BUDGET 2014 OCH PLANÅR 2015-2016 AISAB AMBULANSSJUKVÅRDEN I STORSTOCKHOLM AB



Relevanta dokument
Prehospital vård. översiktliga fakta

Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 8/2013 Prehospital vård vårdkedjans första insats

ÅRSREDOVISNING för. Ambulanssjukvården i Storstockholm AB

Förslag till Mål och Inriktningar för Ambulanssjukvården Halland 2013.

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Verksamhetsplan HSF 2014

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Dnr NSC Enheten för prehospital vård i Östergötland Verksamhetsplan 2014

Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Tilläggsavtal med SOS Alarm Sverige AB avseende prioritering och dirigering av prehospitala enheter

till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag till yttrande.

Kvalitetsbokslut. År 2013 AISAB AMBULANSSJUKVÅRDEN I STORSTOCKHOLM AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Anmälan av slutlig budget 2017 för Stockholms läns landsting

Lämnande av villkorat aktieägartillskott till Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB)

Stockholms läns landsting. Tertialrapport april 2018, Landstingshuset i Stockholm AB. Org.nr Styrelsen.

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Bilaga N Kvalitetsbokslut År 2012 AISAB B/

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse

Balanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137

Skrivelse av Gunilla Roxby Cromvall (V) om arbetsmiljön i hälso- och sjukvården 6 LS

Stockholmsvården i korthet

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

FÖRSLAG 2016:102 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Anmälan av slutlig budget 2017 för Stockholms läns landsting

ÅRSREDOVISNING för. Ambulanssjukvården i Storstockholm AB

Detaljbudget 2017 Alingsås lasarett. 1. Sammanfattning. Sida 1(8)

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

15 Yttrande över motion 2018:33 av Jonas Lindberg (V) om betald vidareutbildning till specialistsjuksköterska inom samtliga områden HSN

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

Miljöpolicy Miljöpolicy

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden; Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

Utdrag ur AFFÄRSPLAN 2016 Doknr: LOC rev Sida 1 (6) Kvalitetsmål 2016

Vårbokslut Miljöskyddsnämnden

Personalpolicy. Laholms kommun

Principer för vårdgivares kostnadsansvar för läkemedel, hjälpmedel och medicinsk service

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning

Redovisning av åtgärder med anledning av medarbetarundersökningen genomförd 2017

Budget- och verksamhetsplan 2014

Personalpolitiskt Program

Patientsäkerhetskultur - Handlingsplan

Verksamhetsplan Vård och omsorg i egen regi

I OC U m.,,)i~den FÖR VÅRDEN

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

SKRIVELSE LS Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

Verksamhetsplan 2014

Personalpolitiskt program

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy Verkställande direktör

UTKAST. Detaljbudget Patientnämnderna. Beslutsunderlag Patientnämnderna

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Skadekontot. Budgetdokument Skadekonto. Innehållsförteckning

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan för 2019 VON 2018/ Antagen av nämnden den 17 januari 2019.

Innehållsförteckning

Personalpolitiskt program

Patientsäkerhetsberättelse

Varför behövs personalstrategin? Vad är en personalstrategi? Vision för personalarbetet. Uppföljnings- och mätmetoder. Politisk målsättning

Kompetensförsörjningsplan på 3-5 års sikt för Östermalms stadsdelsförvaltning

Patientsäkerhetsberättelse 2011 för Lingberga, verksamhetsår 2010, Carema Care

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Månadsrapport SEPTEMBER

Patientsäkerhetsberättelse

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål

Detaljbudget Kultur i Väst. Kultur i Väst

Månadsrapport per juli 2018 för landstingsstyrelsens förvaltning

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

Granskning av Delårsrapport

Skadekontot Budget 2007 samt planering för åren

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015

Samma krav gäller som för ISO 14001

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Svar på revisionsrapport Granskning av avvikelsehantering Region Kronoberg

EN AV SVERIGES BÄSTA FASTIGHETSFÖRVALTARE 2020

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Patientsäkerhetsberättelse Colosseum Sverige (2013) 1 mars (6)

Personalpolicy för Laholms kommun

Likabehandlingsplan

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i årsredovisningen 2013

Personalpolicy. Utgångspunkter. Ägarutskottet

Driftnämnden Hallands sjukhus inriktningsdokument 2014 för Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik (AMD)

Anmälan av nämnders och styrelsers lokala budgetar för år 2012

Budget 2014 Landstingets kansli

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Jämställdhetsplan 2010 för

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program

Transkript:

BUDGET 2014 OCH PLANÅR 2015-2016 AISAB AMBULANSSJUKVÅRDEN I STORSTOCKHOLM AB AISAB Budget 2014 och planår 2015-2016 1 (19)

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 3 3 Ekonomi... 3 3.1 Ekonomiskt utgångsläge... 4 3.2 Antaganden i budget... 4 3.3 Resultatbudget... 5 3.4 Intäkter... 5 3.5 Kostnader... 5 3.6 Produktivitet och effektivitet... 6 3.7 Balansbudget... 6 3.8 Investeringar... 7 4 Styrning... 7 4.1 Styrning inom styrelse... 7 4.2 Mål och strategier 2014-2016... 7 4.3 Tillgänglighet och kvalitet... 9 5 Verksamhet... 12 5.1 Verksamhetsidé och vision... 12 5.2 Verksamhetens omfattning och innehåll... 12 5.3 Verksamhetsförändringar... 12 6 Styrelsen som arbetsgivare... 13 7 Hållbar utveckling... 16 7.1 Mål... 16 8 Möjligheter och risker... 18 9 Övrigt... 19 AISAB Budget 2014 och planår 2015-2016 2 (19)

