Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012

2013 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012

Enheten för internationell 2013-03-19 Dnr: 2013/00386 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Helåret 2012 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 1 169 miljarder kronor och varuimporten till 1 101 miljarder, en minskning för såväl export som import jämfört med 2011. Exporten minskade med 3,5 procent i värde och 1,4 procent i volym och importen med 4,1 procent i värde och 2,2 procent i volym. 2012 ökade energivaror, kemivaror och gruppen övriga varor som andel av Sveriges export. Varugrupperna verkstadsvaror och mineralvaror minskade i andel. Den svenska bytesbalansen visade 2012 ett överskott på 255 miljarder kronor, vilket var en ökning med 3,5 procent jämfört med 2011. Europa som helhet tog emot 73 procent av Sveriges totala varuexport 2012. EU:s värdeandel uppgick till 57 procent. Under året ökade såväl EU som övriga Europa sina andelar av den svenska varuexporten. Övriga regioner minskade sina värdeandelar. Hela 84 procent av Sveriges varuimport kommer från Europa och 68 procent från EU(27). Medan andelen ökade från Afrika, Asien och Övriga Europa, minskade den från EU och var oförändrad från Amerika. Importen från både Kanada och USA ökade med 1,7 procent. Både export och import av tjänster ökade markant 2012, exporten med 6,9 procent och importen med 4,5 procent. Tjänsteexporten uppgick till 516 miljarder kronor och tjänsteimporten till 373 miljarder. Överskottet i tjänstehandeln ökade med 13 procent under året. Flödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick till 226 miljarder kronor, en ökning med 44 miljarder från 2011. Samtidigt ökade de utländska direktinvesteringarna i Sverige med 33 miljarder och uppgick till 93 miljarder kronor.

Innehåll 1. Inledning... 1 2. Handelsutvecklingen och krisen... 1 2.1 Recessionen i EU befäster sitt grepp men nettoexporten drog upp Sveriges BNP... 4 2.2 Framåtblickande exportindikatorer ger blandade utsikter... 5 3. Bytesbalansen... 5 3.1 Bytesbalansen... 6 3.2 Handelsbalans... 7 4. Varuhandel... 7 4.1 Sveriges export och import av varor... 7 4.1.1 Geografisk fördelning... 8 4.1.2 Fördelat på varugrupper... 10 4.1.3 Nettoexport av varor... 12 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 12 4.1.5 Nettoexporten av personbilar... 14 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel... 15 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden... 16 4.2.1 Export... 16 4.2.2 Import... 19 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 21 4.3.1 Svensk export... 21 4.3.2 Svensk import... 25 5 Tjänstehandeln... 27 6 Direktinvesteringar... 30 6.1 Direktinvesteringsflöden... 30 6.2 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 35 6.3. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 38 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2012, i löpande priser HA 22 SM 1301 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7

Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar Utrikeshandel 2009 2010 2011 2012 Varor Värde (Mdr SEK) Export 995,1 1 138,2 1 212,3 1 169,3 Import 911,4 1 069,4 1 147,9 1 101,0 Nettohandel 83,8 68,7 64,4 68,3 Export till EU(27) 580,5 650,0 679,1 665,2 Import från EU(27) 627,3 724,0 789,4 746,4 Nettohandel (EU(27)) -46,8-73,9-110,3-81,2 Förändring (%) Export -16,7 14,4 6,5-3,5 Import -17,0 17,3 7,3-4,1 Export till (EU(27)) -19,0 12,0 4,5-2,1 Import från (EU(27)) -18,3 15,4 9,0-5,4 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 444,3 459,3 483,0 516,1 Import 346,5 339,7 356,7 372,8 Nettohandel 97,7 119,6 126,3 143,3 Förändring (%) Export -3,5 3,4 5,2 6,9 Import -1,9-2,0 5,0 4,5 Flöden (Mdr SEK) Direktinvesteringar 2009 2010 2011 2012 Svenska DI i utlandet -198,3-145,4-182,8-226,5 Utländska DI i Sverige 76,8-0,5 60,0 92,9 Netto -121,5-145,9-122,8-133,6 2008 2009 2010 2011 Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 2 462 2 461 2 451 2 544 Utländska DI i Sverige 2 173 2 355 2 321 2 362

Sveriges utrikeshandel regionalt fördelad, totalt samt uppdelad efter varor respektive tjänster Mdr SEK Förändring (%) Andel 2009 2010 2012 2011/ 2012/ 2011 2010 2011 2012 Världen Export Varor och tjänster 1 439 1 597 1 695 1 685 6,1-0,6 100 Varor 995 1 138 1 212 1 169 6,5-3,5 100 Tjänster 444 459 483 516 5,2 6,9 100 Import Varor och tjänster 1 258 1 409 1 505 1 474 6,8-2,0 100 Varor 911 1 069 1 148 1 101 7,3-4,1 100 Tjänster 347 340 357 373 5,0 4,5 100 Inre Varor och Export marknaden 1 tjänster 959 1 057 1 111 1 127 5,1 1,4 66,9 Varor 689 765 796 787 4,0-1,0 67,3 Tjänster 271 292 316 340 8,0 7,6 65,8 Import Varor och tjänster 938 1 047 1 120 1 090 7,1-2,7 74,0 Varor 710 822 887 847 7,9-4,5 77,0 Tjänster 229 225 233 243 3,9 4,1 65,2 EU Export Varor och tjänster 804 890 937 932 5,3-0,5 55,3 Varor 580 650 679 665 4,5-2,1 56,9 Tjänster 223 240 258 267 7,4 3,7 51,8 Import Varor och tjänster 838 932 1 006 971 7,9-3,4 65,9 Varor 627 724 789 746 9,0-5,4 67,8 Tjänster 211 208 216 225 3,9 3,9 60,3 Norden Export Varor och tjänster 342 371 383 404 3,2 5,4 24,0 Varor 245 260 265 271 2,1 2,2 23,2 Tjänster 97 111 117 132 5,9 12,8 25,7 Import Varor och tjänster 275 313 320 320 2,2 0,1 21,7 Varor 212 243 253 250 3,9-1,1 22,7 Tjänster 64 69 67 70-3,8 4,6 18,7 Östersjöländerna tjänster Varor och Export 539 595 644 647 8,2 0,5 38,4 Varor 397 439 464 459 5,8-1,3 39,2 Tjänster 143 156 179 188 15,0 4,9 36,5 Import Varor och tjänster 557 652 703 672 7,8-4,4 45,6 Varor 450 541 590 557 9,0-5,6 50,6 Tjänster 107 111 113 115 2,0 1,9 30,8 1 EU, Island Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

