Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex



Relevanta dokument
Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex

Drivmedelsfakta 2011

Drivmedelsfakta 2012

OKQ8 och hållbar bilism

Drivmedelsfakta 2013

Drivmedelsfakta 2014

Drivmedelsfakta 2012

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Växjö Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel.

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism Årlig sammanställning, maj % 100%

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Hållbara drivmedel 2016/17

Växjö Tabell 1

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BILAGA 1 Beräkningar och underlag

Minskade utsläpp av koldioxid från vägtrafiken

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen?

Innehållsförteckning. Suzuki CNG. Fördelarna med att köra gasbil är många: CNG

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Därför ska du fokusera på förbrukningen och så fungerar reduktionsplikten. Ebba Tamm SPBI Sustainable Mobility fleet, fuels & the future

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Vad har vi i tankarna?

Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning

Miljöfordonsdiagnos Geografirapport

Forum för hållbara bränslen

Minskade utsläpp men snabbare takt krävs för att nå klimatmål

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år en översiktlig presentation

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Björn Isaksson Tillsammans driver vi omställningen till fossilfrihet!

Fordonsanalys Miljö av bilflottor i Skåne 2009

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Workshop fossilfri fordonssektor

Ökade utsläpp från vägtrafiken trots rekordartad energieffektivisering av nya bilar

KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

Vilken miljöbil ska man välja? Örebro

Uppföljning målområde transporter 2017

Simulering Fossilfritt målen för Kronoberg och hur kan vi nå dem

Lennart Östblom.

Minskade utsläpp trots ökad trafik och rekord i bilförsäljning

Biogaskunskaper på stan

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Index över nya bilars klimatpåverkan. I riket, länen och kommunerna

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen Analys & Strategi. Version

Miljöbästa bilar 2015

Index över nya bilars klimatpåverkan I riket, länen och kommunerna

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

Beskrivning och definition av parametrar i Miljöfordonsdiagnos

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Förnybara drivmedel Per Wollin

Grön offentlig upphandling i bussektorn: utmaningar och möjligheter

Ökande trafik dämpar effekter av energieffektivisering och förnybar energi

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Transportutmaningen. Ebba Tamm SPBI

TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK

Presentation. Jonas Lööf Arbetat med bilar & miljö sedan 1997 Projektansvarig Miljöfordon Syd. jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon.

Miljöbästa bilar 2013

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Bioenergin i EUs 2020-mål

Index över nya bilars klimatpåverkan i riket, länen och kommunerna inkl. nyregistrerade, kommunägda fordon och dess klimatpåverkan

HÅLLBARA DRIVMEDEL. 27 mars 2019

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv

Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen

Du får vad du köper. 27 maj 2014 På uppdrag av Biogas Väst

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Myndigheternas syn på de nya bränslena

Miljöbästa bilar 2014

Fördelning av bränslen inom transportsektorn

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

1

Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen COM(2013) 18 final

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Ökad lastbilstrafik bakom utsläppsökning 2018

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljögranskning av kommunernas bilflottor i Skåne. Hässleholm

Remissvar gällande ändring av direktiv (2009/33/EU) om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2017/01469/S2

Frågor och svar om biogas

Miljöbilssituationen i Katrineholm ******** 8 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Kunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

Transkript:

PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2014-03-23 Håkan Johansson Samhällshov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex Denna PM redovisar endast uppdatering av koldioxidreduktionsvärden för etanol- och gasfordon som används i räkningen av Bilindex. Värdena baseras på underlag från nergimyndigheten vad gäller förnybara drivmedel och från JRC/UCAR/CONCAW för fossila bränslen 1. De ändringar som är gjorda av reduktionsvärdena avser, nya data på klimatpåverkan för såväl förnybara som fossila bränslen, ändrade fördelningar mellan olika typer av bränslen som används i fordonen samt förändrade förbrukningsvärden för fordonen. Koldioxidreduktion vid försäljning av etanolbilar Beräkningarna utgår från att de nya etanolbilarna under 2013 reducerar klimatpåverkan med 11 procent jämfört med de nya nsinbilarna. Klimatpåverkan är 20 procent lägre för etanolbilarna jämfört med om de enbart hade körts på nsin. Om de enbart körs på etanol (85) blir klimatpåverkan 47 procent lägre än om samma bilar körs på nsin. Utsläppet från genomsnittlig ny etanolbil 2013 vid körning på enbart nsin CO2 Abm 172g Utsläppet från genomsnittlig ny etanolbil 2013 vid körning på 50 procent 85 och 50 procent nsin me Cb CO2 Abm Ce CO2ee Aem / Aer 138g Utsläppet från genomsnittlig ny etanolbil 2013 vid körning på enbart 85 ee CO2ee Aem / Aer 91g 1 Värden för förnybara bränslen från nergimyndigheten http://www.energimyndigheten.se/global/f%c3%b6retag/h%c3%a5llbara%20br%c3%a4n slen/hallbara-branslen-2013_06.pdf Fossila bränslen från JRC - Joint Research Centre- UCAR-CONCAW collaboration, Well-to-Wheels Analysis of Future Automotive Fuels and Powertrains in the uropean Context Version 3c, Octor 2011 1(5)