1 Sammanfattning Ledningen för AISAB överlämnar härmed förslag till slutlig budget för år 2014 och plan för åren 2015-2016. Budgeten för AISAB redovisar en ekonomi i balans med en verksamhet som uppfyller de mål och direktiv som landstingsfullmäktige och ägare fastställt i Mål och budget för år 2014 samt generella och specifika ägardirektiv. Budgeten för 2014 har upprättats med utgångspunkt från att omfattning och inriktning av verksamheten är densamma som år 2013. En ny avtalsperiod startade den 1 februari 2012 och verksamheten går under året in i det tredje avtalsåret. Avtalet löper på fem år med möjlighet till två års förlängning. Budgetramen är baserad på de avtalsenliga ersättningarna från beställaren. AISABs resultat på +700 tkr är budgeterat utifrån landstingsfullmäktiges direktiv för budget 2014. I budgeten har antagits att indexjusteringen av ersättningen enligt huvudavtalet nästa avtalsår uppgår till 2 % från maj, dvs 1,5 % på helår. Kostnadsökningarna har också beräknats till 1,5 % räknat på helår. I enlighet med gällande avtal omfattar budgeten driften av 26 akutambulanser inklusive en intensivvårdsambulans, samt en utomlänsambulans och två enheter för transport av avlidna. Samtliga ambulanser är bemannade som akutambulanser, dvs med en ambulanssjukvårdare och en specialistsjuksköterska. 2 Inledning Budgeten för 2014 och planen för åren 2015-1016 förutsätter oförändrade redovisningsprinciper i enlighet vad som gäller inom Stockholms läns landsting. Resultatet redovisas före bokslutsdispositioner, vilket innebär att eventuellt lämnande av koncernbidrag inte beaktats. 3 Ekonomi Verksamhetens omfattning har år 2013 utökats med tre ambulansenheter inom ramen för avtalet från februari 2012. Ambulansverksamheten i länet kommer att utökas med ytterligare tre enheter men beslut har ännu inte fattats om var i länet utökningen kommer att ske. Målet för AISAB är att fortsätta anpassa verksamheten till de ökade kraven på kvalitet och ekonomisk effektivitet. AISAB Budget 2014 och planår 2015-2016 3 (19)

3.1 Ekonomiskt utgångsläge AISAB redovisade i årsbokslutet för 2012 ett resultat på 1,2 Mkr vilket innebär en ekonomi i balans och att landstingets resultatkrav på 0,7 Mkr uppfylldes. Under 2013 har verksamheten utökats med tre enheter och mot ersättning från beställaren enligt tilläggsavtal som regleras av 2012 års avtal. Den utökade verksamheten och den ökade rörligheten i ambulansverksamheten har lett till ett kraftigt ökat rekryteringsbehov. Eftersom utbildningen av ambulanssjukvårdare är otillräcklig måste personalbehovet täckas genom rekrytering av sjuksköterskor. Bristen på personal överhuvudtaget inom verksamheten har inneburit att personalkostnaderna ökat mer än avtalsenliga löneökningar. Investeringsvolymen i AISAB har ökats för att klara den utökade verksamheten och en ny intensivvårdsambulans har levererats i september 2013. Sammantaget innebär detta ett ökat finansieringsbehov och AISAB kommer att behöva ta upp lån under hösten 2013. 3.2 Antaganden i budget Budgeten för 2014 innebär utökning med tre ambulansenheter i jämförelse med budget 2013. Detta återspeglas i kostnadsökningar för personal och övriga verksamhetskostnader. Mest ökar dock de finansiella kostnaderna. AISAB Budget 2014 och planår 2015-2016 4 (19)

3.3 Resultatbudget I nedanstående tabell redovisas AISABs resultaträkning för budget 2014 med jämförelser med tidigare år. Resultaträkning Mkr BU1412 (Controller) BU1312 (Controller) AC1212 (Controller) Förändring BU14/BU13 Förändring BU14/AC12 Sålda primärtjänster ambulansverksamhet 187,7 169,2 164,7 11% 14% Sålda primärtjänster transport av avlidna 8,6 8,4 8,2 2% 5% Övriga intäkter 0,1 0,1 6,1 0% -98% S:a Verksamhetens intäkter 196,4 177,7 179,0 11% 10% - Varav internt SLL 196,3 177,6 174,1 11% 13% Personalkostnader -146,0-132,2-135,0 10% 8% Övriga kostnader -39,7-36,0-34,4 10% 15% S:a Verksamhetens kostnader -185,7-168,2-169,4 10% 10% - Varav internt SLL -9,7-7,1-7,2 37% 35% Avskrivningar -9,4-8,3-6,0 13% 57% Finansnetto -0,6-0,5-2,4 20% -75% Årets Resultat 0,7 0,7 1,2 0% -42% 3.4 Intäkter Intäkterna enligt ambulansavtalet ökar kraftigt framför allt p g a den successiva utökningen. År 2013 utökades ambulansverksamheten med tre enheter. Aviserade utökningar 2014 har inte beaktats eftersom beslut inte tagits om placering av enheterna. I budgeten för 2014 antas ersättningen enligt huvudavtalet uppindexeras med 2 procent från den 1 maj. (År 2012 var index 2,7 procent.) 3.5 Kostnader Personalkostnaderna ökar med ovan nämnda utökning av verksamheten. De årliga utökningarna har nu också ställt krav på anpassning av gemensamma funktioner och administration, såsom verksamhetsuppföljning, rekrytering och bemanning. Bland de kostnader som ökar kan nämnas IT-, tele- och lokalkostnader. Personal Lönerörelsen år 2012 uppgick till ca 2,7 procent. Under 2013 har löneglidningen varit högre än tidigare dels beroende på den ökade personalomsättningen, dels beroende att bristen på ambulanssjukvårdare inneburit att AISAB varit tvungna att anställa sjuksköterskor. Personalstyrkan beräknas öka med drygt 6 procent eller 15 helårsarbetare jämfört med 2012 till följd av utökningarna av verksamheten. FÖRÄNDRING AV ANTAL HELÅRSARBETEN (närvaro- och frånvarotid exkl extratid) BU 2013 BU 2014 BU 2015 BU 2016 Totalt antal helårsarbeten 245 260 260 260 - varav utökad verksamhet 15 AISAB Budget 2014 och planår 2015-2016 5 (19)