1. Inledning Sida 1(40) Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. Som ett led i Kommerskollegiums arbete med att följa den ekonomiska krisens inverkan på svensk utrikeshandel inleds kvartalsrapporten med ett kapitel som sätter in den senaste tidens handelsutveckling i ett ekonomiskt perspektiv. Kapitel tre presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel fyra redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fem tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och - export. Slutligen tar kapitel sex upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram. 2. Handelsutvecklingen och krisen Sveriges export av varor och tjänster minskade fjärde kvartalet 2012 med 3,0 procent jämfört med motsvarande period 2011. Det var den krympande varuhandeln som bidrog till minskningen medan tjänstehandeln ökade. Varuexporten sjönk fjärde kvartalet med 6,2 procent och varuimporten med 7,3 procent. Tillskillnad från varuhandeln var utvecklingen för tjänstehandeln desto mer positiv. Tjänsteexporten ökade med 4,4 procent jämfört med motsvarande kvartal 2011. Tjänsteimporten ökade med 1,9 procent. Under 2012 har varuexporten gått från en marginell nedgång de två första kvartalen till betydliga kraftigare minskningar för 2012 års två sista kvartal. Under andra halvan av 2012 minskade varuexporten med 6,6 procent jämfört med motsvarande period 2011. Även varuimporten, som tillskillnad från varuimporten inledde året med en svagt positiv utveckling, har under året uppvisat en tilltagande minskning i ökningstakt. Preliminära siffror för januari 2013 visade att utrikeshandeln med varor fortsatte att falla jämfört med januari 2012. Varuexporten minskade med 6,0 procent medan varuimporten minskade med mer beskedliga 2,2 procent. Säsongrensade beräkningar från nationalräkenskaperna visar också på en nedgång för utrikeshandeln med varor och tjänster. Exporten minskade totalt fjärde kvartalet med 0,9 procent jämfört med föregående kvartal och rensat från säsongeffekter. Tjänsteexporten ökade med 0,9 procent medan varuexporten minskade med 1,7 procent jämfört med fjärde kvartalet 2012.

Sida 2(40) Diagram 2.1 30 Förändring i svensk varuexport (januari 2009 - januari 2013) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år 20 10 0-10 -20-30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 2009 2010 2011 2012 2013 Månadsvis Kvartalsvis Den negativa utvecklingen fjärde kvartalet innebar att varuexporten visat negativ utveckling fem kvartal i följd, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Även om situationen på intet sätt är jämförbar med hur det såg ut i samband med finanskrisen 2008-2009, är det värt att notera att varuexporten under den förra krisen minskade fem kvartal i följd. Räknat i volym dvs. i fasta priser, var nedgången mindre. Varuexporten minskade med 2,4 procent och varuimporten med 3,5 procent, jämfört med fjärde kvartalet 2011. Tjänstehandeln fortsatte utvecklas positivt även fjärde kvartalet. Tjänsteexporten växte med 4,4 procent och tjänsteimporten med 1,9 procent. Tjänsteslaget övriga affärstjänster gav det enskilt största bidraget till den totala nettoexportökningen och ökade fjärde kvartalet 2012 med 64 procent, jämfört med motsvarande kvartal 2011. Tjänsteexporten drabbades senare än varuexporten under krisen 2008-2009. Utvecklingen är liknande även under den rådande ekonomiska nedgången. Under de två sista kvartalen 2012 har ökningstakten för tjänsteexporten visserligen bromsat in men är fortfarande positiv och inbromsningen har kommit betydligt senare än för varuexporten. Precis som för tjänsteexporten saktade ökningstakten för tjänsteimporten in under årets två sista kvartal. Varuexporten uppdelad på varugrupper backade på bred front även det fjärde kvartalet. Sveriges enskilt största exportvarugrupp verkstadsvaror, sjönk med 12 procent jämfört med motsvarande kvartal 2011. Även inom gruppen verkstadsvaror var nedgången generell men det var särskilt vägfordon och maskiner som minskade, 25 procent respektive 13 procent. Exporten av personbilar och lastbilar backade med 34 procent respektive 25 procent.

Diagram 2.2 Sida 3(40) Precis som under krisen 2008-2009 följer varugrupperna läkemedel och livsmedel ett annat mönster jämfört med den breda nedgången bland övriga varugrupper. Fjärde kvartalet 2012 ökade exporten av livsmedel och läkemedel med 8,7 respektive 3,2 procent jämfört med motsvarande kvartal 2011. Energivaror visade till skillnad från de andra viktiga varuområdena på en kraftig ökning det fjärde kvartalet 2012. Jämfört med motsvarande kvartal 2011 ökade exporten av energivaror med 16 procent. Det var framförallt exporten av raffinerade petroleumprodukter som bidrog till ökningen. Även räknat i fasta priser ökade exporten av energivaror. Exportvolymen för energivaror ökade 17 procent jämfört med fjärde kvartalet 2011. 30 Förändring i svensk varuimport (januari 2009 - januari 2013) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år 20 10 0-10 -20-30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 2009 2010 2011 2012 2013 Månadsvis Kvartalsvis Varuimporten har i och med den negativa utvecklingen fjärde kvartalet 2012 minskat tre kvartal i följd. Tillskillnad från varuexporten har minskningstakten för varuimporten tilltagit de senaste kvartalen. Importen uppdelad på varugrupper visar liksom varuexporten på en bred nedgång. Verkstadsvaror minskade 12 procent, där vägfordon, maskiner samt telekomprodukter minskade med respektive 19, 17 och 9,2 procent. Energivaror var den enda av de stora varugrupperna som utvecklades positivt. Fjärde kvartalet 2012 ökade importen av energivaror med 4,4 procent. Importen av råolja var anledningen till ökningen.

