12 oktober 2010 SoF IFO Kajsa Bergman Erfarenheter utifrån uppdrag med tio elever i Samverkansforums familjebehandling I denna rapport fördjupar vi oss i de tio ärenden som avslutats eller pågått mer än sex månader. Totalt har nitton ärenden påbörjats under perioden 2009-05 2010-08. Bakgrund och syfte En elev i grundskolan har skolplikt och ska därför delta i den utbildning som anordnas såvida eleven inte är sjuk eller har annat skäl att utebli från skolarbetet. Om en elev utan giltig anledning uteblir från skolarbetet ska rektor ansvara för att kontakt upprättas mellan skolan och elevens vårdnadshavare. Vårdnadshavarna har det yttersta ansvaret för att barnet kommer till skolan. Därför är det viktigt att vårdnadshavarna kontinuerligt informeras om elevens skolsituation och frånvaro. Skolorna i Haninge arbetar aktivt med att minska elevers frånvaro på olika sätt. I detta arbete har man uppmärksammat att det finns elever som helt eller delvis under långa perioder inte deltar i skolans undervisning. I varje enskilt elevärende görs åtgärdsprogram tillsammans med vårdnadshavare för att förmå eleven att fullgöra sin skolplikt och för att på bästa sätt anpassa undervisningen till elevens särskilda behov. I Haninge kommun togs 2009 initiativ till att skapa samarbete mellan Utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen i syfte att tidigt uppmärksamma och motverka stor frånvaro bland elever i årskurs 6-9. När skolans åtgärdsprogram och kontakt med vårdnadshavare inte har förhindrat en elevs fortsatta frånvaro behöver samverkan med socialtjänsten komma till stånd. I kommunens skolpliktsbevakning för enskild elev kan socialtjänsten bidra genom att erbjuda insatsen Samverkansforums familjebehandling som utförs av kommunens familjeresursteam. Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Rudsjöterassen 2 Växel: 08-606 70 00 13681 Haninge Direkt: 08-606 73 42 1
Socialtjänstens insats familjebehandling på två arenor Målgrupp Målgruppen för Samverkansforums insatser har varit de elever i årskurs 6-9 som haft ogiltig frånvaro i betydande omfattning och som rektorerna ansökt om insats för. Arbetssätt Vi har sett som vår främsta uppgift att bidra till att de vuxna runt eleven, föräldrar och skolpersonal, samarbetar kring den elev som behöver extra stöd i sin utveckling. Vi har därför behövt tillgång till varje elevs båda arenor: familjen och skolan. Arbetet med familjen Familjebehandlarinsatsens syfte har varit att stärka föräldrars förmåga att ge det stöd eleven behöver för att kunna tillgodogöra sig skolans undervisning. I varje uppdrag har vi gett individuellt utformade insatser för varje elev och dennes familjs behov. Arbetet med skolan I de elevärenden som vi haft uppdrag i har vi önskat tätt samarbete med skolpersonal och öppenhet kring skolans arbete kring eleven. Villkor för vårt arbete har varit att föräldrar har godkänt att familjebehandlare och skolpersonal har haft rätt att röja sekretessen för eleven. Detta har möjliggjort att vi kunnat träffas även utan föräldrar och elev med fokus på skolans ansvar och arbete för att skapa en skolsituation som fungerar för eleven. Det har varit viktigt för oss att förstå skolans förutsättningar och arbetssätt för att kunna förmedla tillit och förtroende för skolan till föräldrarna i varje enskilt ärende. Ökat samarbete I de flesta ärenden har vi haft kontinuerliga samverkansmöten ungefär en gång per månad på skolan med föräldrar och skolpersonal. Vi har då följt upp vårt gemensamma arbete kring de överenskomna målen. I något ärende pågick arbetet med familjen under flera månader utan gemensamma möten på skolan. Förväntat resultat av familjebehandlingsinsats 1. Att varje elev uppnår de individuellt utformade målen för behandlingsuppdraget. 2. Att varje elev stärks i sin förmåga att tillgodogöra sig det skolan erbjuder. 3. Att ansvaret för elevens situation tydliggörs för skolpersonal, föräldrar och elev. 4. Att när detta bedöms som nödvändigt utifrån den enskilda elevens behov planering påbörjas för annan undervisningsform. 2 (2)