Övriga kostnadsslag, avskrivningar och finansnetto Övriga kostnader ökar också till följd av utökningarna av verksamheten. Fler ambulansenheter och uppdrag medför högre fordons- och patientrelaterade kostnader. Hyrorna har ökat eftersom fler garageplatser behövs och huvudkontorets lokaler har utökats. Avskrivningarna ökar kraftigt med den ökande investeringsvolymen. Inköpet 2013 av en ny intensivvårdsambulans med utrustning är en stor post i ökningen. Fordonsparken har utökats med en årlig reinvestering på sex fordon i stället för fyra. Den utökade verksamheten (2013 tre nya enheter) kräver initialt en utökning. Likviditeten har successivt försämrats och AISAB kommer under hösten behöva ta upp lån för att klara investeringen i intensivvårdsambulansen, vilket sammantaget medför ett försämrat finansnetto. 3.6 Produktivitet och effektivitet AISAB arbetar ständigt med effektivisering av arbetstiden och ett bättre resursutnyttjande i verksamheten. Ramarna för avtalen med beställaren kräver effektivisering av driften eftersom investeringsvolymerna ökar och därmed kapitalkostnaderna som belastar resultatet. Inom Transport av avlidna utgör endast 80 procent av ersättningen grund för indexuppräkning. Miljökraven på fordonen ökar under avtalsperioden, vilket kräver en högre reinvesteringstakt och mer kostsamma tekniska lösningar utan kompensation i avtalsersättningen. AISAB satsar också på forskning och utveckling inom det prehospitala området utan särskild kompensation i avtalet. 3.7 Balansbudget Balansräkning Mkr BU1412 (Lokalt ek.syst.) BU1312 (Lokalt ek.syst.) AC1212 (Controller) Förändring BU14/BU13 Förändring BU14/AC12 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 30,6 28,5 20,8 7% 47% Omsättningstillgångar 32,0 24,0 37,0 33% -14% - varav kassa bank 12,6 6,7 19,8 88% -36% SUMMA TILLGÅNGAR 62,6 52,5 57,8 19% 8% EGET KAPITAL Eget kapital 14,5 14,0 13,8 4% 5% - varav årets resultat 0,7 0,7 1,2 0% -42% Avsättningar 15,3 11,5 11,7 33% 31% SKULDER #DIVISION/0! #DIVISION/0! Långfristiga skulder 2,4 3,0-20% #DIVISION/0! Kortfristiga skulder 30,4 24,0 32,3 27% -6% SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 62,6 52,5 57,8 19% 8% Anläggningstillgångarnas värde ökar med den ökande investeringsvolymen. Nya investeringar överstiger avskrivningarna på befintliga fordon och utrustning. År 2013 har en ny intensivvårdsambulans köpts in, vilket påverkar balansvärdet kraftigt. Även omsättningstillgångarnas värde ökar. Faktureringen gentemot beställaren ökar med den AISAB Budget 2014 och planår 2015-2016 6 (19)

avtalsmässiga ersättningen. Det egna kapitalet beräknas vara i stort sett oförändrat. Pensionsavsättningarna fortsätter att öka med växande personalstyrka och framför allt den sänkning av diskonteringsräntan som beslutades 2013. En sänkning av räntan har aviserats men det finns ännu inte några beräkningar på den effekten. 3.8 Investeringar Nedanstående tabell redovisar budgeterade investeringar. Fordonsinvesteringarna baseras på en årlig volym om sex ambulansfordon. Investeringar Mkr BU 2013 BU 2014 Fordon 13,5 8,2 8,2 8,2 8,2 8,2 Maskiner / Inventarier / IT 1,3 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 Ombyggnation externt förhyrda lokaler 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Totalt investeringar 15,2 10,2 10,2 10,2 10,2 10,2 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 4 Styrning 4.1 Styrning inom styrelse AISABs styrelse har tagit beslut om arbetsordning för det egna arbetet, VD-instruktion och delegationsordning för organisationen. VD ansvarar för den löpande verksamheten inom gällande budgetram och tar beslut om investeringar upp till 0,5 mkr. Större investeringar och större förändringar i verksamheten beslutar styrelsen om. AISABs verksamhet omfattas av avtal med beställaren. I avtalet bestäms hur många enheter som ska finnas och var de placeras geografiskt. Avtalet stipulerar också beredskapstiden och kompetensen hos den personal som bemannar enheterna. Vidare finns i avtalet uppsatta mål för tillgänglighet och startintervall som vid brist i måluppfyllelse är förenat med vite. 4.2 Mål och strategier 2014-2016 De långsiktiga målen för landstinget är: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården En ekonomi i balans För att nå de långsiktiga målen har fyra huvudstrategier fastställts av landstinget. Styrning Tydliga mål och uppdrag som bygger på förtroende och ansvar. Effektivitet Fokus på ständiga förbättringar, forskning och utveckling för att förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet. Utveckling Fokus på ständiga förbättringar samt forskning och utveckling för ökad kvalitet, säkerhet och konkurrenskraft. Dialog Rak och tydlig dialog för att skapa delaktighet och förtroende. För att styra verksamheterna i riktning mot de prioriterade långsiktiga målen finns fastställda kortsiktiga mål. AISAB Budget 2014 och planår 2015-2016 7 (19)

Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. - Nöjda medborgare - Nöjda patienter - Likvärdig behandling av alla invånare En ekonomi i balans. - En ledande tillväxtregion - God ekonomisk hushållning - Stolta medarbetare - Hållbar miljö Akut omhändertagande är en av vårdens allra mest angelägna uppgifter. Ambulanssjukvården är en av hälso- och sjukvårdens viktigaste verksamheter i omhändertagandet av akut sjuka och skadade patienter. Samhället förväntar sig att ambulanssjukvården ska fungera dygnet runt året om. Vården ska vara säker, kunskaps- och evidensbaserad och effektiv och ges med patientens perspektiv i första hand. Att balansera dimensionering och effektivitet av ambulanssjukvård är en av Stockholms läns landstings viktigaste uppgifter. Antalet ambulansuppdrag har ökat markant de senaste åren. Landstinget har fattat beslut om att utöka ambulanssjukvården med tio nya ambulansenheter under 2013-2014. Tre av dessa enheter kommer att tas i drift under 2014. Ambulanssjukvården i Stockholms län ska vara en nationell förebild för den utveckling som sker inom svensk ambulanssjukvård. Några exempel är utveckling av informations- och kommunikationsteknik, miljöarbete och nära samarbeten med akademier. Forskning möjliggör nya diagnostiska metoder, nya behandlingar och nya rutiner. Med länets stora befolkning ges goda möjligheter att genom forskning generera ny kunskap som avspeglas i en förbättrad ambulanssjukvård. Under 2014 kommer AISAB fortsätta utvecklingen av Akademisk ambulans. Syftet med Akademisk ambulans är att stärka klinisk patientnära forskning, utbildning och utveckling. Öka kvalitén på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt att skapa förutsättningar för ett verksamhetsintegrerat lärande. Att säkerställa utvecklingen av den kliniska fort- och vidareutbildningen för verksam personal och stärka den akademiska närvaron inom ambulansverksamheten. Landstinget och ambulanssjukvården är utpräglade kunskapsorganisationer med en ständigt pågående utveckling i verksamhetens olika delar. Medarbetarna är en viktig del i en kvalificerad ambulanssjukvård. Det medför ett stort ansvar för verksamheten att stimulera och ge möjlighet till utveckling inom yrket. Verksamheten måste gå mot en mer tydlig sjukvårdskultur. Det innebär att AISAB måste fortsätta stimulera vårdkulturen i verksamheten att gå från att vara en transportorganisation till högkvalificerad ambulanssjukvård. Inom sjukvården pågår ett ständigt förändringsarbete med optimala behandlingsmetoder och vårdflöden. Ambulanssjukvården ansvarar för den initiala delen i sjukvården och patienterna fortsätter nästan alltid in i övriga vårdprocesser. Effektivt resursutnyttjande kräver att patienten så tidigt som möjligt kommer till rätt vårdnivå. Ambulanssjukvårdens livsviktiga roll i omhändertagandet av akut sjuka och skadade patienter innebär att verksamheten blir en allt mer integrerad del av hälso- och sjukvården och kommer att få en ökad betydelse och påverkan på hela sjukvårdsstrukturen. Inom ramen för arbetet med Framtidsplanen för hälso- och AISAB Budget 2014 och planår 2015-2016 8 (19)