Diagram 2.3 Sida 4(40) 2.1 Recessionen i EU befäster sitt grepp men nettoexporten drog upp Sveriges BNP Det ansträngda ekonomiska läget för EU fortsatte även fjärde kvartalet, då BNP sjönk med 0,6 procent, jämfört med motsvarande kvartal 2011. EUområdet har nu visat negativ tillväxt tre kvartal i följd. Euro-området har visat än svagare utveckling och har nu utvecklats negativt fyra kvartal i följd. Tysklands ekonomi fortsatte att växa fjärde kvartalet 2012 jämfört med motsvarande kvartal 2011 medan Frankrike, Spanien och Italien krympte. Sveriges BNP ökade samtidigt med 1,4 procent. Nettoexporten bidrog med 0,5 procentenheter till den svenska BNP-uppgången. Den svenska varuexporten till tillväxtmarknader så som BRICS visade på en mycket svag utveckling. Varuexporten till Kina minskade med 8,0 procent fjärde kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Även varuexporten till Ryssland minskade fjärde kvartalet. Minskningen med 3,2 är dock att betrakta som liten med tanke på att den sjönk med hela 23 procent tredje kvartalet 2012. En jämförelse med länder som har liknande exportstruktur visar att Sveriges varuexport fortsatte att utvecklas påtagligt svagt fjärde kvartalet. Den tyska exporten fortsatte att växa under hela 2012. USAs export visade på en återhämtning i ökningstakten. Finland hade i stort en oförändrad varuexport och Storbritanniens export minskade först sista kvartalet 2012. Sveriges varuexport avviker i det här avseendet med en negativ utveckling under hela 2012. 40 Exportutvecklingen i internationell jämförelse (2008-2012) 30 Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 20 10 0-10 -20-30 -40 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 2008 2009 2010 2011 2012 EU( Extern) Finland Tyskland USA Sverige Storbritannien Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat, SCB och HM Revenue & Customs.

Diagram 2.4 Sida 5(40) 2.2 Framåtblickande exportindikatorer ger blandade utsikter Industrins exportorderingång ger en grov indikering om exportutvecklingen för den närmsta tiden. Fjärde kvartalet 2012 minskade exportorderingången med 9 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Siffror för exportorderingången för januari 2013 visade på en fortsatt minskning med 7 procent. Exportorderingången har därmed visat negativ utveckling hela 17 månader i rad, om än i varierande grad. Under finanskrisen 2008-2009 stannade ökningstakten för exportorderingången under nollstrecket i 19 månader i följd. 30 Industrins exportorderingång (januari 2009 - januari 2013) Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år 20 10 0-10 -20-30 -40 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2009 2010 2011 2012 2013 Månad Kvartal Exportchefsindex 1 för första kvartalet 2013 steg till 51,2 vilket innebär att det är fler som tror på en förstärkning än en försvagning. Under 2012 års sista två kvartal visade indexet på nivåer under 50. Siffrorna pekar på att det trots det dystra nuläget finns en positiv syn på framtiden bland många exporterande företag. 3. Bytesbalansen Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) samt löpande transfereringar. Handelsbalansen 1 Business Sweden - Exportchefsindex: http://www.business-sweden.se/export/statistik-ochanalys/exportchefsindex/

Diagram 3.1 Sida 6(40) är nettot av ett lands export och import av varor. 2 Tjänstebalansen är nettot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade 2012 ett överskott på 255 miljarder kronor, vilket var en ökning med 3,5 procent jämfört med 2011 och motsvarar 7,2 procent av BNP. Medan tjänstehandeln kraftigt ökade sitt bidrag till bytesbalansens netto, minskade bidraget från kapitalavkastningsnettot. Handelsbalansens bidrag var marginellt högre 2012 än 2011. Sedan 2009 är tjänstehandelns bidrag till bytesbalansen större än handelsbalansens. 2012 bidrog tjänstehandeln nästan 90 procent mer till bytesbalansen än handelsbalansen gjorde. 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2012 9,0 8,0 7,0 Andel av BNP (%) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2 SCB:s två publikationer Betalningsbalansen 3:e kvartalet 2012, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.

Diagram 3.2 3.2 Handelsbalans Sida 7(40) 2012 uppgick Sveriges handelsbalans till 76 miljarder vilket var 0,7 miljarder mer än 2011. Medan handelsbalansen och kapitalavkastningen uppgick till 2,1 respektive 2,4 procent av BNP, motsvarade tjänstenettot 4,0 procent. Jämfört med 2011 innebar detta en ökning med 0,4 procentenheter för tjänstenettot, en minskning med 0,3 procentenheter för kapitalavkastningsbalansen och oförändrad andel för handelsbalansen. 8,0 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 1998-2012 Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 7,0 6,0 5,0 Andel av BNP (%) 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 4. Varuhandel 2012 minskade Sveriges varuexport med 1,4 procent i volym och 3,5 procent i värde jämfört med 2011. Samtidigt minskade varuimporten med 2,2 procent i volym och 4,1 procent i värde. 3 4.1 Sveriges export och import av varor Värdet av Sveriges varuexport uppgick 2012 till 1 169 miljarder kronor och varuimporten uppgick till 1 101 miljarder kronor. Handelsnettot för perioden uppgick till 68 miljarder, vilket var 3,9 miljarder mer än 2011. Enligt preliminär statistik från SCB visar utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under januari 2013 ett överskott på 6,0 miljarder kronor, vilket är 4,0 miljarder kronor mindre än under januari 2012. Varuexporten uppgick preliminärt under januari 2013 till 92,1 miljarder kronor. Varuimporten uppgick under samma månad till 86,1 miljarder. 3 Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser.