Hur såg elevernas skolsituation ut och vilka åtgärder hade skolan vidtagit? Klasstillhörighet vid insatsens början: Vanlig klass: 8 Liten grupp med extra resurser/särskola: 2 Frånvarons omfattning och art Elev Frånvaro Var är eleven under frånvaron? Elev 1 70 % Befann sig i skolans lokaler förutom vissa morgnar Elev 2 100 % Befann sig hemma med förälder Elev 3 70 %? Befann sig hemma med och utan förälder Elev 4 100 % Befann sig hemma med och utan förälder, umgicks med andra skolkande kamrater på offentlig plats och i varandras hem Elev 5 100 % Befann sig ensam hemma Elev 6 70 % Befann sig hemma med och utan förälder, umgicks med andra skolkande kamrater på offentlig plats och i varandras hem Elev7 100 % Befann sig hemma med och utan förälder Elev 8 50 % Befann sig hemma med och utan förälder, umgicks med andra skolkande kamrater på offentlig plats och i varandras hem Elev 9 100 % Befann sig hemma utan föräldrar, umgicks med andra skolkande kamrater på offentlig plats och i varandras hem Elev 10 50 % Befann sig hemma utan föräldrar, umgicks med andra skolkande kamrater på offentlig plats och i varandras hem Huvudsakliga åtgärder vidtagna i skolan med anledning av hög frånvaro innan och under insats: Individuell undervisning på skolan 5 Begränsat schema 7 Skolarbete sker till stor del genom hemuppgifter 3 Ökad kommunikation med föräldrar kring frånvaro/ökad föräldrakontroll 4 Hemundervisning några timmar per vecka 1 Ingen åtgärd förutom familjebehandling 1 Vari bestod elevernas svårigheter? Neuropsykiatriska funktionshinder Sex av tio elever har dokumenterade diagnoser av olika slag: ADHD, Asberger, Dyslexi, lindrig mental retardation och Autism. Flera elever fick sin diagnos fastställd strax innan eller i samband med att familjebehandlingsinsatsen startade. Några elever hade fått olika stödinsatser tidigare under sin skolgång, och därför klarat av skolgången tillfredsställande till en viss punkt. Flera elevers frånvaro accelererade då de kom in i puberteten, vissa isolerade sig hemma medan andra utvecklade ett normbrytande och utagerande beteende. Flera elever hade enligt föräldrarna redan under sina första år i skolan fysiska besvär som magont och huvudvärk när de skulle gå till skolan. Någon elev hade under hela sin skoltid en eller flera dagars sjukfrånvaro varje vecka. Några av dessa elever hade även social problematik som missbruk, psykisk ohälsa och våld inom familjen. Föräldrars bristande omsorgsförmåga I några ärenden var, enligt vår bedömning, en stor bidragande orsak till elevernas frånvaro bristande föräldraförmåga i kombination med relationsproblematik och annan social problematik. Föräldrarnas brister innebar att skolan haft svårt att ha en fungerande dialog med föräldrar kring åtgärdsprogram för eleverna. 3 (3)