sjukvården pågår ett utvecklingsarbete med syfte att utveckla strukturen för det akuta omhändertagandet. Den prehospitala akutsjukvården har en central roll i en väl fungerande vårdkedja. Under 2014 fortsätter utvecklingen av ambulanssjukvården med inriktningen mot ökad andel direktintag till geriatrik, närakut och andra alternativa vårdenheter, samt utveckling av direktintag på avdelning på akutsjukhus. AISAB ansvarar länets intensivvårdsambulans som är en av få enheter i landet som är specialutrustad för att transportera patienter med särskilt vårdbehov mellan vårdenheter. Enheten är en viktig resurs för transporter med intensivvårdspatienter i den framtida hälso- och sjukvårdsstrukturen. AISAB har upphandlat ett nytt intensivvårdsfordon som levereras i månadskiftet september 2013. Miljömålen i AISAB utgår från landstingets Miljöutmaning 2016. AISAB arbetar med miljömål enligt SLLs specifikationsdokument, men AISAB har även valt att arbeta med andra miljömål som enligt miljöutredningar och dess aspekter är betydande för verksamheten. AISAB arbetar med följande målområden inom miljö, nämligen Hälsofrämjande Klimat Resursförbrukning Transporter är AISABs mest betydandet miljöaspekt. Under 2012 köpte AISAB sex stycken nya ambulansfordon. Målet är att hålla investeringstakten med sex nya fordon per år för att förnya fordonparken. Bland annat kommer fordon som drivs med biogasmotor köpas in. Målet för 2014 är att 40 % av drivmedlen ska vara förnyelsebart. Under kommande år har AISAB intentionen att starta ett projekt med att utveckla en ambulans som drivs med el. Andra satsningar är minskad läkemedelskassaktion, kompetensutveckling i miljöfrågor och inköpsrutiner. 4.3 Tillgänglighet och kvalitet Här kommenteras, i tillämpliga delar, de av landstingsfullmäktige beslutade målen och dess indikatorer. Utgångspunkten är den inrapportering som sker i bilaga 5 Mål och indikatorer. Arbetet med att uppnå de av landstingsfullmäktige beslutade mål och indikatorer ska beskrivas. Ledningssystem AISAB har ett integrerat kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöledningssystem, certifierat enligt ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001 samt enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2001:1. Leverantör av revisorstjänst är BMG TRADA Certifiering AB. Avtalet gäller till 2015. Revisionsrapporterna för 2012 och 2013 föreslår förbättringsområden för utveckling av verksamheten. Exempel på områden för utveckling är säkerhet, riskhantering, processer och målstyrning. Områdena hanteras/målsätts i tidsintervallet 2012-2016. Ledning och styrning Ledning och styrning sker genom principen planera, genomföra, utvärdera och förbättra. ISOcertifieringen medför att AISAB tar ett mer omfattande ansvar för att fånga upp våra kunders behov, krav och förväntningar. AISAB följer kontinuerligt upp olika kvalitetsmått för AISAB Budget 2014 och planår 2015-2016 9 (19)

förbättrade resultat. Utgångspunkt för förbättringsarbetet är interna och externa synpunkter och avvikelser men också resultat av olika kvalitetsparametrar i verksamheten. Detta avser exempelvis områdena startintervall, tillgänglighet och bemötande. Kvalitetsparametrar Startintervall är tiden mellan utlarmning och starttid (kvittens). Det generella målet, som är belagt med vite, är att 97 % av startintervallen skall utföras inom 90 (prio 1) respektive 180 sekunder (prio 2 och 3). AISAB vidtar kontinuerligt åtgärder för att förbättra tiden för startintervall för att ligga i nivå med aktuellt mål. Målet för 2014 är att inte understiga 97 %. Tillgänglighet avser den tid som AISABs ambulanser varit tillgängliga under avtalad beredskapstid. Under 2012 var resultatet 99,76 %. Målet för tillgänglighet är till 99,7 % och mätvärdet är kopplat till ett vite. Resultatet uppfylldes genom olika åtgärder som t ex gemensamma packplaner, kompletta reservfordon, ett fokus på personalsamordning, uppföljning av varje enskild avställning och en dialog med den enskilde medarbetaren. Målet för 2014 är att inte understiga 99,8 % över året samt under två månader under 2014 nå 99,9 %. Bemötande mäts genom de externa klagomål som inkommer till verksamheten. Målet för 2013 är att hamna på en nivå jämförbart med basåret 2012 (6 bemötandeavvikelser). Målet för 2014 är att antalet externa klagomål understiger basåret 2012. AISABs kvalitetsarbete med att utveckla vårdkedjor har haft framgång genom att styrning av geriatriska patienter nu implementerats till samtliga geriatriska kliniker i länet. Under 2014 kommer samarbetsprojekt med nya vårdkedjor fortsätta genom exempelvis styrning mot NKS av patienter med viss typ av infektion. Avvikelsehantering Avvikelsehantering främjas i AISAB genom att ledningen värdesätter och framhåller vikten av att medarbetare rapporterar avvikelser och är delaktiga i utredningar. Avvikelserapporter ses som förbättringsförslag för utveckling av verksamheten, där fokus på analys, uppföljning och återkoppling är av central betydelse. Patienter och deras anhöriga erbjuds möjlighet att medverka i patientsäkerhetsarbetet genom en process för klagomålshantering, där deras synpunkter ger underlag för förbättringsåtgärder. AISAB har under 2013 infört det SLLgemensamma avvikelserapportsystemet HändelseVis. Systemet har processer för rapportering, analys och uppföljning av vårdavvikelser, miljöavvikelser, arbetsmiljöavvikelser samt förbättringsförslag. Under 2014 förväntas systemet ge en förbättrad uppföljning och återrapportering. Kundnöjdhet AISAB mäter patienters upplevda kvalitet av ambulanssjukvård. Syftet med mätningen är att hitta förbättringsmöjligheter utifrån patienternas erfarenhet och upplevelser. AISAB kommer under 2014 utföra uppföljning och utbildningsinsatser från resultatet av 2013 års patientundersökning från Indikator (beställd av Hsf). AISAB Budget 2014 och planår 2015-2016 10 (19)