Sida 8(40) 4.1.1 Geografisk fördelning Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring 2008 2009 2010 2011 2012 (%) Export 1 194,4 995,1 1 138,2 1 212,3 1 169,3-3,5 intra-eu(27) 716,8 580,5 650,0 679,1 665,2-2,1 extra-eu(27) 477,6 414,6 488,1 533,2 504,1-5,5 Import 1 097,9 911,4 1 069,4 1 147,9 1 101,0-4,1 intra-eu(27) 768,0 627,3 724,0 789,4 746,4-5,4 extra-eu(27) 329,9 284,1 345,5 358,5 354,6-1,1 Anm: Import från intra-eu(27) enligt avsändningsland. Källa: SCB Diagram 4.1 Europa utgör Sveriges i särklass största exportmarknad. 2012 tog Europa som helhet emot 73 procent av Sveriges totala export. EU:s värdeandel uppgick till 57 procent. Inom EU minskade exporten till flertalet mottagarländer. Av Sveriges större mottagarländer inom EU ökade exporten till Belgien, Finland, Nederländerna och Storbritannien. I handeln till Europeiska länder utanför EU ökade exporten till Norge och Schweiz medan exporten sjönk till Ryssland och Turkiet. Norge och Tyskland, med en andel om vardera 10 procent, är de två länder som tar emot mest svensk export. 60 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 2011 2012 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Exporten till Afrika minskade under året med hela 22 procent och utgjorde 3,1 procent av Sveriges totala export. Av de sju afrikanska länder som tog emot svensk export för ett värde över en miljard kronor, ökade exporten endast till Marocko, med 2,7 procent. Till de tre största mottagarna i Afrika minskade exporten, till Sydafrika med 14 procent, till Egypten 1,5 procent och till Nigeria med hela 42 procent.

Diagram 4.2 Sida 9(40) Exporten till Asien minskade 2012 med 8,6 procent och utgjorde 12 procent av Sveriges totala export. Kina är Sveriges största asiatiska exportmarknad och tar emot 3,2 procent av Sveriges export. 2012 minskade exporten till Kina med 5,4 procent. Efter Kina, bland de största asiatiska mottagarna av svensk export, kommer Japan med 1,5 procent samt Saudiarabien och Indien med en procent vardera. Medan exporten till Japan ökade med 12 procent under året minskade den till Indien och Saudiarabien med 16 respektive 0,9 procent. Sveriges export till Amerika som helhet utgjorde under perioden 9,9 procent av Sveriges totala export och minskade i värde med 4,7 procent jämfört med 2011. Exporten till Nordamerika minskade med 2,3 procent och till Central- och Sydamerika med 11. Värdet av den svenska importen minskade med 4,1 procent mellan 2011 och 2012. Hela 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 68 procent från EU(27). Medan EU(27) minskade sin andel av Sveriges totala import, ökade importandelarna från Övriga Europa och Afrika. Andelen av Sveriges import som kom från Amerika, Asien och Oceanien var i princip oförändrad. 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 2011 2012 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Importen från hela Amerika minskade med 2,4 procent 2012. Medan importen från Nordamerika ökade med 1,7 procent, minskade importen från Central- och Sydamerika med 12 procent. Importen från både Kanada och USA ökade med 1,7 procent. Asienimporten, som står för 9,7 procent av total import, minskade med 2,6 procent under perioden. Importen från Sydkorea, som i det närmaste halverades under 2011, ökade 2012 med 13 procent. Kina och Japan var 2012 de enda två asiatiska länder med en andel av den svenska importen på över en procent. Importen från Kina ökade med 0,8 procent medan importen från Japan minskade med 13 procent.

4.1.2 Fördelat på varugrupper Sida 10(40) Statistik över utrikeshandeln fördelad på varuområden visar att exporten av verkstadsvaror, som minskade mycket kraftigt under krisåret 2009 för att därefter återhämtade sig starkt under 2010 och 2011, åter föll 2012. Jämfört med 2011 minskade exporten av verkstadsvaror 2012 med 7,6 procent i volym och 9,2 procent i värde. Gruppen verkstadsvaror är Sveriges största både export- och importvarugrupp och består till största delen av maskiner, elektro- och telekomvaror samt alla typer av fordon och optiska produkter. Exporten av mineralvaror, bestående bland annat av malmer, järn och stålprodukter minskade under perioden med 0,3 procent i volym och 7,8 procent i värde. Exporten av mineralvaror stod 2012 för 11 procent av Sveriges totala export. Tabell 4.2. Utrikeshandelns volymutveckling Förändring (%) Värdeandel 2012 Volymutveckling för Export Volymutveckling för Import Export Import 2011 3 kv 2012 4 kv 2012 2012 2011 3 kv 2012 4 kv 2012 2012 10,5 2,8 Skogsvaror -1,5 1,9 1,7 1,3 2,3-3,3-4,3-2,1 11,4 8,2 Mineralvaror 10,3-7,8-4,7-0,3 7,9-11,8-14,8-7,6 11,9 12,6 Kemivaror 3,1 5,9 2,3 0,8 3,6-2,8 1,0-1,3 10,0 16,2 Energivaror -1,7 12,3 17,0 17,6-4,6 13,5 4,5 5,1 43,6 40,3 Verkstadsvaror 15,5-11,3-9,4-7,6 14,7-7,0-7,5-5,4 12,5 19,9 Övriga varor 2,0 2,1 5,8 4,6 5,4 1,2 2,4 1,2 Totalt, volym 8,4-4,0-2,4-1,4 7,9-2,3-3,5-2,2 100,0 100,0 Totalt, värde 6,5-7,7-6,2-3,5 7,3-5,9-7,3-4,1 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB För exporten av kemivaror, som bland annat innehåller läkemedel och grundämnen, skedde bara marginella förändringar mellan 2011 och 2012. Exporten ökade med 0,8 procent i volym och minskade med 0,2 procent i värde. Exporten av skogsvaror ökade med 1,3 procent i volym och minskade med 3,7 procent i värde. Energivaruexporten ökade i volym med 18 procent och 21 procent i värde mellan 2011 och 2012. Varuimporten minskade 2012 både räknat i volym och värde. Importen av kemivaror minskade med 1,3 procent i volym och 2,9 procent i värde. Verkstadsvaror minskade med 5,4 procent i volym och 8,0 procent i värde. Skogsvaruimporten minskade samtidigt med 2,1 respektive 6,0 procent och mineralvaror med 7,6 procent i volym och 15 procent i värde. Importen av energivaror ökade med 5,1 procent i volym och 9,7 procent i värde. Under året har Sverige börjat importera råolja, som är en del av gruppen energivaror, från Nigeria. Landet, som tidigare utgjorde Sveriges 83:e största leverantörsland klättrade i och med detta upp till en 25:e plats. Gruppen övriga varor ökade med 1,2 procent i volym och minskade med 0,6 procent i värde jämfört med.

