NYA KAROLINSKA SOLNA Informationspromemoria OPS-upphandling Oktober 2008
Copyright: Stockholms läns landsting
INNEHÅlL Innehåll 1 INTRODUKTION... 4 1.1 Syftet med informationspromemorian (Memorandum of Information, MOI)... 4 1.2 Friskrivning och konfidentialitet... 4 2 SAMMANFATTNING... 5 2.1 Bakgrund... 5 2.2 Utformning av Nya Karolinska Solna... 5 2.3 Möjligheter för anbudsgivare... 6 2.4 Upphandlingsprocessen... 6 2.5 Ledning av projektet... 6 3 STRATEGISK INRAMNING... 7 3.1 Introduktion... 7 3.2 Sjukvården i Sverige... 7 3.3 Stockholms läns landsting... 7 3.4 Bakgrund - drivkrafter för förändring... 9 3.5 Karolinska institutet... 10 4 BESKRIVNING AV PROJEKTET... 11 4.1 Inledning... 11 4.2 Det nya universitetssjukhusets uppdrag... 11 4.3 Vision... 11 4.4 Projektmål... 11 4.5 Projektprogram november 2007... 12 4.6 Projektmål 1: Integration mellan sjukvård, forskning och undervisning... 14 4.7 Projektmål 2: Attraktiva och mänskliga miljöer... 14 4.8 Projektmål 3: Effektiva vårdprocesser och optimerat resursutnyttjande... 16 4.9 Projektmål 4: Generella lösningar och flexibilitet... 16 4.10 Projektmål 5: Sjukhusets roll i staden... 16 4.11 Projektmål 6: Hållbarhetsperspektiv... 17 4.12 Specifikation för Nya Karolinska Solna, NKS... 18 4.13 Vårdverksamheten i volymtal... 18 4.14 Stadsbyggnadsfrågor... 19 4.15 Detaljplanefrågor... 20 4.16 Genomförandefrågor... 20 4.17 Investeringsbudget... 22 5 MÖJLIGHETER FÖR ANBUDSGIVARNA... 23 5.1 Inledning... 23 5.2 OPS upphandlingens storlek och omfattning... 23 5.3 Utformning, finansiering, och uppförande... 23 5.4 Hårda FM-tjänster... 24 5.5 Mjuka FM-tjänster... 25 5.6 Övriga kommersiella möjligheter... 25 5.7 Medicinsk utrustning och sjukvård... 25 6 UPPHANDLINGSPROCESSEN... 26 6.1 Inledning... 26 6.2 Kontraktsstruktur och projektavtal... 26 6.3 Markfrågor... 26 6.4 OPS-bolagets åtagande... 26 6.5 Steg och övergripande tidplan... 27 6.6 Upphandlingsprocessen... 28 6.7 Datarum... 28 7 BESTÄLLARE... 29 7.1 Inledning... 29 7.2 Projektorganisation... 29 7.3 Projektrådgivare... 30 8 BILAGA A LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT... 31 9 BILAGA B STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING... 32 10 BILAGA C KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET IDAG... 33 11 BILAGA D PROJEKTPROGRAM, NOVEMBER 2007... 35 12 BILAGA E DET NUVARANDE SJUKHUSOMRÅDET... 35 12.1 Introduktion... 35 12.2 Lokalisering... 35 12.3 Trafik, kollektivtrafik och parkering... 36 12.4 Existerande byggnader... 36 12.5 FM-tjänster... 37 12.6 Framtidsplaner... 37 nya karolinska Solna Informationspromemoria 1
BEGREPP OCH FÖRKORTNINGAR I denna informationspromemoria och i inbjudan att inkomma med ansökan om att bli prekvalificerad att lämna anbud (med bifogat frågeformulär) har nedanstående begrepp följande betydelse, om inget annat anges, eller framgår av sammanhanget. Begreppslista Begrepp Förkortning Förklaring Anbudssökande Anbudsgivare Europeiska Unionens officiella tidning EUT Företag eller grupp av ekonomiska aktörer som ansöker om att bli inbjuden att lämna anbud genom att fylla i frågeformuläret och inge relevant dokumentation. Anbudssökande som efter prekvalificering har inbjudits att lämna anbud. EU:s officiella tidning i vars supplement offentliga upphandlingar annonseras. Facility Management FM Fastighetsrelaterade eller verksamhetsstödjande tjänster. FM-tjänster delas in i två grupper, hårda respektive mjuka FM-tjänster. Forsknings-, Utvecklings- och Utbildningsutskott Financial close Frågeformulär FoUU-utskott FoUU-utskottet bereder frågor om forskning, utveckling och utbildning samt samhällsmedicinska frågor inom SLL. Utskottet handhar också frågor rörande NKS. Den tidpunkt då de slutgiltiga finansiella villkoren bestäms och finansieringen av NKS säkerställs. En bilaga till inbjudan innehållande frågor som anbudssökande ska besvara. Förfrågningsunderlag ITT Dokument som bl a beskriver SLL:s funktionella krav på NKS och utgör grunden för anbudsgivarens framtagande av anbud. Engelsk term: Invitation to Tender, ITT Hårda FM-tjänster Inbjudan att inkomma med ansökan om att bli prekvalificerad att lämna anbud Inbjudan Tjänster som direkt kan kopplas till förvaltning fastighetsskötsel, underhåll och drift. Det dokument vari allmänna bestämmelser, kvalificeringskrav och urvalskriterier för prekvalificeringen är angivna och till vilket frågeformuläret utgör en bilaga. Karolinska institutet KI Ett av Europas ledande medicinska universitet och centrum för medicinsk utbildning och forskning. Karolinska universitetssjukhuset Karolinska Solna Kungliga Tekniska Högskolan Karolinska KTH Stockholmsregionens universitetssjukhus, beläget i Solna och Huddinge, där det bedrivs sjukvård samt forskning och utbildning i samarbete med KI. Karolinska universitetssjukhuset ursprungliga anläggning och lokalisering. Sveriges största tekniska universitet beläget i Stockholm. 2 nya karolinska Solna Informationspromemoria
Begrepp och förkortningar Begrepp Förkortning Förklaring Lagen om offentlig upphandling Mjuka FM-tjänster Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus NKS-förvaltningen Offentlig-privat Samverkan OPS-bolaget Prekvalificering Relevant organisation Stockholms läns landsting Vinnande anbudsgivare LOU NKS OPS SLL Lag (2007:1091) om offentlig upphandling. Lagen reglerar upphandlande myndigheters upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader. Tjänster som stödjer verksamheten, exempelvis städning, tvätt eller måltider. Det planerade nya universitetssjukhuset i Solna vilket är föremålet för den aktuella upphandlingen. Den förvaltning inom SLL som ansvarar för genomförandet av NKSprojektet. Samarbetsform mellan den offentliga sektorn och den privata sektorn, som syftar till att säkerställa finansiering, genomförande, förvaltning, drift och/eller underhåll av en infrastruktur eller tillhandahållandet av en tjänst. Det bolag som vinnande anbudsgivare bildar och med vilket projektavtal träffas. Det förfarande varigenom de anbudssökande som ska inbjudas att avge anbud utses. Prekvalificeringen baseras på information och svar som anbudssökande lämnar på basis av till inbjudan bifogat frågeformulär och som ligger till grund för SLL:s utvärdering av anbudssökandes ekonomiska och finansiella förutsättningar, förmåga och teknisk kapacitet att genomföra NKS-projektet. Gemensamt begrepp för alla företag organisationer som förknippas med anbud. Stockholms läns landsting är den regionala myndigheten i Stockholms län som främst ansvarar för hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Den anbudsgivare som vinner anbudstävlingen rörande NKS. nya karolinska Solna Informationspromemoria 3
