Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.



Relevanta dokument
Framställning av järn

Material och ämnen 1

Ämnen runt omkring oss åk 6

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

Material och ämnen 1

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Sortera på olika sätt

Undersökningar och experiment

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Handledning. Innehållsförteckning

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Säkerhetsregler i kemi

Facit till 38 No-försök

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

VÄLKOMMEN TILL. Vikarielärares Experimentkalender 2018

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materia Sammanfattning. Materia

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Det mesta är blandningar

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Laborera åk 4-6. Lärarhandledning anpassad till LGR11

Grundläggande Kemi 1

Kemi. Vatten och Luft

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler Kan du gissa rätt vikt?

Hur man gör en laboration

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination

Låt hushållssopor bli en resurs.

Stensamling Art.nr: 30422

4. Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken.

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Att fundera på - Var hittade du stenen? - När hittade du stenen? - Varför valde du just den stenen?

Ytbehandling. Du ska här få kännedom om tre typer av ytbehandlingar.

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Jordens dragningskraft...4 Fallrörelse...4 Lutande plan...4 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Krafter åstadkommer rörelse och jämvikt...

Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd.

Gruvan. Ha stenkul vid datorn. Ge borrstålet stöt med hammaren. Spräng i gruvan. Titta på modellen av gruvan (i genomskärning).

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Inläsningsblad, organisk kemi

Ha kunskaper om na gra vanliga tillverkningsmaterial Ka nna till hur man kan sammanfoga olika sorters material

Luftundersökningar. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

AKTIVITETSKORT om berg, stenar, sand och vatten aktivitetskort, nivå 1

SPELPLAN VINNANDE METALL. Metallduellen - Öga för geologi

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum:

TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Kemispråket. Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet.

Arbetslag Gamma År 8 HT 2018

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Elbro Vad gör vi nu?

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I nästan alla vardagliga föremål och material har det använts icke-förnybara

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Lyktramar. Lyktramarna är tillverkade av gjuten brons, liksom de eventuella dekorerna.

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Foto omslag: Fredrik Hjerling Foto baksida: Eva Simonson Tryckår: 2011 Tryckeri: Haninge kommuntryckeri

Värmelära. Fysik åk 8

UR-val svenska som andraspråk

TENTAMEN. L y c k a t i l l!! Gunnar, Michal och Jeanni

Vatten och luft. Åk

1. Förklara begreppen bergart, malm och mineral.

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft

Fråga 1. Vuxen. Barn. Vilket telefonnummer ska du ringa om du behöver hjälp av brandkår, polis eller ambulans? Vad är det första du ska berätta när du

Malmliknande jord från Norr Amsberg

CO +( CO 2 )+ Fe 2 O 3 -> Fe 3 O 4 + CO + CO 2

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING

Elbro Vad gör vi nu?

Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el

JAKT PÅ ÄDELSTENAR KONTROLLER SPELINSTRUKTIONER FLEXA OCH MIXA STENAR HEKOS KÖK. Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden!

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

Min sopbok. Batterier

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Diesel eller Bensin? Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Materials egenskaper

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN


DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

FRÅGA 1 EN ROSTIG KNIV. Om man glömmer en kniv ute i regnet en natt så rostar den. Vilket av följande påståenden är sant?

Jord, eld, luft och vatten från alkemi till modern kemi

Temperatur. Värme är rörelse

Transkript:

Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter. De kan ha olika färger. I granit ser man korn av tre olika mineraler: Fältspat, kvarts och glimmer. De kan också förekomma var och en för sig. Man gör trappor och gravstenar av granit. Gnejs är randig av många lager mineraler. Man gör makadam (sepel) av genjs. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Ämnen i jordskorpan; station b) Flera bergarter Stensamlingslåda, se material för utlåning. I stensamlingen finns det flera bergarter. Känner du igen någon? En av dem fastnar på magnet. Prova vilken! Läs om bergarterna: Från vilken får man 1. järn? Hematit, magnetit. 2. kalk? Kalcit (kalkspat) som också finns i kalksten och marmor.