Utsläppet från genomsnittlig ny nsinbil 2013 CO2 Abm 155g Reduktionen som nya etanolbilar ger vid blandad körning på nsin och etanol ger jämfört med den genomsnittliga nya nsinbilen blir då me / 11% Reduktionen som nya etanolbilar ger vid blandad körning på nsin och etanol ger jämfört med om samma bilar körts på nsin me / 20% Reduktionen som nya etanolbilar ger vid körning på etanol (85) ger jämfört med om samma bilar körts på nsin ee / 47% A bm är utsläpp WTW från nsin låginblandad med etanol (kg CO2/liter bränsle) A br är utsläpp från referensnsin (kg CO2/liter bränsle) A em är utsläpp WTW (fossilt) från 85 marknadsbränsle (kg CO2/liter bränsle) A er är utsläpp från 85 referensbränsle (kg CO2/liter bränsle) CO 2 utsläpp, certifieringsvärde, från nya etanolbilar vid körning på nsin (g/km) CO 2ee utsläpp, certifieringsvärde, från nya etanolbilar vid körning på etanol (g/km) CO 2 utsläpp, certifieringsvärde, från nya nsinbilar (g/km) C e är andel körning på 85 C b är andel körning på nsin 2013 2012 2011 ny A bm 2,71 2,71 2,71 A br 2,36 2,36 2,36 A em 1,04 1,08 1,08 A er 1,64 1,63 1,63 CO 2 150 163 168 CO 2ee 144 157 162 CO 2 135 142 149 C e 0,42 2 0,51 3 0,54 4 C b 0,58 0,49 0,46 Reduktion blandad tankning jämfört nsinbil 11% 11% 13% Reduktion blandad tankning jämfört etanolbil 20% 23% 23% på nsin Reduktion etanolbil på 85 jämfört med etanolbil på nsin 47% 44% 44% 2 Motsvarar 50 procent av volymen 3 Motsvarar 59 procent av volymen 4 Motsvarar 62 procent av volymen 2(5)

nergimyndighetens värden bygger på faktiskt ursprung för etanolen under 2012. Data för 2013 finns ännu inte tillgängliga. Andelen tankning på 85 har under 2013 minskat jämfört med 2012. I våra räkningar har vi utgått från leveranser av 85 och räknad förbrukning för etanolbilar i trafik. Koldioxidreduktion vid försäljning av gasbilar Beräkningarna utgår från att de nya gasbilarna under 2013 reducerar klimatpåverkan med 31 procent jämfört med de nya nsinbilarna. Klimatpåverkan är 44 procent lägre för gasbilarna vid jämfört med om de enbart hade körts på nsin. Om de enbart körs på biogas blir klimatpåverkan 73 procent lägre än om samma bilar körs på nsin. Utsläppet från genomsnittlig ny gasbil 2013 vid körning på enbart nsin bg CO2 Abm 190g bg Utsläppet från genomsnittlig ny gasbil 2013 vid körning på 85 procent fordonsgas med 58 volymprocent biogas och 42 volymprocent naturgas mg Cb CO2 Abm Cg CO2 gg( Bng Angm/ Agr Bbg Abgm/ Agr) 107g bg Utsläppet från genomsnittlig ny gasbil 2013 vid körning på enbart biogas bg CO2 gg Abgm/ Agr 52g Utsläppet från genomsnittlig ny nsinbil 2013 CO2 Abm 155g Reduktionen som nya gasbilar ger vid blandad körning på nsin och fordonsgas (58% biogas) ger jämfört med den genomsnittliga nsinbilen blir då mg / 31% Reduktionen som nya gasbilar ger vid blandad körning på nsin och fordonsgas (59% biogas) ger jämfört med om samma bilar körts på nsin mg / n sin g 44% Reduktionen som nya gasbilar ger vid körning på biogas ger jämfört med om samma bilar körts på nsin 3(5)