1 INTRODUKTION 1.1 Syftet med informationspromemorian (Memorandum of Information, MOI) 1.1.1 Denna informationspromemoria är avsedd att sammanfatta den affärsmöjlighet som OPS-upphandlingen av Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus (NKS) innebär. Syftet är också att möjliggöra för dem som har ett intresse i upphandlingen att bedöma om de har förmåga och kapacitet att lämna anbud. Denna informationspromemoria är inte att betrakta som ett uttömmande dokument. Fler detaljer kommer att finnas tillgängliga i förfrågningsunderlaget för anbudsgivare som blivit utvalda i prekvalificeringsprocessen. 1.1.2 Information och krav kring prekvalificering återfinns i en särskild inbjudan. 1.2.5 Alla anbudssökande, relevanta organisationer och deras rådgivare som går vidare till anbudsstadiet kommer att bli ombedda att lämna särskilda åtaganden rörande sekretess. 1.2.6 Alla anbudssökande, relevanta organisationer och deras rådgivare är ansvariga för och ska bära alla kostnader som orsakas dem i anslutning till deras svar eller åtgärder med anledning av denna informationspromemoria. 1.2.7 Denna informationspromemoria är upprättad i både en svensk och en engelsk version där syftet med den engelska versionen endast är att underlätta för icke svensktalande intressenter. Den svenska versionen är den lagligt bindande och gällande. 1.2 Friskrivning och konfidentialitet 1.2.1 Informationen om projektet i denna informationspromemoria gör inte anspråk på att vara fullständig. Varken Stockholms läns landsting (SLL) eller någon av dess rådgivare tar på sig något ansvar eller skyldighet avseende dess fullständighet. 1.2.2 Denna informationspromemoria tillhandahålls endast för det syfte som specificeras ovan och ska inte på något sätt ses som ett underlag för eventuellt investeringssyfte. Detta innebär att denna informationspromemoria inte ska anses som en investeringsrekommendation av SLL eller av någon av dess rådgivare. Varje enskild person som tar emot denna informationspromemoria måste göra en individuell bedömning av projektet efter att ha vidtagit de undersökningar och inhämtat alla professionella råd som de anser nödvändiga. 1.2.3 Informationen i denna informationspromemoria om kommande faser i processen eller upphandlingen i övrigt ska behandlas som endast indikativa, och SLL förbehåller sig rätten att göra ändringar eller ytterligare preciseringar i senare steg i upphandlingsprocessen. 1.2.4 Anbudssökande och deras rådgivare måste returnera eller förstöra all konfidentiell information som eventuellt tillhandahålls av, eller för, SLL, inklusive kopior, om eller när detta krävs skriftligen av SLL. 4 nya karolinska Solna Informationspromemoria
introduktion, 2 sammanfattning 2 SAMMANFATTNING 2.1 Bakgrund 2.1.1 NKS är ett av Stockholms läns landstings mest omfattande projekt någonsin. Ett helt nytt och toppmodernt universitetssjukhus uppförs och planeras att vara klart att öppna 2015/2016 på Karolinska sjukhusområdet i Solna. 2.1.2 SLL har under hela 2000-talet arbetat med frågan om hur länets framtida sjukvårdstruktur ska se ut. Det är en serie av utredningar och delbeslut som har lett fram till beslutet att ett helt nytt universitetssjukhus av absolut världsklass ska byggas i Solna och att upphandlingen ska ske i form av offentlig-privat samverkan (OPS). 2.1.3 Under första delen av 2000-talet genomfördes flera olika utredningar, bland annat 3S-utredningen, som samtliga kom fram till att det fanns ett stort behov av ett nytt universitetssjukhus i anslutning till Karolinska institutet (KI) i Solna för att kunna möta framtida vårdbehov och kraven på en ökad integration mellan vård, forskning och utbildning. 2.1.4 I maj år 2005 fattade landstingsfullmäktige beslut om att genomföra en formgivningstävling för att konkretisera planerna på ett nytt universitetssjukhus. Drygt ett år senare beslöt landstingsstyrelsen att det vinnande bidraget Forum Karolinska från White Arkitekter AB skulle ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av NKS och att ett projektprogram skulle tas fram. 2.1.5 Landstingsfullmäktige beslöt sedan i april år 2008 att genomföra byggnation av NKS i enlighet med framtaget projektprogram och i juni samma år beslöt landstingsfullmäktige att genomföra upphandlingen av NKS som en funktionsupphandling i OPS. 2.1.6 Ambitionen är hög i alla dimensioner. NKS roll som ett högspecialiserat och forskningsintensivt universitetssjukhus, i nära relation till KI, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och medicinteknisk och bioteknisk industri i regionen, ska ytterligare stärkas. Det nya sjukhuset ska bli ett kunskapsnav i utvecklingen av såväl Stockholmsregionens som Sveriges sjukvård. 2.2 Utformning av Nya Karolinska Solna 2.2.1 Det nya sjukhuset ska byggas på samma område som nuvarande Karolinska Solna (på den sydvästra delen) och parallellt med byggnationen ska verksamheten på det nuvarande sjukhuset fortgå. 2.2.2 Grunddata för det nya sjukhuset är: a) Cirka 600 vårdplatser varav 150-200 IVA/ postop plus ytterligare cirka 200 dagvårds-/ patienthotellplatser. b) Uteslutande enbäddsrum för sluten vård. c) Cirka 1 600 1 800 patientbesök per dygn, varav cirka 10 20 procent akuta d) Den totala ytans övre ram är 335 000 m² i enlighet med beslut i landstingsfullmäktige. e) Den totala investeringskostnaden får inte överstiga SEK 14,1 miljarder i 2007 års penningvärde i enlighet med beslut i landstingsfullmäktige. f) Det nya sjukhuset planeras att öppna 2015/2016. 2.2.3 Som noterats ovan så har landstinget genomfört en formgivningstävling. Följande mål gäller för utformningen av det nya sjukhuset: a) Sjukvård, forskning och undervisning ska vara så integrerade att de effektivt stödjer framtagande och spridning av ny kunskap för vård av svårt sjuka och skadade patienter. b) Projektet ska skapa attraktiva och mänskliga miljöer med höga arkitektoniska värde både inom och i anslutning till sjukhuset. c) Vårdprocesserna ska effektiviseras och resursutnyttjandet optimeras. d) Projektet ska, så långs möjligt, arbeta med generella lösningar som tillåter kontinuerlig verksamhetsutveckling. e) Sjukhuset och dess verksamheter ska ges en prioriterad och tydlig roll i staden. f) Projektet ska, på alla nivåer, arbeta utifrån hållbarhetsperspektivet. 2.2.4 Det vinnande förslaget Forum Karolinska har utvecklats till ett projektprogram som ska utgöra utgångspunkten i det fortsatta arbetet med sjukhuset. 2.2.5 Centrala programfrågor rör byggnadernas gene- nya karolinska Solna Informationspromemoria 5
