Vårterminen 2015 en är insamlade vid Utvecklings och fältforskningsenheten (UFFE) som finns inom Umeå socialtjänst. På www.umea.se/uffe finns en uppsatsbank där allmänheten kan ta del av de uppsatser som har skrivits tidigare. Observera att kontaktpersonerna till uppsatsförslagen har idéer kring hur frågan kan belysas men har inte rollen som handledare. Om du väljer att skriva din uppsats från förteckningen vill jag att du meddelar mig det så att jag kan registrera vilket uppsatsämne du skriver om. När du är färdig med din uppsats är jag tacksam om du skickar den till mig via e-post och meddelar om du vill att den ska publiceras på UFFE:s hemsida: camilla.nilsson@umea.se
VT 2015 Barn, unga och familj Framgångsrika modeller för att samtala med barn placerade i samhällsvård Vilka framgångsrika modeller finns det för att samtala med barn placerade i samhällsvård med fokus på delaktighet och inflytande? Maria Clausén Edman FoU välfärd Region Västerbotten 090-16 19 79 maria.edman@regionvasterbotten.se Denna studie kan genomföras genom litteraturstudier men även intervjuer kopplat till det man hittat i litteraturen. Stöd till biologiska föräldrar vars barn är placerade i samhällsvård Vilka framgångsrika metoder/exempel finns det för att ge stöd till biologiska föräldrar vars barn är placerade i samhällsvård? Maria Clausén Edman FoU välfärd Region Västerbotten 090-16 19 79 maria.edman@regionvasterbotten.se Denna studie kan genomföras genom litteraturstudier men även intervjuer kopplat till det man hittat i litteraturen. Framgångsrik samverkan Framgångsrik samverkan mellan två huvudmän (landsting, socialtjänst, skola) när det gäller samsyn och stöd utifrån barnets behov vid utredning, inför och under placering. Maria Clausén Edman FoU välfärd Region Västerbotten 090-16 19 79 maria.edman@regionvasterbotten.se Denna studie kan genomföras genom litteraturstudier och intervjuer med utvalda kommuner kopplat till det man hittat i litteraturen. 1
Barn, unga och familj Ungdomar som blir dömda till att betala skadestånd På långsikt kan det vara en ren förlust för samhället att sätta ungdomar i skadeståndsfällan. Ungefär hälften av de ungdomar som blir dömda att betala skadestånd kan inte betala det och därmed hamnar skulderna hos kronofogden. Enligt tidigare forskning kan detta göra att dessa ungdomar inte utbildar sig och inte söker arbete. Vidare är dessa ungdomar mer frekventa i socialtjänsten och försäkringskassesystemet. Stina Lindbäck Ungdomstjänst 090-16 18 40 070-283 08 63 stina.lindback@umea.se Det skulle vara intressant om någon ville studera de ungdomar som inte har kunnat betala sitt skadestånd och på dem som har kunnat betala med hjälp av sina föräldrar. Vad har hänt med dessa ungdomar? Finns det någon skillnad mellan deras skol- eller arbetssituation? Tidsmässigt skulle det kanske vara ca 5 år efter brott för att kunna få ut något konkret. Domar är offentliga och kan därför plockas ut från tingsrätten. Man kan fundera vidare på detta mycket mer. Hur arbetar små respektive stora kommuner med omplaceringar av ensamkommande barn? - Finns det några skillnader? - Om det finns skillnader går det att härleda dem till personalens utbildningsnivå? Madelene Sundin Norsjö kommun Individ- och familjeomsorgen 0918-141 25 madelene.sundin@norsjo.se 2
Barn, unga och familj Ensamkommande barn och trauma Ett synsätt som finns kring ensamkommande barn är att de inte automatiskt blir traumatiserade bara för att de varit med om potentiellt traumatiserande händelser. Detta synsätt utgår bland annat från Cullbergs kristeori och teorin om normaliseringsprocesser. Utifrån dessa teorier finns stöd för att de ensamkommande barnens reaktioner kan vara helt normala utifrån deras situation, exempelvis att de befinner sig i ett nytt land och har lämnat sin familj. Samtidigt betraktar inte alltid de som finns runt de ensamkommande barnen deras reaktioner som sunda utan som