:Barn som anhöriga 2013 2014 Nr.1 Projekt om systematisk uppföljning Metoder och arbetssätt för systematisk dokumentation och uppföljning av stödverksamhet till barn som är anhöriga ska utvecklas. Det är ett av målen i det forsknings- och utvecklingsprojekt som Nka och Linnéuniversitetet fått i uppdrag att genomföra. Det handlar om att personal i verksamheter ska dokumentera på samma sätt och framförallt dokumentera rätt saker, och ha uppföljningsmetoder, säger Pauline Johansson, forskare inom vårdvetenskap och koordinator för projektet Systematisk uppföljning vid Nka och Linnéuniversitetet. Det finns idag ett stort behov av att utveckla riktlinjer, metoder och arbetssätt som bygger på resultat av systematisk uppföljning av insatser till barn som är anhöriga och att på så sätt kunna visa på hur bra stödet som ges är. Pauline Johansson Uppföljning på flera nivåer Systematisk uppföljning innebär att barnens uppgifter såsom situation, behov, resultat och resursåtgång mäts, beskrivs och samlas in systematiskt av personal. Uppgifterna kan sedan användas vid uppföljning på både individuell-, grupp- och verksamhetsnivå. Det blir ett tydligt verktyg i verksamheternas utvecklings- och kvalitetsarbete för att nå de mål man har. För idéburna organisationer kan dokumentation och uppföljning även vara viktigt för att kunna få bidrag och uppdrag från kommuner, landsting och regioner. Samtidigt är det viktigt på nationell nivå för upp-följning i nationella kvalitetsregister. Enligt lag ska verksamheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst följa upp sin verksamhet och när det gäller idéburna organisationer så ska de kunna påvisa att målen uppfylls. Samverkan med andra Projektet sker i samverkan med idéburna organisationer, socialtjänst och hälso- och sjukvård och innebär: att utveckla metoder och arbetssätt för att genomföra systematisk uppföljning av stödverksamhet till barn och unga att finna lämpliga instrument för att mäta effektivitet av stödinsatser och få underlag för att utveckla verksamheten att genom följeforskning följa utvecklingen och baserat på resultat som framkommer vidareutveckla verksamheten att sprida resultaten från forsknings- och utvecklingsprojektet att utveckla en databas för insamlad data att få underlag för uppföljning och forskning inom området. För att synliggöra gruppen I forsknings- och utvecklingsarbetet deltar olika professioner och verksamheter. Forskare från Linnéuniversitetets institutioner för hälso- och vårdvetenskap och socialt arbete samt vid Futurum, Landstingets i Jönköpings län och Jönköping Academy kommer att bedriva studier. Representanter från idéburna organisationer, socialtjänst, hälso- och sjukvård och Socialstyrelsen kommer att finnas med i arbetet. Arbetet sker i samverkan med utvecklingsregionerna i det nationella utvecklingsarbetet Barn som anhöriga (Västra Götalandsregionen, Landstinget Dalarna, Landstinget i Jönköpings län och Landstinget i Östergötland). Jag hoppas att det ska kunna jobbas fram modeller för barn som anhöriga för att hjälpa och synliggöra gruppen och ge dem det stöd de behöver. Det handlar om att personal i verksamheter alltid ska dokumentera på samma sätt och rätt saker.