ralitet och flexibilitet. Strategin är att utforma generella byggnader för att möjliggöra ett flexibelt användande av lokaler, som tillåter att byggnaderna till låg kostnad anpassas för framtidsbehov och medicinteknisk utveckling. 2.3 Möjligheter för anbudsgivare 2.3.1 Landstinget erbjuder nu intresserade parter att inkomma med ansökan om att bli prekvalificerad att få lämna anbud på uppdraget att utforma, bygga, finansiera och driva NKS. 2.3.2 Flertalet hårda och mjuka FM-tjänster samt ett patienthotell och ett parkeringsgarage avses ingå i OPS-upphandlingen. 2.3.3 Landstinget vill uppmuntra till innovation och livscykelstänkande och förväntar sig att de intressenter som senare får lämna anbud kommer med förslag på alternativa och ännu bättre lösningar, som innebär att projektprogrammet ytterligare utvecklas i enlighet med de uppsatta projektmålen. 2.3.4 Kontraktstiden kommer att vara minst 30 år räknat från financial close. 2.3.5 Ersättningsmodellen kommer att följa internationell praxis för OPS-avtal inom hälsovårdssektorn. 2.3.6 Medicinsk utrustning och kliniska tjänster kommer inte att ingå i OPS-upphandlingen. 2.4 Upphandlingsprocessen 2.4.1 Upphandlingen kommer att genomföras som en förhandlad upphandling med föregående annonsering i enlighet med lagen om offentlig upphandling. En annons har sänts för publicering till EUT den 2 oktober 2008. 2.4.2 Huvudavtalet i projektet kommer att vara ett projektavtal mellan SLL och OPS-bolaget. Svensk avtalsrätt, praxis och sedvänja kommer att ligga till grund för projektavtalet. De principer som har utvecklats över tid för upphandling av OPSprojekt, i bland annat Storbritannien, kommer utformningen av projektavtalet. stationsområdet till OPS-bolaget. 2.4.4 Förfrågningsunderlaget kommer att upprättas på både svenska och engelska. Den svenska versionen är den officiellt gällande versionen. 2.4.5 Upphandlingsprocessen kommer i huvudsak att bestå av tre steg: a) Steg 1: Prekvalificering b) Steg 2: Anbudsgivning. c) Steg 3: Utvärdering, förhandling, meddelande av tilldelningsbeslut samt undertecknande av avtal. 2.4.6 Den totala tiden för upphandlingen planeras uppgå till 18 månader och avslutas i april 2010 2.5 Ledning av projektet 2.5.1 Landstinget har bildat en särskild förvaltning, NKS-förvaltningen, med ansvar för att genomföra NKS-projektet. 2.5.2 NKS-förvaltningen har i uppdrag att ansvara för utformning, upphandling, byggnation och driftssättning av det nya sjukhuset och rapporterar till landstingsstyrelsens Forsknings-, Utvecklingsoch Utbildningsutskott (FoUU-utskottet). 2.5.3 NKS-förvaltningen har skapat en särskild projektorganisation för att genomföra OPS-upphandlingen. Till denna organisation har b l a följande rådgivare knutits: a) Arkitekt och teknisk rådgivare White arkitekter AB. SLL kommer att möjliggöra för den vinnande anbudsgivaren att anlita White i genomförandefasen av projektet så att denne kan dra nytta av deras kunskap om projektet b) Finansiell/kommersiell rådgivare Öhrlings PricewaterhouseCoopers c) Juridisk rådgivare Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB 2.4.3 Ansvars- och riskfördelningen i avtalet kommer att vara i linje med praxis på området och möjliggöra projektfinansiering. SLL avser inte att överföra genomföranderisker kopplade till planprocessen och samordningsprocessen rörande Norra 6 nya karolinska Solna Informationspromemoria
2 sammanfattning, 3 Strategisk inramning 3 STRATEGISK INRAMNING 3.1 Introduktion 3.1.1 NKS är ett banbrytande projekt inom den offentliga sektorn i Sverige både vad gäller upphandlingsoch kontraktsmodell och projektets omfattning. Det blir det första sjukhuset i Sverige som uppförs med OPS som kontraktsform. Den konceptuella utformningen är också banbrytande genom dess generalitet och flexibilitet, vilket innebär att NKS ska tillgodose framtidens krav på högspecialiserad sjukvård. 3.1.2 Utöver nybyggnaden av NKS pågår eller planeras flera om- och tillbyggnader av sjukhus i Sverige i en satsning på en mer modern och individanpassad sjukvård. För närvarande finns planer på utbyggnaden av Södersjukhuset och Danderyds sjukhus till en uppskattad kostnad om ca SEK 3 miljarder. Det pågår även flera ombyggnationer av sjukhus i andra landsting, bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. 3.1.3 I likhet med många andra länder i Europa står Sverige inför en betydande demografisk utmaning med en åldrande befolkning. Detta kommer att kräva ett effektivare hälso- och sjukvårdssystem. Sverige är ett ledande land inom sjukvård och rankas högt internationellt i effektivitet tack vare att den svenska vården har påvisat goda medicinska resultat. Den huvudsakliga utmaningen för svensk hälso- och sjukvård består i att minska väntetiderna och öka tillgängligheten. 3.2 Sjukvården i Sverige 3.2.1 Sjukvården i Sverige är decentraliserad och sköts av de regionala landstingen. Landstingens primära syfte är att tillhandahålla sjukvård till invånarna, och arbeta förebyggande med hälsoproblem, samt ansvara för kollektivtrafik. 3.2.2 Regeringen ansvarar för den övergripande inriktningen för hälso- och sjukvård och förhandlar med regionerna, landstingen och kommunerna genom intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) om fördelning av statsbidrag. Statliga aktörer inom hälso- och sjukvård är främst: Socialdepartementet Socialstyrelsen Apoteket AB, den statligt helägda apotekskedjan (under omstrukturering och delvis konkurrensutsättning). 3.2.3 Kostnaderna för den svenska sjukvården utgör drygt 9 procent av Sveriges BNP. Den övervägande delen, cirka 70 procent, av sjukvården är finansierad genom landstingsskatt, som bestäms av landstingen själva. Endast en mindre del av sjukvårdens intäkter, i genomsnitt 15 procent, utgörs av statsbidrag. 3.3 Stockholms läns landsting 3.3.1 SLL:s verksamhet berör över en femtedel av Sveriges befolkning och är därmed Sveriges största landsting. Det geografiska område som täcks av landstinget omfattar 26 kommuner av olika storlek med ett totalt invånarantal på 1,9 miljoner. Väsentliga förhållanden som gäller för SLL är: Ansvarar för hälso- och sjukvård, tandvård samt kollektivtrafik. Kollektivtrafiken består främst av tunnelbana, pendeltåg och buss. Har totalt 45 000 anställda varav 90 procent arbetar inom hälso- och sjukvården. Av dessa är cirka 80 procent kvinnor. Äger och driver Karolinska och ytterligare fyra akutsjukhus samt övervägande delen av övrig sjukvårdsstruktur. En stor andel av primärvården samt ett akutsjukhus drivs i privat regi med landstinget som beställare av vård. Äger egen besluts- och beskattningsrätt. Landstingskatten i Stockholms län uppgår till 12,1 procent av beskattningsbar inkomst. Koncernresultatet översteg SEK 1 miljard baserat på en total omsättning (räknat som verk- 1 Svensk sjukvård i internationell jämförelse, Sveriges Kommuner och Landsting, 2008 nya karolinska Solna Informationspromemoria 7