tecken på ohälsa/trauma. Madelene Sundin Norsjö kommun Individ- och familjeomsorgen 0918-141 25 madelene.sundin@norsjo.se Boendena som arbetar med ensamkommande barn brukar jobba salutogent. Jag undrar om någon/några studenter kan tänka sig att genom sitt uppsatsarbete belysa en eller flera av följande frågeställningar: - Var ska gränsen dras mellan när reaktioner kan ses som normala och när de kan ses som tecken på ohälsa/trauma? - Räcker alltid det salutogena förhållningssättet i arbetet med ensamkommande barn? - Hur ska boendena för ensamkommande barn arbeta när ett barns reaktioner kan ses som tecken på ohälsa och/eller trauma? Barnperspektiv inom kriminalvården - Hur kommer barnperspektivet till uttryck i kriminalvårdens arbete? Madelene Sundin Norsjö kommun Individ- och familjeomsorgen 0918-141 25 madelene.sundin@norsjo.se 3
Barn, unga och familj Studieframgångar bland ensamkommande ungdomar Jag undrar om någon/några studenter kan tänka sig att genom sitt uppsatsarbete belysa en eller flera av följande frågeställningar: - Vilka faktorer kan påverka att en del ensamkommande ungdomar tar sig vidare till universitet och andra inte ens klarar grundsvenskan? - Finns det andra alternativ för dem som inte klarar grundsvenskan? - Hur blir integrationen för de båda grupperna? Integrering av ensamkommande ungdomar Vi försöker att integrera de ensamkommande ungdomar som blir placerade hos oss på Paloma men de själva söker sig oftast till den egna gruppen. Sara Markström Behandlingsassistent 090-16 48 44 sara.markström@umea.se Sara Markström Behandlingsassistent 090-16 48 44 sara.markström@umea.se Det vore intressant om någon student kunde undersöka: - Är integrering bra eller inte? - Blir det ensamt vid alltför stor integrering? Stöd till kontaktfamiljer - Vilket stöd kan kontaktfamiljer förvänta sig att få av socialtjänsten? - Hur ser det stödet ut? Sara Markström Behandlingsassistent 090-16 48 44 sara.markström@umea.se 4
Barn, unga och familj De nya riktlinjerna för HVB-hem Regeringens utredning om vanvård i den sociala barnavården visar på allvarliga övergrepp och vanvård på institutioner och i familjehem mellan 20- och 90-talet. Den 1 januari 2010 tog Socialstyrelsen över tillsynen av HVB-hem. I samband med det trädde nya regler i kraft. Socialstyrelsen har genomfört åtgärder för att öka rättssäkerhet och förbättra kvalitet för barn och ungdomar som är placerade. Benny Forsberg HVB-samordnare 090-16 10 44 070-257 52 64 benny.forsberg@umea.se Det vore intressant om någon student kunde belysa hur verksamheten på ett HVB-hem har påverkats/förändrats av de nya riktlinjerna. Undersökningen skulle kunna genomföras genom exempelvis intervjuer med personal på HVB-hem och personal på Socialstyrelsen. Förändringar i familjehemsarbetet Arbetet gentemot familjehemmen har förändrats på så sätt att familjehemmet och det placerade barnet numera inte har en gemensam socialsekreterare utan ansvaret har delats upp mellan två socialsekreterare, den ena arbetar gentemot det placerade barnet och den andra gentemot familjehemmet. Monica Bjuhr Socialsekreterare 090-16 10 55 monica.bjuhr@umea.se Det vore intressant om någon student kunde intervjua några familjehem om vad de tycker om dessa förändringar, exempelvis utifrån följande frågeställningar: - Vad har förändringen inneburit för familjehemmen? - Vad fungerar bra? - Vad har blivit bättre? - Har förändringen några brister? - Vad kan förbättras? - Finns några utvecklingsområden? 5
