediter. faktorer som i den här konjunkturnedgången slagit extra hårt på grund av finanskrisens härjningar men också för att sparandet legat på exceptionellt låga nivåer under många år. Sen har ju konsumtionen normaliserats nu när många människor saknar jobb och inkomsterna är sämre, fortsätter Jørgen Elemskov. OECD räknar i sin senaste prognos med att mycket av anpassningen av sparandet är avklarad och att konsumtionen bland OECD-länderna därför kan ta försiktig fart under det här året. Men Jørgen Elmeskov erkänner att även den prognosen är osäker. Det beror ju i hög grad på om folk känner sig bekväma med återuppbyggnaden av sin ekonomi och att det inte kommer några bakslag. Vi hade exempelvis räknat med ett större prisfall på bostäder, så frågan är om den prisuppgång eller den prisstabilisering på bostadsmarknaden som skett på viktiga marknader som USA och Storbritannien är uthållig. Dessutom är hushållen numera väldigt priskänsliga framför allt när det gäller större inköp, något som företagen måste vara uppmärksamma på. Ytterligare skäl till försiktighet är fortsatt hög arbetslöshet, svag inkomstutveckling samt att de ekonomisk-politiska stimulanser som hållit uppe konsumtionen under de senaste åren kommer att försvinna. Ett mer troligt scenario är att den ekonomiska politiken kommer att stramas åt när räntor höjs och stater tvingas börja spara för att få ner budgetunderskotten. Bostadsbyggandet lär inte heller nå 00-talets nivåer på decennier eftersom det fortfarande finns ett överutbud av förhållandevis billiga bostäder på många viktiga marknader. Däremot ligger bilförsäljningen i västvärlden numera lågt i förhållande till den långsiktiga trenden så där finns hopp om en återgång till mer normala förhållanden under de kommande åren.
rika länderna är dessutom konsumtionen en betydligt mindre andel av BNP än i OECD-blocket så det är alldeles för tidigt att räkna med att de på egen hand ska kunna lyfta världsekonomin. På lite längre sikt är han dock mer hoppfull. Den kanske viktigaste åtgärden som kan genomföras är att börja bygga ut trygghetssystemen, som sjukvård och pensioner, i de här länderna. Idag tvingas människorna ha ett mycket högt säkerhetssparande. Med bättre trygghetssystem skulle konsumtionen kunna få en rejäl skjuts. Utvecklingen är på väg dit, även om det sker i små och försiktiga steg. I dagsläget är dessa ekonomier för små och för exportinriktade för att kompensera västvärldens bortfall fullt ut. Men på längre sikt är det dock tveklöst här som vi får se den stora konsumtionstillväxten. som väntas påverka den privata konsumtionen, framför allt på lite längre sikt, är energi- och miljöfrågan. För även om Köpenhamns mötet av de allra flesta bedömare ansågs som ett stort misslyckande så fortsätter kraven på mindre utsläpp. Något som i förlängningen betyder att energiförbrukningen måste ner. Människors miljömedvetenhet växer också och årets kalla vinter i Europa har varit en nyttig påminnelse om att billig energi numera är ett minne blott. Högre energipriser och kraven på utsläppsminskningar kommer definitivt att påverka konsumtionen på lite sikt. Men troligen kommer det att i högre grad påverka konsumtionsmönster snarare än nivån på konsumtionen. Efterfrågan på energisnåla produkter kommer att öka i takt med att priserna på energikrävande produkter fortsätter att stiga. Det ser vi redan idag. Det som företagen inte gör på frivillig basis kommer dessutom så småningom att tvingas på dem av politikerna. När det gäller det ökande miljömedvetandets effekt på konsumtionen är OECD:s chefekonom mer osäker. Det är mycket svårt att se vilka effekter miljötänkandet har haft på den totala konsumtionen. Vi kan ännu inte se något nytt mönster i form av exempelvis mer närproducerade varor eller helt nya varugrupper, avslutar Jørgen Elmeskov.
