Faktablad Nya Karolinska Solna

Transkript

1 Faktablad Nya Karolinska Solna Nya Karolinska Solna (NKS) blir ett helt nytt och toppmodernt universitetssjukhus med uppgift att bedriva högspecialiserad och specialiserad sjukvård samt forskning och utbildning av stor omfattning och högsta kvalitet. Det nya universitetssjukhuset planeras öppna för den första patienten vid årsskiftet 2015/2016 och vara helt klart i augusti Ett ledord för det nya universitetssjukhuset är patienten först, som innebär att all planering tar sin utgångspunkt i vad som är bäst för patienten. Målet är att ge rätt vård till rätt patient i rätt tid. Patientens autonomi, säkerhet, integritet och komfort är grundläggande och förbättras med hjälp av enkelrum, som blir standard för alla inneliggande patienter. Närhet, god logistik och få förflyttningar ökar effektiviteten och säkerheten ytterligare. En viktig uppgift för att kunna bidra till utvecklingen av sjukvården är att stärka samverkan mellan vård, klinisk forskning, grundforskning och utbildning (vid Karolinska institutet), så att ny kunskap och nya forskningsresultat snabbare kan tas i bruk i sjukvården. Såväl sjukvård som forskning och utbildning vid NKS ska kunna nå världsklass. Nya Karolinska Solna blir också en avgörande satsning i förverkligandet av visionen - som delas av vården, akademin och industrin - att utveckla Stockholmsregionen till världens främsta område inom life science. Om projektavtalet (OPS-avtalet) Landstingsfullmäktige har den 8 juni 2010 fattat ett enigt beslut att tilldela konsortiet Skanska-Innisfree kontrakt för uppdraget att projektera, bygga, finansiera, och ansvara för driften av den nya sjukhusanläggningen i Solna. Landstingsfullmäktige har därmed godkänt projektavtalet i offentlig-privat samverkan (OPS) mellan Stockholms läns landsting och konsortiet (projektbolaget). Projektavtalet har därefter (vecka 26) undertecknas av parterna. Konsortiet har i samband med detta också ingått avtal om finansiering. Projektbolaget ägs till lika delar av byggföretaget Skanska och den brittiska investeringsfonden Innisfree, som är specialiserad på OPS-investeringar. Båda ägarföretagen har omfattande erfarenhet av stora internationella sjukhusprojekt med OPS-finansiering. OPS-kontraktet omfattar dels byggnation, dels underhåll och service för anläggningen. Avtalstiden är totalt 30 år från avtalets undertecknande (inkl byggnationen) till 2040, med en möjlighet till förlängning om högst 15 år. Projektavtalet styrs av svensk lag. Det bygger på väletablerade principer avseende bl a ansvars- och riskfördelning som tillämpas i länder där OPS-projekt inom sjukhusområdet har genomförts under en följd av år (i synnerhet i Storbritannien). OPS-avtalet innebär att det i första hand är projektbolaget som står för finansieringen av projektet. Det är också projektbolaget som står för merparten av risken för fördyringar som kan drabba projektet. Kostnader för byggnationen Projektbolagets kostnad för byggnationen är 14,5 miljarder kronor (i löpande penningvärde under byggåren ). I det beloppet ingår arkitektur och teknisk projektering, alla 1

