Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter, arv, sjukdom, graviditet, medicinering, om man planeras för operation eller har annan utsatthet. Generellt sätt kan vi också säga att kvinnor tål 25% mindre alkohol än män. 1
Riskfyllda alkoholvanor kan orsaka skador och ohälsa som vi inom vården bör känna till och här listas de fyra allvarligaste. Även en måttfull konsumtion kan öka risken för missfall eller fosterskador hos gravida. Den allra första tiden i ett fosters liv är en mycket känslig period därför är det bra att sluta dricka redan när graviditeten planeras. Alkohol passerar genom alla vävnader i kroppen vilket betyder att fostret får samma promillehalt som kvinnan och kan skadas allvarligt Uppskattningsvis är 1% av alla svenska barn drabbade av alkoholskador vilket ofta visar sig som kognitiva och neuropsykologiska störningar. Olycksfall som följd av egen eller andras berusning orsakar svåra skador och flera dödsfall varje år. Alkohol svarar för 30% av alla dödsolyckor och 50% av den polisanmälda och registrerade våldsbrottsligheten sker i samband med alkoholpåverkan. Alkoholkonsumtion orsakar cancer och enligt WHO och flera stora befolkningsstudier ökar risken att drabbas av cancer vid ett riskbruk. Cancer i munhåla, svalg, matstrupe, lever och tarm kan ha ett direkt orsakssamband med alkoholkonsumtion, och för uppkomsten av bröstcancer kan även små mängder alkohol ha betydelse. Alkohol orsakar hjärt och kärlsjukdom. Hos män finns ett tydligt samband mellan alkohol och förmaksflimmer vid alla konsumtionsnivåer för kvinnor först vid ett 2
riskbruk. Berusningsdrickande är särskilt riskabelt och ökar även risken för stroke. Studier visar hjärtskyddande effekt av mycket små mängder alkohol för vissa grupper i befolkningen men ett riskbruk kan kraftigt öka risken för sjukdom. Personer med måttlig till hög alkoholkonsumtion har t.ex. en ökad risk för komplikationer i samband med operation. Det rör sig främst om ökad risk för blödningar, infektioner och akuta hjärthändelser. Har man dessutom kroniska sjukdomar som högt blodtryck eller hjärt och kärlsjukdom ökar risken för komplikationer ytterligare. 2
Alkohol är vår främste sjukdomsimitatör. Till sjukvården idag söker sig personer med mer eller mindre lindriga symtom som högt blodtryck, huvudvärk, magproblem som t.ex reflux, sömnstörningar, minskad fertilitet, upprepade infektionstillstånd, hudåkommor och neuropsykiatriska problem som depressioner och ångest. Forskning visar att upptill 30% av alla fall med högt blodtryck hos män är alkoholrelaterade. Kvinnors blodtryck stiger också när det handlar om riskbrukskonsumtion. Helt oberoende av mängden alkohol försämras sömnkvaliteten och leder till trötthet och sömnbrist då djupsömnen påverkas. Studier visar att även måttligt alkoholkonsumtion inverkar på prestationer dagen efter fast vi själva inte märker av det. Det kan ta flera månader innan ett minskat alkoholintag får effekt på sömnstörningarna. Tillstånd som ångest och depression försämras av alkohol vilket kan förklaras med att alkohol förstärker den känsla man har den så kallade grundstämningen. Alkohol kan också utlösa en depression därför är dryckesanamnesen mycket viktig när man utreder ett sådant tillstånd. Det finns studier som visar en högre frekvens psoriasisfall hos riskkonsumenter. Att 3
befintlig sjukdom försämras vid en hög alkoholkonsumtion har varit känt länge och gäller även en rad andra hudsjukdomar som eksem, urtikaria och hudinfektioner. Alkohol har en generell negativ effekt på immunsystemet vilket kan resultera i frekventa infektionstillstånd hos riskkonsumenter. Vår förmåga att lösa konflikter och kunna hantera vardagliga problem försämras också vid alkoholkonsumtion och kan leda till sociala problem och dåligt humör. Även måttlig alkoholkonsumtion kan försämra fertilitet. För barnlösa par är det mycket angeläget att få reda på att detta kan ha betydelse. Som vårdpersonal är det viktigt att betona att de flesta alkoholrelaterade symtom och skador upphör eller avtar när alkoholkonsumtionen minskar kraftigt eller upphör helt. Det tar t.ex. mellan 1-2 veckor med sänkt konsumtion innan det får effekt på blodtrycket. 3
Många forskare är överens om att det inte finns någon riskfri konsumtionsnivå för alkohol men i Sverige har vi definierat några gränsvärden för när vi kallar konsumtionen för ett riskbruk. Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder delar vi upp alkoholkonsumtionen i veckokonsumtion och intensivkonsumtion alternativt berusningsdrickande. En veckokonsumtion är riskfylld om den motsvarar 10 standardglas eller mer för en kvinna och 15 standardglas eller mer för en man. Med intensivkonsumtion menas den mängd alkohol en person dricker vid ett och samma tillfälle, t.ex under en kväll. Här är gränsvärdarna 4 standarglas för kvinnor och fem standardglas för män. Vad motsvarar då ett standardglas? 4
Ett standarglas motsvarar 12 gram alkohol och på bilden ges exempel på hur mycket detta är beroende på vad som konsumeras. En burk folköl per dag under ett år motsvarar t.ex. ca 19 helflaskor starksprit och en 3 liters bag-in-box i veckan motsvarar ca 25 standardglas. 5
Hur förebygger vi riskbruk? Ja först måste vi ta reda på om det handlar om ett riskbruk och det kan göras med två frågor eller med hjälp ett Auditformulär som innehåller 10 frågor. Om ett riskbruk finns behöver vi informera om riskerna sedan uppmana, ge råd och motivera personen till minskad konsumtion. 6
Screeningfråga 1 rör veckokonsumtionen och handlar om antal standardglas personen dricker under en vanlig vecka. Om mängden alkohol varierar från vecka till vecka be personen göra en uppskattning över hur en typisk vecka kan se ut. Vi har tidigare visat att gränserna för ett riskbruk är 10 glas eller mer för kvinnor och 15 glas eller mer för män. Screeningfråga 2 kartlägger intensivkonsumtionen. Att berusningsdricka är alltid en medicinsk risk men nivåerna här innebär att om man utsätter sig för den risken är rekommendationen att man gör det mer sällan än en gång i månaden. 7
Det kan underlätta att ha använda ett veckokonsumtionsschema för att få en bild av konsumtionsmönstret. 8
9
Informera om riskerna för ohälsa och skador och sambanden mellan olika symtom och riskbruk. 11
Steg 2
Ge rekommendation om alkoholkonsumtion med mindre risk. Denna trekant är lätt att rita på ett Finns det några enkla konkreta råd att ge någon som vill minska sin alkoholkonsumtion?
Om du har en patient som dricker alkohol varje dag kan ett råd vara att håll minst två dagar varje vecka helt alkoholfria. Det kanske är nödvändigt att personen även begränsar mängden alkohol övriga dagar för att komma under riskbruksnivå. 14
Välj drycker med låg alkoholhalt, t.ex. mellanöl istället för starköl. 15
Drick vartannat glas vatten. Använd aldrig alkohol som törstsläckare! 16
Steg 3..
Det är viktigt att slutligen fråga om personen med riskbruk önskar hjälp eller stöd, och ett sätt kan vara att rekommendera en självhjälpssida på nätet. Både kommun och landsting har oftast råd- och behandlingsenheter dit personer med riskbruk kan vända sig för hjälp. 18