Our Lives as Elderly Analys av nuläget samt förslag till förändringar utifrån medborgarnas önskemål Delprojekt 5: Hälso- och sjukvård Projektledare hälso- och sjukvård Luleå: Agneta Söderberg Socialförvaltningen, Utvecklingsenheten Luleå kommun E-mail: agneta.soderberg@soc.lulea.se Telefon: 070-329 46 9 Version 1.0 A project within the Interreg IIIB Northern Periphery Programme
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Definitioner... 5 2. Nuläget...5 3. Medborgarnas önskemål... 5 Jag vill hålla mig frisk så länge som möjligt... 5 4. Förslag till förändringar... 6 4.1 Behålla sin hälsa... 6 4.2 God vård... 7 4.3 Organisation/Tillgång till hälso- och sjukvård... 8 4.4. Demensvård... 9 4.5 Teknik i vården... 9 5. Reflektioner... 10 DISCLAIMER: The information in this document is provided as is and no guarantee is given that the information is suited to any particular purpose. Any person using the information bears the sole responsibility and does so at his/her own risk. 2
1. Sammanfattning Vi blir allt äldre och för att välbefinnandet ska vara så stort som möjligt är det viktigt att vi håller oss friska högre upp i åldrarna. Luleå kommuns fastslår i sin strategi att begreppet hälsovård innefattar också välbefinnande och livskvalitet för äldre som ännu inte är sjuka. Att öka möjligheterna för äldre att hålla sig friska högre upp i åldrarna blir en stor utmaning. Vi ska ha ett preventivt synsätt och hitta olika alternativ som gör att vi bibehåller vår hälsa sett ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. De är viktigt att se människan som den helhet hon är så att alla faktorer som bidrar till hälsa tas i beaktande. Det är också viktigt att se över hur hälso- och sjukvården fungerar den dag vi är i behov av den. Med en ökande livslängd ökar också risken för sjukdomar och behov av vård och omsorg. Vi vet till exempel att risken för utveckling av demenssjukdom ökar med stigande ålder. Antalet insjuknande i demenssjukdom ökar beroende på att allt fler lever längre. Förekomst av demenssjukdom är omkring 1% vid 65 år och över 50% vid 90 års ålder (SBU, 2006)Att hitta sätt för att kunna hjälpa dessa personer och deras anhöriga är en stor utmaning.personalen ska vara välutbildad för de arbete de utför men även ha en hög social kompetens där empati och medmänsklighet är viktiga faktorer. Med teknikens hjälp kan vi utveckla vården. Många äldre medborgare är inte vana med exempelvis internet och webb-kameror, vilket gör att många är skeptiska till användandet av teknik. Vårt mål måste i första hand vara att öka kunskapen om olika tekniska hjälpmedel för att skapa en trygghet i användandet av teknik för den äldre men även att förstå de tekniska hjälpmedlens fördelar. Detta kan uppnås genom ökad utbildning kring användandet av tekniska hjälpmedel. De nationella förslag till förändringar i delprojekt hälso- och sjukvård bygger på dialogen med medborgarna och är följande: För att utveckla den förebyggande hälsovården ska vi: Medverka till att etablera lättillgängliga träningslokaler för äldre i olika stadsdelar Informera om vikten av gångvänliga promenadstråk Organisera hälsokurser för äldre Medverka i planeringen av mötesplatser i kommunen. Utveckla former för uppsökande verksamhet hos äldre Informera arbetsgivare om värdet av att pensionerade arbetstagare behåller kontakten med sitt gamla arbete För att utveckla vården ska vi: Förstärka vårdtagarens roll i vårdplaneringen. Ge medarbetare möjlighet till kompetensutveckling och stärka kvalitetskraven vid anställningarna. 3