Diagram 4.3 Sida 11(40) För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden minskade andelen för verkstads- och mineralvaror under 2012. Varugrupperna kemivaror, energivaror samt övriga varor ökade sina andelar och skogsvaruexportens andel var oförändrad. 60 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 2011 2012 50 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Diagram 4.4 För importen minskade mineral- och verkstadsvaror sina värdeandelar. Medan skogsvarornas andel var konstant ökade övriga varugrupper sina. 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 2011 2012 40 30 Andel (%) 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sida 12(40) Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU gav 2012 ett exportunderskott på 81 miljarder kronor, 29 miljarder mindre än 2011. Även exportöverskottet gentemot länder utanför EU minskade under perioden, från 175 miljarder 2011 till 149 miljarder 2012. Sveriges totala exportöverskott uppgick 2012 till 68 miljarder kronor, en ökning med 3,9 miljarder från 2011. 200 Sveriges nettoexport intra-eu(27) extra-eu(27) Nettoexport 150 100 Mdr SEK 50 0-50 -100-150 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land, överskattar statistiken för import från EU den faktiska importen, efter 1994. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart. 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, skogsvaror och verkstadsvaror, var de varugrupper som gav störst nettoexportintäkter 2012. Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa svarade för en nettoexport på 92 miljarder kronor, en minskning med 2,9 procent jämfört med 2011. Verkstadsindustrin stod för ett positivt bidrag till exportnettot på 67 miljarder kronor, vilket utgör en minskning med 16 procent jämfört med 2011. Även mineralvaror bidrog positivt till det svenska exportöverskottet, ett positivt bidrag som dessutom ökade med 13 procent, från 38 till 43 miljarder kronor. Medan exportunderskottet för kemivaror minskade från 4,4 miljarder kronor 2011 till marginella 0,4 miljarder 2012, fortsatte både energivaror och gruppen övriga varor att ge starkt negativa bidrag till nettoexporten.

Sida 13(40) Diagram 4.6 120 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 2011 2012 100 80 60 Mdr SEK 40 20 0-20 -40-60 -80-100 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.3. Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Skogsvaror 87,5 94,6 96,1 96,9 94,7 96,7 94,5 91,7 Mineralvaror 21,1 22,9 11,5 26,4 16,7 30,2 38,3 43,5 Järn och stål 19,4 22,3 18,2 21,8 10,7 16,7 17,9 17,3 Kemivaror 14,6 20,5 7,8 0,9 13,7 11,2-4,4-0,4 Läkemedel 33,3 40,8 34,4 32,1 36,7 36,7 28,5 26,8 Energivaror -45,2-53,1-52,0-64,6-40,4-57,6-65,6-60,6 Verkstadsvaror 118,7 121,3 105,3 106,3 65,9 57,9 79,4 66,6 Maskiner 54,8 64,6 72,8 69,6 58,9 60,5 69,2 73,8 Elektrovaror och 12,9 5,7-9,4-4,0-8,9-17,5-19,5-28,0 telekom Vägfordon 43,1 44,5 41,7 38,9 6,8 4,3 21,2 18,7 Övriga varor -53,2-56,8-63,5-69,4-66,8-69,7-77,8-72,5 Livsmedel -28,2-32,4-35,8-40,4-42,8-41,4-45,0-44,2 TOTAL 143,5 149,4 105,2 96,5 83,8 68,7 64,4 68,3 Nettoexporten har som tidigare påpekats minskat betydligt på senare år. Det är framförallt verkstadsvarornas bidrag till nettoexporten som minskat. Inom varugruppen är det elektrovaror och telekomutrustning samt vägfordon där nettot minskat kraftigt. Exportnettot för verkstadsvaror minskade 2012 med 13 miljarder kronor jämfört med 2011.

Sida 14(40) 4.1.5 Nettoexporten av personbilar Svensk handel med personbilar gav 2012 ett exportunderskott på 7,4 miljarder kronor, 0,7 miljarder mer än 2011. 2009 var det första helår sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten, ett förhållande som bestått sedan dess. 2012 minskade både export och import av personbilar, exporten med 6,8 miljarder kronor och importen med 6,1 miljarder. Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som varit positiv fram till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästan regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. 2012 exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 19 miljarder kronor. Värdet på de personbilar som importerades till Sverige från andra EUmedlemmar uppgick till 39 miljarder kronor vilket innebar att underskottet i personbilshandeln med andra EU-länder uppgick till 20 miljarder kronor, 1,7 miljarder mindre än 2011. Tabell 4.4. Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 2003 52,4 29,9 22,4 19,9 25,3-5,4 2004 59,3 34,9 24,4 30,0 28,9 1,1 2005 60,7 39,0 21,7 31,0 32,2-1,1 2006 68,3 46,1 22,2 39,7 37,0 2,7 2007 69,3 48,7 20,6 37,9 40,3-2,4 2008 54,8 39,6 15,3 31,5 32,6-1,0 2009 33,3 34,1-0,8 19,0 28,8-9,7 2010 38,3 47,4-9,1 19,5 41,1-21,5 2011 44,3 51,0-6,7 23,5 45,0-21,5 2012 37,5 44,9-7,4 19,2 38,9-19,8