2 byggkostnader (t ex personal, material, transporter, byggutrustning, energi etc), oförutsedda kostnader, administration och vinst. Finansieringskostnader tillkommer. Vederlag Landstinget betalar projektbolaget för projektet genom i förväg bestämda årliga vederlag som täcker in såväl byggnation, finansiella kostnader, risköverföring, underhåll, drift och servicetjänster i anläggningen. Vederlaget kan sänkas om projektbolaget inte levererar enligt avtal (t ex att lokaler måste stängas eller att tjänster inte håller avtalad kvalitet), men det kan inte höjas (förutom som en följd av indexjustering och om landstinget ändrar beställningen av tjänster). Vad är OPS? OPS står för offentlig-privat samverkan (eller på engelska PPP, Public-Private Partnership). Det innebär en funktionsupphandling där en offentlig part handlar upp en tjänst bestående av både byggnation, finansiering och drift av en privat part, och betalar ett i förväg fastställt pris. Syftet med OPS-lösningar är att ge en större förutsägbarhet och trygghet för samhället/skattebetalarna. Projektbolaget bär en större andel av riskerna i samband med projektering och byggnation än i traditionella entreprenader. Om bygget blir dyrare än projektbolaget beräknat, faller det i princip på projektbolaget. Projektbolaget har också en mycket stark ekonomisk drivkraft att bli klar i tid, eftersom de inte får fullt betalt förrän bygget är klart. Därför hålls tidplanen i hög grad i OPS-projekt. Genom att man avtalar om ett mycket långt kontrakt med fast pris, vet beställaren i förväg vad projektet kommer att kosta för varje år under hela avtalstiden. En tredje fördel för beställaren är att man handlar upp ett paket med byggnation och drift under 30 år. Det innebär att projektbolaget måste ta ansvar för helheten och bygga med en sådan kvalitet att fastigheterna är hållbara, slitstarka och lätta att underhålla över tiden, och även lätta att t ex städa eller sköta logistik och transporter i. Detta kallas allmänt livscykelkostnader, dvs den verkliga totalkostnaden för en fastighet. Drift- och servicetjänster Projektbolaget kommer att ansvara för tekniska förvaltningstjänster och servicetjänster i NKS under hela avtalstiden, 30 år (inkl ca 5 års byggtid). I de tekniska förvaltningstjänsterna ingår tillsyn, skötsel och underhåll av utemiljöer, byggnad utvändigt och invändigt, vatten och avlopp, el, tele, data, transportsystem, styr- och övervakningssystem, skadedjur och parkeringsbevakning. I servicetjänsterna (mjuka FM-tjänster) ingår post- och godshantering, distribution av patientmåltider, varuförsörjning, flyttning, avfallshantering, textilhantering, lokalvård, restauranger och caféer, reception, konferensservice, bevakning, patienthotell, och helpdesk. Servicetjänsterna kan av både landstinget och projektbolaget marknadstestas, dvs konkurrensutsättas på den öppna marknaden, vart femte år med start Tjänsten lokalvård kommer att marknadstestas genom en särskild upphandling 2014 inför öppnandet av NKS. Totalt kostar alla drift- och servicetjänster inkl administration, risk och vinst knappt 300 miljoner kr per år (del av vederlaget). Upphandlingsprocessen 2

3 Upphandlingsprocessen, som nu avslutas, har pågått under sekretess i 18 månader med start i oktober Landstinget har upphandlat expertkompetens som bistått under upphandlingen. Affärskonsulten PricewaterhouseCoopers (PwC) och det brittiska bygg- och teknikkonsultföretaget EC Harris Asset Consultancy har båda lång erfarenhet av OPSupphandlingar för sjukhus i flera länder. För att komplettera landstingets egna juridiska resurser har Mannheimer Swartling Advokatbyrå anlitats som juridiska rådgivare. White arkitekter har tillsammans med teknikkonsulterna ÅF och Ramböll också bistått NKSförvaltningen. Om sjukhusanläggningen Sjukhusets yttre Nya Karolinska Solna kommer att passa väl in i den nya stadsmiljön kring Norra stationsområdet. I kraft av sin storlek på 9-11 våningar och ca kvm (inkl patienthotell) blir NKS-anläggningen ett landmärke. Utformningen bygger på en rätvinklig kvartersstruktur som blir en fortsättning på innerstadens kvarter. Fasaderna bekläds med varmvitt klinker med detaljer av rött tegel och en mantelstruktur i glas. Fem huskroppar med vårdverksamhet i söder löper utmed ett stort torg. Norr om vårdkvarteren ligger forskningsbyggnaderna, den befintliga Thoraxbyggnaden samt en ny teknikbyggnad och parkeringshus. Mellan vårdkvarteren och forskningskvarteren löper ett grönt akademiskt stråk som sammanbinder sjukhusområdet med sjukhusparken i öster och Karolinska institutet i väster. Det akademiska stråket överbrygger Solnavägen via en bro (ekodukt). Vårdverksamheter och laboratorieverksamheter kopplas samman via inglasade förbindelser, s k skyways, som löper över det akademiska stråket. Direkt söder om vårdbyggnaderna, byggs också ett patienthotell med 100 platser till sjukhuset. Sjukhusets inre Patientvården på NKS kommer vara tematiskt organiserad, vilket legat till grund för den övergripande placeringen av olika verksamhetsområden och funktioner inom anläggningen. Avdelningar och andra vårdfunktioner som har ett nära samarbete, exempelvis IVA och operation eller akuten och bild/funktion, ligger intill varandra för att skapa ett effektivt patientflöde. Mötesrum och andra gemensamma utrymmen är planerade så att flera funktioner lätt kan dela lokaler. Lokalerna har överlag en likartad utformning med generella mått som är genomgående i samtliga våningsplan. Också rummens utformning och storlek är valda utifrån generalitetsprincipen, vilken innebär att rummen ska uppfylla ett stort antal olika funktionskrav. Viktiga komponenter i generaliteten är också enhetliga takhöjder och lastkapacitet på golven, samt att de tekniska systemen är dimensionerade för expansion. Alla slutenvårdsavdelningar består av 28 vårdplatser, en på varje plan i vårdkärnorna. Avdelningarna är orienterade i fyra grupper om sju vårdrum. Till varje grupp finns närliggande stödfunktioner. Denna planering gör att patienten omges av en mindre personalgrupp, vilket underlättar kontinuiteten i vården. Intensivvårdsavdelningarna har 12 vårdplatser och förlossningsavdelningen har 24 s k universalrum, dvs kombinerade förlossnings- och BB-rum. Särskilda krav finns på barnintensivvården, den neonatala intensivvården och på ECMO-vården. Alla vårdrum för inneliggande patienter är enbäddsrum med separat dusch/wc och plats för anhörig att vila eller övernatta i rummet. Stora fönster ger ljus och utblickar mot gröna innergårdar. Enbäddsrummet innebär en ökad integritet, trygghet och säkerhet för patienten. Det förhindrar också spridning av infektioner, minskar fallolyckor och feldistribuering av läkemedel. 3