FoU Forskning och Utveckling Akademisk ambulans är en samverkan mellan Stockholms läns landsting, AISAB, Karolinska Institutet, Sophiahemmets Högskola, övriga ambulansleverantörer samt SOS Alarm. Syftet är att stärka patientnära forskning, utbildning och utveckling för att höja vårdens kvalité inom ambulanssjukvården. Under 2013 har ambulansleverantörerna anställt Adjungerande klinisk adjunkt (AKA) samt en samordnare för Akademisk ambulans. Uppdraget för de nya funktionerna är att höja kvalitén i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) samt få igång en forskning på verksamhetsnivå. Mentorskap 2013 infördes mentorskapsprogram i verksamheten. Programmet är baserat på ett magisterarbete och riktar sig till all personal, men erbjuds framför allt till nyanställda. Målet med programmet är att öka personalens professionella och personliga trygghet och därmed öka patientsäkerheten. Under 2014 skall programmet följas upp genom en utvärdering av programmets effektivitet och ändamålsenlighet. Patientsäkerhet Patientsäkerhetsarbetet utgår från Patientsäkerhetslagen (PSL) där enskilda vårdgivare skall dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Av berättelsen skall framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits det senaste året, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten samt vilka resultat som uppnåtts. AISAB har upprättat patientsäkerhetsberättelse per 1 mars för 2013. 2014 års patientsäkerhetsberättelse har fokus på Utvärdering av avvikelserapporteringssystemet HändelseVis Utvärdering av Mentorskap för en mer patientsäker vård Utvärdering av trafikmiljöinsatser för en säkrare transport av patienter Införa planerade patientsäkerhetsdiskussioner i verksamheten Fokus på ett förebyggande patientsäkerhetsarbete En större medarbetarmedverkan vid utredning av avvikelser Införande av ett nytt projekt avseende patientförflyttningar av olika slag, till/från bår, buren på bår i trappor, i och urlastning i fordon och tunga lyft test av olika hjälpmedel, bl.a. en trappgående pirra Ytterligare fokus på trafikmiljö säkerhet för patient och personal AISABs internkontrollplan sammankopplas med företagets riskanalys Informationssäkerhet AISAB utgår från SLLs Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting samt Riktlinjer för informationssäkerhet inom Stockholms läns landsting, daterat 2011-10-18 i arbetet med informationssäkerhet. Under 2014 kommer AISAB starta ett arbete där målet är att certifiera företaget i säkerhetsstandarden ISO 27000. Ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) omfattar både skalskydd och informationssäkerhet. Åtgärder för att införa och driva LIS är bl.a. skapa riskbehandlingsplan, införa säkerhetsåtgärder, utbilda och skapa medvetenhet. Säkerhetsstandarden ISO 27000 skall integreras med företagets övriga standarder. AISAB Budget 2014 och planår 2015-2016 11 (19)

5 Verksamhet 5.1 Verksamhetsidé och vision AISABs verksamhetsidé är att på affärsmässiga grunder utföra ambulanssjukvård åt Stockholms Läns Landsting AISABs vision är att: vara ledande inom den prehospitala sjukvården i Sverige. AISAB bedriver ambulanssjukvård, transport av avlidna. Akut omhändertagande och triagering till rätt vårdnivå i den fortsatta vårdprocessen är en av hälso- och sjukvårdens mest angelägna uppgifter. AISAB har bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete med att skapa en optimal patientstyrning till alternativa vårdnivåer. Vår bedömning är att om vårdprocesserna ska fungera optimalt i den framtida hälso- och sjukvården måste patienten så tidigt om möjlig styras till rätt vårdnivå. AISAB har därför ett fortsatt stort ansvar att samverka med den övriga hälso- och sjukvården för att vidga och vidareutveckla patientstyrningen. AISAB har deltagit i arbetsgruppen för akut omhändertagande i arbetet med den framtida hälso- och sjukvården. Evidensen av vård och behandling i ambulanssjukvårdens behöver stärkas. AISAB bedriver med andra aktörer en utveckling av Akademisk ambulans som möjliggör en förbättrad evidens för såväl vård och behandling som utveckling av metoder och organisation. 5.2 Verksamhetens omfattning och innehåll En sammanfattande bild över verksamhetens omfattning och innehåll lämnas i nedanstående tabell. Som framgår har ambulansverksamheten ökat kraftigt sedan budgeten för 2013 fastställdes. Ytterligare utökningar kommer troligen att ske under 2014. Alla utökningar utöver gällande avtal med beställaren finansieras genom tilläggsavtal. AISAB antal uppdrag/beredskapstimmar Budget 2013 Utökad verksamhet BU 2014 totalt Ambulansverksamhet Antal uppdrag 70 000 10 000 80 000 Beredskapstimmar 145 000 13 000 158 000 Transport av avlidna Antal uppdrag 3 800 100 3 900 Beredskapstimmar 12 000 0 12 000 5.3 Verksamhetsförändringar De viktigaste förändringarna och händelserna under 2014 kommer att vara följande: Patientstyrningen kommer att utvecklas vidare för att utnyttja ambulanssjukvården som en del i vårdkedjan Patientstyrning mot närakuter AISAB Budget 2014 och planår 2015-2016 12 (19)