Sida 15(40) Diagram 4.7 80 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 Personbilar Export Import Netto 70 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0-10 -20 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige ger ett allt mindre bidrag till det svenska exportöverskottet. 2012 utgjorde läkemedelsexporten 4,9 procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Handeln med läkemedel gav under perioden ett exportöverskott på 27 miljarder kronor, en minskning med 5,9 procent från 29 miljarder kronor 2011. Tabell 4.5. Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 2003 53,1 18,0 35,2 27,7 14,5 13,2 2004 52,9 18,2 34,6 24,4 14,7 9,7 2005 53,7 20,6 33,1 27,2 17,2 10,0 2006 64,2 23,5 40,7 31,6 19,5 12,1 2007 58,7 24,5 34,2 34,3 20,7 13,6 2008 59,6 27,4 32,3 34,3 22,2 12,1 2009 67,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16,7 2010 66,2 29,5 36,7 39,2 23,4 15,8 2011 57,6 29,0 28,6 29,9 23,7 6,2 2012 57,2 30,4 26,9 29,4 24,9 4,5

Sida 16(40) Diagram 4.8 80 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto 70 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport tog USA och Tyskland emot 14 respektive 13 procent av det totala värdet på Sveriges läkemedelsexport, Belgien tog emot 9,4 och Kina 7,9 procent av svensk läkemedelsexport 2012. Den sammanlagda svenska exporten av läkemedel uppgick året till 57 miljarder kronor varav 51 procent gick till andra EU-länder. 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden 4 4.2.1 Export Sveriges export till de övriga EU-medlemmarna uppgick de 2012 till 665 miljarder kronor, 57 procent av Sveriges totala export på 1 169 miljarder kronor. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 354 miljarder kronor, vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU(27), Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde under året 67 procent av Sveriges totala export, 1,7 procentenheter mer än under 2011. Den svenska exporten minskade till flertalet länder på den inre marknaden men det är värt att notera att det bland de fem största mottagarländerna bara var till Tyskland som exporten minskade, med 4,4 procent eller 5,2 miljarder kronor. Den största värdeökningen skedde i exporten till Norge och Storbritannien som ökade med 5,6 respektive 5,4 miljarder kronor. I och med den starka ökningen av export till Norge och minskningen av export till Tyskland, gick Norge om Tyskland och var 2012 den största mottagaren av svensk export. 4 I vissa fall används termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel.

Sida 17(40) Diagram 4.9 20 Svensk export till EU(27) Andelar av total utförsel till EU 2011 2012 18 16 14 12 Andel (%) 10 8 6 4 2 0 Diagram 4.10 140 Svensk export till EU(27) Värde för resp land 2011 2012 120 100 Mdr SEK 80 60 40 20 0 Exporten minskade 2012 till flertalet av Sveriges mindre europeiska exportmarknader. Till exempel minskade exporten kraftigt till de länder som drabbats av den så kallade skuldkrisen. Värst drabbad var exporten till Grekland som minskade med 29 procent. Exporten till Spanien, Portugal och Italien minskade med 16, 15 respektive 13 procent. Sammantaget utgör exporten till Grekland, Italien, Portugal och Spanien 6,6 procent av Sveriges export till länderna på den inre marknaden och 4,4 procent av Sveriges totala export.

Sida 18(40) Tabell 4.6. Sveriges export till EU och den inre marknaden 2012 Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 2011 Tyskland 114,6 9,8-4 Storbritannien 90,1 7,7 6 Danmark 74,6 6,4 0 Finland 74,5 6,4 1 Nederländerna 61,3 5,2 3 Belgien 55,4 4,7 2 Frankrike 53,4 4,6-4 Polen 30,3 2,6-4 Italien 26,2 2,2-13 Spanien 18,4 1,6-16 Estland 10,5 0,9-3 Österrike 10,0 0,9-9 Tjeckien 7,9 0,7-5 Ungern 5,5 0,5-6 Irland 5,2 0,4-5 Portugal 4,9 0,4-15 Litauen 4,8 0,4-12 Lettland 3,6 0,3-4 Grekland 2,3 0,2-29 Slovakien 1,9 0,2-23 Rumänien 1,9 0,2-16 Bulgarien 1,0 0,1-9 Slovenien 0,9 0,1-16 Luxemburg 0,7 0,1-28 Malta 0,5 0,0 103 Cypern 0,3 0,0-38 Ospec i EU 4,8 0,4-1 EU totalt 665,2 56,9-2 Norge 120,5 10,3 5 Island 1,7 0,1 3 Norden 271,2 23,2 2 Liechtenstein 0,0 0,0 2 Inre marknaden 787,3 67,3-1 Övriga länder 381,9 32,7-8 Totalt 1 169,3 100,0-4

4.2.2 Import Sida 19(40) Svensk import från EU svarade 2012 för 68 procent, eller 746 miljarder kronor, av den totala importen på 1 101 miljarder kronor. Tyskland, Danmark, Nederländerna och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. 2012 år utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 57 procent av importen från EU. Hela 77 procent av Sveriges import härrörde från den inre marknaden. Diagram 4.11 30 Svensk import från EU(27) Andelar av total införsel från EU 2011 2012 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 Diagram 4.12 250 Svensk import från EU(27) Värde för resp avsändningsland 2011 2012 200 Mdr SEK 150 100 50 0

