Maria Levlin. Maria Thellenberg

Relevanta dokument
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Forskning vid Linnéuniversitetet. Interventionsstudier i syfte att främja. läsutveckling

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Plan över stimulans av språklig medvetenhet och förstärkt läsinlärning Noltorpsmodellen

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-

Kartläggningsplan för Södertälje

Språket är mänsklighetens mest fantastiska uppfinning, som föregår allt och skänker allt sin beskärda del. Utan språk ingen vetenskap, ingen teknik,

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret

Plan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda

Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

PIL - Patientforum i Lund Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

BRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!!

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

Låna logoped. Informationsmöte om. Stimulera till ökat stöd för elever med språk-, läs- och skrivsvårigheter i skolans lärsituationer

FÖRÄLDRAMÖTE ÅK F

Läsdiagnosplan - Analys och utveckling

Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL

Lokal arbetsplan Läsåret

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Inledning, Lästrumpet

Kurs läs och skriv Avkodningstest

Systematiskt Kvalitetsarbete

Resultatredovisning

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning?

Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU

Lokal verksamhetsplan Grundskola 7-9 samt grundsärskolan Ramunderskolan

Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något?

Tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter genom ögonrörelsemätning och maskininlärning

Lokal arbetsplan Läsåret

Pappa till metoden. Rydaholmsmetoden

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

LÄSÅR 2014/2015. Läsårsplan 2014/2015. Innehållsförteckning. Hammarbacksskolan RO. Vårt rektorsområde... 3

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Specialpedagogiskt nätverk

Övergripande handlingsplan för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd i Arjeplogs Kommun

Med läslust mot målen

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016

Handlingsplan - Elevhälsa

Exempel på hur assisterande teknik kan öka delaktigheten för elever med läsnedsättning. Tina Sand

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Slutrapport: Pedagogisk tränare för elever och deras lärare

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Språket. Handlingsplan: Förebygga upptäcka - möta språk- läs- och skrivsvårigheter. Strömstad kommun Resurscentrum

Lokal arbetsplan Läsåret

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017

Lokal arbetsplan Läsåret

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling

Handlingsplan

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

VERKSAMHETSPLAN Sankt Anna skola FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Resultat från LäsEttans uppföljning i årskurs 3 maj 2010

SKOLFAM Gävle

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Systematiskt kvalitetsarbete

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Införandet av en till en och G Suite i Kumla kommun. Örebro universitet

Resultatredovisning. Broby/Skönberga. Söderköpings kommun Söderköpings Vision 2020 MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun

Intern - Demokurs - Pedagogisk utredning av elevers läs- och skrivutveckling

Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN

Ett år med Bedömningsstödet i årskurs 1

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan.

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Utvecklingsområde 1 Utveckla skolans systematiska kvalitetsarbete i svenska och matematik.

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Lokal arbetsplan Läsåret

KVALITETSRAPPORT NYLANDSSKOLAN 2013/2014

STEFAN OHLSSON & LINNEA BLOMKVIST

Utvecklingsarbete en process i tre steg. Eva Augustsson

Läslistor som arbetsredskap vid lästräning

Protokoll FÖ RSKÖLERÅ D & SKÖLRÅ D

Tidiga insatser. En studie om speciallärares och specialpedagogers insatser för elever med svårigheter i sin inledande läsinlärning.

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Kungsängsskolan. Arbetsplan

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg

Transkript:

Maria Levlin Lektor i språkdidaktik vid Umeå universitet Maria Thellenberg Specialpedagog i Lycksele kommun

Läsintervention i åk 2 - en interventionsstudie En interventionsstudie i åk 2 med syftet att främja avkodningsförmåga och läsförståelse Finansierades med SIS-medel från SPSM 2014-2016 Projektledare: Maria Thellenberg, specialpedagog Arbetsgrupp: Maria Levlin, leg logoped och Christina Carlsson, förstelärare, samt medverkande specialpedagoger/speciallärare och läspedagoger på alla skolor i Lycksele

Västerbotten Lycksele kommun

Motorvecka Unik samisk samling Skidgymnasium 4

Läsning= Avkodning x Förståelse Intensiv lästräning Läsåren 2014-2015/ 2015-2016

Syfte - Avkodning Tidiga intensiva insatser för elever identifierade med avkodningssvårigheter i åk 1 Träningsinsats 5 tillfällen/v i 6 veckor istället för 1-2 ggr/v en hel termin. Sprida kunskap om bra läsinlärningsmetoder även i klassrummet för elever som riskerar att utveckla lässvårigheter

