AKTIVITETSKORT om berg, stenar, sand och vatten aktivitetskort, nivå 1

Transkript

1 AKTIVITETSKORT om berg, stenar, sand och vatten aktivitetskort, nivå 1 Produktion: Överby Ord & Form Illustrationer: Anna Almqvist

2 aktivitetskort nr 1 Sten finns i allt Sverige har inte alltid sett ut som nu. Landskapet förändras, men det går inte särskilt fort och det är svårt att se. För si så där år sedan var stora delar av landet täckt av en jättetjock och väldigt tung inlandsis. Den tryckte ner en del av jordskorpan under havets yta. Vi kan se spår efter isen i landskapet. När isen smälte, började landet höja sig. Det gör det fortfarande, mest här i Norrlands kustland med 8 mm per år. Förr i tiden visste man ingenting om istider och inlandsisar. Då trodde man till exempel att jättar hade kastat iväg de stora stenblock som ligger spridda i naturen. Lär man sig lite mer om geologi kan man bättre förstå varför det ser ut som det gör på olika platser. Följ strecket från varje bokstav och fram till en till sten. Skriv in samma bokstav i stenen. Vad står det då på stenarna? GEOLOGI handlar om hur jorden kom till, vad den består av och om hur jordskorpan har förändrats genom tiderna. Att kunna något om geologi är bra, till exempel för att hitta råvaror som vi behöver för att tillverka saker och bygga vägar och hus. Olika sorters sten har olika egenskaper. Det måste man veta för att kunna bryta rätt sort. Man måste också veta hur stabil marken är där man ska bygga. När det regnar mycket är det stor risk för ras och skred i lerig mark. Och så behöver vi förstå vad som händer med miljön när vi tar för oss av jordens rikedomar. Geologi finns över allt omkring oss. Var skulle träden växa om inte marken fanns? Och hur skulle vi klara oss utan grus, metaller, sten, tegel och olja att bygga vägar och hus av och för att tillverka bilar, elektriska maskiner, glas, datorer och mycket annat? En vanlig dag stöter vi på geologi nästan hela tiden. GEOLOGI

3 aktivitetskort nr 2 Landet under is Har du tänkt på varför landskapet ser ut som det gör? I Västernorrland kan man se många spår efter stora och tunga inlandsisar som gled fram över marken för länge, länge sedan. Den senaste var minst 3000 meter tjock, som tio Eiffeltorn ovanpå varandra. Isen var som ett jättegrovt sandpapper som nötte och hyvlade berget. Inlandsisen var tjockast mellan Ångermanland och Finland. Det vet man eftersom det är här som landhöjningen har varit som störst. INLANDSISEN, nästan 3000 meter tjock EIFFELTORNET, ungefär 300 meter högt Vad är en glaciär? Vad händer när glaciärerna smälter? PRATA OM Vad kan vi göra för att inte påverka klimatet på jorden? Skriv vad ni kommer fram till och sätt upp pappret på väggen. Hjälp varandra att komma ihåg och tänka på vad ni har skrivit. Du undrar kanske om det blir istid igen och i så fall när. Att den kommer är forskarna säkra på men däremot inte på när. Man pratar mycket om klimatförändringar. Det har blivit lite varmare de senaste åren. Det tror man beror på utsläpp från bilar och industrier. En ny istid har kanske bromsats upp, men ingen vet säkert. Man ser att glaciärerna minskar i storlek. Om de smälter skulle havets yta stiga och många av jordens städer skulle hamna under vatten. INLANDSIS OCH GLACIÄR