Fortsatt deltagande i höftprojektet Forskning och utveckling bl a genom deltagande i projektet Akademisk ambulans Väntetidsmålet vidareutvecklas och uppföljningen förbättras Samverkan med sjukhusen om användningen av den nya intensivvårdsambulansen i verksamheten. Fordonsinvesteringar med sex ambulanser och ett fordon till Transport av avlidna. Inrättande av kompetenscentrum för samordning och utveckling av såväl introduktionsutbildning som fortbildning. Miljökraven på verksamheten ökar och AISAB kommer att ha 40 % av drivmedlen som förnyelsebart. 6 Styrelsen som arbetsgivare Inom AISAB finns 260 medarbetare fördelade på specialistutbildade sjuksköterskor, ambulanssjukvårdare, personal för Transport av avlidna, chefer och administrativ personal. Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat att teckna direktavtal för avtalsperioden 2012-2017. Avtalet har inneburit en verksamhetsökning från föregående avtalsperiod. AISAB startade upp en ny enhet på ambulansstationen i Vällingby under april 2013 som från augusti 2013 varit i drift som tvåskiftambulans. Från den 1 november 2013 kommer Solna ambulansstation att utöka med en tvåskiftsenhet och Söder ambulansstation kommer att utöka med en dagenhet. Detta innebär att AISAB kommer att ha 27 ambulansenheter i drift i slutet av 2013. AISAB har under 2013 utökat verksamheten med ca 20 medarbetare. Under 2014 bedöms AISABs rekryteringsbehov till ca 25-30 semestervikarier samt löpande tillsättning av lediga tjänster under året. Vid eventuell utökning under 2014 kommer rekryteringsbehovet att öka. Samtliga akutambulanser skall vara bemannade med en specialistsjuksköterska och lägst en ambulanssjukvårdare. Beställarens kompetenskrav på ambulanssjukvården förändrades i februari 2008 då sjuksköterskorna skall inneha specialistutbildning. För verksamheten Transport av avlidna finns inga formella kompetenskrav. Under de senaste åren har personalomsättningen ökat och det har varit svårigheter att nyrekrytera ambulanssjukvårdare. Personalförsörjningen bedöms, med en viss osäkerhet, bli mer ansträngd under kommande år. Personalförsörjningen påverkas till stor del av hur arbetsmarknaden utvecklas och att utbildningsinstitutioner möter de behov som finns inom hälso- och sjukvården. Tillgången på specialistutbildade sjuksköterskor är också begränsad vilket kan innebära svårigheter att rekrytera rätt kompetens. För gruppen ambulanssjukvårdare bedöms rekryteringsläget svårt på grund av att ingen gymnasieskola i Stockholms län har ambulanspåbyggnadsutbildning på sitt program. Ambulanssjukvårdarna ska ha påbyggnadsutbildning vilket inte får ges som internutbildning. För att lösa bristen på ambulanssjukvårdare har istället grundutbildade sjuksköterskor anställts. Utbildningsföretaget Medlearn driver en ambulanssjukvårdarutbildning i privat regi sedan hösten 2012. Detta innebär att eleverna själva bekostar sin utbildning. Medlearn sökte under 2012 bidrag från Yrkeshögskolan vilket inte beviljades. Det har förts diskussioner om utbildning inom Stockholm läns landsting som uppmärksammat bristen på AISAB Budget 2014 och planår 2015-2016 13 (19)

ambulanssjukvårdare. SLL planerar i samarbete med Kungsholmens Västra gymnasium att skicka in en ansökan till Yrkeshögskolan för att bedriva utbildning av ambulanssjukvårdare AISAB har genomfört den årliga medarbetarundersökningen under hösten 2012. Medarbetarindex och de flesta övriga parametrar har haft en jämn utvecklingskurva under de senaste fem åren. Medarbetarindex i 2012 års undersökning ligger 75 procent och svarsfrekvensen ligger på 89 procent. En ny undersökning genomförs under hösten 2013. Undersökningen ska ses som ett strategiskt beslutsunderlag, men också framför allt ett instrument för utveckling av verksamheten och medarbetarna. Målet är att öka Medarbetarindex med minst 1 punkt under 2014. Nyckelområden i undersökning är: Ledning Grupp Situation Företag I undersökningen finns också tilläggsfrågor om hälsoarbetet i AISAB och patientsäkerhet. Åtgärdsplan medarbetarundersökning 2013/2014 Kommande medarbetarundersökning genomförs under hösten 2013 Tolkning av resultatet Resultatet från medarbetarundersökningen presenteras på AISABs ledningsgrupp Redovisning till styrelsen Presentation på samverkansmöten till de fackliga organisationerna Resultatet presenteras för personalen på arbetsplatsträffar Cheferna går igenom sina ledarskapsprofiler tillsammans med högre chef Prioritering av förbättringsområden Handlingsplaner utarbetas Beslut om ekonomiska och personella resurser för genomförande av åtgärder och handlingsplaner Beslut om fokusområden till kommande medarbetarundersökning Samtliga beslut med anledning av resultatet från medarbetarundersökningen skall ha en hög delaktighet hos personalen och de fackliga organisationerna. Resultaten för samtliga parametrar ska redovisas för personalen som sedan ska erbjudas möjlighet tillsammans med närmaste chef att påverka vilka förbättringsområden som ska prioriteras. Resultatet från medarbetarenkäten ligger till grund för ett målinriktat arbete att aktivt förebygga och motverka all form av diskriminering och kränkande särbehandling. Fortsatt kartläggning och medvetandegörande av problemen hos chefer och medarbetare ska ske under 2014. Chefer och biträdande chefer samt handläggare i AISAB har genomgått landstingets certifierade jämställdhetsutbildning. En lönekartläggning har gjorts under 2012 och resultatet visar att det inte finns några osakliga löneskillnader mellan könen eller inom yrkesgrupperna i AISAB. Till 2013 års lönerevision kommer en ny kartläggning av göras. För att öka lönespridningen inom och mellan olika yrkesgrupper använder sig AISAB av en lönebedömningsmall som verktyg. Målet för 2014 är AISAB Budget 2014 och planår 2015-2016 14 (19)