Screening (maj åk 1, N= 267) Ordkedjor (Jacobsson, 2001), DLS Bas (Järpsten, 2004) Individuell testning (aug åk 2) (85 60 elever) Bokstavskunskap, Avkodning ord och nonord (Läst, Elwér et al, 2011), Fonologisk medv (Umesol, Taube et al, 1984), Snabb benämning (Fonologiska test, Värmon, 2005), Lästid textnivå Interventionsgrupp 30 elever Kontrollgrupp 30 elever Intervention sept-okt (30min/dag i 6 v.) Individuell testning (slutet på oktober) -samma som i augusti Intervention nov-dec Individuell testning (januari åk 2) - Ny intervention 6 v under VT i åk 2 vid behov

Se även Höien & Lundberg (2013) s.52 / ε:rna/ stjärna solen Dual-route modellen (Coltheart et al., 1993) Sidfot 8

Upplägg på intensivträningen/vecka Dag 1 TRUGS Dag 2 Bravkod Dag 3 TRUGS Dag 4 Bravkod Dag 5 TRUGS Bedömning efter 3 veckor om det är möjligt att plocka in träning på textnivå i TRUGS 2017-08-14 9

Intensivträningens innehåll Dag 1 TRUGS Inledande bravkodrörelser Bokstavsmemory med de bokstäver eleven inte kan TRUGS spel för avkodning på ordnivå (nivå anpassad till elevens förmåga) Spel i fonologisk medvetenhet: finns ljudet i ordet, ljudets position, dela upp ord i ljud vad blir s-o-l Utifrån elevens behov Dag 2 Bravkod Inledande bravkodrörelser Läs igenom bravkods bokstavslista Läs bravkods ordlista på rätt svårighetsnivå för eleven Spel i fonologisk medvetenhet 2017-08-14 10

Protokoll

Fortbildning Föreläsning om avkodning och lästräning till alla klasslärare, resurslärare och specialpedagoger i åk 2. Workshop där alla fick möjlighet att bekanta sig med de material som används i interventionen. Två träffar/läsperiod för läspedagogerna. Individualiserad handledning första läsåret.

Avkodning ord i aug-okt-jan 60 elever/läsåren 2014-2016 Stanine 4 Ordavkodning ( Läst) 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Grupp 1 träning Grupp 2 Träning 0 Ord aug Ord okt Ord jan Grupp 1 Grupp 2

Avkodning nonord aug-okt-jan 60 elever/läsåren 2014-2016 Stanine 4,5 Avkodning nonord (Läst) 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Grupp 1 Träning Grupp 2 Träning 0 Nonord aug Nonord okt Nonord jan Grupp 1 Grupp 2

Resultatredovisning på individuell nivå 60 elever (2014-2016) % 60 Avkodning ord/ LÄst 50 40 30 62% 14 % 32 30 29 48 5 % 62% 20 10 0 19 11 11 5 3 3 0 0 0 0 Stanine 1 Stanine 2 Stanine 3 Stanine 4 Stanine 5 Stanine 6 Stanine 7 Augusti Januari Augusti 57 elever Januari: 21 elever Augusti: 3 elever Januari: 39 elever

Resultatredovisning på individuell nivå 60 elever (2014-2016) % 40 35 51% 11% 30 27 25 24 Avkodning nonord/ LÄst 34 31 31 11% 74% 20 15 10 5 0 15 11 10 7 3 2 0 0 0 Stanine 1 Stanine 2 Stanine 3 Stanine 4 Stanine 5 Stanine 6 Stanine 7 Augusti Januari Augusti 53 elever Januari: 15 elever Augusti: 7 elever Januari: 45 elever

Enkäter Elever Föräldrar Klasslärare/läspedagoger

Resultat elevenkäter Totalt 49 enkäter från läsåren 2014-2015 (endast grupp 1) och 2015-2016

1. Hur har det känts att gå iväg och lästräna? Ringa in. Jätteroligt! Sådär Tråkigt! Antal elever

Tycker du att du lärt dig något? Antal elever

Hur bra tycker du att du kan läsa? Antal elever

Hur har det varit att läsa samma text flera gånger och tycker du att det behövs för att bli en duktig läsare? 22

Föräldrarnas enkätsvar Sammanlagt 38 enkätsvar från läsåren 2014-2015 (endast grupp 1) och 2015-2016.