4 Konst Det finns särskilda medel avsatta för konstnärlig utsmyckning i sjukhuset. Investeringsutrymmet för konsten är fastställt till 118 Mkr och delas upp i en del för fast konst och en del för lös konst. All konst ska ägas av landstinget. Den lösa konsten finansieras av landstinget och planeras och upphandlas löpande av landstingets konstprojektgrupp (Kulturförvaltningen). Kommunikationer och logistik Sjukhusets patientflöden indelas huvudsakligen i ett elektivt (planerat) flöde och ett akut flöde. Det elektiva patientflödet kommer in via huvudentrén och hänvisas via receptionen till rätt trapphus och hissar. Det akuta flödet är koncentrerat till de två östra huskropparna intill sjukhusparken, där akut- och ambulansmottagning, traumaenhet, operations- och intensivvårdsavdelningar finns, liksom enheter för bild och funktion. Sjukhuset får en tydlig och funktionell huvudentré och entréhall som blir anläggningens hjärta. Den får en takhöjd på tre våningsplan med ett ljust och luftigt innetorg kantat av reception, infotek, caféer, restauranger, lounger, apotek etc. Från huvudentrén utgår och återknyts alla stora flöden i anläggningen med den centrala receptionen som en medelpunkt. Personflödena kommer att ske via en publik sida (patienter och besökare) som ligger utmed den södra fasaden och en professionell sida (personal, studenter och patienter under vård) mot den norra sidan, som inte är tillgänglig för allmänheten. Dessutom finns separata flöden för transport av gods- och sängtransporter. Det kliniska forskningskvarteret i nordvästra delen får en egen huvudentré med reception dit besökare hänvisas. Entréer till utbildningsverksamheter och konferenser i detta kvarter placeras främst mot Solnavägen. NKS kommer att ha ett mottagningskök med stor flexibilitet så att en omställning till produktionskök är möjlig. Vårdplatser och kapacitet NKS kapacitet kommer i flera avseenden att bli jämförbar med dagens Karolinska universitetssjukhuset i Solna. I vissa avseenden kommer kapaciteten att bli högre än idag. Detta gäller exempelvis intensivvård, inklusive avancerad nyföddhetsvård och barnintensivvård, samt möjlighet till avancerad bild- och funktionsdiagnostik och annan avancerad diagnostik, liksom ökad kapacitet för interventionell radiologisk behandling och avancerad kirurgisk behandling. Genom ökningen av antalet intensivvårdsplatser och intermediärvårdsplatser kommer NKS att samtidigt kunna behandla fler än dubbelt så många svårt sjuka eller skadade patienter som i dag. Samtidigt får NKS färre vanliga vårdplatser än dagens Karolinska i Solna. Detta kommer att ställa större krav på eftervårdsplatser och rehabiliteringskapacitet inom andra delar av landstinget och inom länets kommuner. Enkelrummen i NKS ger i sig ca 15 % högre beläggning t ex då det i flerbäddsrum ofta finns tomma sängar under vissa tider. Man kan t ex inte blanda manliga och kvinnliga patienter i samma rum. Märk väl i dagens sjukvård står ofta många vårdplatser tomma samtidigt som det är överbeläggningar på andra enheter inom ett sjukhus. Värt att notera är att omkring 300 vårdplatser inom SLL idag beläggs av patienter med sjukdomstillstånd som orsakats av vården, t ex fallskador, sjukhussjuka etc. Detta kan kraftigt begränsas genom att skapa en mycket säkrare vård, bl a med hjälp av enkelrum. NKS kapacitet i korthet: Ca 600 slutenvårdsplatser (400 vanliga platser, 77 IVA, 50 intermediär och 75 övervakning) 4