När barnen lämnas kvar en föreställning om suicid Varje år tar 1500 personer sitt liv och många av dem har barn. Elin var 16 år när hennes mamma avslutade sitt liv. Föreställningen Vi som blev kvar bygger på Elins erfarenheter och tankar och skildrar tre historier om unga till anhöriga som tar sitt liv, eller försökt ta sitt liv. I maj 2006 försvann Elins mamma spårlöst. Det tog sex månader innan man hittade henne i Vättern. Hon hade tagit sitt liv. För att hjälpa sig själv och berätta sanningen började Elin skriva om sina erfarenheter och upplevelser på sociala forum på nätet och fick stort gensvar. Jag började skriva för att få ur mig mycket av mina tankar och känslor. För att lätta mitt hjärta! Få andra att uppskatta det de har och inte ta något för givet. Få personer i liknande situationer att öppna sig och på så sätt skulle vi kunna stötta varandra, berättar Elin Mårtensson, idag 24 år. Hon berättade för sin lärare När Elin ser tillbaka på tiden känner hon att hon saknade riktiga vänner och en kvinnlig förebild att dela sorgen och tankarna med. Det som betytt mest var att hon haft sin pappa, men det fanns också en annan person som kom att betyda mycket för henne. Nämligen musikläraren Julia Sandwall som hon berättade Julia Sandwall, producent och Elin Mårtensson som föreställningen Vi som blev kvar bygger på. Foto: Karoline Ödell om sitt liv för. Elin är en varm och fantastisk tjej som jag aldrig kunde tro bar på en så tung historia att hennes mamma hade försvunnit och tagit sitt liv, berättar Julia. Några år senare när Julia arbetade som teaterproducent såg hon att Elin hade börjat blogga om sina erfarenheter och fick idén om att göra en föreställning. Jag ville göra en föreställning om det som hade hänt Elin, men med det stora ljus som ändå fanns i hennes mörker. Jag ville åka ut med föreställningen och med Elin som föreläsare till skolor runt om i Sverige. Jag var säker på det skulle kunna hjälpa många unga människor på olika sätt. Jag började skriva för att få ur mig mycket av mina tankar och känslor. För att lätta mitt hjärta! Stöd av landstinget Genom ett samarbete med bland annat Landstinget i Jönköpings län och satsningen Barn som anhöriga så blev idén och föreställningen Vi som blev kvar verklighet och hade premiär i februari i år. Föreställningen skildrar tre sammanvävda historier om unga och deras tankar, känslor, och styrka att gå vidare i livet efter att deras anhöriga tagit sitt liv eller försökt att ta sitt liv. Föreställningen spelas både offentligt och i skolor för årskurs 8 och uppåt. Efter föreställningen föreläser Elin själv om sina erfarenheter. När vi spelar för elever vill vi få dem att förstå hur det känns att mista en anhörig eller leva med en anhörig som mår dåligt, och de som har mist någon kan känna igen sig. Få dem att förstå att
Skådespelarna Gustav Berg och Natalie Sundelin. Foto: Karoline Ödell Jag hoppas att föreställningen får människor att börja släppa upp sina känslor och vågar prata om sorg. det kan hjälpa dem om de vågar fråga och vågar berätta om sina erfarenheter för andra människor, eller vara den som lyssnar på den som vågar fråga, säger Julia och berättar att föreställningen kan få vuxna att förstå hur det känns att vara ung och mista en anhörig och hur man som vuxen kan stötta. Våga prata om sorg När föreställningen visas för skolor finns ett handledningsmaterial som lärare kan använda innan föreställningen för att förbereda eleverna och efteråt för att få stöd i hur man för ett samtal. Vid alla föreställningar finns det information om webbplatser och organisationer som man kan få hjälp av. Jag hoppas att föreställningen får människor att börja våga släppa upp sina känslor, våga prata om sorg och sina erfarenheter av psykisk ohälsa och att vi ska släppa lite på tabun kring självmord/suicid. Vågar vi börja prata om och börjar våga fråga varandra hur vi mår kan vi rädda liv, säger Julia. Elin, hur känns det att din historia lever vidare genom föreställningen? Det känns helt fantastiskt. Jag är 24 år och har redan en föreställning som bygger på det jag varit med om! Det känns så klart stort. Framförallt känns det bra, då jag vet att den ger männi- skor en tankeställare. Vi har fått grymt bra respons, så jag får även bekräftelse på att jag är stark och att detta är viktigt! FAKTA Bakom föreställningen står teatergruppen Teateri och producenten Julia Sandwall. Manus är skrivet av dramatikern Emma Broström. Regi står Anna Sjövall för och skådespelare är Gustav Berg och Natalie Sundelin. Mer information om föreställningen finns på: www.teateri.se/arr/forestallningar.php?slug=vi-som-blev-kvar