att cheferna fortsätter att stimulera och uppmuntra individuella mål och prestationer med lönebedömningsmallen som verktyg. Den nya ledningsorganisationen med stationschefer och biträdande stationschefer som sjösattes under 2012 har haft positiv effekt under 2013. AISAB har fått en tydligare ledningsstruktur som är likvärdig på alla stationer. AISAB kommer att fortsätta arbetet med att utveckla ledningsorganisationen under 2014. AISABs chefer ska genom ett professionellt och gott ledarskap skapa förutsättningar för att utveckla och behålla medarbetare. Alla stationschefer och biträdande chefer på AISAB genomgår sedan 2012 ett ledarskapsutvecklingsprogram. Syftet med utvecklingsprogrammet är att utveckla chefernas ledaregenskaper samt kunskaper om strategisk styrning. Chefernas ansvar för att utveckla AISAB ur ett verksamhets- samt ett patientperspektiv kommer under 2014 att förstärkas. Chefernas ansvar i verksamhetens alla nivåer har förtydligats när det gäller budget och verksamhetsmål. Formerna för uppföljning är under utveckling i syfte att förbättra styrning och effektivitet i verksamheten. För att säkerställa tillgången på goda ledare arbetar AISAB kontinuerligt med att identifiera och utveckla blivande chefstalanger i verksamheten. Sjukfrånvaron har legat på en låg nivå i AISAB men har under flera år ökat. Denna trend har brutits och sjukfrånvaron har åter minskat. Nyckeltalet för den totala sjukfrånvarotiden för första halvåret 2013 ligger på 5,25 % vilket är en minskning i jämförelse med samma period 2012 då nyckeltalet var 5,71 %. Åtgärderna som vidtagits för att minska långtidssjukfrånvaron är att utbilda chefer och skyddsombud. Cheferna ansvarar för att snabbt sätta in stöd i form av bland annat samtal, företagshälsovård och förebyggande behandling för att undvika långtidssjukskrivningar. I ledningssystemet för arbetsmiljö sker en noggrann kartläggning av risker i arbetsmiljön som på sikt ska leda till arbetsmiljöförbättringar och minskad sjukfrånvaro. Målet för 2014 är att minska sjukskrivningarna framför allt hos kvinnor med stöd av tidiga individuella rehabiliteringssatsningar. AISAB bedriver ett hälsostrategiskt arbete där alla stationer medverkar med en eller två utbildade hälsoinspiratörer. Förebyggande friskvårdssatsningar sker genom att personalen erbjuds ett friskvårdsbidrag på 2 000 kr. Målet under 2014 är att få fler delaktiga i olika friskvårdsaktiviteter som AISAB anordnar, bland annat AISAB café, sponsring av anmälningsavgifter till tävlingar etc. Ett annat mål är att öka minst en procentenhet när det gäller Medarbetarundersökningens frågor om hälsoarbetet i AISAB. Kontinuerlig riskinventering sker via ledningssystemen AFS 2001, ISO 9001 och ISO 14001 och redovisas på Samverkans-, Skyddskommitté- och Ledningsgruppsmöten. Efter en inventering av risker i ambulansarbetet har bilkörning och trafikmiljö bedömts som en av de allvarligaste. Därför kommer bilkörning under 2014 att fortsätta att prioriteras. Projekt där utrustning testas för att underlätta den fysiska arbetsmiljön och tunga lyft kommer också att prioriteras under 2014. AISAB arbetar aktivt med säkerhet och arbetsmiljö i syfte att skapa en attraktiv arbetsplats. AISAB arbetar ständigt med att utveckla och förbättra verksamheten utifrån landstingets personalpolicy. AISAB ska vara en attraktiv arbetsgivare med goda arbetsvillkor. Medarbetarna erbjuds löpande kompetensutveckling utifrån individens och verksamhetens AISAB Budget 2014 och planår 2015-2016 15 (19)

behov. Förändring och utveckling är en del av verksamheten och fortlöpande utveckling av personalen är viktig för att skapa engagerade, kreativa och nöjda medarbetare. AISAB har sedan länge arbetat med att personalen ska ha hög delaktighet och inflytande bland annat genom delaktighet i beslut, egna ansvarsområden och utvecklingsprojekt. Ett mål för 2014 är att fortsätta utveckla FOU (forskning och utveckling) inom AISAB och ambulanssjukvården. AISAB har specifika ägardirektiv att inta en ledande position inom ambulanssjukvården och att bedriva forskning och utveckling. För att främja en utökad studenttäthet och uppfylla krav från högskolor och universitet utökas antalet handledare och fler anställda har Medicine master i omvårdnad. AISAB har även en central roll i utvecklingen av Akademisk ambulans som syftar till att öka forskning och utbildning inom ambulanssjukvården. AISAB tar regelbundet emot studenter både från svenska och utländska universitet och högskolor. Sedan flera år tillbaka har AISAB en mycket väl fungerande kris- och kamratstödsverksamhet. Det finns minst en kamratstödjare på varje station och det finns särskilda rutiner för hur insatserna ska ske. Under 2014 kommer satsningen på fortbildning för alla kamratstödjare att fortsätta. 7 Hållbar utveckling AISABs ledningssystem är certifierat enligt miljöstandard ISO 14001 sedan 2004, och integrerat med standarder för kvalitet ISO 9001 samt arbetsmiljö OHSAS 18001 sedan 2012. AISABs miljöarbete utgår från miljöutredningar, aspekter och ledningens genomgång. Landstingets Miljöutmaning 2016 ligger till grund för framtagandet av AISABs miljömål 2012-2016. AISAB redovisar miljöarbetet enligt specifikationsdokument för målområden i miljöprogrammet. AISAB har även valt att arbeta med ytterligare miljömål som enligt egna miljöutredningar är viktiga i verksamheten. 7.1 Mål AISAB arbetar med dessa fem målområden inom områdena miljö, arbetsmiljö och kvalitet Klimateffektiva mål Resurseffektiva mål Hälsofrämjande Kompetensutveckling Tillgänglighet (se kvalitetsavsnittet) Varje övergripande målområde är uppdelat i delmål och handlingsplaner som berör både miljö, kvalitet samt arbetsmiljö. De delmål som berör miljöarbetet är; Klimateffektiva mål Effektivisera energianvändning avseende fortsatt införande av rörelsesensorer och timerstyrd belysning för att effektivisera energianvändningen Lågenergilampor ersätts med LED Kommunicera vikten av miljöaspekter och energisnål och energismart belysning med hyresvärden. Genomföra uppdateringar där det är möjligt AISAB Budget 2014 och planår 2015-2016 16 (19)