5 100 dagvårdsplatser 100 hotellplatser 36 fullvärdiga operationssalar, inklusive tre s k hybridsalar och ett antal interventionssalar 8 s k strålningsbunkrar Goda utrymmen för avancerad bild- och funktionsverksamhet. Ca 180 mottagningsrum Forskning och utbildning Målet med forskning, utveckling och utbildning på NKS är att: Skapa ökad patientnytta genom integration mellan sjukvård, forskning och utbildning Skapa en kreativ miljö för modern avancerad forskning Etablera starka samband mellan klinisk- och grundläggande forskning samt utbildning på KI (ett sömlöst campus) Bli ett regionalt centrum för innovationer inom biomedicin & bioteknik (KTH, SU, Näringsliv) De kliniska forsknings- och undervisningslokalerna på NKS kommer att hålla hög klass med ett flertal speciallaboratorier, bland annat ett sk GMP-lab (Good Manufacturing Practice), ett cyklotronlab och ett s k hot lab för tillverkning av olika isotopmärkta substanser för undersökning av patienter i s k PET/CT-kamera. Det kommer också att ha speciella MRkameror för forskning. Undervisningslokalerna är moderna och fördelningen av olika typer av lokaler för undervisning avspeglar en modern problembaserad undervisning. Patientnära forskning ska kunna bedrivas integrerat med vården/verksamheten och därför skapas patientnära lokaler för dokumentation och vissa undersökningar i vårdmiljöerna. Hållbarhet Landstinget har ställt mycket höga krav på sjukhuset vad gäller hållbarhet. Anläggningen kommer att klassas enligt miljöklassningssystemet Miljöklassad byggnad, och bästa klass guld kommer att uppnås för anläggningen som helhet. I Miljöklassad byggnad bedöms främst innemiljö, använda material/produkter och energi. Anläggningen kommer även att certifieras enligt LEED. 1 Energi Energiförsörjningen kommer att ske genom en kombination av egenproducerad energi och fjärrvärme/fjärrkyla. Den egenproducerade energin kommer främst från en värmepumpsanläggning där det bl a ingår 140 borrhål och solfångare. Denna anläggning lagrar värme från sommaren till vintern och kyla från vintern till sommaren. Det uppskattade behovet av energi till byggnaden uppgår till ca 124 kwh/m 2 år. Tillsammans med verksamhetsenergin uppgår energibehovet till ca 242 kwh/m 2 år. En del av denna energi fås från den egna energiproduktionsanläggningen (bergvärmelagret), vilket gör att det totala behovet av köpt energi uppskattas till ca 160 kwh/m 2 år, jämfört med befintliga svenska universitetssjukhus som ligger på ca kwh/m 2 år. 1 LEED=Leadership in Energy and Environmental Design. LEED är ett miljöklassningssystem för en helhetsbedömning av byggnaders miljöegenskaper, vilket täcker in såväl energiaspekten som övrig miljöpåverkan. 5