Webbutbildning ska öka kunskapen om lagen Personal i hälso- och sjukvård har ofta bristande kunskap i hälso- och sjukvårdslagen 2g och hur man stödjer barn som är anhöriga. Det visar flera kartläggningar. En webbutbildning ska stärka personalens kompetens och ge dem verktyg för att kunna ge barnen det stöd de behöver. Vi har kunnat konstatera att personal inte har tillräcklig kännedom och kunskap om lagen som säger att hälsooch sjukvården Helene Hardenstedt Ofta talar vi om barns bästa, men vad betyder det egentligen? ska beakta barns behov av information, råd och stöd. Det bedrivs mycket bra arbete för att förbättra stödet, men inte tillräckligt. Därför arbetar vi nu med att ta fram en webbutbildning, säger Helene Hardenstedt, projektledare vid Nka. Nka har fått uppdraget av Socialstyrelsen och arbetet görs i samarbete med de fyra utvecklingsregionerna som ingår i det nationella utvecklingsarbetet Barn som anhöriga. Dessa är Landstinget i Jönköpings län, Landstinget i Östergötland, Landstinget Dalarna och Västra Götalandsregionen. Den sista har en stor och framträdande roll i arbetet och skriver bland annat manus och kommer att medverka vid produktionen. Hur lagen ska användas Webbutbildningen är på basnivå och efter genomgången utbildning ska personal ha kunskap om varför de ska hjälpa barn och unga att få det stöd de behöver och hur de kan gå tillväga. Efter genomgången utbildning får de kunskap om hälso- och sjukvårdslagen och kännedom om intilliggande lagar. Man får också en inblick i hur man använder lagen i praktiskt arbete, vad det Stor skandinavisk konferens i Oslo Vad kan de skandinaviska länderna lära av varandra i stödet till barn som anhöriga? Vad kan vi lära oss av stödet vid stora katastrofer i mötet med barn i familjer med svårigheter? Dessa frågor är utgångspunkten för Skandinavisk konferens Barn som anhöriga i Oslo den 26 28 maj. Intresset är stort och det finns endast ett fåtal platser kvar. Föreläsare från alla länder Från Sverige medverkar bland annat författarna Åsa Linderborg och Mia Berg, som själva varit anhöriga som barn. Andra medverkande är Saul Becker, Kari og betyder att beakta barns behov av information, råd och stöd, berättar Helene Hardenstedt. Två delar Utbildningen ska stimulera till praktiskt arbete ute på arbetsplatserna och till att verksamheter tar fram rutiner för hur man ska arbeta systematiskt med stöd till barn som är anhöriga. Den ska stimulera vården till att utgå från ett familjeperspektiv och inte bara ett patientperspektiv. Tanken är att en del av utbildningen genomförs enskilt av varje anställd och en annan interaktiv del görs tillsammans med arbetsgruppen. Jag hoppas att personalen ska tycka det är en bra utbildning som är ändamålsenlig för att hjälpa barn som är anhöriga. Att den gör gott och är rätt. Webbutbildningen beräknas vara färdig under försommaren 2014. Atle Dyregrov och Jo Nesbø. Bakom konferensen står Nka, Barns Beste, Socialstyrelsen i Sverige och Danmark, Regionale helseforetak och Helsedirektoratet i Norge. Mer information finns på www. anhoriga.se/oslo
Forskarnätverket Barn som anhöriga. Foto: Karoline Ödell Antologi samlar kunskap om barn som anhöriga Ett arbete pågår med att ta fram en antologi som samlar ihop kunskap från forskare inom området Barn som anhöriga. Antologin är ett initiativ från Forskarnätverket Barn som anhöriga, som samordnas av Nka. Nätverket ser som en av sina uppgifter att sprida den forskning som pågår i olika former och på olika sätt, säger Ulrika Järkestig Berggren, forskare Nka. 18 kapitel Syftet med antologin är att samla ihop kunskap från aktiva forskare inom området och göra det tillgängligt för verksamheter, professionella, utbildningsamordnare, studenter och allmänheten. I antologin ingår 18 bidrag som täcker områden där barn är anhöriga till föräldrar med allvarlig fysisk sjukdom, psykisk ohälsa, kognitiva begräsningar, eller som missbrukar alkohol eller andra beroendeframkallande medel, barn som lever i familjer där våld förekommer och när en förälder oväntat avlider. Några kapitel handlar också om när ett syskon har allvarlig sjukdom. Antologin ska ges ut senhösten i år och det är mycket jobb som återstår. Just nu är alla igång med att skriva det första utkastet till varje kapitel, berättar Ulrika Järkestig Berggren. TIPS! Norska forskarnätverket Barn som pårørende och kompetensnätverket Barns Beste gav ut antologin Barn som pårørende 2012. Det är en samling av elva artiklar som på olika sätt belyser arbetet med barn som anhöriga. Nätverket ska sprida den forskning som pågår i olika former.