biogasg / n sin g 73% A bm är utsläpp WTW från nsin låginblandad med etanol (kg CO2/liter bränsle) A br är utsläpp från referensnsin (kg CO2/liter bränsle) A ngm är utsläpp WTW (fossilt) från naturgas marknadsbränsle (g CO2/MJ) A bgm är utsläpp WTW (fossilt) från biogas marknadsbränsle (g CO2/MJ) A gr är utsläpp (fossilt) från gas referensbränsle (g CO2/MJ) CO 2bg utsläpp, certifieringsvärde, från nya gasbilar vid körning på nsin (g/km) CO 2gg utsläpp, certifieringsvärde, från nya gasbilar vid körning på gas (g/km) CO 2 utsläpp, certifieringsvärde, från nya nsinbilar (g/km) C g är andel körning på fordonsgas C b är andel körning på nsin B ng är andel av fordonsgas som är naturgas B bg är andel av fordonsgas som är biogas 2013 2012 2011 ny A bm 2,71 2,71 2,71 A br 2,36 2,36 2,36 A ngm 64,9 64,9 64,9 A bgm 22,8 21,5 21,5 A gr 56,2 56,2 56,2 CO 2bg 165 175 173 CO 2gg 128 136 134 CO 2 135 142 149 C g 0,85 0,85 0,85 C b 0,15 0,15 0,15 B ng 0,42 0,44 0,40 B bg 0,58 0,56 0,60 Reduktion blandad tankning jämfört nsinbil 31% 30% 37% Reduktion jämfört gasbil på nsin 44% 43% 45% Reduktion gasbil på biogas jämfört med gasbil på nsin 73% 74% 74% nergimyndighetens värden bygger på faktiskt ursprung för biogasen under 2012. Data för 2013 finns ännu inte tillgängliga. Andelen biogas i fordonsgasen var under 2013 61 procent räknat som volymprocent och 58% räknat som energiandel. Koldioxidreduktion till följd av låginblandning Låginblandning av 4,9 procent etanol i nsin och 10,7 procent biodiesel i diesel innebär att bilarnas faktiska utsläpp av koldioxid är något lägre än vad som anges i denna rapport. Syftet med indexet är dock i första hand att peka på vilken utveckling som sker i fordonsparken när det gäller övergång till bränslesnålare bilar och till bilar som kan drivas av förnybara drivmedel. tt räkneexempel kan ändå göras för att illustrera låginblandningens klimatnytta. Koldioxidutsläppet från ren nsin är 2,82 kg/liter i ett livscykelperspektiv, medan utsläppen från 5 (nsin med 4,9 procents inblandning av etanol) antas vara 2,71 kg/liter. 4(5)

Med Förnybarhetsdirektivet har det blivit möjligt att spåra ursprunget för råvaran till etanol, d.v.s. där råvaran odlats och vilken produktionsmetod som använts 5. Den etanol som levererats 2012 baserades till knappt en tredjedel på svensk råvara och i övrigt dominerar uropa stort som ursprungsområde. Låginblandning av etanol reducerade under 2012 nsinanvändningens klimatpåverkan med 3,8 procent. Koldioxidutsläpp från ren diesel är 3,10 kg/liter i ett livscykelperspektiv, medan utsläppen från diesel med 10,7 procents låginblandning av biodiesel, antas vara 2,89 kg/liter. Antagandet baseras på att biodiesel reducerar klimatpåverkan med cirka 66 procent (ca 1,06 kg/liter). Låginblandning av biodiesel (HVO och RM) reducerade därmed under 2013 dieselanvändningens klimatpåverkan med 6,7 procent. 5 http://www.energimyndigheten.se/global/press/hallbara-biodrivmedel-o-flytande-biobransle-2011-ny.pdf. Sidan 17 5(5)