4 aktivitetskort nr 3 Landet blir högre Hitta till grottan Inlandsisen var jättetung och pressade ner marken under sig. När isen smälte, låg en stor del av landet under vatten. Sakta började det att höja sig igen. Och det håller det forfarande på med. Det kallar vi landhöjning. HÖGA KUSTEN är så berömd för sin stora landhöjning att det blivit ett av många världsarv i världen. Sedan den senaste istiden har området höjt sig hela 285 meter över vår nuvarande havsyta. Det är världsrekord! Här var Sverige som mest nerpressat av inlandsisen. Nu höjer sig landet 8 mm varje år i Västernorrland och det är mest i Sverige. Det finns många stigar upp till grottan på bergets topp. Men bara en av dem är den rätta. Försök hitta den! Orden hör ihop med vår berggrund och beskriver olika storlek på sten. STEN SAND LERA KLIPPA BERG GRUS FLYTTBLOCK Skriv orden i storleksordning. Den minsta storleken först och den största sist. På Högklinten finns många grottor. De bildas ofta i en svag del av berget, till exempel där det finns sprickor. Under tusentals år har rinnande vatten gröpt ur gångar och rum i underjorden. Ett sådant rum i berget kallas grotta när det är så stort att en människa kan krypa in i det. I sagorna bor ofta troll och rövare i grottorna. Berget HÖGKLINTEN är 282 meter högt. Det låg bara 3-4 meter under havsytan när inlansisen smälte från området och vattnet stod som högst. Här finns världens högst belägna klapperfält. Det är områden med ganska runda stenar. Havets vågor sköljde en gång i tiden mot dem så att de rullade och nöttes mot varandra. Uppe på Högklinten finns det också grottor. LAND- HÖJNING

5 aktivitetskort nr 4 Som ormar i landskapet Vattnet forsade fram i tunnlar under isen som smälte. Bitar av berg, grus och sand från tunnelns väggar följde med vattnet. De rullade runt och nöttes mot varandra så att de blev runda och blanka. Det blev kullar av block, sten och grus. En lång rad sådana kullar kallas för en rullstensås. Rullstensåsar ser ut som ormar i landskapet. De kan vara väldigt höga med branta sluttningar och flera mil långa. Vattnet som blev när isen smälte, skilde sten, grus och sand åt och sorterade dem i olika lager i åsen. Man kan se det i många grustag där man hämtar grus till byggen av olika slag. Numera använder man mest krossat berg istället så att inte åsarnas grus ska ta slut. Kan du se hur rullstensåsen ringlar fram som en orm i landskapet? En liten hare gömmer sig i bilden. Kan du hitta den? Färglägg bilden. Varför är åsens stenar rundade? Varför blir vatten som rinner genom åsen rent? Vad behöver vi allt grus till? Vad skulle man kunna använda istället för grus? Kan man återvinna grus? I åsarna finns ofta mycket vatten. Regnvatten silas genom åsens grus och sand och blir klart och friskt och används också på många platser som dricksvatten. Sanden fungerar ungefär som ett kaffefilter där smutsen fastnar. Om man silar sjövatten genom åsen, blir det också rent. RULLSTENS ÅS

6 aktivitetskort nr 5 Spår efter isen Tre bilder har inte med geologi att göra. Vilka? Lera, sand, grus och sten huller om buller. Vad kallas sådan mark? Det finns spår i naturen som visar att det har varit istid. Ge ett exempel på det. Ta reda på om det finns några spår efter istiden där du bor. Lockstafältet ligger i Västernorrlands norra del. Här är det lätt att se tydliga spår efter inlandsisens framfart. Upp till 30 meter djupa åsgropar och raviner och stora vindavlagringar med dyner. Inlandsisen forslade hit massor sand och grus. Lockstafältet är ett isranddelta. Inlandsisen slet med sig bitar ur berget. Fastfrusna stenar repade räfflor i berget som berättar åt vilket håll isen rörde sig. Bergbitar krossades och blev en blandning av stora block, stenar, gruskorn, sandkorn och de allra minsta, silt eller lera. När isen smälte hamnade allt på marken. Blandningen kallas morän och är den vanligaste jordarten i Sverige. Den ligger ofta som ett täcke på berggrunden. Väldiga älvar av smältvatten dånade fram i och under den smältande isen och tog med sig sten, grus och sand fram mot iskanten. Det kan ha varit så mycket som flera lastbilslass i minuten. Där isälven nådde havet, rann vattnet långsammare. Materialet som hade följt med älven sjönk till botten. Först de tunga stenarna, sedan grus och sand. Isälvarna kunde, precis som vanliga älvar, bygga upp deltan. De kallas för isranddeltan. MORÄN