Kaktusen Aloe veras gel är känd för sina hudvårdande egenskaper. Men vilken nytta kan Aloe vera egentligen göra i en binda, ett trosskydd eller i en lättinkontinesprodukt? aloe vera finns i mängder av produkter, som hudkrämer, läppbalsam, juicer, som shots för magen och i tandkräm så varför skulle det inte också finnas i en binda, ett trosskydd eller en lätt inkontinensprodukt? Aloe vera är vanligt i hudkrämer på grund av sina hudvårdande egenskaper, det är bland annat känt för att använd as för brännskador, då det är otroligt effektivt. För vår del är det naturligt att använda Aloe vera eftersom våra produkter sitter tätt intill huden, säger Annika Hermenius, Technical Product Manager på SCA i Göteborg. läkande effekter har nästan mytiska proportioner, de engelska namnen burn plant, first aid plant, medicine plant eller miracle plant vittnar om det. Det är de blågrågröna långa spetsiga bladen som är eftertraktade, eller snarare den gel som finns inne i bladen. De snittas så att gelen kan rinna, eller pressas ut och den är faktiskt färdig att användas som den är. Här finns över 150 olika verksamma ämnen, som vitaminer, mineraler, aminosyror, enzymer, mono- och polysackarider, steoroler samt antrakinoner som lignin, saponiner, salicylsyra. Det är samverkan mellan ämnena som gör Aloe verans gel så eftertraktad. Bland annat gör lignin att ämnet tas upp av huden, saponiner har rengörande egenskaper och salicylsyra är smärtstillande och minskar inflammationer. Annika Hermenius och European Assortment Manager Nils Ostlin berättar att syftet med Aloe vera i intimprodukter är att skapa bättre komfort. Det är meningen att den ska minska påverkan som exempelvis bindan har på kroppen. Det är en känslig del av kroppen som under de dagar bindan används utsätts för en mekanisk nötning, vilket vi vill undvika i möjligaste mån, förklarar Nils Ostlin. Han säger att Aloe vera i en binda inte tas upp av kroppen hos användaren, det ersätter inte en salva eller liknande, utan det påverkar bindans ytskikt och skapar en skönare känsla. Just komfort och passform är A och O när man utvecklar en binda. Bindorna finns i olika storlekar, är kroppsformade eller icke kroppsform ade, med vingar eller utan. Allt för att varje användare ska hitta den variant som passar dem bäst. Det är den stora utmaningen eftersom varje kvinna är unik. Passformen är också kopplad till vad du har för kläder och till olika situationer. De ska fungera lika bra på mötet som på spinningpasset, säger Annika Hermenius. Annika Hermenius berättar att Aloe vera är så populärt som ingrediens i produkter att det finns home partyn, likt Tupperware-partyn, där olika produkter med Aloe vera säljs. Hon förklarar också att det finns kulturella skillnader i användandet, där exempelvis Ryssland är stora anhängare av Aloe vera. Personer som väljer produkter med Aloe vera, som lotion och juice, väljer ofta andra produkter som också innehåller Aloe vera, säger hon. av ett skalmaterial som består av en polyethylenefilm. Överst finns ett tygliknande plastmaterial som är gjort av tunna fibrer och däremellan finns olika typer av absorberande material SCA har cellulosabaserad fluffmassa och superabsorbenter. Aloe vera tillsätts på ytmaterialet i det som kallas för vätmedel och som sprutas på efter att fibrerna spunnits. Metoden att tillsätta ett additiv i tillverkningsprocessen är enkel, den största utmaningen med en tillsats är själva produktsäkerheten. Det innebär att det material vi släpper på marknaden får absolut under inga omständigheter skapa irritation, allergier eller besvär för konsumenten. Bara för att det är naturliga material kan man inte applicera dem hur som helst på en produkt, säger Annika Hermenius.