Sida 20(40) Av Sveriges fem största leverantörsländer inom EU minskade importen med 9,2 och 8,8 procent från Tyskland respektive Finland och från Danmark med 0,8 procent. Importen ökade från Nederländerna och Storbritannien med 2,1 respektive 5,9 procent. Tabell 4.7. Sveriges import från EU och den inre marknaden 2012 Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 2011 Tyskland 190,6 17,3-9 Danmark 93,2 8,5-1 Nederländerna 72,3 6,6 2 Storbritannien 72,2 6,6 6 Finland 55,9 5,1-9 Frankrike 45,8 4,2-12 Belgien 41,1 3,7-8 Polen 31,5 2,9-3 Italien 31,5 2,9-6 Irland 18,9 1,7-6 Estland 15,4 1,4-23 Spanien 13,7 1,2-8 Tjeckien 13,5 1,2-6 Österrike 11,7 1,1-11 Slovakien 7,6 0,7-5 Ungern 7,0 0,6-2 Litauen 6,6 0,6 2 Lettland 4,8 0,4-7 Portugal 4,2 0,4 1 Rumänien 3,0 0,3 17 Luxemburg 2,4 0,2-2 Slovenien 1,4 0,1-14 Grekland 1,3 0,1-10 Bulgarien 0,7 0,1-16 Cypern 0,2 0,0-20 Malta 0,1 0,0 2 EU totalt 746,4 67,8-5 Norge 100,7 9,1 3 Island 0,2 0,0-8 Norden 249,9 22,7-1 Liechtenstein 0,1 0,0 1 Inre marknaden 847,3 77,0-4 Övriga länder 253,7 23,0-3 Totalt 1 101,0 100,0-4

4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sida 21(40) Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för 43 procent av det totala exportvärdet och 32 procent av värdet av den totala importen 5 under 2012. 4.3.1 Svensk export Diagram 4.13 Regional fördelning av svensk export Andel av total export 2012 EU(27) 57% Oceanien m fl 2% Asien 12% Amerika 10% Övriga Europa 16% Afrika 3% Tabell 4.8. Svensk exportutveckling till Europa utanför EU Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring 2011 2012 2011 (%) 2012 Övriga Europa 181,7 182,7 15,0 15,6 1 varav: Gibraltar 1,7 2,8 0,1 0,2 68 Island 1,6 1,7 0,1 0,1 3 Kroatien 1,1 1,3 0,1 0,1 27 Norge 114,9 120,5 9,5 10,3 5 Ryssland 27,6 23,7 2,3 2,0-14 Schweiz 11,8 13,8 1,0 1,2 17 Turkiet 16,5 13,4 1,4 1,1-19 Ukraina 3,6 2,9 0,3 0,2-18 Exporten till Övriga Europa (dvs. Europa utanför EU(27)) stod för 16 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 10 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland, Schweiz och Turkiet med mellan en till två procent vardera. Mel- 5 Import efter avsändningsland.

Diagram 4.14 Sida 22(40) lan 2011 och 2012 ökade exporten till Norge och Island med 4,9 respektive 2,7 procent. Ännu mer ökade exporten till Gibraltar, Kroatien och Schweiz, med hela 68, 27 respektive 17 procent. Exporten till Ryssland, Turkiet och Ukraina minskade med 14, 19 respektive 18 procent. Från den ryska ekonomiska krisen 1999 fram till 2008 ökade Sveriges export till Ryssland med 600 procent. Under den globala ekonomiska krisen 2008-2009 föll exporten kraftigt. Trots en stark ökningstakt nådde exportvärdet för 2011 inte upp till 2008 års värde. 2012 minskade exporten till Ryssland igen, med 14 procent jämfört med 2011. De varugrupper för vilka exporten till Ryssland minskat mest är telekommunikationsutrustning och personbilar. 6 70 Sveriges handel med Ryssland 2001-2012 Export Import 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sveriges export till hela Amerika minskade med 5,7 miljarder kronor 2011 och 2012. USA är Amerikas absolut största mottagare av svensk export. 2012 utgjorde USA Sveriges fjärde största exportmarknad, samma position som föregående år. Sveriges export till USA minskade under perioden med 2,4 procent eller 1,8 miljarder kronor. Så sent som 2005 utgjorde USA Sveriges största exportmarknad men under perioden 2005 till 2012 minskade USA:s exportandel från 11 till 6,4 procent. Brasilien och Kanada, våra näst största och tredje största amerikanska exportmarknader, utgör 1,0 respektive 0,8 procent av svensk export. Exporten minskade med 12 procent till Brasilien och ökade med 0,6 procent till Kanada. Exporten till Nordamerika minskade under året med 2,3 procent och till Central- och Sydamerika med 11 procent. 6 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad: www.kommers.se/statistikblad.

Sida 23(40) Tabell 4.9. Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring 2011 2012 2011 (%) 2012 Nordamerika 87,6 85,6 7,2 7,3-2 varav: Kanada 9,6 9,7 0,8 0,8 1 USA 76,8 75,0 6,3 6,4-2 Central- och Sydamerika 34,2 30,5 2,8 2,6-11 varav: Argentina 1,8 1,7 0,1 0,1-1 Brasilien 13,4 11,8 1,1 1,0-12 Chile 3,0 3,2 0,2 0,3 9 Colombia 1,8 1,1 0,2 0,1-40 Mexiko 5,8 6,3 0,5 0,5 10 Peru 2,3 1,9 0,2 0,2-17 Venezuela 0,8 1,0 0,1 0,1 35 Totalt 121,8 116,1 10,0 9,9-5 Diagram 4.15 120 Sveriges handel med USA 2001-2012 Export Import 100 80 Mdr SEK 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Sida 24(40) Diagram 4.16 180 Sveriges handel med Asien 2001-2012 Export Import 160 140 120 Mdr SEK 100 80 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Tabell 4.10. Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring 2011 2012 2011 (%) 2012 När- och Mellanöstern 34,6 30,0 2,9 2,6-13 varav: Förenade Arabemiraten 4,9 5,3 0,4 0,5 10 Iran 6,7 1,0 0,6 0,1-85 Israel 3,1 3,3 0,3 0,3 7 Saudiarabien 12,0 11,8 1,0 1,0-1 Övriga Asien 120,2 111,5 9,9 9,5-7 varav: Hongkong 4,2 4,9 0,3 0,4 17 Indien 13,5 11,3 1,1 1,0-16 Indonesien 5,2 4,7 0,4 0,4-9 Japan 15,2 17,1 1,3 1,5 12 Kina 39,9 37,8 3,3 3,2-5 Singapore 8,4 8,6 0,7 0,7 3 Sydkorea 9,0 8,3 0,7 0,7-8 Thailand 8,8 5,5 0,7 0,5-37 Totalt 154,8 141,6 12,8 12,1-9 De största asiatiska mottagarländerna för svensk export 2012 var Kina, Japan, Saudiarabien och Indien, i nämnd ordning. Kina ensamt tog emot svensk export