Ta fram en omvårdnadspolicy som följs upp kontinuerligt Stärka personal genom handledning För att förbättra tillgången till hälso- och sjukvård vill vi verka för att: Utveckla följeslagarverksamhet till sjukhus Framkomst via telefon till olika vårdinrättningar förenklas. Det görs en översyn över problemet med de långa väntetiderna Kommunen öppnar en avdelning som är mellanvårdsform alternativ/utredningsavdelning. För att förbättra demensvården ska det Skapas förutsättningar för att utöka befintliga demensteam Etableras att alla med misstänkt demenssjukdom utreds. Utveckla instrument för utvärdering av problem/behov hos demenssjuk person. Utvecklas modeller för ett långsiktigt lärande. För att öka användandet av teknik i vården Att den äldre med anhörig får rätt information om tekniska hjälpmedel. Låta den äldre själv bestämma i vilken grad hjälpmedlet ska användas. 1.1 Bakgrund Utvecklingsenheten inom Socialförvaltningen genomförde under 2002 det uppmärksammade projektet Lule Paradiso som genom en annonskampanj och föreläsningar väckte luleåbornas intresse och skapade engagemang inför framtidens äldreomsorg. Bakgrunden till projektet var att vi bland annat står inför stora förändringar när det gäller den åldersmässiga befolkningsstrukturen. Den aktuella befolkningsprognosen för Luleå kommun visar att antalet pensionärer kommer att öka med 32 % eller ca 3400 personer under en tioårsperiod. De som är 80 år eller äldre kommer att under samma tid öka med 50 % eller ca 1300 personer. Den generation som projektet Våra liv som äldre i huvudsak har riktas mot är de människor som formades under välfärdssamhällets goda år, den så kallade rekordgenerationen, född i slutet av 40-talet och mitten och 50-talet. Gruppen är stor och många är välutbildade, IT-anpassade, välbärgade, inflytelserika och självmedvetna. Syftet med detta projektet var att utifrån en dialog med medborgarna skapa en strategi för planering av framtidens äldreomsorg. En äldreomsorg som präglas av medborgarnas behov, önskemål och drömmar. Medborgarna ska vara aktiva. Baserat på denna dialog, samt den undersökning som pågått i projektet under 2004-2005, har resultaten utmynnat i förslag till förändringar. Våra liv som gamla har genom delprojekt hälso- och sjukvård till största delen fokuserat på hur vi kan hålla oss friska högre upp i åldrarna, hur vi ställer oss till användandet av teknik i vården samt vad vi anser begreppet god vård innebär. 4
1.2 Definitioner Our Life as Elderly har genom delprojektet Hälso- och sjukvård i den nationella fasen främst fokuserat på hur vi kan bibehålla vår hälsa högre upp i åldrarna men även hur vi kan utveckla vården av personer med demenssjukdom. Vi har även tittat på vad begreppet god vård innebär för medborgarna, hur tillgången på hälso- och sjukvård upplevs samt hur man ställer sig till teknik i vården. 2. Nuläget Nulägesrapporten tar upp vårdkedjan och hur det praktiskt går till när en person skrivs ut från sjukhus. Vidare kartläggs vilka olika yrkeskategorier samt hur de olika kompetenserna arbetar med äldre. Teknisk utveckling, delegeringsförfarande och preventivt arbete tas också upp. Inga av dessa faktorer berörs senare i intervjuerna. De frågor som ställdes till respondenterna var så kallade öppna frågor och de tog inte upp dessa ämnen i sina svar. De som inte är insatta i äldrevården på ett yrkesmässigt plan vet inte hur kompetensen är fördelad eller hur vårdkedjan fungerar, därför berörs inte dessa frågor. Cirka 70 % av de som bor på äldreboenden visar symtom på demenssjukdom men alla är ännu inte utredda. Även för de som bor i eget boende och har hjälp från primärvården ser bilden likadan ut, men demenssjukdomen har ofta inte fortskridit i samma utsträckning. I nulägesrapporten beskrivs även anhörigas svåra situation. 