samhetens intäkter, skatteintäkter och dylikt) på SEK 61 209 miljoner. Ungefär 80 procent av omsättningen utgjordes av landstingsskatt. Kreditbetyg AA+ enligt Standard and Poor s. 3.3.2 Landstingsfullmäktige är länets högsta beslutande organ och bestämmer budget, skattesatser samt patient- och trafikavgifter. Landstingsfullmäktige består av 149 folkvalda representanter som väljs var fjärde år (nästa val hålls i september 2010). Landstingsfullmäktige utser landstingsstyrelsen som fungerar som verkställande organ. Landstingsstyrelsen består i sin tur av olika separata enheter som sköts som nämnder, förvaltningsorganisationer eller landstingsägda bolag (för översiktlig organisationsstruktur av SLL se bilaga B). 3.3.3 Stockholmsregionen är en av Sveriges mest expansiva och välmående regioner. Antalet invånare förväntas öka med cirka 11 procent mellan 2007 och 2017. Regionen har även den största bruttoregionprodukten i Skandinavien och är en av de 15 snabbaste växande storstadsregionerna i EU. Som en följd av den starka tillväxten planeras omfattande infrastrukturinvesteringar inom såväl väg, järnväg som bostadsområden. 3.3.4 Standard & Poor s har under 2007 höjt sin kreditvärdering för SLL:s långfristiga upplåning från AA till AA+ då SLL under en längre tid har kunnat påvisa goda finanser. Detta innebär att SLL är en av de kommuner och landsting i Sverige med högst kreditvärdering. 3.3.5 Nedan redovisas en sammanfattning av SLL:s resultaträkning på koncernnivå för 2007. SLL hade under 2007 ett positivt resultat om SEK 1 miljard vilket är en följd av en välskött ekonomi under en längre period. Det negativa resultatet under 2006 kan till största delen härledas till en stor jämförelsestörande post av engångskaraktär. Denna bestod framförallt av en omräkning av pensionsskulden där förändrade antagande om livslängden samt en lägre diskonteringsränta innebar att pensionsskulden ökade med totalt SEK 1,4 miljarder år 2006. Det tillkom även extra kostnader i samband med tecknandet av ett nytt pensionsavtal. Stockholms läns landstings resultaträkning på koncernnivå 2007 (Siffror i MSEK) 2007 2006 Verksamhetens intäkter 12 497 12 524 Verksamhetens kostnader -56 772-57 447 Avskrivningar -2 514-2 355 Verksamhetens nettokostnader -46 789-47 278 Därav jämförelsestörande poster -117-3 335 Skatteintäkter 45 459 43 243 Generella statsbidrag 4 649 4 668 Inkomst- och kostnadsutjämning -1 396-1 976 Skatteintäkter, generellt statsbidrag, utjämning 48 712 45 935 Finansiella intäkter 103 112 Finansiella kostnader -1 018-918 Finansnetto -915-806 Årets resultat 1 008-2 149 8 nya karolinska Solna Informationspromemoria
3 Strategisk inramning Intäkter Kostnader 3% 9% 8% Skatteintäkter, generella statsbidrag, och utjämning Statsbidrag och övriga bidrag 22% 5% Hälso- och sjukvård inkl. tandvård Trafik Patient- och trafikavgifter Övrigt Övriga intäkter 73% 80% Kostnadsslag 4% 18% 37% Personalkostnader Köpt hälso- och sjukvård Köpt trafik 9% Läkemedel 14% 18% Övriga kostnader Avskrivningar 3.3.6 SLL:s fullständiga årsrapport finns tillgänglig på Internet: http://www.sll.se/upload/infomaterial/ arsredovisning_2007.pdf 3.4 Bakgrund - drivkrafter för förändring 3.4.1 SLL har sedan millennieskiftet analyserat nuvarande och framtida behov inom länets sjukvård samt genomfört en omfattande granskning av sjukvårdens struktur i Stockholms län. År 2001 påbörjades planeringen av ett nytt universitetssjukhus i samband med SNUS-utredningen (Stockholms Nya Universitetssjukhus). I rapporten fastslogs att det fanns ett klart behov av ett nytt, modernt universitetssjukhus som kan erbjuda högspecialiserad vård och omfattande forskning och utbildning av högsta kvalitet. Det konstaterades också att en fortsatt stark koppling mellan klinisk verksamhet och forskning, och mellan Karolinska universitetssjukhuset och KI, talade för att förlägga NKS till Karolinska Solna sjukhusområde. 3.4.2 SNUS-rapporten har sedan följts av ett antal rapporter, bland annat 3S-utredningen om Stockholms läns sjukvårdstruktur och särskilda utredningar om fastighetsbeståndet på Karolinska markområdet i Solna. Alla utredningar har bekräftat slutsatsen från SNUS-rapporten att det behövs ett nytt universitetssjukhus för att bättre tillgodose behoven för vård och medicinsk forskning. 3.4.3 En starkt bidragande orsak till behovet av ett nytt universitetssjukhus är att det nuvarande Karolinska Solna inte längre anses vara ändamålsenligt för att tillgodose de nya krav som ställs på framtidens sjukvård. Karolinska Solna bedöms inte vara lämpligt att modernisera eftersom: De nuvarande byggnaderna har modifierats ett flertal gånger och det är vare sig ändamålsenligt eller ekonomiskt försvarbart att fortsätta bygga om existerande byggnader. Kostnaderna för att renovera Karolinska Solna har beräknats till cirka SEK sju miljarder under en tioårsperiod. Sjukhuset är utspritt över en stor yta vilket nya karolinska Solna Informationspromemoria 9
medför negativa effekter för patienterna. Avståndet mellan de nuvarande byggnaderna och frånvaron av effektiva förbindelser innebär också att olika avdelningar isoleras och inte kan fungera så effektivt som är önskvärt. 3.4.4 NKS ska lösa flera av de nämnda problemen samtidigt som det ökar möjligheten att bedriva en ny, modern och mer individanpassad vård på ett effektivt sätt. Drivkraften bakom det nya universitetssjukhuset är att skapa en miljö som stödjer: Snabbare medicinsk utveckling. Sjukvård och medicinsk teknik utvecklas mycket snabbt. Kunskapsutbytet mellan vård och forskning intensifieras stadigt och forskningsgenombrott sker inom många områden. Tack vare framsteg inom medicinsk behandling utförs ett ökande antal operationer inom den öppna vården, och även avancerade operationer utförs nu som dagkirurgi. Samtidigt uppstår nya behov hos patienter, personal och forskare på att framtidens sjukhus ska erbjuda en mer modern, attraktiv, personlig och integrerad vårdmiljö. Sammantaget ställer detta krav på nya innovativa lösningar för det framtida universitetssjukhusets organisation, logistik och fysiska miljö. Närmare samarbete mellan enheter. Genom att de olika delarna i det nya sjukhuset kommer att vara nära hopknutna, kommer NKS att möjliggöra ett effektivt samarbete på ett sätt som dagens Karolinska Solna inte kan tillgodose. NKS ska skapa nära förbindelser mellan mottagningar, vårdavdelningar, bild/funktionsdiagnostik, kliniska laboratorier, operationssalar etc. Nära förbindelser och effektiva transportsystem ska också finnas mellan vårdoch forskningslokaler, både inom NKS och i förbindelse med KI. 3.5 Karolinska institutet 3.5.1 Karolinska institutets (KI) två huvudsakliga funktioner är att bedriva medicinsk forskning och utbildning. Målet är att år 2010 vara ett av Europas ledande medicinska universitet samt Nordens ledande innovationscentrum inom livsvetenskap. Verksamheten är uppdelad mellan KI Campus Solna och KI Campus Huddinge. Dessutom hyr flera institutioner in sig på olika sjukhus i Stockholms län, bland annat Karolinska Solna. 