7 aktivitetskort nr 6 Vattnet hittar nya vägar Aluminium är en metall. Kvarts är ett hårt mineral. Det finns grottor på Högklinten. Geologi handlar om blommor. Indalsälven finns i Skåne. En nipa är en fågel. En bergart består av flera mineral. Det blir en ny istid nästa år. Ljuger Vildhusssen? Eller är det sant, det han säger? Försök lista ut vad som är sant och vad som är falskt. Indalsälven rinner ut i havet norr om Sundsvall i ett stort delta med många vattenfåror vid sidan av varandra. Det kallas kustdelta och är det största i Sverige. Under lång, lång tid har älvens vatten fört med sig mängder med små, små korn, mindre än sandkorn. Det kallas sediment. Vattnets fart minskar ju bredare älven blir. När det kommer fram till havet, rinner vattnet så sakta att också de små, små kornen sjunker till botten. Deltat byggs sakta på, längre och längre ut i havet. Det är lätt för vattnet att ta sig fram och hitta nya vägar genom sedimentet. Vildhussen levde för mer än 200 år sedan. Han bröt en ränna som timret skulle flottas i. Det slutade med en jättestor naturkatastrof. Vattnet tog vägen rakt genom en grusås. Ragundasjöns vatten rann ut på bara fyra timmar! Man tror att vattenmassorna förde med sig stora mängder sediment som bidrog till att Indalsälvens delta bildades. Många av jordens floder har bildat jättestora deltan, tex Nilen i Egypten och Missisippifloden i USA vars delta förresten också kallas för the Birdfoot Delta. Det betyder fågelfotsdeltat. Havsströmmarna har förändrat landskapets utseende så att det ser ut som en fågelfot där. I sand eller lera kan man göra gångar som vattnet får rinna i från en större vattenpöl. Efter ett tag blir det som riktiga älvar i miniatyr. Det kan också bildas ett minidelta på stranden eller i en större vattenpöl dit miniatyrälven rinner. Experimentera med sand och vatten utomhus eller i en stor balja med låga kanter. DELTA

8 aktivitetskort nr 7 Risk för skred Vid älvar finns ibland mycket branta sluttningar av sand och lera. De kallas nipor. De kan bli upp till 50 meter höga. Marken vid niporna är ömtålig. Niporna kan lätt rasa och förstöras om vattenmassorna som rinner fram blir stora och häftiga eller om vi människor uppför oss oförsiktigt där de finns. Sådana ras kan vara mycket stora när massor med mark störtar ner i älven. Om tunga lastbilar och traktorer kör här när lerjorden är väldigt blöt, kan marken börja skaka så mycket att den rasar. Ångermanälven är känd för sina nipor. Vid Västgranvåg nära Sollefteå har den sedan urminnes tider runnit fram och format stora nipor i landskapet. Sollefteå kallas också för nipornas stad. Intill nipan vid älven är det fint att sitta och grilla korv. Men här har det blivit en del tokigheter i bilden. Försök hitta dem! Vad är en nipa? Vad är det för material i en nipa? Varför kan nipor så lätt rasa? Vad bör man tänka på när man är i ett område med nipor? NIPA