3. Medborgarnas önskemål Jag vill hålla mig frisk så länge som möjligt När det gällde att hålla sig frisk kan man indela svaren i en fysisk och en psykisk/social del. Fysiskt handlade det om bra mat på regelbundna tider, motion, rökstopp, hålla vikten, få frisk luft och liknande faktorer. Psykiskt/socialt nämndes vikten av sociala kontakter och socialt skyddsnät. Ha möjlighet att träffa andra människor, inte bara sina vänner och sin familj. Det ansågs som en hälsofara bli sittande ensam hemma. Det var också viktigt att ha en sysselsättning, kunna idka sina intressen, följa med i samhällsutvecklingen och behålla tron på livet. God vård handlar om hur jag blir bemött När det gällde god vård fokuserade medborgarna på mjuka värden, som bra bemötande, att man blev lyssnad på och kände sig trygg. Vidare att personalen var kompetent, bemötte dem med respekt, brydde sig om och att man inte blev bortglömd. Kontinuitet, tillgänglighet och medbestämmande beskrevs också som viktiga faktorer för en god vård. Väldigt lite åsikter framkom om hur vården av personer med demenssjukdom kunde förbättras. Önskemål fanns om samma personal hela tiden och att de var utbildade inom demenssjukdomar. Det ansågs jobbigt för anhöriga att sköta sin demenssjuke anhöriga och de behövde enligt medborgarna mer stöd genom avlastning och olika gruppverksamheter. 5
Det är för långa väntetider inom vården Angående tillgång till vården nämnde de flesta långa väntetider som ett problem. Det var även svårt för äldre ta sig fram till rätt person inom vården samt att göra val i telefonen. En mer flexibel kontakt mellan huvudmännen var också önskvärd, samt en rehabiliteringsenhet för äldre mellan sjukhuset och hemmet där man kunde få träna upp sig efter exempelvis en stroke. Lär mig hantera tekniken så kanske jag använder den Teknik som medborgarna kände till tyckte de var bra men i övrigt var skepticismen stor mot tekniska hjälpmedel. Det ansågs svårt att klara tekniken vid användandet. Det fanns också en rädsla att tekniken skulle ta bort det naturliga mötet med personal och/eller hindra samspelet mellan människor. Det var viktigt att skydda integriteten hos människor även om de var demenssjuka. Men någon sågs också att tekniken kunde öka samordningen exempelvis mellan olika kliniker på sjukhuset. 4. Förslag till förändringar 4.1 Behålla sin hälsa. I Luleå kommuns strategi för framtidens äldrevård säger man att kommunen ska främja och medverka aktivt i utvecklingen av förebyggande hälsoarbete. För att förbättra möjligheten till ökat fysiskt välbefinnande för äldre är projektgruppens förslag följande: Lättillgängliga träningslokaler i olika stadsdelar Träningslokaler för äldre ska ordnas i olika stadsdelar. Instruktör kan vara en träningsintresserad pensionär som får handledning av sjukgymnast. Detta ger större möjlighet för äldre att dels öka sitt fysiska välmående men även träffa nya människor och få nya vänner. Gångvänliga promenadstråk för äldre- även vintertid För att som äldre kunna komma ut och gå behövs bättre underhåll av gångvägar (skrapning, sandning). För de som inte kan ta sig ut själv kan tillgång till följeslagare (ev. volontär) vara ett alternativ. Hjälp att sköta sin hälsa och hålla sig frisk För att förbättra egenvården anordnas hälsokurser för äldre. Dessa kan exempelvis innehålla råd angående kost, matlagning, näringslära, motion, avslappning, egenvård och god sömn eller enligt önskemål från kursdeltagarna. Detta ger fler vinster för den äldre, goda råd hur man håller sig frisk men även samvaro och diskussioner med andra. Mötesplatser för äldre runt om i stan De ovan nämnda åtgärderna ökar även denna del av hälsan eftersom de ökar samvaron med andra människor och gör att nya nätverk bildas. Som ett supplement till detta bör fler 6