3.5.2 Omkring 80 procent av KI:s verksamhet består av forskning inom områden som cellterapi, hjärnforskning, infektion och immunologi, cancer, inflammation och allergi, metabola sjukdomar, internationell hälsa, åldrande, samt folkhälsa. Verksamheten finansieras huvudsakligen av direkta statliga anslag och de totala intäkterna i 2007 uppgick till SEK 4 166 miljoner. Under 2007 hade KI 3 687 anställda. 3.5.3 Sedan 1901 utses Nobelpriset i fysiologi eller medicin av Nobelförsamlingen vid KI. KI har också Nordens största medicinska bibliotek, som fungerar som nationellt expertbibliotek inom medicin, odontologi, vårdvetenskap, samt hälsooch sjukvård. 3.5.4 KI förväntas att hyra delar av sitt behov av laboratorielokaler av SLL som i sin tur förväntas hyra motsvarande utrymme av OPS-bolaget. Gemensam användning av resurser. Vid NKS ska det skapas goda förutsättningar för effektiv kunskapsöverföring mellan grundforskning, klinisk forskning och specialiserad vård. Detta kräver en koncentration och ett samutnyttjande av resurser och kompetens. 10 nya karolinska Solna Informationspromemoria
3 Strategisk inramning, 4 beskrivning av projekt 4 BESKRIVNING AV PROJEKTET 4.1 Inledning 4.1.1 NKS planeras som ett helt nytt universitetssjukhus med ett förändrat verksamhetsuppdrag som innebär större betoning på högspecialiserad vård, forskning och utbildning. NKS ska således inte bli en ersättningsbyggnad för nuvarande. 4.1.2 I maj år 2005 fattade landstingsfullmäktige beslut om att genomföra en formgivningstävling för att konkretisera planerna på ett nytt universitetssjukhus i Solna. Drygt ett år senare beslöt landstingsstyrelsen att det vinnande bidraget Forum Karolinska från White Arkitekter AB skulle ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av NKS och att ett projektprogram skulle tas fram. 4.1.3 Landstingsfullmäktige beslöt sedan i april år 2008 att genomföra byggnation av NKS i enlighet med framtaget projektprogram. Landstingsfullmäktige beslöt också att den övre ramen för nybyggnadsvolymen är 335 000 kvadratmeter samt att den övre ramen för nybyggnadsinvesteringen är SEK 14,1 miljarder i 2007 års penningvärde. 4.1.4 I juni år 2008 beslöt landstingsfullmäktige att genomföra upphandlingen av NKS som en funktionsupphandling i OPS. 4.2 Det nya universitetssjukhusets uppdrag 4.2.1 NKS ska vara navet i ett nationellt och internationellt konkurrenskraftigt universitetssjukvårdssystem och ska inta en central roll vid utvecklingen av stockholmsregionen till ett biomedicinskt kraftcentrum. Den övergripande inriktningen är att sjukhuset ska vara ett specialsjukhus för regionen med inriktning på högspecialiserad och specialiserad vård. 4.2.2 NKS ska bedriva vård, forskning och utbildning av betydande omfattning och av yppersta kvalitet. Sjukvårdsuppdraget måste på bästa sätt balanseras mot forskningsuppdraget och utbildningsuppdraget ska relateras till verksamhetens forsknings- och sjukvårdsuppdrag. Teknikintensiv kompetens- och resurskrävande vård koncentreras till sjukhuset och sjukhuset utvecklas till remiss/hänvisningssjukhus för hela regionen/landet. Skälen till detta är de allt viktigare sambanden mellan forskning och utveckling av specialiserad vård samt nödvändigheten av koncentration av resurser och kompetens. En stor del av utrustningen och kompetensen måste kunna samutnyttjas och förutsättningar skapas för snabb kunskapsöverföring mellan grundforskning, klinisk forskning och vård. 4.3 Vision 4.3.1 Visionen för det nya universitetssjukhuset formulerades på följande sätt i tävlingsprogrammet. Sjukhuset ska vara: integrerat men självständigt föränderligt men beständigt effektivt men respektfullt och mänskligt en lyckad förening av kreativitet, produktivitet och omtanke. 4.3.2 NKS ska ha starka kopplingar till KI men också till KTH, Stockholms Universitet och till biomedicinsk och medicinteknisk industri. Stockholmsregionen har här en unik möjlighet att utveckla kunskaps-, forsknings-, och innovationsmiljöer som både relaterar till staden med dess urbana kvaliteter och till Nationalstadsparken med sina vetenskapliga traditioner samt med olika natur- och kulturvärden. NKS utgör således en strategisk pusselbit i den för Stockholms- och Mälarregionen viktiga tillväxtprocessen som kunskapsregion i Sverige och i Europa. 4.4 Projektmål 4.4.1 NKS-projektet tar sin utgångspunkt i följande sex övergripande projektmål. Sjukvård, forskning och undervisning ska vara så integrerade att de effektivt stödjer framtagande och spridning av ny kunskap för vård av svårt sjuka och skadade patienter. Projektet ska skapa attraktiva och mänskliga miljöer med höga arkitektoniska värden både inom och i anslutning till sjukhuset. Vårdprocesserna ska effektiviseras och resursutnyttjandet optimeras. Projektet ska, så långs möjligt, arbeta med generella lösningar som tillåter kontinuerlig verksamhetsutveckling. nya karolinska Solna Informationspromemoria 11
Sjukhuset och dess verksamheter ska ges en prioriterad och tydlig roll i staden. Projektet ska, på alla nivåer, arbeta utifrån hållbarhetsperspektivet. 4.5 Projektprogram november 2007 4.5.1 Som utgångspunkt för arbetet i NKS-projektet, och för OPS-upphandlingen, finns ett konceptuellt förslag benämnt Projektprogram november 2007. Projektprogrammet låg också till grund för Landstingsfullmäktiges beslut i april 2008. 4.5.2 Projektprogrammet har tagits fram i flera steg, varav det första var den formgivningstävling som genomfördes 2005-2006. Syftet med formgivningstävlingen var dels att få fram förslag till konceptuell utformning av det nya sjukhuset, dels att hitta en kreativ partner för det fortsatta arbetet. De tävlande skulle, enligt tävlingsprogrammet, föreslå en lösning där frågor gällande verksamhetssamband, gestaltning, långsiktig hållbarhet, trafik och logistik utvecklas till en helhet, som med stöd av modern teknik kan möta sjukvårdens och forskningens krav på oförutsedda förändringar i framtiden. 4.5.3 Det vinnande formgivningsförslaget Forum Karolinska har förädlats i Projektprogrammet, vars förslag också utgör NKS planområde i förslaget till detaljplan. 