6 All el som används i det nya sjukhuset kommer att vara förnybar. Övrig värme- och kylenergi som inte kan fås från bergvärmeanläggningen kommer från fjärrvärme och fjärrkyla där produktionen hos aktuella leverantörer till största delen är förnybar. Detta innebär att av hela anläggningens energianvändning (el, värme och kyla) kommer minst 98 procent bestå av förnybar energi med låga koldioxidutsläpp. Innemiljö och materialval I avtalet ställs omfattande krav på en bra innemiljö för alla som kommer att vistas i byggnaderna. Kraven gäller för allt från termiskt klimat till luftkvalitet och ljudmiljö. Det finns även omfattande krav på materialval, så att miljö- och hälsoskadliga material kan undvikas så långt möjligt. Byggnation och transporter Miljöaspekter under byggproduktionen hanteras av projektbolaget med något som kallas grön arbetsplats. Detta innebär lösningar för att minimera miljöpåverkan under byggnationen som väl uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Projektbolaget jobbar även med bra lösningar för hanteringen av transporter under både byggskedet och driftfasen. Övergripande verksamhetsinnehåll Det aktuella beslutet i landstingsfullmäktige omfattar också övergripande verksamhetsinnehåll för NKS. Landstinget har beslutat om att en temabaserad organisation av patientvården ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med att föreslå inriktning för vårdverksamheterna på detaljnivå samt organisationsmodell i NKS. Dessa beslut planeras att fattas under En tematisk indelning av vården svarar väl mot den strategiska inriktning för forskningen som nu utvecklas vid Karolinska institutet. Tematiska centrumbildningar för s k translationell forskning vinner alltmer mark. Dessa stödjer sambandet och möjliggör en snabb kunskapsspridning mellan grundforskning, klinisk forskning och sjukvård och bidrar till att sprida kliniskt viktiga rön till andra vårdgivare. Inriktningen är att NKS ska bedriva en stor andel högspecialiserad vård, dvs vård av de svårast sjuka och skadade patienterna och som är resurs-, kompetens- och forskningsintensiv. NKS får en akutmottagning som är väl dimensionerad och utrustad med god beredskap för att möta olika framtida behov. En särskild traumaenhet kommer att finnas, vilket medger att NKS kan omhänderta svåra sjukdoms- och olycksfall från hela Stockholms län, och för mer högspecialiserade akuta fall även utomläns- och utlandspatienter i stor omfattning. Dessa sex medicinska teman ligger till grund för vårdverksamheternas innehåll i NKS: Tema barn Tema cancer Tema hjärta-kärl Tema inflammation Tema neuro Tema reparativ medicin 6

7 Tidplan för byggnation Projektbolaget kommer att genomföra byggnationen av NKS i sex faser (se tabell nedan). När respektive fas är avslutad kommer byggnaden att överlämnas till landstinget. Landstinget kommer då att kunna ta fasen i bruk och vederlaget börjar då löpa i den delen. Nedanstående tidplan bygger på att financial close kan genomföras i maj Fas Byggnadsbeteckningar Datum färdigställande 1. Teknikbyggnad U3 Mars Parkeringsgarage U6 Oktober Sjukhus del 1 U1:5/1:6/U4:2 April Sjukhus del 2 U1:2/1:3/1:4/U4:1 Augusti Forskningslaboratorium U2:2/2:3 Augusti Patienthotell och garage U5 April

8 Av vårdbyggnaderna kommer de två huskropparna (Fas 3) som ligger närmast Sjukhusparken att bli färdiga först. Här planeras bl a temana Barn/förlossning, Hjärta/kärl, Neuro och en akutmottagning att ligga. Denna fas ska överlämnas till landstinget i april Landstinget och projektbolaget har dock enats om att ha november 2015 som gemensamt mål för överlämning av hela/delar av denna fas, för att kunna möjliggöra att den första patienten kan tas emot i december Hela anläggningen kommer att vara färdigställd och överlämnad till landstinget i augusti 2017 (under antagandet att financial close kan genomföras i maj 2010). Tidplanen ovan innebär att i genomsnitt cirka 900 kvadratmeter färdigställs per vecka sett över hela genomförandeperioden, vilket innebär att NKS kommer att byggas i ett relativt högt tempo. Fakta om NKS Yta: kvm (lika mycket som 24 hötorgsskrapor) Antal våningar: 5 (mantel) 11 (vissa vårdkärnor) Antal rum: totalt ca Antal vårdplatser, slutenvård: 600 (inkl 125 IVA) dagvård, 100 patienthotell Antal operationssalar: 36 8

9 Antal strålningsbunkrar: 8 Antal mottagningsrum: ca 18o Pris byggnation: totalt 14,5 miljarder kr (löpande penningvärde) Byggare: Skanska Arkitekt: Tengbom (design baserad på White arkitekters formgivningskoncept Forum Karolinska) Ägare projektbolag: Skanska, Innisfree Antal personal i byggprojektet: som mest ca