Personalavdelningens PA-handbok Datum Alkohol och andra droger VAD BETYDER DET FÖR OSS? Drogerna ansikte och effekter Bakgrund I alla samhällen och kulturer har droger förekommit. I samhällen med god balans och utveckling är droger ett mindre problem än i brytningstider med kaos och oro. Det går att påverka drogproblemens omfattning i ett samhälle. Med kunskap och engagemang kan man komma långt. När vi talar om droger tänker vi i första hand på alkohol och narkotika. I arbetslivet är det alkoholen som är det överskuggande problemet. Forskning och erfarenhet säger att 10 % av den vuxna befolkningen har alkoholproblem. Alkoholen är en legal drog som också har en stark positiv förankring. Många sociala aktiviteter är förknippade med konsumtion av alkohol. Spritens pris Alkohol är dyrt, men dess verkan är dyrare. Kostnader för vård av patienter med alkoholrelaterade sjukdomar, sjukskrivning, förtidspensionering, utslagning och produktionsbortfall har uppskattats till närmare 100 miljarder kronor per år enligt Arbetarskyddsnämndens skrift Om någon ändå lagt sig i. Varje år dör minst 7000 personer av alkoholrelaterade skador och sjukdomar och 1200 förtidspensioneras med alkoholdiagnos.
Kommunala arbetsplatser Drogproblem kan uppträda på alla arbetsplatser. Det spelar ingen roll om man arbetar med människor eller maskiner, sitter i ledningen eller är ute i produktionen. I kommunen har vissa av oss också en roll att vara föredöme t.ex. i arbete med barn och ungdomar. Chefens föredöme är också av stor betydelse för hela organisationen. Utbildning - kunskaper Det är bra om alla på arbetsplatsen har kunskap om alkoholens verkningar och missbrukets psykologi av förnekande och beroendeproblematik. Det är extra viktigt att chefen har faktakunskaper och insikt. Alla på arbetsplatsen påverkas när det finns en missbrukare i gruppen. Arbetsmiljön försämras och arbetsprestationerna sjunker. Kamraterna går ofta in och skyler över misslyckanden. Kvinnors missbruk Kvinnors missbruk är ofta dolt. Kvinnor tål alkohol sämre än män och blir lättare alkoholister. Kvinnans kropp är mindre motståndskraftig mot alkohol. Denna skillnad är till stor del hormonellt betingad. Det tar längre tid att bryta ner alkoholen. Om en man och en kvinna delar på en flaska vin bör proportionerna vara 2/3 till mannen och 1/3 till kvinnan. Då har de druckit lika mycket. Nycklar för diskussion och åtgärder i alkoholfrågor Alkoholpolicy - Vad borde göras Kommunen har en handlingsplan för alkohol och andra droger. Där står det uttalat hur man ser på frågor kring alkohol i kommunens verksamhet (se bilaga). Av policyn framgår den ansvarsfördelning som gäller i denna typ av problematik. I många kommunala jobb skall man vara förebild för t.ex. ungdomar. I ett sådant arbete skall man föra in frågor om hur man bör uppträda även på fritiden. Det är alltid en fördel att kunna hänvisa till en klar och tydlig policy när problem uppstår. Det är svårt att från fall till fall försöka slå fast vad som gäller. Vid nyanställning skall man alltid informera om vilken policy som finns. Frågor: Hur är det i vår kommun? Vad gör vi när vi ser signaler på vår arbetsplats?
Signalerna/upptäckt Missbrukare på en arbetsplats ger en rad signaler som vi inte alltid vill se. Skall vi kunna ta tag i en medarbetare med missbruksproblem måste vi se signalerna och ställa samman dem. Lita på din egen känsla om hur det är ställt med medarbetaren när du får alla eleganta bortförklaringar. Frånvaromönster Söker ursäkter för tjänstledigheter. Tar ut enstaka semesterdagar i efterskott. Mycket korttidsfrånvaro ofta på måndagar och fredagar. Labilt humör och ryckiga prestationer. Misstanke till vetskap Du vet, och alla vet att det rör sig om missbruk. Spårar ur på personalfesten. Signalerna från arbetskamrater om att det luktar sprit. Utseendeförändringar - börjar tappa stil och sköter inte hygienen. Parfymer och halstabletter för att dölja spritlukten. Fråga: Vilka erfarenheter har vi av dessa situationer och hur agerar vi? Gruppens och kamraternas roll Solidariteten mellan arbetskamraterna på arbetsplatsen medför ibland att kamraterna hjälper till att dölja ett missbruk. Ett förtroende från missbrukaren eller gemensamma fester kan göra att gruppen hamnar som en gisslan. Vår kompis klarar nog att ta sig ur problemen. Därför skall vi inte dra in chefen eller någon annan. Med detta handlingsmönster omöjliggörs åtgärder utifrån tidiga signaler. Vi vet att det är den omedelbara reaktionen på tidiga signaler som ger det bästa resultatet när en missbrukare skall rehabiliteras tillbaka till ett normalt och värdigt liv. Som arbetskamrat har jag ett moraliskt ansvar för allas säkerhet på arbetsplatsen. Att inte vilja se en kamrats missbruk är att inte bry sig om. Kamratstödet kan vara en stark kraft i en rehabilitering. Arbetskamrater och gruppen får dock aldrig ta över ansvaret för rehabiliteringen av en missbrukare. Om något skulle gå fel blir besvikelsen i gruppen svår att hantera. Medvetna och omedvetna val Både chefen och den anställde med alkoholproblem måste välja när ett alkoholproblem blir uppenbart. Att välja att inte se och inte göra något är också ett val. Alkohol är en del av den anställdes ansvar kring hälsa och livsstil. Varje individ har ett eget intresse i och ansvar för sin hälsa och välbefinnande. På arbetsplatsen skall chefen skapa goda förutsättningar för detta.