4.5.4 NKS kommer att vara beläget på sydvästra delen av nuvarande KS sjukhusområde, öster om KI:s campusområde. Den strategiska lokaliseringen i anslutning till det framväxande området vid Norra station ger möjligheter till integration mellan sjukhuset och staden. Ett torg skapas mellan sjukhusets huvudentré i norr, KI:s entré i väster och det nya Norra stationsområdet i söder. En ny tunnelbanestation förläggs i anslutning till torget. 4.5.5 Projektprogrammets koncept bygger på en enkel, rätvinklig kvartersstruktur som utgör fortsättning på innerstadens kvarter. Konceptet innebär att sjukhuset är långsträckt med fem vårdkärnor på rad som sammanbinds av en transparent mantelstruktur i glas, mellan Karolinska sjukhusparken i öster och Solnavägen i väster. Parallellt med och norr om vårdkvarteren sträcker sig forskningskvarteren, som är likartat uppbyggda. Mellan vårdkvarteren i söder och forskningskvarteren i norr sträcker sig ett Akademiskt stråk som sammanbinder Karolinska-området i öster med KI-campus i väster med en parköverbyggnad över Solnavägen. 4.5.6 Efter fullmäktige beslut om projektprogram har ett beslut fattats om att vrida sjukhuset medsols, vilket möjliggör att ett större byggnadskvarter (Thorax-kvarteret) kan stå kvar under byggtiden. Forskningslab Utbildning Professionell zon Diagnostik / behandling Publik zon Utbildning Patienthotell konceptuell modell av nks. 12 nya karolinska Solna Informationspromemoria
4 beskrivning av projekt i l lus t r at i o n a v s j u k h u s b y g g n a d e n, t o r g e t (k a l l a t k a r o l i n s k a p l a n) o c h pat i e n t h o t e l l t i l l h ö g e r e n l i g t p r o j e k t p r o g r a m m e t. s i t u a t i o n s p l a n ö v e r n k s e n l i g t p r o j e k t p r o g r a m m e t m e d h ä n s y n ta g e n t i l l v r i d n i n g e n a v s j u k h u s a n l ä g g n i n g e n. s i t u at i o n s p l a n e n v i s a r n k s i fu l lt u t b y g g t s k i c k a v s e e n d e d e n o r r a l a b o r at o r i e h u s e n. nya karolinska Solna Informationspromemoria 13
4.6 Projektmål 1: Integration mellan sjukvård, forskning och undervisning 4.6.1 Utformningen av det nya sjukhuset ska stärka samverkan och utbyte mellan sjukvård, forskning och undervisning, främst genom goda fysiska samband och en väl utvecklad infrastruktur. 4.6.2 Vid sjukhuset ska skapas sammanhållna forskningsmiljöer där forskare och kliniker kan samverka och kopplingen mellan forskning och sjukvård blir tydlig. Forskningsaktiviteter som idag utförs i laboratorier på KI-området respektive KTH, Stockholms Universitet m.fl. ska kunna överföras till NKS beroende på behov av multidisciplinärt samarbete med kliniskt verksamma forskare och av närhet till vården. Vissa funktioner som administrativa lokaler, bibliotek, hörsalar och aula kan samordnas i gemensamma lokaler. 4.6.3 Patientnära forskning ska kunna bedrivas integrerat med vårdverksamheten då lokaler för dokumentation och enklare analysarbete finns insprängda vid vårdlokalerna. Mer apparatintensiv och resurskrävande forskning bedrivs i särskilda lokaler. Forskningsbyggnaderna innefattar förutom laboratorier även kontor, konferens- och utbildningslokaler och övriga lokaler. I samverkan med KI planeras en djuravdelning med stora krav på säkerhet och avskildhet. De nya forskningslaboratorierna ska planeras så generellt som möjligt för att kunna anpassas till olika forskningsområdens speciella krav. Genom att forskningslaboratorierna förläggs i närheten av kliniska laboratorier underlättas effektivt utnyttjande av kompetens och gemensam avancerad utrustning. Vidare underlättas överföringen av vetenskapliga rön till den kliniska laboratoriediagnostiken. 4.6.4 För att bli ett attraktivt undervisningssjukhus ska det planeras för stimulerande och flexibla undervisningsmiljöer. Modern medicinsk pedagogik är beroende av lokaler för såväl enskilt arbete som arbete i mindre grupper, lokaler för klinisk träning med simulatorer liksom tillgång till föreläsningssalar och seminarierum. 4.6.5 På KI-området planerar Akademiska Hus AB att i samråd med KI inom ramen för integration av vård och FoUU, uppföra en större aula samt konferensutrymmen. Ett antal mindre hörsalar och konferensrum samt undervisningslokaler ska byggas vid det nya sjukhusets huvudentré och vid det s k Akademiska stråket mellan vård- och laboratoriebyggnaderna. 4.7 Projektmål 2: Attraktiva och mänskliga miljöer 4.7.1 Grundläggande för utformningen av det nya sjukhuset ska vara att patientens ställning i vården ska stärkas. Miljön ska vara tillgänglig, trygg och stimulerande och stödja patientens delaktighet. Varje patient ska ges en hög grad av integritet, och möjligheter till närståendes medverkan och stöd i vården ska vara goda. 4.7.2 I sjukhusets entré ska patienter och närstående mötas av en välkomnande miljö som är utformad så att den är tillgänglig och överblickbar oberoende av funktionsnedsättning. Från entrén ska det sedan vara lätt och smidigt att orientera sig vidare inom sjukhuset. 14 nya karolinska Solna Informationspromemoria
4 beskrivning av projekt 4.7.3 Vårdrummen ska planeras som enbäddsrum, vilket ökar patientens grad av integritet och underlättar för såväl undersökningar som samtal i ostörd miljö. Särskild hänsyn ska i det fortsatta arbetet att tas till barns specifika behov vid utformningen av vårdlokaler och närmiljö. Alla vårdrum ska ha insläpp av dagsljus med utblick mot gröna utemiljöer, god ventilation och ljudavskärmning. Stor vikt kommer att läggas vid rummets storlek, val av material och färgsättning. 4.7.4 Sjukhuset ska erbjuda en attraktiv och kreativ miljö för vårdpersonal, forskare och studenter. Inom det Akademiska stråket, som löper i östvästlig riktning och förbinder sjukhusparken med KI, lokaliseras mötesplatser, konferensrum och expeditioner för forskare, studenter och sjukvårdspersonal. Lokalerna ska ha stora ljusinsläpp och goda samband med gröna uterum. 4.7.5 Sjukhuset ska utformas med en åtskillnad av publika och professionella zoner. På så sätt skapas en arbetsmiljö med hög säkerhet för personalen och integritet för patienterna. Vård- och behandlingsrummen ska dimensioneras för att ge god plats för avancerad teknisk utrustning, lyftanordningar och övervakning. Goda kollektiva kommunikationer till sjukhuset, särskild personalparkering under sjukhuset och attraktiva lokaler för omklädning och friskvård, ska bidra till den goda arbetsmiljön. Denna gynnas också av att sjukhuset blir en integrerad del i stadsbilden med närhet till ett brett kommersiellt utbud med affärer, restauranger, bank och post. idé till utformning av enbäddsrum enligt projektprogrammet. nya karolinska Solna Informationspromemoria 15