9 aktivitetskort nr 8 När man har krossat berget, siktar och sorterar man stenarna i olika storlekar. Använd tre olika siktar med olika stora hål i och sand som har lite olika storlek på kornen. Börja med den sikt som har de minsta hålen. Flytta sedan över det som är kvar av sanden i sikten med mellanstora hål. Till sist siktar du det som är kvar i sikten med de största hålen. Nu har du tre högar med sand som har olika stora korn. Så här gör man med bergkrosset också. Men inte för hand förstås, och i en sorts jättestora siktar. TIPS Till Råsta bergtäkt utanför Sundsvall kan man åka på studiebesök och lära sig mer om hur man krossar berg och gör asfalt. Ring i förväg för att boka tid för din klass eller grupp. Olle Lindström är platschef här och honom når man på telefon I Sverige anväder vi väldiga mängder grus och bergkross varje år. Mycket mer än man gör i andra länder. Vi borde kanske lära oss av dem. Tror du att vi skulle kunna använda mindre grus och stenkross än vad vi gör i dag? Vad tycker du i så fall att vi skulle kunna spara in på? Kan man återvinna grus, stenkross och asfalt? Ge exempel. Man använder bergkross när man ska göra asfalt. Från berg till sten I en bergtäkt krossar man berg till stenar i olika storlekar. Det kallas bergkross och behövs till exempel när man bygger hus och vägar. Olika sorts bergkross läggs i olika lager för att vägen ska bli riktigt stark. Ju högre upp desto mindre stenar. Bergkross används också för att göra asfalt som man lägger överst. Då blandar man det med olja. I Råsta bergtäkt utanför Sundsvall spränger man och krossar stora mängder berg. Man siktar och sorterar stenarna i olika storlekar. Man gör också asfalt. För att den ska bli stark och hålla bra på vägarna, testar man den i ett laboratorium. Vid bergtäkten tar man också reda på och återanvänder gammal asfalt och sådan sand som sprids ut där det är halt på vintern. Gruset som finns i våra rullstensåsar, kan ta slut. Därför använder man nu mer och mer bergkross istället. I Sverige finns det regler för hur vi ska hushålla med våra naturresurser. BERGKROSS

10 aktivitetskort nr 9 Stenar är väldigt olika Stenar kan se ut på många olika sätt. De kan ha alla möjliga färger. En del är blanka eller glittriga. Andra är fläckiga eller ser prickiga ut. Det kan bero på att stenen består av flera olika mineral som tillsammans bildar en bergart. Stenar kan också ha olika egenskaper. En del är till exempel hårdare eller tyngre än andra. En annan är magnetisk. Stenens egenskaper bestämmer vad man kan använda den till. Känn igen stenarna 1. Hitta magnetit - starkt magnetisk - ger svart streck på oglacerat porslin - ganska tung och hård - används till järn och stål 2. Hitta hematit - ger rödbrunt streck på oglacerat porslin - är också en järnmalm, men inte magnetisk MATERIAL Bitar av hematit, magnetit, glimmer, fältspat, kvarts och svavelkis. Av glimmer kan man behöva ha flera bitar. Porslinssäkring eller annat oglacerat porslin, förstoringsglas, glasflaska, magnet, kompass, papper och penna. Titta på stenarna och upptäck skillnaderna. Lägg märke till lukt, utseende, färg, kristaller, blank - matt, slät - skrovlig, tung - lätt, hård - mjuk. Skriv upp vad du ser och kommer fram till. Rita med stenen på porslinssäkringen. Blir det något streck? Vilken färg? Undersök hur hård stenen är. Skrapa med nageln på stenen. Händer det något? Rista med stenen på glaset. Syns någon repa? Håll stenen intill kompassnålen. Börjar den att snurra? Håll magneten mot stenen. Känns det något? UNDERSÖK STENAR 3. Hitta glimmer - kan delas i tunna skivor - mjuk - ungefär som naglar - tål hög värme - används för att göra isoleringsmaterial 4. Hitta svavelkis - luktar svavel, man kan träna hundar att söka efter den - ger svavel till bl a tändstickor Ett annat namn är pyrit som betyder eld. När man slår på pyrit med hammare blir det gnistor. 5. Hitta fältspat - jordens vanligaste mineral - kan vara röd, grå eller vit - ett ganska hårt mineral - används när man gör porslin men finns också i glas. 6. Hitta kvarts - så hård att man kan repa med den på glasflaskan - ett av jordens vanligaste mineral - hårt och hållbart - vackra kristaller - används för att göra glas.

