Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Relevanta dokument
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Tolkning av foderanalys BLGG

Datainsamling för djurgård

Utfodringspraxis Mjölby nov

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Jordbrukets klimatpåverkan

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

UTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Bra vallfoder till mjölkkor

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Jordbrukets klimatpåverkan

NÖT

Tolkning av foderanalys BLGG

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Betfor Inte bara nyttigt

MATENS KLIMATPÅVERKAN

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

Betfor en riktig klassiker!

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

EDEL Nöt Framgång föder framgång

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Kort introduktion till

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Sommarens torka. Klimatförändring

Jordbrukets klimatpåverkan

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Betfor en riktig klassiker!

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Vallfoder som enda foder till får

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

vitafor HÄSTMINERALER

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Utfodring av dikor under sintiden

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Vad är lyvscykelanalys,

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Matens klimatpåverkan

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Jordbruk, biogas och klimat

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Innehåll

Hästägarmöte 28 augusti 2018

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER.

Nya tider nya strategier

Gården i ett livscykelperspektiv

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Transkript:

Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind) charlotte@twagro.se och charlotte@rabykonsult.se

Vallblandning ett viktigt val! Vilken artblandning passar på min gård? Olika krav på foder, till olika djurgrupper Ska vallen betas? Klöver /gräs förhållande? Klöver = protein Gräs = fi brer (protein kräver handelsgödsel) Sockerrika gräs är lättensilerade, rajgräs/timotej Klöver och blöta ensilage är svårensilerade Antal skördar? Tid mellan skördarna? När är i tid? Eko? Tillgång till annan organisk gödsel? Nöt fl yt passar perfekt! Torka, frost, översvämningsmark? Kall vår = mycket socker Torr vår kan ge låga proteinhalter/låg skörd

Gödselstrategi!... Jordart -Markkartera Lera vittrar kalium vall lyxkonsumerar kalium Mineralisering? ph styr klöverandelen Målprotein beror på djurslag, övrigt foder, vallkvalite Proteinkvalite ammoniumkväve, nitrat drar ner kvaliten Nöt /får gödsel innehåller ca lika mängd kväve som kalium, lite fosfor Passar perfekt till vallens krav. Tänk på gödselspridning och nederbörd hör ihop! En gödselanalys = kvitto på utfodringen!

Kvävets väg i marken..

Nitrat kan fi nnas kvar i 6 veckor.

Nya insikter!...

Hög smältbarhet: högre Ts i ensilaget

Låg smältbarhet: lägre Ts i ensilaget

Lagring! Förtorka! Ensileringsmedel!

Representativ utfodring är viktig!...

Lignin ADL - indf Optimalt ADL till högproducerande djur är 20-23 Hög ligninhalt ger : Alltid lägre energi Minskar konsumtionsförmågan Mycket fi brer binder fast proteinet i fodret vid hög ts Måste ersättas med mer kraftfoder som har högre energi och AAT (dyrare) Svavel/kvävekvot 1/10 Ej biologiskt - ej ekonomiskt Samma insats och kostnader- men olika utfall

Basen ett bra grovfoder Läsa ut en foderanalys: Foderstat!... Vad är totala mängden näring och vad ger tillväxt? Fyll på med rätt kraftfoder + mineraler Ett pussel : energi+ protein= tillväxt Märk upp balar, prioritera ensilage analys- ej grönmassa Tidigast skördat- minst fi brer/mest protein till - växande djur (minst magar) Fri tillgång! Tidigt skördat gräs, över 30 % ts ger mycket AAT, smakligt foder som kan konsumeras i stora givor. Sparar kraftfoder och ger friska djur. Får/lamm är idisslare!

Olika råvarors näringsinnehåll

Koldioxidekvivalenter (CO2e) gemensam valuta för gaser Koldioxid: 1 kg CO2 = 1 kg CO2e Metan: 1 kg CH4 = 25 kg CO2e Lustgas: 1 kg N2O = 298 kg CO2e Ref: IPCC 2007

Växthusgasutsläpp i Sverige 2010 Avfall Bostäder och lokaler, samt förbränning inom jordbruk, skogsbruk och fi ske Övriga sektorer Inrikes transporter Industriprocesser N2O mark Jordbruk CH4 fodersmältning Industrins förbränning El- och värmeproduktion CH4+N2O gödselhantering Ref: Naturvårdsverket 15

Utsläpp från produktion av olika fodermedel Flysjö m fl, 2008. SIK-rapport 772 Är det mycket eller lite?! 1 liter diesel 3 kg CO2-ekv Utsläppsrätter 300 SEK/ton CO2 Koldioxidskatt 1 000 SEK/ton CO2

Västvärlden och välfärden När det gäller totala klimatutsläpp ligger vi i västvärlden i dag runt tio ton koldioxidekvivalenter per person och år och en hållbar nivå anses vara någonstans mellan ett och två ton..

Kött.. Kött är proteinrikt - bygger muskler. Tillförs kroppen fett som hjälper till att ta upp fettlösliga vitaminer. Värdefulla vitaminer och mineraler, speciellt järn. Järnbrist är vanligt i Sverige.

Inga betesdjur inga öppna landskap Många lantbruk läggs ner Trenden är nedåtgående Drabbar många människor, inte bara lantbrukaren Landskapet förändras Befolkningen dras till städerna- ger miljö problem Globalt används i dag runt 70 procent av jordbruksmarken till djurfoder. får har en unik egenskap: Att kunna omvandla gräs till högvärdiga livsmedel som kött och ull. Miljösmart! Världens befolkning ökar, produktiv mark minskar, färre vill vara lantbrukare, väderleken styr vart maten KAN produceras, gifter..

Får passar Sverige SE importerar mer än 50 % av allt kött SE har lägst antibiotikaanvändning i EU. SE har de friskaste djuren i EU, strängaste djurskyddslagen SE har lag på att alla djur ska på sommarbete SE har frisk mark och vatten Vi behöver gemensamt sprida detta!

Biologi och ekonomi! Snabba tips! Lignin ADL/indf - ca 20-23 TS inte under 27 %. Kvalitetsförluster! Torrare gräs, desto tidigare skörd. Bredsprid! Råprotein halten? Håll koll på ammoniumkväve/nitrat Åtgärd? Ta alltid en NorFor analys. Mellanskillnaden mellan AAT AAT p20 (BÄST = 95) sparar krf Kalium ger kvantitet- ej brist = över 20 i analysen Växande djur med mindre krf är känsliga för höga kalium. Håll koll! Styr gödselgivorna med nederbörden mellan varje skörd Brist på mineraler?

Tack för Er uppmärksamhet Va rädda om svenskt lantbruk, svenska bönder och svensk mat..