mötesplatser etableras för äldre i olika bostadsområden, exempelvis café, bingo, datortek, snickeri, vävstuga osv. där den äldre även har möjlighet att träffa andra och samtidigt idka sina intressen. Ett allaktivitetshus där inte bara äldre människor träffas är ett bra alternativ. Uppsökande verksamhet För en del är det svårt att aktivt söka sig till liknande verksamheter. Det vore därför bra om någon typ av uppsökande verksamhet sker av äldre/anhöriga som är ensamma. Distriktsköterskan och hemtjänstpersonal kan här ha en viktig roll att identifiera detta behov hos olika personer. I Nordmaling har ett projekt med förebyggande hembesök genomförts. Alla i åldern 79 år har fått ett besök av distriktsköterska eller enhetschef inom hemtjänsten. Dessa hembesök föll så väl ut att hembesöken har övergått till ordinarie verksamhet och en person utför besöken. Fördelarna är många. Dels har den som utför besöken möjlighet att rätta ut missförstånd och ge korrekt information. Men det ökar även tryggheten hos den äldre. Effekterna är bland annat att läkemedelsanvändningen minskat och att motionsvanorna förbättrats hos dem som fått besök. Den enskilde upplever också bättre livskvalitet och känner sig bekräftad. Mötena sker på jämlika villkor och blir därför positiva. Det är också en ekonomisk vinst för kommunen. Hjälpbehovet hos den äldre kan fördröjas och man kan tidigt upptäcka demenssjukdom (Äldreomsorg, 3/2006, Årg.3). Behålla kontakten med det gamla arbetet Genom att tidigare arbetsgivare har uppsökande verksamhet av sina pensionärer så blir det möjligt för dem att träffa gamla arbetskamrater. Detta kan ske genom att regelbundna möten ordnas för de som gått i pension. På detta sätt tappar pensionären inte kontakten med sitt gamla arbete och de sociala kontakter detta gav. Detta ökar känslan av att ha en betydelse och plats i samhället vilket är viktigt för välbefinnandet. Stöd till anhörigvårdare Anhörigvårdare ska för sin egen hälsas skull beredas möjlighet till ökad avlastning exempelvis genom volontärverksamhet. Anhörigrollen kan vara tung, både fysiskt och socialt. För att orka med detta och själv hålla sig frisk krävs hjälp att komma ut på egna aktiviteter oftare. Detta tas också upp i delprojektet anhöriga. 4.2 God vård Det viktiga är ett gott bemötande, kontinuitet och att känna sig trygg. Att kunna definiera vad god vård är kan vara svårt för dem som inte varit så mycket i kontakt med sjukvården. Tyngdpunkten på önskemålen ligger i ett gott bemötande, kontinuitet i vården och att få känna sig trygg. Men även på en kompetent personal som är lämpad för sitt jobb. En stor utbildningssatsning på baspersonal är just på gång - kompetensstegen - där vikten av bemötande ska tas upp och arbetas igenom väl. Socialnämnden i Luleå har i mars-06 antagit en kvalitetspolicy. Där säger man att med kvalitet, engagemang, omsorg och förståelse ska vi, inom ramen för vårt uppdrag och gällande lagstiftning, tillgodose behov som uppfyller våra medborgares önskemål. Värdegrunden ligger i bemötande, tydlighet, tillgänglighet och kompetens, alltså helt i enlighet med medborgarnas önskemål. Få bestämma själv om sin vård En önskan om medbestämmande om sin vård fanns hos de intervjuade. Instrument finns redan för medbestämmande genom individuella arbets/vårdplaner. Detta befintliga 7
instrument måste förstärkas. När det gäller vården av demenssjuka personer måste, som tidigare, anhöriga träda in som talesman för den sjuke om denne inte själv kan uttala sin vilja. Få mötas av passande personal med god utbildning All personal ska ha god utbildning angående det naturliga åldrandet och etik. Detta för att låta åldrandet få en så frisk prägel som möjligt och undvika etiska problem. Ett noggrannare urval ska göras vid anställning av personal samt innan vårdutbildning. Förslag hur vårdpersonalen ska arbeta för att uppnå god vård Socialförvaltningen måste ta fram en omvårdnadspolicy som ska gälla för hela förvaltningen. Enhetschefen på varje arbetsplats har sedan till uppgift att implementera detta hos baspersonalen på ett sätt som