Hur har ert barn upplevt träningen? Antal svar 20 18 16 14 12 Antal Hur har ert barn upplevt träningen? 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 Negativt Positivt

Har ni märkt av någon skillnad i läslust?

Har ni märkt av någon skillnad i antal ord som läses fel?

Har ni märkt av någon skillnad i attityd till läsläxan? 16 Antal 14 12 10 Har ni märkt av någon skillnad i attityd till läsläxan? 8 6 4 Här angav 2 föräldrar att eleven alltid hade tyckt om att läsa, 2 0 1 2 3 4 5 Liten skillnad Stor skillnad

Har ni någon tanke på hur Ni/Vi skulle kunna gå vidare för att fortsätta stötta barnets läsning?

Läspedagogernas svar (sammanlagt 12 av 13 läspedagoger) Hur har det varit att jobba efter ett styrt schema(bokstäver, TRUGS, Bravkod osv)? 10 tyckte att det var bra och 2 tyckte att det var jättebra Uppskatta hur mycket tid som behövs till för- och efterarbete? Stor variation. I snitt minst 15 min både före och efter lektion. Skulle du som läspedagog vilja fortsätta jobba på detta sätt? Ja 12 st

Vad har varit bra? Klasslärare och spec/läspedagoger svarar. Strukturen och materialet. Stödet har individualiserats med hjälp av läsprotokollet och handledning och varje dags träning har byggt på föregående dags utveckling. Stödet har gått att utvärdera och man kan se effekter av arbetssättet på ett konkret sätt. Stora vinster. Det ger också ringar på vattnet i klassrummet. Intensivperioden har gett en rejäl knuff framåt för eleverna, det gör att klassrumsundervisningen fungerar bättre. Eleverna med behov identifieras snabbare. Specialpedagogen har fått tid och mandat att utföra detta jobb. I förlängningen kan köerna till läs- och skrivutredningarna förkortas. Att eleven varje dag blir glad 30 minuter ger effekt. Perioder är bra. Första prioritet är också bra. Signalerar att detta är viktigt. Många på skolan har varit intresserade av projektet och resultatet. Att det varit en vinst med varje dag behöver jag väl inte säga!! De elever som behöver extra tid för läsinlärning har ofta svårt att få detta annars.

Vad behöver bli bättre? Klasslärare Spec/läspedagoger svarar: Det ska finnas läspedagoger så att det inte blir en belastning för arbetslaget. Mer samarbete och tid till samtal mellan läspedagoger - spec - och klasslärare. Eleverna bör gå ifrån på svenskalektionerna annars hamnar de på efterkälken i andra ämnen. Låt de övriga eleverna också arbeta med lästräning Bra om träningen är samma tid varje dag. Den som ska göra intensivträningen kan inte ha klassansvar samtidigt. Då behövs resurs. Mer TID till pedagogerna att förbereda. Perioden före jul har missgynnat den andra gruppen eftersom de är trötta och mycket annat kommer emellan. (Julspel, Lucia, advent, konsert m.m.) Börja tidigare på hösten. Vore bra med koll tidigt i år 1 för att ta dem redan där. Känner mer och mer att jag måste förtydliga vad intensivläsning innebär i tid. Spec.funktionen snuttifieras, skapar frustration och onödig stress.

Slutsatser Intensiv avkodningsträning ger resultat: 62% hade en avkodning på ordnivå från stanine 4 och uppåt i januari (jfr 5 % i augusti) 74% hade en avkodning av nonord från stanine 4 och uppåt i januari (jfr 11 % i augusti) Intensiv avkodningsträning viktigt innan diagnos ställs! Kan betyda att färre elever behöver göra läs- och skrivutredningar på sikt! I enkäterna framkommer att både elever, föräldrar, läspedagoger och klasslärare tycker att arbetssättet fungerar bra! Viktigt med stöd från rektorer, fortbildning och handledning till berörda pedagoger och uppföljning/utvärdering av genomförandet!

Tack för att ni har lyssnat! Tack även Lycksele kommun, SPSM och Umeå universitet som gav oss möjlighet att genomföra studien! thellenberg.m@gmail.com maria.levlin@umu.se 33