Vuxna med beroende AUDIT Alcohol Use Disorders Identification Test AUDIT är ett första steg med syfte att hjälpa personer att minska alkoholrelaterade hälsoproblem och risker. Tolkning sker med kliniskt omdöme och värderas i ett större sammanhang. AUDIT kan inte ensamt ställa alkoholdiagnos. Man kan dela upp frågorna i i vilken omfattning brukar man alkohol och i konsekvenser av alkoholbruket. Lena Häggström 090-785 79 30 lena.haggstrom@umea.se 1. Det skulle vara intressant om någon student ville göra en studie som belyser sambandet mellan de två faktorerna. 2. Det skulle vara intressant om någon student ville göra en studie kring dem som har arbetat med AUDIT som instrument. Vad tycker de? Periodiskt alkoholmissbruk - Vilka psykologiska, sociala och psykiatriska faktorer ligger bakom periodiskt alkoholmissbruk? ADHD och alkohol - Hur vanligt är det? - Svårigheter/möjligheter i behandlingen? - Symtom som försvårar? Lena Häggström 090-785 79 30 lena.haggstrom@umea.se Lena Häggström 090-785 79 30 lena.haggstrom@umea.se 6
Vuxna med beroende Gastric by-pass opererade och missbruk/beroende Det har blivit allt mer känt att gastric by-pass opererade har en ökad risk att utveckla missbruk/beroende. Kanske handlar det om att man har en beroendepersonlighet i grunden och att operationen görs utan att man får någon behandling med avseende på detta. Det kan också vara en följd av att man efter operation får ett annat upptag av alkohol i kroppen. Lena Häggström 090-785 79 30 lena.haggstrom@umea.se Det vore intressant om någon skulle vilja titta närmare på vilken livsstilsförändring ett sådant ingrepp innebär. Vilken information man får inför ingreppet, om man erbjuds kompletterande behandlingar i samband med operation, hur man själv upplever att förhållandet till alkohol förändras, vad man kan behöva för hjälp om man fastnar i ett alkoholmissbruk/beroende efter operation m.m. Ja, på något sätt fånga upp de sociala och psykologiska faktorerna kring detta ingrepp. 7
Äldre- och handikappomsorg Genomförandeplaner - könsskillnader Alla personer med insats inom Stöd och service ska ha en genomförandeplan där personliga mål och utvecklingsplaner ska finnas. Studier av andra kommuner visar att män har färre mål och bättre måluppfyllelse än kvinnor, som ofta har fler och luddigare mål och lägre måluppfyllelse. Orsakerna till olika måluppfyllelse har visat sig ligga både i hur mål är formulerade men också att högre krav har ställts på männen att ta tag i sina mål. Det har också visat sig att kvinnors mål är mer av personlig karaktär och kring hemmet, medan mäns mål oftare handlar om sociala och utåtriktade mål. Alexandra Sundberg Handikappkonsulent Skellefteå kommun 073-841 72 07 alexandra.sundberg@ skelleftea.se Vi i Skellefteå skulle önska att någon student utredde följande frågor: - Vad styr hur målen i genomförandeplanerna definieras? - Hur mycket påverkas arbetet med genomförandeplaner av personalens inställning till kvinnligt/manligt? Säkerhet och trygghet i färdtjänst Hur arbetar man för att förebygga övergrepp inom färdtjänst gentemot kvinnor med funktionsnedsättning? Kategorisering kön och funktionsnedsättning Det skulle vara intressant om någon student ville fördjupa sig i ämnet kategorisering med inriktning på kön och funktionsnedsättning. Vi undrar: - Hur kategoriserar vi, är funktionsnedsättning eller kön viktigast? Vad ser vi först? - Kategoriserar vi personer med funktionsnedsättningar annorlunda? - Vilka konsekvenser kan det få för jämställdhetsarbete inom Stöd och service? Alexandra Sundberg Handikappkonsulent Skellefteå kommun 073-841 72 07 alexandra.sundberg@ skelleftea.se Alexandra Sundberg Handikappkonsulent Skellefteå kommun 073-841 72 07 alexandra.sundberg@ skelleftea.se 8
Äldre- och handikappomsorg Våld och förtryck av personer med funktionsnedsättning Finns beredskap på till exempel skyddat boende att ta emot personer med funktionsnedsättning? Kvalitet och brukarupplevelser inom äldreoch handikappomsorgen Vid enheten för utredning och bistånd har vi under de senaste åren gjort en del förändringar i vårt arbetssätt. Ett av målen med förändringarna har varit att förbättra brukarnas upplevelse av mötet med myndigheten utifrån flera aspekter som tydlighet, tillgänglighet och bemötande. Alexandra Sundberg Handikappkonsulent Skellefteå kommun 073-841 72 07 alexandra.sundberg@skelleftea.se Birgitta Brännvall Enhetschef Myndighet och Bistånd 090-16 18 07 070-688 33 68 birgitta.brannvall@umea.se Vi hoppas att någon student vill undersöka hur våra brukare upplever utredningsprocessen och mötet med myndigheten. Våld i nära relationer Vilka åtgärder kan personal på äldreboende erbjuda kvinnor/män på äldreboende som utsätts för våld i nära relation? Lena Andersson Enhetschef HSL enheten Boendechef Nysätragården Robertsfors kommun 0934-142 68 076-126 90 46 leag@robertsfors.se 9