Administrativa datorer stängs av nattetid och utrymmen som står tomma nattetid släcks ner I samband med större beslut genomförs en miljökonsekvensbedömning av projekt, planer, ombyggnationer Energieffektiva transporter/bilkörning Återkommande repetitionsutbildningar i sparsam körning Uppföljning av bränsleförbrukning månadsvis Miljöhänsyn vid val av drivmedel (miljödiesel och biogas) Fortsatt användande av PREEM Evolution diesel vilket innebär att AISAB kör på ca 30 % förnyelsebart bränsle Ökat antal biogasfordon i fordonsflottan Utvärdera möjligheter till inköp av elbil till interna transporter Miljökrav i samband med fordonsupphandlingar är några faktorer som förväntas skapa låga utsläppshalter Kräva miljötaxi i samband med tjänsteresor för att prioritera klimatmässigt bästa resealternativ Effektivisera och utveckla vårdkedjor (resurseffektiv vård med minskad miljöbelastning och bibehållen/ökad säkerhet för patienten) Resurseffektiva mål Effektivisera inköp avseende Varor och tjänster med fokus på ekologiska och miljömärkta produkter Patientrelaterade produkter och förbrukningsmaterial köps in via Medicarrier som garanterar att produkterna inte innehåller farliga kemikalier Arbeta vidare med riktlinjer för inköp av patientnära produkter och hushållskemikalier Inköp av IT-utrustning utifrån SLLs upphandlingskatalog Effektivisera avfallshantering Minska mängderna avfall och förbättra den lokala avfallshanteringen Fortsatt återanvändning av IT-utrustning Hälsofrämjande Effektivisera läkemedelshanteringen Inköp av läkemedel skall ske via Kloka Listan där läkemedel väljs utifrån kostnadseffektivitet och miljövänliga substanser Följsamhet till rutiner och riktlinjer avseende hanteringen av läkemedelsrester och kassationer Utvärdera följsamhet samt förbättra förråds- och beställningsrutiner för att minska mängden läkemedelsavfall. Genom noggrann märkning av öppnade läkemedelsförpackningar samt genom att förbättra kontrollen av hållbarhets datum på läkemedel så ska vår läkemedelskassaktion minska Öka andelen ekologiska varor Frukt, kaffe och te i företaget ska vara ekologiskt AISAB Budget 2014 och planår 2015-2016 17 (19)

Effektivisera kemikaliehantering Ambulanserna saneras från hälsoskadliga kemikalier och ämnen som framför allt finns i plaster och lim Kunskap och handhavande i användande av bil- och hushållskemikalier Utvärdera möjlighet att använda hetvattentvätt som ett komplement till tvätt av fordon Kontroll av kemikalieinnehåll utifrån SLLs utfasningslista för kemikalier Kompetensutveckling Ökad kompetens genom Samtliga medarbetare i AISAB skall ha genomgått grundutbildning i miljöfrågor Miljösamordnaren närvarar vid flertalet av landstingets miljöfrukostar, miljöseminarier och utbildningar Miljösamordnaren deltar i landstingets arbetsgrupper gällande bland annat energi och fordon, sjukvård, läkemedel, avfall samt miljönätverket och den årliga studieresan Kvalitet, miljö och arbetsmiljöperspektiv integreras i utbildningsaktiviteter 8 Möjligheter och risker Bland de risker som skapar osäkerhet i budgeten kan nämnas Det nya avtalet har liksom det tidigare en indexklausul vid beräkningen av ersättningen. Risken är att kostnaderna ökar mer än uppräkningen av avtalsersättningen. Svårigheter att klara personalförsörjningen och kunna rekrytera rätt kompetens. Det råder brist på ambulanssjukvårdare och AISAB har vid de senaste rekryteringarna anställt en större andel sjuksköterskor än planerat, vilket höjer personalkostnadsnivån. AISAB kan skönja en brist på specialistsjuksköterskor under de kommande året med tanke på att antalet utbildningsplatser i länet minskar. Stockholmsregionen är expansiv vilket ökar behovet av ambulanstjänster. Uppdragen har ökat kraftigt de senaste åren. Detta sliter på såväl personal och utrustning. Prishöjningar utöver budgeterat utgör en risk. T ex kan priset på drivmedel antas öka. Vid en ökad belastning kan ett missnöje uppstå hos personalen och kvaliteten i verksamheten försämras. SLL fattade beslut i november 2013 att tilldela Medhelp uppdraget för dirigeringstjänst för ambulanssjukvården. Beslutet överprövades av förvaltningsrätten som beslutade bifalla SOS Alarms ansökan om ingripande och förordnade att upphandlingen inte får avslutas förrän rättelse gjorts på så sätt att MedHelps anbud inte ska utvärderas. Förvaltningsrättens avgörande har överklagats till kammarrätten. Tills vidare fortsätter SOS Alarm att ansvara för dirigeringstjänsten. Försening av införandet av den nya IT-plattformen bestående av EKG, journalsystem och fordonsdator kan påverka patienssäkerheten. Nuvarande utrustning är sliten och vissa delar tillverkas inte längre. Under perioden kan en positiv utveckling ses som kan innebära möjligheter för AISAB, bl a kan nämnas AISAB Budget 2014 och planår 2015-2016 18 (19)

Strukturella förändringar inom framtidens hälso- och sjukvård kommer sannolikt att innebära en förstärkt roll för ambulansverksamheten bl a genom personalens ökade kompetens kunna förbättra vården och öka effektiviteten i vårdkedjan t ex genom patientstyrning Ett samarbetsprojekt Akademisk ambulans har startat i samarbete med Karolinska Institutet och Sophiahemmets högskola. Projektet syftar till att främja forskningen inom ambulanssjukvården och skapa en klinisk plattform för forskning och undervisning. Genom en evidensbaserad forskning får ambulanssjukvården en bättre grund för utveckling av metoder och arbetssätt Satsningar på en ny intensivvårdsambulans och övrig utrustning inom ambulanssjukvården ökar möjligheterna att bedriva en effektiv vård. Ambulanssjukvårdens nya IT-plattform ska enligt plan implementeras under 2014. Den nya plattformen förväntas öka patientsäkerheten och effektivisera ambulansuppdraget Tio nya ambulanser tas i drift under 2013/2014. Satsningarna förväntas öka tillgängligheten och förkorta väntetiden på ambulans. 9 Övrigt Detta budgetunderlag för budget 2014 och planår 2015-2016 har styrelsebehandlats 2013-09- 25. Johanneshov 2013-09-19 Åke Östman Verkställande direktör Marianne Andersson Ekonomichef Bilagor: Bilaga 2 Investeringar 2014-2018 AISAB Budget 2014 och planår 2015-2016 19 (19)