Chefen måste tydligt deklarera vad som gäller och de krav på nykterhet som finns på arbetsplatsen. Vilka blir konsekvenserna om den anställde inte vill ta tag i sin situation och inleda en behandling mot missbruket.att frigöra med- mänsklighet och engagemang är en förutsättning för att lyckas med en missbrukare. Att ställa krav är ett sätt att bry sig om en medmänniska och göra individens val tydligare. Fråga: Vilket egenansvar skall vi ta för vår situation? Arbetsgivarens ansvar - och den enskildes Vid återkommande korttidsfrånvaro och med misstanke om alkoholmissbruk är chefen skyldig att utreda rehabiliteringsbehovet. Den anställde måste då medverka i en sådan utredning. Ur Lagen om allmän försäkring (kap 22) rehabiliteringsbehov skall utredas tillsammans med den försäkrade (anställde) den anställde skall bidra med upplysningar som kan klarlägga rehabiliteringsbehovet den anställde skall efter bästa förmåga bidra i rehabiliteringsarbetet Ur Arbetsmiljölagen (3 kap 2:a ) Arbetsgivaren skall se till att det finns ett lämpligt arbetssätt för arbetsanpassning och rehabilitering Ur Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling om rehabilitering (AFS 1994:1) Arbetsgivaren skall ha de rutiner som behövs för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering. Vid behov kan arbetsgivaren genomföra kontroll av nykterheten på arbetsplatsen. Vid onykterhet skall alltid den anställde avvisas från arbetsplatsen. Ofta behöver någon följa med så att den onyktre kommer hem på ett betryggande sätt. Arbetsgivaren har en långtgående skyldighet att rehabilitera den anställde med problem. För att få ett bra resultat i en rehabilitering kan man ibland behöva diskutera ett avtal (kontrakt) som t.ex. kräver att den anställde genomgår behandling om det finns problem med missbruk som han inte klarar av att hantera. Om avtalet bryts innebär det preciserade konsekvenser för den anställde. Arbetsgivaren bör aldrig hota med åtgärder som han inte kan eller avser att fullfölja. För att åstadkomma resultat med missbrukare som har ett starkt kemiskt beroende behövs starka påtryckningsmedel. Om anställd är berusad på arbetsplatsen kan kollektivavtalets åtgärder för disciplinpåföljd tillgripas. Alla åtgärder som vidtas skall dokumenteras. Information till och samarbete med det lokala facket skall genomföras. Om åtgärderna inte ger resultat och arbetsgivaren uttömt möjligheterna till rehabilitering kan den anställde sägas upp på grund av personliga skäl. Före uppsägning skall möjligheterna till omplacering prövas. När den anställde verkligen lider av ett sjukdomsbetingat alkoholberoende föreligger begränsningar i arbetsgivarens möjligheter till uppsägning. Alkoholism av sjukdomskaraktär får hanteras enligt samma principer som gäller vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom.
Tecken som kan uppmärksammas på arbetsplatsen och kan tyda på alkoholmissbruk Störd arbetsfunktion sviktande arbetsprestation hög felfrekvens, slarv, materialförstöring koncentrationssvårigheter, dålig uthållighet täta arbetsplatsbyten olycksfall och tillbud Sjunkande arbetsmoral, plikt tänjer max på flextiden, ofta minus avslutar arbetsdagen för tidigt tillfällig bortavaro från arbetsplatsen förlängda pauser semester och kompledighet söks i efterskott frekvent korttidsfrånvaro, vård av barn sjukfrånvaro i samband med helger Labilt beteende upphov till irritation och oro hos arbetskamraterna rastlös, osäker, nervös, håglös och nedstämd retlig, sårbar, avig isoleringstendenser misstänksamhet mot arbetsledare och arbetskamrater Andra markörer kommer bakfull till jobbet luktar alkohol man gör bort sig på personalfester och internatkurser bjuder frikostigt på alkohol för att få anledning att dricka själv demonstrativ alkoholkonsumtion på arbetsplatsen fylleriförseelse utanför arbetet