11 aktivitetskort nr 10 Flera mineral = en bergart Flera mineral blir tillsammans en bergart. I olika bergarter är det olika mineraler. Man kan jämföra med en kaka. Man använder olika ingredienser beroende på om man ska göra en sockerkaka, en chokladkaka eller en mjuk pepparkaka. Hitta ordet för de stenar som tillsammans blir en bergart Lång och smalt djur som ofta är giftigt 2. Brant, hög sandsluttning vid Ångermanälven 3. Stort djur som levde för väldigt länge sedan 4. Blir kvar när man har huggit ner ett träd 5. Vi har två stycken var 6. Gul frukt som apor gillar 7. God sak som man bakar GRANIT är den vanligaste bergarten i världen och även i Sverige. Den består mest av mineralerna kvarts, glimmer och fältspat. Fältspat och kvarts är våra vanligaste mineral. Granit bildades när flytande, glödande massa från jordens inre långsamt blev hårt. Därför har den ganska stora mineralkorn och ett prickigt utseende. Den kan ha olika färg beroende på vilket av de tre mineralen som det finns mest av. Den vita kvartsen ger till exempel ljus granit, den röda fältspaten rosa-röd granit och den svarta glimmern mörk granit. Nordingrågranit är Ångermanlands landskapssten. GNEJS är också en mycket vanlig bergart i Sverige. Hetta och högt tryck omvandlade graniten till gnejs. Den ser randig ut eftersom mineralerna har tryckts ihop och pressats ut till band. Granit och gnejs är vackra och hårda bergarter som ofta används till byggnader, golv, bänkskivor och som gatsten. GRANIT GNEJS

12 aktivitetskort nr 11 Lär känna metaller Metaller finns nästan överallt ibland oss och behövs till det mesta som vi tillverkar. De är väldigt vanliga i berggrunden. MATERIAL Föremål av olika metaller. Några av järn och stål, till exempel plåtbit, skruv, spik, fjäder, tesked, lock till glasburk, plåtburk samt något målat järnföremål. Föremål av andra metaller som till exempel koppar, mässing, bly, tenn, något mynt och en aluminiumburk. Föremål av andra material som till exempel tyg, plast, stearin, trä, glas skumgummi och papper. CDskiva, som ju är av plast men som innehåller metall. Sortera materialet i två högar, en med metallföremål och en med de andra materialen. VISSTE DU... att en aluminiumburk som slängs i naturen blir kvar i 300 år om ingen plockar upp den!!! Var tror du att de olika materialen kommer ifrån? Känner du igen någon metall? Vet du vad den används till? Vad tror du skulle hända om vi slutar bryta metaller ur jorden? Kan man återanvinna metaller? Ge exempel på det. I bilar finns det massor av olika metaller. När det är så mycket metall i en bergart att det lönar sig att bryta den, kallas den för malm. Malm bryter man i gruvor. Några metaller är järn, koppar, zink, tenn, aluminium. För att kunna hitta metallerna, måste man veta mycket om geologi. VAD ANVÄNDS METALLER TILL EGENTLIGEN? JÄRN stekpanna, bestick, bil, gem, tågräls, fartyg, cykel KOPPAR elkabel, kran, rör ZINK bilbatteri, rostskydd av andra metaller BLY bilbatteri, kristallglas SILVER smycken medaljer, bestick GULD smycken, mynt, medaljer Och till mycket, mycket annat också förstås. Cyklar tillverkas också av metall.

13 aktivitetskort nr 12 Gör ett stentroll På stranden kan du hitta fina, runda stenar som du kan göra ett stentroll av. Du behöver två stenar till varje troll, sax, lim, garn till hår och några tygbitar. Samla på stenar Nästan alla har någon gång samlat på stenar och har en samling vackra eller konstiga stenar hemma. Några är kanske släta och fina från någon semesterstrand. Andra kanske glittrar som guld eller diamanter. Du kan också bli en stenjägare som samlar på stenar och försöker lista ut vad det är för bergart och mineraler i dem. Man kan samla på stenar i en särskild färg eller från särskilda platser. Lägg stenarna i små lådor och märk dem med klisterlappar där du skriver var du har hittat dem och vad du tror att det är för sort. Det kan vara ganska svårt, även för riktiga geologer. I en anteckningsbok kan du också beskriva när och var du har hittat stenen och hur den ser ut. Av stenarna kan man göra mycket, till exempel fina tavlor, smycken och små troll som man kan behålla själv eller ge bort i present. Om man blöter en sten får den ofta en starkare färg. Vill man behålla den färgen kan man måla stenen med genomskinlig lack. Två av trollen ser precis likadana ut. Vilka tror du att de är? STEN PYSSEL