/Z]S ds`o w` S\ YOYbca a][ PZW`! [SbS` V U W Y`cYdwfb T]`[ `c\b # Q[ /Z]S ds`o\a c`a^`c\u b`]a do`o T`y\ ][`yrs\o `c\b @ RO VOdSb ]QV \]`R ab`o /T`WYO SdS\bcSZZb ;SRSZVOda][`yRS\O ]QV 9O\O`WS O`\O [S\ awys`b w` Obb ^ZO\bO\ WROU T `SY][[S` PyRS dwzr ]QV ]RZOR W /[S`WYO ]QV DwabW\RWS\ /T`WYO ]QV /aws\ >ZOab YcZ]` Uy` W\ W S\ Sfb`cRS` A>7<<3@3B <w` YcZ]`\O a][ \c w` S\ À gbo\rs ^ZOab[OaaO b`gqya US\][ S\ ^ZObbO [SR bcas\boza VyZ ayo^oa PS`\ 3FB@C23@ 6w` bwzzawbba dw`[s T ` Obb a[wzbo YcZ]`\O AY`cdS\ T ` YcZ]`\O T`O[yb Xc Zw\U`S T`O[ W Sfb`cRS`\ RSab] [W\R`S PZW` PZO RS\ ^y ay`cds\ ]QV Sbb b`gqy c^^aby` 9cZ]`\O a[wzba US\][ dw`[s ]QV b`gqy 4@/; 0/9 BgUZWY\O\RS gbaywyb 2`w\S`W\UaZOUS` 1SZZcZ]aO [SR ac^s`opa]`ps\bs` A^w``aYWYb a][ O\ROa 4WfS`W\UaZW[ >O^^S`aS[aO a][ aygrro` YZWab`Sb D7@/< 4WP`S`\O RWab`WPcS`Oa Xw[b ^y S\ ab]` `]bs `O\RS RcY dw`o\ AB@3B167<5 9gZZcTbS\ a][ YgZS` [OaaO\ a][ Y][ [S` cb c` a^w\\s`sbbs\ O\dw\Ra ao[ bwrwub T ` Obb R`O cb PS`\ 4WP`S`\O ab`wqya ]QV PZyaSa ^y [SR YgZZcTb T ` Obb RS W\bS ayo T]`bawbbO a[wzbo cbo\ Ty S\ TOab T]`[ 2S R`Oa cb ]QV YgZa W ao[[o absu T ` Obb PZW # [WY`] [SbS` # bcas\rsza [WZZW[SbS` 9/:/<23@ 3TbS` YOZO\R`S`W\US\ bwzz awbba /Z]S ds`o\ SZZS` O\R`O ORRWbWd 2Sb ays` US\][ S\ PSab`gY\W\U Od dwds\ E7<27<5 2Sb Tw`RWUO [ObS`WOZSb `czzoa c^^ ^y S\ `czzs a][ asro\ ayw`a \S` bwzz `wbb RW[S\aW]\S` I K A6/>3 A1/!
3 frågor till ekonomiska Tryckpapper blir den största utmaningen. Vi har varit framgångsrika krisen under 2009 lyckades SCA Forest Products uppnå ett starkt resultat och få ett starkare cash flow. Ulf dukter även på en svag marknad, och med att utveckla efterfrågade pro- Larsson, vd för SCA Forest Products, berättar om förväntningar, utma- kommer också att fortsätta övergång- det arbetet kommer att fortsätta. Vi ningar och strategier för de närmaste åren och framtiden på längre en mot fler mervärdesprodukter. sikt. Utsikterna för 2010 ser relativt positiva ut för pappersmassa och trävaruprodukter eftersom leverantörerna lyckats minska produktionen i takt med den minskade efterfrågan. Tryckpapper har en stor överkapacitet, och hur de långsiktiga trenderna kommer att se ut är osäkert efter den kraftiga nedgången på grund av recessionen. Tillväxten är störst i Asien och Sydamerika, medan produktionskapaciteten finns i Europa och Nordamerika. På kort sikt kommer vi att fortsätta att arbeta med kostnader, produktivitet och cash flow inom alla affärsverksamheter. Vi kommer att skärpa vårt strategiska fokus kring energi. Efterfrågan på förnybar energi kommer med all säkerhet att öka, och viljan att övergå till miljövänlig teknik förväntas förbli stark. Vi kommer att fortsätta utveckla hanteringen av SCAs skogar för att öka produktionen av biomassa, samtidigt som vi fortsätter satsningen på träproduktion och biologisk mångfald.