Destuktiva vanor förutom skolfrånvaro, t.ex. dataspelande och missbruk Flera av ungdomarna hade olika typer av destruktivt beteende förutom skolk. En elev tillbringade största delen av dygnet framför sin dator. Flera elever som vi arbetade med umgicks med andra skolkande elever. Det fanns även misstankar om förekomst av droger i dessa kamratgäng. Relationella svårigheter Den starkaste gemensamma faktorn bland de tio elever vi arbetat med är att flertalet av dem nio av tio - hade bristfälliga relationer till klasskamrater och uttryckte att de inte kände tillhörighet med sin klass eller med andra elever i skolan. Sju av tio elever hade ett eller flera byten av skola, klass och lärare tidigare under sin skoltid, vilket vi bedömer hade försvårat elevernas förankring i skolan. Sen mognadsnivå Arbetsmiljön på högstadiet kräver att eleverna har viss förmåga att ta eget ansvar och att de utvecklat någon form av organisationsförmåga för att planera sina studier. Flera elever hade inte den mognad som krävdes för att klara detta. Vad har vi jobbat med och hur? Målsättningar för föräldrar, elev och skola De individuellt utformade målen i varje uppdrag har formulerats av skolans personal utifrån sitt ansvar och av föräldrar och elev utifrån deras ansvar. Man har också enats om några gemensamma målsättningar. Exempel på mål som har funnits med i våra uppdrag är följande: Gemensamma mål: Eleven ska ha god närvaro och delaktighet i skolan Skolpersonalen, föräldrar och elev ska ha ökad dialog kring elevens behov och bättre samarbete kring elevens skolsituation Eleven ska vara nöjdare med sig själv Skola Skolpersonalen ska ha hittat rätt kravnivå i undervisningen för eleven Eleven ska känna sig trygg i skolan Skolmiljön/undervisningen ska anpassas så att det passar elevens behov Eleven ska tränas att gradvis vara och arbeta med andra elever Föräldrar Konflikter i familjen ska minska Våld och hot i familjen ska upphöra* Föräldrars samarbete ska öka, bl. a. genom gemensam planering, samstämmiga och tydliga överenskommelser med varandra och med sin son/dotter Eleven ska minska sin isolering i hemmet Elevens ångestnivå ska minska i vardagen Eleven ska ha genomgått eller påbörjat neuropsykiatrisk utredning Föräldrar ska ge eleven ökat stöd i skolarbetet genom hjälp med läxor Eleven ska få en mera meningsfull fritid/godare kamratrelationer Elevens föräldrar ska ha ett ökat samarbete med sonens/dotterns kompisars föräldrar *När hot och våld uppmärksammats har anmälan till socialtjänsten gjorts. Handläggande socialsekreterare har då uppföljningsansvar för att säkerställa att våldet upphör. 4 (4)
Fokus på familjen Arbetet med familjerna skedde både i våra lokaler och i familjernas hem, med möten en till flera gånger per vecka. I några familjer har vi huvudsakligen träffat föräldrarna, ibland har eleven varit lika delaktig och i vissa familjer har även syskon deltagit i behandlingen. Samtalen handlade ofta om att skapa överenskommelser inom familjen för viktiga förändringar av vardagens rutiner. Vissa separerade föräldrar hade behov av att komma överens om barnets boende samt finna gemensamt förhållningssätt i fråga om utetider, övernattningar, alkohol och tobak, osv. I något fall då eleven utvecklat social fobi fick föräldrar instruktioner för social träning av barnet. I flera familjer har vi fokuserat på att återskapa en sund hierarki med större föräldraauktoritet. Då det förekommit starka konflikter har vi metodiskt arbetat med att stärka impulskontrollen hos var och en i familjen. I vissa familjer har vi strävat efter att stärka barnets emotionella tillhörighet i familjen. Fokus på skolan I några ärenden hade vi möten med skolpersonal utan föräldrar och elev. Vi sökte då sätta oss in i skolpersonalens dilemman och svårigheter i förhållande till eleven och dennes föräldrar. I dessa möten förberedde vi tillsammans frågor som senare togs upp i möte med föräldrar. I något ärende utförde vi deltagande observation av en elevs skolgång under en vecka. Detta var mycket uppskattat av både elev och undervisande lärare. Denna erfarenhet gav stor kunskap om elevens svårigheter och vad som ändå fungerade bra för eleven i skolan. Samverkan mellan skola, föräldrar och andra myndigheter Att skapa större