Informationsmaterial till personal i skolan Skolan är livsavgörande! säger Charlotte Uggla, psykolog på Socialstyrelsen. Hon arbetar med ett nytt material för skolan och förskolan som handlar om barn som anhöriga. Charlotte Ugglas sex viktigaste ståndpunkter om skolans ansvar när det gäller barn som anhöriga: Förskolan och skolan kan 1 vara en fristad för barn som far illa. Strukturen i vardagen och rutiner kan skapa trygghet åt barn som har det kämpigt hemma. Och att få ha en god grupptillhörighet på skolan är stärkande. Skolan ska uppväga skillnader och har ett kompen- 2 satoriskt uppdrag. Hur det är i hemmet ska inte spela så stor roll för hur eleven klarar sig. I skolan har barnet en möjlighet att få positiva speg- 3 lingar. Här kan man erbjuda hoppingivande vuxna. Därför är det viktigt att man fullt ut är en trovärdig vuxen som visar att man ser och förstår. Personalen måste lära sig 4 att uppmärksamma barn som inte har det bra. Vi ska helt enkelt ge vanlig omsorg i högre dos till dem som behöver det mest. Anmälningsplikten får inte 5 negligeras. Vid misstanke om att barn far illa eller riskerar att fara illa ska man anmäla. Socialtjänsten ska lämna information om att utredning har öppnats. Om man har riktlinjer och rutiner för hur man ska göra när man ser att ett barn far illa så anmäler man i högre grad. Och här är rektorns ansvar väldigt viktigt. Charlotte Uggla Foto: Karoline Ödell Skolan måste förhålla sig till 6 föräldrar på ett konstruktivt sätt. Skolans personal ska inte ta på sig föräldrars bekymmer, men lära sig att förhålla sig till dem. Det viktigaste är att personalen respekterar föräldrarna. HELENA ISAKSSON BAECK MER INFORMATION! På www.socialstyrelsen.se hittar du mer information om barn som anhöriga i skolans värld. Där finns också de här publikationerna: Barn som anhöriga Konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter eller avlider. En sammanfattning av kunskapsläget. Samverka för barns bästa En vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. Barn som far illa eller riskerar att fara illa En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar. Personalen måste lära sig att uppmärksamma barn som inte har det bra.
Barn som anhöriga: hur går det i skolan? Av de barn som lever i familjer där det finns missbruk och psykisk sjukdom är det dubbelt så många som lämnar grundskolan utan behörighet jämfört med barn i familjer utan dessa svårigheter. Det visar studien Barn som anhöriga: hur går det i skolan?. Skolsvårigheter hos barn till föräldrar med psykisk sjukdom eller missbruk är förknippade med social sårbarhet. I dessa familjer, och där det fanns en kontakt med socialtjänsten, lämnade mer än vart tredje barn grundskolan utan gymnasiebehörighet. Många föräldrar med missbruksproblem har själva en kort utbildning, vilket förstärker svårigheterna, och barn i familjer med försörjningsstöd klarar sig generellt sämre i skolan. Stöd i skolarbetet Studien pekar också på vikten av att ha två föräldrar som stöd i skolarbetet. Dubbelt så många barn till separerade föräldrar och barn i familjer där någon förälder avlidit lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet, jämfört med barn i kärnfamiljer. Författarna Anders Hjern, Lisa Berg, Mikael Rostila och Bo Vinnerljung vid CHESS, Karolinska Institutet/Stockholms Universitet pekar på att stöd i skolarbetet kan vara en viktig del av det psykosociala stödet till dessa barn, och att socialtjänsten är en lämplig utgångspunkt för att ge det stödet till de socialt mest sårbara familjerna. En av tre rapporter Studien görs av CHESS, Centre for Health Equity Studies, på uppdrag av Nka och ger en övergripande bild av barns skolprestationer under åren 2003 2008 i familjer där det finns missbruk, psykisk eller fysisk sjukdom eller en förälder avlidit. Totalt görs tre studier om barn som är anhöriga. Den första Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? presenterades tidigare i år. Den tredje presenteras hösten 2014. Barn som är anhöriga till föräldrar med allvarlig fysisk sjukdom eller skada Nka har tagit fram en kunskapsöversikt som tar upp metoder för att ge