levandegör budskapet i omvårdnadspolicyn. Regelbundna uppföljningar är nödvändiga för att inte budskapet ska gå förlorat. Detta för att den röda tråden i omvårdanden inte ska gå förlorad-; påminna sig om varför vi är här, hur vi ska utföra vårt arbete och vilket vårt uppdrag är. Hjälpa personal att själv må bra för att kunna ge god vård. Att vårda gamla och sjuka kan ställa baspersonal inför många etiska dilemman som engagerar och tar kraft i anspråk. Att hjälpa baspersonal att behålla fokus på den goda vården trots många arbetsuppgifter är viktigt. Genom systematisk vägledning som utbildade handledare ansvarar för kan risken för trött och sliten personal minimeras. 4.3 Organisation/Tillgång till hälso- och sjukvård Hjälp att ta sig fram genom vårdapparaten Många av de intervjuade upplevde svårigheter ta sig fram till rätt person inom vården. Detta är ett dilemma. Vårt förslag till förändring är att utveckla pensionärsservice och volontärverksamhet så att de äldre kan erbjudas följeslagare till exempelvis sjukhus. Problem med att ta sig fram till rätt person via telefon kan lösas med att det finns ett telefonnummer den äldre kan ringa för att sedan lotsas till rätt person/instans oavsett om det är kommun eller landsting som är ansvariga för den specifika frågan. Organisationsöversyn för att minska väntetiderna? Problemet med de långa väntetiderna är något som de ansvariga inom kommun/landsting måste se över. Vi i denna projektgrupp har inga direkta förslag på förändringar/förbättringar. Ett samarbete över ansvarsgränserna krävs och ska utvecklas. Ett förslag kan vara att det bara finns en huvudman för äldrevården. Hjälp att få tillbaka krafterna efter en sjukhusvistelse Bättre rehabilitering av äldre var ett önskemål. En mellanvårdsform som avd 23 en gång var behövs för att rehabilitera äldre efter exempelvis en stroke. Avdelning 23 hade en högre kompetens bland personalen samt en väl utvecklad omvårdnadspolicy som utgick från varje enskild vårdtagares behov och önskemål (se Korttidsvårdens framtid, Slutrapport från utvärdering av försök med korttidsvård i Luleå, UCER - 2000). 8
Detta kan ge den äldre några extra år i sitt eget hem och minska behovet av vård. 4.4. Demensvård Utökning av demensteamen Att drabbas av demenssjukdom är svårt både för den som blir sjuk och dennes anhöriga. Dessa grupper behöver mycket stöd och hjälp och projektgruppens förslag är att utöka de nuvarande demensteamen. Uppsökande verksamhet av anhöriga etableras där de ges möjlighet till olika grupper, utbildning och liknande aktiviteter. Rätt till en demensutredning Beroende på vilken demenssjukdom som personen drabbas av blir symtomen varierande och därmed bli omvårdnadsbehovet olika. En ordentlig demensutredning bör göras på alla som drabbas av sjukdomen så att omvårdnaden av den sjuke kan planeras bättre. Utveckla instrument för utvärdering av problem/behov hos personer med demenssjukdom Personer med demenssjukdom har svårt att formulera sig och uttrycka hur han/hon mår. Instrument ska utvecklas för utvärdering av exempelvis smärta för att göra omvårdnaden så tillfredställande som möjligt, minska oron och öka tryggheten hos den sjuke. En speciell grupp med olika yrkeskategorier inom vården och universitetet bör etableras för att kunna se över hur detta skulle kunna ske på bästa sätt. Samarbete mellan huvudmän för att höja kompetensen hos personal Genombrottsprojektet en bättre demensvård ökade samarbetet mellan geriatriken och kommunen genom att geriatriker gjorde hembesök hos personer med demenssymtom som stark oro och ängslan. Projektet är nu permanentat. En stor utbildningssatsning gjordes sedan för kommunens personal om demenssjukdomar och omvårdnad av den sjuke. Denna utbildning genomfördes av neuropsykolog och geriatriker. Det är viktigt att dessa utbildningar återkommer och utvecklas. Kompetensen bland personal bör även höjas inom geriatrik/gerontologi framförallt hos de omvårdnadsansvariga sjuksköterskorna men även hos baspersonal. 