förtroende mellan skola och föräldrar har i de flesta uppdragen varit en förutsättning för att nå andra mål i uppdraget. Våra regelbundna möten med skolpersonal, föräldrar och elev har varit en stabil form för att leda processen framåt. I några ärenden där elevernas frånvaro i skolan fortsatte att öka och även annan problematik förvärrades, blev vår arbetsmetod att öka dialogen med socialtjänsten och andra vårdgivare. Skolpersonalen deltog då i dessa möten, ibland med föräldrar närvarande och ibland anordnades renodlade tjänstemannamöten för att klargöra elevens behov och var ansvaret låg för adekvata insatser. Många skolor och föräldrar beskrev samarbetet sinsemellan som bra och fungerande. I flera fall visade det sig att det fanns mer misstro och brist på förtroende än vad båda parter velat uttrycka. Flera föräldrar kände skam och otillräcklighet utifrån sitt ansvar att faktiskt få sitt barn till skolan. Man var väl medveten om att detta är vårdnadshavarnas ansvar och att man inte lyckas med det. Några föräldrar tvekade att uttrycka den kritik man hade till skolan. Andra föräldrar hade tvärtom lagt allt ansvar på skolan och hävdat att barnet inte fått tillräckligt med stöd och resurser. Skolan hade tidigare inte förmått få föräldrarna att se vad de kunde göra för att stödja sitt barns skolgång. I några ärenden skapades en tillräckligt öppen dialog mellan skola och föräldrar så att elevens behov av förändringar både i hem och skolan tydliggjordes och genomfördes. 5 (5)
Resultat räknat i procent skolnärvaro utifrån icke anpassat schema ELEV START EFTER TRE VID AVSLUT VID TERMINS PLANERING FÖR HT-10 MÅNADERS SLUT VT-10 AKTUELL NÄRVARO BEHANDLING Elev 1 30 % 70 % 50 % 5 % Personlig assistent samt anpassade hjälpmedel. Närvaro 45 % i aug/sep. Elev 2 0 % 0 % 100 % 100 % Skolbyte skedde i slutet av förra terminen ingen förändring nu. Närvaro 100 % i aug/sep. Elev 3 30 % 60 % ------ 60 % Öka lektionstid från 60 % till 100 % Fortsatt insats familjebehandl. Närvaro 90 % i aug/sep. Elev 4 0 % 10 % 10 % 10 % Annan skolplac. Extra resurser Liten närvaro i aug/sep. Exakt omfattning ej känd. Elev 5 0 % 0 % 0 % 0 % Annan skolplacering i liten grupp. Närvaro 100% i aug/sep. Elev 6 30 % 30 % 30 %. 0 % SoL-placering extern Resursskola. Närvaro 100 % aug/sep Elev 7 0 % 0 % 0 % 0 % Ingen planering känd Närvaro 0 % i aug/sep. Elev 8 50 % 0 % avslut vid tre mån LVU-plac SoL-placering behandlingshem med begräns. inkl. skola. skolgång Närvaro 100 % aug/sep. Elev 9 0 % 0 % avslut vid tre mån 0 % Gå om ett år i samma skola 100 % närvaro aug/sep. Elev 10 50 % 60 % avslut vid tre mån 60 % Undervisning i liten grupp i vissa ämnen Närvaro 25 % aug/sep. Vad kan skolorna göra för att förebygga stor frånvaro? Stor sjukfrånvaro/giltig frånvaro är en viktig varningssignal ta detta på allvar! Våga fråga efter vad sjukfrånvaron egentligen står för utan att skuldbelägga. Sätt in förebyggande åtgärder tidigt. Psykosomatiska besvär som magont/huvudvärk bör följas upp tidigt och noga. Skapa rutiner kring förberedelse och uppföljning vid klass- och stadiebyten för elever med relationsproblematik för att stärka förankringen i det nya sammanhanget. Här kan Skolsamverkans Korttidsverksamhet vara till stor hjälp. Ansök tidigt om insats innan problemen med frånvaro hunnit bli för stora! Uppmärksamma elevers behov av identifikation med jämnåriga av samma kön i den närmsta gruppen/klassen. Speciellt elever i små grupper kan få alltför få kamrater att samspela med. 6 (6)