14 aktivitetskort nr 13 Bli en stendetektiv När man letar efter stenar kan det vara bra att ha med sig ett förstoringsglas eller en lupp. En spik är bra för att rispa stenen med och känna hur hård den är. Med en hammare kan man slå loss flisor ur stenen så att man får en färsk yta. Stenar kan nämligen se annorlunda ut inuti jämfört med vad den gör på utsidan. Då är det jätteviktigt att ha skyddsglasögon på sig för att inte få stenflisor i ögonen. Glöm inte att ta med din stenbok så att du kan skriva upp vad du hittar och var. Ta på skyddsglasögon när du knackar med hammare i sten! Plocka tre olika stenar och beskriv dem i stenboken. Vilken färg har de? Är ytan blank eller matt? Är ytan slät eller skrovlig? Är de runda eller kantiga? Glittrar eller glänser de? Har de något mönster? Vilket? Oj då! Bokstäverna har visst hamnat huller om buller i den fina stensamlingen. Hjälp ROX att komma ihåg var hon har hittat stenarna.

15 aktivitetskort nr 14 Geologiska ord BERGART Berg som byggts upp av flera olika mineral. EROSION När vatten, vind, snö, sand eller is slipar eller nöter ner berg. FLYTTBLOCK Stort stenblock som flyttats med isen i en glaciär. FOSSIL Förstenad rest eller avtryck av utdöda växter eller djur. GLACIÄR Mycket tjockt lager av hårt packade snö- och ismassor som ständigt rör sig. GRUNDÄMNE Ämne som är uppbyggt av ett enda atomslag. GRUVA Område där man bryter malm. HÖGSTA KUSTLINJEN Gräns för hur långt havet nått efter den senaste istiden. Landet ovanför har inte legat under vatten. Förkortas HK. INLANDSIS Stor ismassa som långsamt rör sig av sin egen tyngd. ISRÄFFLOR Repor i berg orsakad av fastfrusna stenar i botten av en glaciär eller inlandsis. ISTID Period i jordens historia då klimatet var mycket kallare och stora landområden täcktes av inlandsis. ISÄLV Älv med smältvatten från en glaciär eller inlandsis. JORDART Naturligt bildad avlagring av sönderdelat berg, genom rester av organismer eller genom kemiska utfällningar. Har en lös struktur. KLAPPERFÄLT Gammal strand med runda block och stenar. LANDHÖJNING När landet höjer sig efter den tunga inlandsisen under senaste istiden. Den pågår fortfarande. MALM Mineral som innehåller värdefulla metaller. MINERAL Enhetlig del av jordskorpan som består av ett grundämne eller en kemisk förening, t ex koppar eller kvarts (kisel och syre). MORÄN Den vanligaste jordarten i Sverige. Den består av kantiga bergartsbitar som transporterats och avlagrats av en glaciär eller inlandsis. RULLSTENSÅS Långsträckt ås av rundade stenar som byggts upp av en isälv. SEDIMENT Finkornigt material som inlandsisen nötte loss från berget och isälvarna förde med sig ut mot kusten. Materialet sjunker till botten i älvar, sjöar och hav. STENBROTT Område där man tar byggnadssten ur berget. VITTRING När berg på grund av väder, vatten och vind spricker sönder och bryts ner till allt mindre delar och blir till grus och sand. ÄNDMORÄN Moränrygg som byggs upp framför en glaciär eller inlandsis. Hej då För att förstå framtiden måste vi titta bakåt.