4.5 Teknik i vården Den äldre ska få utbildning för att kunna använda den ordinerade tekniken För att öka tryggheten och förståelsen inför användandet av ny teknik ska utbildning ingå för varje tekniskt hjälpmedel som planeras till den äldre. Det ska finnas tid för den äldre att få prova. Tekniken skall inte ersätta mänsklig kontakt För att inte tekniken ska ersätta mänsklig kontakt ska vi komma överens med varje enskild person hur/när de ska använda tekniken utan att den mänskliga kontakten förloras. Personen måste själv få bestämma graden av användandet. På detta sätt minskar rädslan att träffa färre personer. 9
5. Reflektioner Tyngdpunkten när det gällde att hålla sig frisk låg på den sociala/psykologiska delen. Det verkar som att vi har lärt oss hur vi kroppsligt bibehåller vår hälsa genom att äta rätt och motionera., medan den sociala delens betydelse är underskattad i vårt samhälle. När vi går i pension förlorar vi en viktig social funktion och risken att bli mer socialt isolerad är stor. Att ha en betydelse i samhället är viktigt för hälsan, likaså att vara någon som har en uppgift i ett socialt sammanhang; att bli bekräftad (Westlund.& Sjöberg ) I frågan angående vad god vård är betonades de mjuka värdena som trygghet och gott bemötande. Personalen skulle vara kompetent och trevlig. Det var svårt för många att sätta sig in en situation som gammal och dessutom sjuk. Min tolkning av svaren är dock att medborgarna förväntar sig att personalen kan sitt jobb rent praktiskt men rädslan finns att bemötandet inte blir det de önskar sig. Demenssjukdom verkade vara svårt att prata om. Många hade ingen erfarenhet av detta eller hade inte varit så aktiva i vården om de hade erfarenhet. Kanske bottnar detta i en rädsla för den fruktade sjukdomen, att själv drabbas av den om ens föräldrar har haft en demenssjukdom. Teknik i vården verkade skrämma många. De risker respondenterna såg var att integriteten inte skulle respekteras och att det skulle ta bort möten med människor. Eftersom ensamhet är något som hela tiden togs upp måste kraft läggas på att ge en god information om teknik i vården till de berörda. 10
Referenser SFS 1985:125. Tanvårdslag. SFS 1998:1338. Tandvårdsförordning. SFS 1962:381. Lag om allmän försäkring. Socialstyrelsens Meddelandeblad 2004. Vägledning för landstingens särskilda tanvårdsstöd enligt tandvårdslag och tandvårdsförordning samt samverkan mellan komuner, primärvård och tandvård. SFS 1993:387. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Socialstyrelsen 2001. Uppföljning av landstingens tandvård enligt tandvårdslag och tandvårdsförordning. Socialstyrelsen 2003. Uppföljning av uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård 2001. SFS 1992:1528. Lag om offentlig upphandling. SCB. 2004. Undersökning av levnadsdöhållanden. Stockholm. 2004. Tandhälsa och tandvårdsutnyttjande 1975-1999. Levnadsförhållanden: Rapport 94. Stodkholm:2001. Pedersen, M. Om kvinnovåld. I Kvinnovåldsutredningen, red. Ekman, A. Sid 142-54. Fritzes. Stockholm:200 Ett stort Tack till alla ni som har varit involverad i projektet, som medverkande i intervjuer, som svarande på frågeformulär, medverkande i referensgrupp och fokusgrupper. Ett särskilt stort Tack till er som har arbetat i projektgruppen under tiden 2004-2006. Ni har varit en ovärderlig resurs i detta projekt! Agneta Söderberg, Sjuksköterska Luleå kommun, projektledare Carin Lindvall, Sjukgymnast Luleå kommun Gun-Britt Tossavainen, Sjuksköterska Sunderby sjukhus Ingrid Lampa, Undersköterska, Luleå kommun Marjatta Ström, Distriktssjuksköterska Primärvården Marja Öhman, 11