Ämnen i jordskorpan; station c) eller demo Kol Plåtburk med plåtlock, spisplatta, små träbitar, torkat gräs, torrt bröd. Grundämnet kol finns i allt som är levande och som någon gång har varit levande. Hur får man fram kolet i: 1. trä? 2. bröd? 3. gräs? Kola i burk Sätt materialet i en plåtburk med lock. Håll den över elden eller ställ den på spisplattan. (Så här fungerar en kolmila.) Eller värm det i ugnen. Bröd kan man helt enkelt sätta i rosten tills det förkolnar. I kol finns det energi. > Det kan brinna, t ex grillkol.

Ämnen i jordskorpan; station d) Metaller Föremål av olika metaller. 1. Jämför föremålen och korten. Vilket förmål är av tenn, koppar, krom, zink, järn, aluminium, kvicksilver. 2. Hur känner du igen de olika metallerna? Tenn - mjukt. Koppar - rödbrunt. Krom - blankt. Zink - grått. Järn - mörkare och blankare än zink, hårdare än tenn. Aluminium - lätt. Kvicksilver - flytande i rumstemperatur. 3. Vad använder man de olika metallerna till. Tenn: lödtenn, ljusstakar. Koppar, spik, bastuskopor, gamla pannor, 5 cents mynt. Krom: blanka delar på fordon mm. Zink: galvanisering av spikar, ämbar. Järn: verktyg, spikar, skruvar, muttrar. Aluminium: folie, engångsformar. Kvicksilver: termometrar. 4. Säg någon egenskap som alla metaller har. Metallglans, leder värme bra (känns kalla), leder elektricitet.

Atmosfärens sammansättning; station a) Ljus i glas 1. Värmeljus, tefat med vatten, glas, tändstickor. Ställ ett värmeljus i ett fat med vatten. Tänd ljuset. Vad behövs för att något ska brinna? Syre. 2. Ställ ett glas upp och ner över ljuset. Vad händer? Varför? Ljuset slocknar när syret tar slut. Vattnet stiger för att fylla tomrummet efter syret.

Atmosfärens sammansättning; station b) Annan gas Bakpulver, ättika, glas, tesked, tändstickor. 1. Häll en tesked bakpulver i ett glas. 2. Häll en tesked ättika i glaset. En gas bildas i bottnen på glaset. 3. Pröva hur gasen påverkar eld: tänd en tändsticka och för ner den i glaset. Vad händer? Elden slocknar för att koldioxiden som bildas har trängt undan syret. Det här är samma gas som bildas vid förbränning: koldioxid.

Atmosfärens sammansättning; bygg En kubikmeter luft Kubikmeter, se sidan Bygga. Läraren sätter ihop kubikmetern. Eleverna hänger upp trådar med 78 blå lappar (kväve) och 21 röda lappar (syre). Sist hänger man upp en brokig lapp (ädelgas, koldioxid, vattenånga mm) Att begrunda: Gaserna i luften är små molekyler som man inte kan se. De rör sig och det är ganska långt emellan dem, ungefär som lapparna i kubikmetern. Det kan finnas föroreningar i luften; bilavgaser, tobaksrök, skorstensrök. (Man kan hänga dit svarta lappar.) Var femte lapp är röd. Hur stor del av luften är syre? En femtedel. Vi använder upp syret i luften när vi andas. Det blir färre och färre röda lappar i klassrummet för varje andetag. En mänska andas 9 kubikmeter luft på ett dygn. Varifrån kommer nytt syre in i rummet? Från växter ute eller inne. Varifrån kommer syret utomhus? Från växter. Största delen av luften är kväve. Växterna använder kväve. Men de kan inte ta upp kväve ur luften. Växterna får kväve från gödsel, t ex urin. Om man kissar i sjön, får vattenväxterna mycket kväve. Sjön kan växa igen.