4.8 Projektmål 3: Effektiva vårdprocesser och optimerat resursutnyttjande 4.8.1 Det nya universitetssjukhusets utformning, matrisstruktur och korta kommunikationsvägar, ska kunna bidra till effektiva vårdprocesser som bygger på den enskilda patientens behov. Ett sådant arbetssätt förutsätter sjukhusgemensamt utnyttjande av många resurser, t ex operationssalar, intensivvårdsplatser och diagnostiska metoder inom bild- och funktionsmedicin. 4.8.2 Akuta och elektiva flöden, öppen vård och sluten vård samt publika och professionella zoner ska skiljas åt. Vid sjukhuset kommer omfattande dagvård och öppenvård att bedrivas. 4.8.3 Sjukhusets utformning ska medge att den akutverksamhet som finns under nätter och helger, kan organiseras effektivt, dvs. att sjukhuset förhållandevis lätt kan ställas om från dagsjukhus till nattsjukhus. Detta är viktigt då vården utanför kontorstid är både dyrare och svårare att organisera än den som sker på dagtid. 4.8.4 Mottagning, dagverksamhet, operation och röntgen ska förberedas för att kunna hantera verksamhet med 16-timmarsdrift. 4.8.5 Inriktningen mot generellt utformade enbäddsrum för inneliggande patienter kommer att väsentligt minska behovet av patientomflyttningar. Undersökningar och behandlingar kan i viss utsträckning utföras på patientens rum och patienten behöver normalt inte flyttas vid förändrat vårdbehov. Detta minskar också behovet av särskilda rum för undersökningar, enskilda samtal och för närstående. 4.8.6 NKS ska byggas enligt ett modulkoncept där de olika funktionsenheterna får en generell utformning och separat teknisk försörjning. Detta ska medge framtida anpassning av lokaler till nya verksamheter utan allvarlig störning av övriga delar av sjukhuset. 4.8.7 Korta avstånd mellan verksamheter möjliggör ett bättre utnyttjande av medicinteknisk utrustning och andra avancerade hjälpmedel, vilket minskar behovet av dubblerade investeringar. 4.8.8 Framtidens kostservice blir mer anpassad till den enskilda patientens behov. I enlighet med tidigare beslut fattade i landstingsfullmäktige, ska kosten att produceras utanför sjukhuset och levereras till ett mottagningskök i anslutning till varumottagningen. Efter beställning av mat distribueras den via transportsystemet till respektive avdelningskök, där den slutbereds inför servering till patient. 4.9 Projektmål 4: Generella lösningar och flexibilitet 4.9.1 Behovet att kunna anpassa verksamheterna i det nya universitetssjukhuset till de snabba förändringar som präglar sjukvården och forskningen är stort. Begrepp som generalitet och flexibilitet blir då centrala. Det färdiga universitetssjukhuset kommer över tiden kontinuerligt att behöva kunna anpassas till förändrade behov. 4.9.2 Lokalerna i en generell byggnad ska kunna nyttjas eller organiseras på många olika sätt, och det är viktigt att de inte låses fast vid en specifik användning. Även tung och installationskrävande verksamhet, såsom operation och bilddiagnostik, ska kunna förläggas på olika ställen i byggnaderna. För att NKS ska klara detta ska flera våningsplan i sjukvårdbyggnaderna utformas med enhetlig takhöjd, enhetlig bärkraft och enhetlig teknisk försörjning. 4.9.3 Generaliteten ska dock inte att vara total utan vissa funktioner kommer att låsas, såsom helikopterplatta, rum för strålbehandling, entréer (huvudentré respektive akutentré), hisschakt samt utrymmen under mark för parkering, varumottagning och teknik. 4.10 Projektmål 5: Sjukhusets roll i staden 4.10.1 Förutom att vara ett nytt, modernt och internationellt konkurrenskraftigt universitetssjukhus, blir NKS en betydelsefull del av en större helhet. Det nya universitetssjukhuset utgör en väsentlig del i den omfattande förnyelse och omvandling som präglar hela Karolinska Norra stationsområdet. NKS blir också en av de viktigaste grundstenarna i genomförandet av den vision som finns formulerad i den Vision 2025 som presenterats av Landstinget, 16 nya karolinska Solna Informationspromemoria
4 beskrivning av projekt KTH, Stockholms Universitet, Handelshögskolan, läkemedelsföretag m fl. Visionen är att skapa världens främsta område för life science med en miljö som har stor attraktionskraft på människor och företag. 4.10.2 Med överdäckningen av Norra länken kan Gävlegatan, Hälsingegatan och Dalagatan förlängas från Vasastan mot det befintliga Karolinska och sjukhusparken. Den planerade stadsdelen blir en blandad miljö med förutsättningar för vård, forskning, företagande, boende, kultur och kommersiell service. 4.10.3 Gator från omgivande delar av staden leder fram till torget (kallat Karolinska plan) och gör det lätt att nå sjukhusområdet. Uppgångar från tunnelbana mynnar direkt på torget och kring dess kanter finns hållplatser för bussar. Torget omges i bottenvåningarna av butiker restauranger och entréer. Genom att vård och forskning här möter bostäder, handel och kultur finns förutsättningar för ett rikt folkliv med ett stort genomflöde av människor. 4.11 Projektmål 6: Hållbarhetsperspektiv 4.11.1 Hushållning av resurser och val av miljövänliga alternativ är viktiga ledstjärnor för NKS-projektet. Det är därför viktigt att alla delar i det nya sjukhuset blir långsiktigt hållbara. En miljökonsekvensbeskrivning i enlighet med bestämmelser för detaljplan har tagits fram av NKS-projektet. berglager kan både värme och kyla lagras mellan säsongerna och nyttjas med hjälp av värmepumpar. Det minskade energibehovet kombinerat med förnybara energikällor ska leda till kraftigt reducerade utsläpp av växthusgaser jämfört med idag. Eftersom den tekniska utvecklingen inom energiförsörjningen utvecklas väldigt mycket kommer nya tekniker och metoder ständigt att dyka upp. Det är då viktigt att sjukhuset förbereds och byggs generellt för att enkelt kunna anpassas till nya innovationer. 4.11.4 Till grund för alla system- och materialval ska livscykelkostnadskalkyler (LCC) tas fram. Detta är viktigt för att kunna göra de långsiktigt bästa valen både när det gäller energianvändning och resursförbrukning.. 4.11.5 För att möjliggöra en bra vård- och arbetsmiljö är det viktigt att tidigt identifiera viktiga aspekter som påverkar inomhusmiljön och inneluftkvaliteten. Fukt, buller och materialval är några särskilt viktiga bitar som behandlas. De material som används ska vara väl beprövade och tåliga, samt baseras på förnybara återvinningsbara råvaror. En fullständig innehållsdeklaration med miljökontroll av alla ingående material och produkter kommer att krävas för hela byggnaden. 4.11.2 Kollektivtrafiken till NKS kommer att utvecklas med ny anslutning till tunnelbana och närhet till pendeltåg. Det planeras även för goda gång- och cykelförbindelser när motorleden E4/E20 och järnvägen däckas över. För att uppnå ett bra flöde och samordning av varutransporterna till och från sjukhuset planeras en gemensam varumottagning och avfallshanteringscentral för hela byggnaden. Centralen kombineras med en väl utvecklad och effektiv interntransport. 4.11.3 För att minimera negativ miljöpåverkan ska byggnaderna och deras försörjningssystem utformas med ett bra klimatskal, energieffektiva installationer och höggradig energiåtervinning. Försörjningssystemet ska utformas för användning av förnyelsebara energikällor. Genom att använda ett nya karolinska Solna Informationspromemoria 17