Metodutveckling I ärenden där vi eller skolan gjorde anmälan till socialtjänsten under uppdragets gång, efterfrågade vi aktivt uppdrag enligt vårdplan från socialtjänsten för att säkerställa elevens rättssäkerhet och möjliggöra fortsatt arbete. Familjerna kunde därmed fortsätta kontakten med oss, men under andra villkor. Misstag vi gjort: Att inte ha regelbundna möten med föräldrar och skola. Det är viktigt att hålla båda systemen varma så att en gemensam planering kan göras även om eleven inte går till skolan. Det är viktigt att alla är med i processen även om det innebär ett skolbyte. Vid några tillfällen har vi upplevt att våra frågor och vårt intresse för skolans arbete upplevts ifrågasättande av skolpersonal. Detta har försvårat det fortsatta samarbetet. Vi behöver kunna förklara vårt arbetssätt på ett respektfullt men övertygande sätt så att skolpersonalen känner sig trygg i samarbete med oss. Det har blivit tydligt för oss att vårt arbete kan få större effekt om vi tidigt kan träffa det arbetslag där elevens alla undervisande lärare ingår. På så sätt kan vi få tillgång till mer information om vad som fungerar och inte fungerar för eleven och lärarna blir också delaktiga i processen. Slutsats Fyra av tio elever går fortfarande kvar i samma skola som tidigare, men med olika former av stöd. Tre elever har bytt till annan skola med Utbildningsförvaltningens Centrala Stödavdelnings hjälp. En elev har genom socialtjänstens försorg flyttat till behandlingsinstitution där skola ingår. En elev bor fortfarande hemma, men har via socialtjänsten fått skolplacering på extern resursskola. En elevs skolsituation är oförändrad med 0 % närvaro i skolan sedan mer än ett år tillbaka. Skolfrånvaro kan bero på en mängd olika orsaker: Vi har bl.a. uppmärksammat att svårigheter kopplade till neuropsykiatriska funktionshinder är en stor riskfaktor. Föräldrars bristande omsorgsförmåga är en annan. Utveckling av destruktiva vanor kopplade till skolfrånvaro, t.ex. dataspelande och missbruk gör att frånvaro snabbt kan accelerera och blir svår att bryta. Relationella svårigheter var i arbetet med dessa tio elever den mest förekommande riskfaktorn. en mognad kombinerat med andra faktorer har vi sett försvårar möjligheten att klara skolgången på högstadiet. Att trivas och lyckas uppnå målen i skolan är enligt forskning en av de starkaste skyddsfaktorerna för barn och ungdomar. En god skolgång innebär för många barn och ungdomar att de, trots andra riskfaktorer i sina övriga levnadsförhållanden, undgår att utveckla psykisk ohälsa, kriminalitet och missbruk. Det har även uppmärksammats i forskning att påfallande många bland elever med stor skolfrånvaro på högstadiet har neuropsykiatriska handikapp. Forskning har framhävt vikten av att olika myndigheter inom kommun och landsting samverkar för att ge dessa 7 (7)
elever det stöd de behöver. Detta är kunskap som vi kan bekräfta och menar att en kartläggning av problemen bör göras på olika nivåer. I vårt uppdrag ingår att analysera vilka hinder som uppkommit mellan myndigheter, mellan skola och familj, vilka brister som finns inom familjens stödsystem och elevens egna svårigheter. Utifrån denna analys inriktar vi vårt arbete på de nivåer som anses lämpliga. Det är absolut nödvändigt enligt vår mening att Utbildningsförvaltningen och Socialtjänstförvaltningen samverkar i konstruktiva insatser för elever med stor skolfrånvaro. Samverkan kan möjliggöra att elever får en fullgod skolgång och fullgör sin skolplikt. Det är också viktigt att ha en långsiktig planering som är väl förankrad hos föräldrar. Risken är annars stor att många barn isolerar sig i hemmet eller utvecklar en på annat sätt destruktiv livsstil som är betydligt svårare att bryta när skolplikten upphört. Christina Adrian Friberg Familjebehandlare Göran Karlsson Familjebehandlare Kajsa Bergman Enhetschef Familjebehandlingsenheten 8 (8)