Ideella organisationer Samverkan mellan ideell och offentlig sektor - Hur fungerar dagens samverkan mellan ideell och offentlig sektor? - Vad kan göras för att förbättra samverkan? Det sociala kapitalet kopplat till ideella sektorn - Behövs volontärer? I så fall varför? - Vilka insatser ska frivilliga organisationer erbjuda? - I vilka avseenden ska de frivilliga organisationerna hänvisa till offentlig sektor? Frivilligcentralens volontärinsatser - Vilken betydelse har Frivilligcentralens insatser för dem som söker hjälp hos dem? - Vilken betydelse har Frivilligcentralens insatser för offentlig sektor? Ensamma och isolerade människor - Hur ska Frivilligcentralen gå till väga för att nå människor som lever i ofrivillig ensamhet och isolering? Frivilligcentralen i Umeå utvärdering av organisationsform och verksamhetsinnehåll Frivilligcentralen har funnits i Umeå sedan 1999 med oförändrad organisationsform. Syftet med en utvärdering är att öka kunskapen om hur organisationen fungerar och vilka utvecklingsbehov som finns. Kan det exempelvis finnas anledning att förändra/utveckla ambitioner, mål, organisationsstruktur, arbetsmetod, uppföljning/dokumentation och extern samverkan. Gunnel Eriksson Frivilligcentralen 090-16 21 51 gunnel.eriksson@umea.se Gunnel Eriksson Frivilligcentralen 090-16 21 51 gunnel.eriksson@umea.se Gunnel Eriksson Frivilligcentralen 090-16 21 51 gunnel.eriksson@umea.se Gunnel Eriksson Frivilligcentralen 090-16 21 51 gunnel.eriksson@umea.se Gunnel Eriksson Frivilligcentralen 090-16 21 51 gunnel.eriksson@umea.se 10
Övrigt Nyanlända flyktingar Hur upplever nyanlända flyktingar att bli bosatta i en liten kommun med allt vad det innebär, t.ex. få innevånare, ej maximal service, långa avstånd till myndigheter, sämre kommunikationer, få affärer, få bosatta, mindre utbud av fritidsaktiviteter och möjligheter till arbete? Föräldraroll i invandrar-/flyktingfamiljer Många invandrar-/flyktingfamiljer känner sig vilsna i sin föräldraroll i Sverige. Skillnaden mellan uppfostran i hemlandet och i Sverige är stor. Man får inte slå sina barn osv. I en del kommuner har man gjort insatser, t.ex. anordnat studiecirklar där föräldrar i grupp kan diskutera föräldrarollen i exil, vardagsproblem, barns uppväxtvillkor, barnuppfostran, förskolan och skolans roll och det nya samhället. Föräldrarna får nya kunskaper som både kan stödja och stärka deras roll som fostrare. Kennet Johansson Flyktingsamordnare Norsjö Kommun 0918-141 03 070-371 01 16 kennet.johansson@norsjo.se Kennet Johansson Flyktingsamordnare Norsjö Kommun 0918-141 03 070-371 01 16 kennet.johansson@norsjo.se Det vore intressant om någon ville göra intervjuer med föräldrar i invandrar-/flyktingfamiljer, dels med dem som nyss anlänt och dels med de som bott här några år, om deras föräldraroll. Kan man äta sunt/hälsosamt när man lever på försörjningsstöd? Vilken mathållning har familjer som lever på försörjningsstöd? Försörjningsstödet är lägre än de belopp som Konsumentverket räknar att en person behöver för att klara försörjningen en månad. Hos Konsumentverket kan man få tips på bra mat, men frågan är om man har råd att köpa den om man lever på försörjningsstöd. Denna fråga kan även vinklas mot stad och landsbygd, då det är dyrare mat i inlandet. Annika Mörtsell 1:e Socialsekreterare Individ- och familjeomsorgen Storumans kommun 0951-140 26 070-663 31 53 annika.mortsell@storuman.se 11