information, råd och stöd till barn när deras förälder är fysiskt sjuk. Kunskapsöversikten ska vara ett stöd för professionella i hälso- och sjukvård samt socialtjänst som möter barn och ungdomar i sin yrkesutövning. I kunskapsöversikten presenteras de metoder som kunskapsöversikten identifierat, deras vetenskapliga underlag och effekter. Dessutom beskrivs de svårigheter som barn möter när en blir förälder fysiskt allvarligt sjuk. Författare är Ulrika Järkestig Berggren, forskare Nka, och Elizabeth Hanson, FoU-ledare Nka. Kunskapsöversikt om alkoholrelaterade fosterskador Kunskapsöversikten Fetal Alcohol Spectrum Disorders är en sammanställning av aktuell vetenskaplig litteratur om psykosociala konsekvenser av alkoholrelaterade fosterskador, och även förebyggande aspekter för denna typ av fosterskador. Den ger också information om vad det finns för kunskap, stöd och forskning att ta del av. Den vänder sig till professionella i barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, och även till föräldrar. Kunskapsöversikten är framtagen på uppdrag av Socialstyrelsen. Författare är Jenny Rangmar, doktorand i psykologi, och Claudia Fahlke professor i psykologi båda vid Göteborgs universitet. Ladda ner rapporterna på /barnsomanhoriga
Box 762, SE-391 27 Kalmar, Telefon 0480-41 80 20, info@anhoriga.se Nka finns på Facebook, Twitter, Instagram & Mynewsdesk! Brev och inbjudan till chefer Nka och Socialstyrelsen kommer under året besöka landsting och regioner för att berätta mer om det nationella utvecklingsarbetet och erbjuda stöd i arbetet att utveckla stödet till barn som är anhöriga. Alla hälso- och sjukvårds- och landstingsdirektörer har fått ett brev skickat till sig med information om det nationella utvecklingsarbetet Barn som anhöriga som pågår. I samma brev erbjuder Nka och Socialstyrelsen sig att komma ut till arbetsplatser i hela landet för att berätta mer om arbetet och vilket stöd Nka kan erbjuda. Målet är att chefer och beslutsfattare ska få upp ögonen för att deras verksamhet har en skyldighet att ta hänsyn till barns behov av information, råd och stöd och att ett ändamålsenligt AKTIVITETER 1 april Barnrättsdagarna, Örebro. 8 9 april Barnrättsdagarna, Örebro. 25 april Konferens Barn som blir utsatta för brott i familjen, Stockholm. 20 21 maj Anhörigriksdagen 2014 26 28 maj Konferens i Oslo, Barn som pårørende/anhöriga. 29 juni 7 juli Nka finns i Almedalen. 6 7 oktober Nationell konferens Barn som anhöriga, Jönköping. 11 12 november Konferens Framtidens missbruks- och beroendevård, Stockholm Nationell konferens Barn som anhöriga i höst För tredje året i rad är Nka med och anordnar Nationell konferens Barn som anhöriga. I år tillsammans med Socialstyrelsen och Landstinget i Jönköpings län. Årets program fokuserar på att inspirera till och underlätta ett förändrings- och stöd erbjuds. Nka och Socialstyrelsen vill inspirera till utveckling. De kommer också berätta om erfarenheter, förutsättningar och framgångsfaktorer gällande implementering av 2g i hälsooch sjukvårdslagen. Ny bestämmelse I och med att den nya bestämmelsen infördes den 1 januari 2010 ska även verksamheter med vuxna patienter uppmärksamma patienternas barn. Bestämmelsen säger att barns behov av information, råd och stöd ska beaktas när föräldrar har allvarlig sjukdom, avlider, missbrukar eller har psykisk ohälsa. Vill ni att Nka och Socialstyrelsen kommer till er? Kontakta Lena Gustavsson, lena.gustavsson@anhoriga.se förbättringsarbete. Deltagarna får kunskap om och stöd i hur man kan gå tillväga i det arbetet oavsett om man arbetar i en kommun, ett landsting eller en organisation. Inspirera till samverkan Konferensen, som hålls den 6-7 oktober, ska ge insikt i barns om anhörigas livssituation, sprida kunskap och erfarenheter och inspirera till ett gemensamt lärande och samverkan för barns hälsa. Konferensen vänder sig till politiker, chefer och medarbetare i kommun, landsting, idéburna organisationer och övriga intresserade. Prenumeration Om du vill prenumerera på vårt nyhetsbrev går du in på och anmäler dig. Redaktion Redaktör och skribent: Karoline Ödell Ansvarig utgivare: Lennart Magnusson