4.12 Specifikation för NKS 4.12.1 Förväntat patientflödesschema för NKS. Röntgen Operation ca 35-40 opsalar Pre-postop: ca 75 IVA: ca 125 platser Laboratorier Vårdplatser ca 400 enkelrum Patienthotell ca 100 platser Mottagningar ca 600 vårdplatser Högrisk Mellanrisk Lågrisk Akutmottagning för barn och vuxna Dagvårdsplatser ca 100 1600-1800 patientbesök/dygn - 10-20% akuta (hänvisade, ambulans, eller egen transport/taxi - ca 30% barn 150-200 inläggningar/dag 10-12 timmars planerad verksamhet vid mottagningar, operationsavdelning, laboratorier 600-800 helikoptertransporter/år 4.13 Vårdverksamheten i volymtal 4.13.1 Befolkningsökningen i länet kommer att leda till ett ökat behov av hälso- och sjukvård i stort, framför allt vad gäller primärvård och bassjukvård, liksom av förlossnings- och barnsjukvård. Den kraftiga ökningen av antalet äldre torde leda till att behovet av bassjukvård, inklusive primärvård, och av kommunal omsorg ökar mer än vad befolkningsökningen i sig ger upphov till. Det kommer således att behövas fler slutenvårdsplatser främst inom bassjukvård och specialistvård fram till 2025. Dessa kommer att behöva tillgodoses vid andra akutsjukhus inom länet. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning har nyligen fått i uppdrag att initiera en långtidsutredning av sjukvårdens utveckling i stort i Stockholms län och där ingår också att beakta den nya situation som uppkommer då NKS tas i bruk. 4.13.2 När det gäller behovet av högspecialiserad vård kommer även det att öka. Det nya universitetssjukhuset beräknas klara att möta befolkningsutvecklingen under förutsättning att andelen bassjukvård inom sjukhuset minskar något jämfört med vad som för närvarande gäller för Karolinska Solna. Sjukhusanläggningen ska 18 nya karolinska Solna Informationspromemoria
4 beskrivning av projekt medge att inom förhållandevis vida ramar expandera, minska eller flytta olika verksamheter inom sjukhusbyggnaden. 4.13.3 NKS dimensioneras för sammanlagt 600 vårdplatser. Av dessa är 400 vårdplatser i enkelrum inklusive barn- sjukvårdsplatser, varav 10-15 procent med isoleringsfunktion, samt 125 intensivvårdsplatser/intermediärvårdplatser och 75 uppvakningsplatser/postoperativa platser. 4.13.4 Vid Karolinska Solna finns idag cirka 900 vårdplatser, varav cirka 700 i nuläget är bemannade/ disponibla. Medelbeläggningen är betydligt lägre, 2005 motsvarade den cirka 600 vårdplatser och 2006 cirka 650 vårdplatser över året. 4.13.5 NKS får således något färre vårdplatser än det totala antalet vid dagens Karolinska Solna, men genom ökat resursutnyttjande kommer den samlade produktionsvolymen att kunna öka. Vårdplatserna ska bestå i huvudsak av enbäddsrum med hög standard och de ska ge möjlighet till övervakning och tekniskt avancerad vård samtidigt som krav på integritet, god patientoch arbetsmiljö och närståendes närvaro i vården ska tillgodoses. Ytan runt varje vårdplats ska vara så stor att den medger plats för erforderlig teknisk utrustning och mobila arbetsredskap, samt för undervisning och forskning. Till vårdplatserna ska, förutom hygienutrymmen, kopplas enklare utrymmen för FoUU-verksamhet medan tyngre forskningsutrustning samlas i närbelägna forskningslokaler. 4.13.6 Det beräknade totala antalet besök vid det nya universitetssjukhuset uppgår till ca 600 000-650 000 besök/år eller ca 1 600-1 800/dag. Mottagningsbesök kommer huvudsakligen att ske vid sjukhusgemensamma mottagningar. Vid sjukhuset inrättas 100 dagvårdsplatser för patienter som genomgår undersökningar och behandlingar/operationer och som inte behöver kvarstanna över natt. För patienter som genomgår upprepade behandlingar och undersökningar och som inte kräver medicinsk övervakning och vård ska 100 vårdplatser finnas i ett närbeläget patienthotell. Hotellet får särskild betydelse då sjukhuset inriktas på att ta emot patienter från hela regionen och även utomlänsoch utlandspatienter. 4.13.7 Uppdraget för det akuta mottagandet kommer att avgöras i samband med att sjukhusets verksamhetsuppdrag i sin helhet preciseras under 2010. Frågan gäller om NKS ska ansvara för ett eget upptagningsområde eller endast ta emot allvarligt sjuka eller skadade patienter som hänvisats till NKS eller anländer med ambulans eller helikopter. 4.13.8 Verksamheten vid akutmottagningar ska styras mot tydligare processorientering där patienterna i ökad utsträckning direkt förs vidare till specialiserade behandlings- och vårdenheter. 4.13.9 Operationsbehovet förväntas öka och planeringen ska medge utrymme för tillkommande verksamheter och ökade volymer. De nya operationsenheterna planeras för sammanlagt 35-40 stora operationssalar. Samtliga salar är generella förutom två salar som dimensioneras som s k hybridsalar (större operationssalar med avancerad bilddiagnostisk utrustning). Operationsavdelningen dimensioneras för ett genomsnittligt salsutnyttjande på minst 1 500 timmar/ sal och år. Operationsenheterna ska ha nära samband med bild- och funktionsmedicin. 4.13.10 Bild- och funktionsmedicinsk diagnostik ska ha nära samband med operationsenheter för att underlätta utveckling av interventionsbehandling, samt med akutmottagning och akutvårdsavdelning för snabb akutdiagnostik. 4.13.11 Delar av de kliniska laboratoriespecialiteterna ska placeras centralt i anläggningen för att underlätta integration både med de vårdande verksamheterna och forskningslaboratorierna. Samordning med KI avseende dyr laboratorieutrustning och av s k core facilities kommer att eftersträvas i planeringen. 4.14 Stadsbyggnadsfrågor 4.14.1 NKS utgör en central del i det stadsutvecklingsområde Karolinska Norra station som ligger i både Solna och Stockholms kommuner. För att klara ut övergripande strukturfrågor har kommunerna gemensamt tagit fram fördjupningar av sina översiktsplaner i de delar som omfattar Karolinska - Norra station. Kommunfullmäktige nya karolinska Solna Informationspromemoria 19