Sida 25(40) till ett värde av 38 miljarder kronor eller 27 procent av den totala exporten till Asien. 2012 minskade exporten till Asien med 8,6 procent. 4.3.2 Svensk import Diagram 4.17 Regional fördelning av svensk import Andel av total import 2012 EU(27) 68% Oceanien m fl 0% Asien 10% Amerika 5% Afrika 1% Övriga Europa 16% Övriga Europa, utanför EU, svarade 2012 för 16 procent av Sveriges import. Värdet på importen från övriga Europa minskade mellan 2011 och 2012. Norge var största leverantör med ett importvärde på 9,1 procent av den totala importen. Importen från Ryssland minskade med 8,1 och importen från Norge ökade med 3,4. Tabell 4.11. Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 2011 2012 2011 2012 ändring (%) 2011 2012 Övriga Europa 182,8 179,8 15,9 16,3-2 178,4 176,4 varav Norge 97,4 100,7 8,5 9,1 3 91,9 95,3 Ryssland 63,1 58,0 5,5 5,3-8 64,8 61,7 Schweiz 9,3 9,9 0,8 0,9 7 8,8 8,4 Turkiet 8,7 8,9 0,8 0,8 2 8,8 8,9 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

Sida 26(40) Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge och Ryssland. Medan råolja 2012 stod för 30 procent av Sveriges totala import från Norge utgjorde den hela 76 procent av importen från Ryssland. Tillsammans stod Norge och Ryssland för två tredjedelar av Sveriges totala råoljeimport under 2012. 7 Tabell 4.12. Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 2011 2012 2011 2012 ändring (%) 2011 2012 Nordamerika 38,1 38,8 3,3 3,5 2 38,4 39,6 varav Kanada 3,1 3,1 0,3 0,3 2 3,2 3,3 USA 35,0 35,7 3,1 3,2 2 35,1 36,3 Central- och Sydamerika 16,0 14,0 1,4 1,3-12 16,6 14,6 varav Argentina 0,5 0,6 0,0 0,1 18 0,5 0,6 Brasilien 4,7 4,1 0,4 0,4-13 4,9 4,2 Chile 2,1 1,3 0,2 0,1-35 2,1 1,3 Mexiko 0,7 0,5 0,1 0,0-26 1,1 0,9 Peru 2,2 1,6 0,2 0,1-30 2,2 1,6 Venezuela 3,8 3,7 0,3 0,3-1 3,8 3,7 Totalt 54,1 52,8 4,7 4,8-2 54,9 54,2 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det enda med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. 2012 ökade importen från USA med 1,7 procent. USA utgjorde under perioden Sveriges elfte största leverantörsland, samma position som 2011. Importvärdet från Asien minskade med 2,6 procent mellan 2011 och 2012. Medan importen ökade från Kina och Sydkorea, med 0,8 respektive 13 procent minskade importen från Indien och Japan med 22 respektive 13 procent. Från både Hongkong och Taiwan minskade importen med 6,5 procent. Hongkong fungerar även som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige, vilket syns vid en värdejämförelse mellan avsändningsland och ursprungsland. Det kan även vara värt att notera att medan den totala importen från Sydkorea ökat med 13 procent under 2012 har importen med Sydkorea som ursprungsland minskat med 18 procent. 7 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, www.kommers.se/statistikblad

Sida 27(40) Tabell 4.13. Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 2011 2012 2011 2012 ändring (%) 2011 2012 När- och Mellanöstern 3,0 3,5 0,3 0,3 15 3,1 3,4 Varav Irak 0,1 0,5 0,0 0,0 559 0,1 0,5 Israel 1,0 1,0 0,1 0,1 1 1,0 1,0 Saudiarabien 1,0 0,8 0,1 0,1-21 0,9 0,8 Övriga Asien 107,1 103,7 9,3 9,4-3 117,0 112,4 varav Hongkong 8,6 8,1 0,8 0,7-6 3,2 3,1 Indien 6,5 5,1 0,6 0,5-22 6,7 5,2 Japan 14,6 12,7 1,3 1,2-13 17,1 15,0 Kina 44,4 44,8 3,9 4,1 1 53,9 54,4 Sydkorea 8,4 9,4 0,7 0,9 13 8,3 6,8 Taiwan 5,6 5,3 0,5 0,5-6 8,0 7,1 Totalt 110,1 107,2 9,6 9,7-3 120,1 115,8 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 5 Tjänstehandeln 8 Helåret 2012 ökade överskottet i den svenska tjänstehandeln med hela 13 procent jämfört med 2011. Både export och import av tjänster ökade, tjänsteexporten med 6,9 procent och tjänsteimporten med 4,5 procent. Medan värdet på tjänsteexporten uppgick till 516 miljarder kronor, var värdet på tjänsteimporten 373 miljarder. Fördelningen mellan olika tjänstekategorier är i stora drag lika för både export och import. Den mest handlade tjänstehandelskategorin är den stora gruppen övriga affärstjänster som bland annat består av finansiella tjänster, arkitekttjänster och merchanting, dvs. försäljningsmarginalen för varor som köps och säljs i utlandet av svenska företag men aldrig passerar svensk gräns. Därefter kommer resor, transporter samt data- och informationstjänster. Den starka ökningen i överskottet för tjänstehandeln under året berodde till stor del på ett minskat underskott i resenettot och en mycket stark ökning i exportnettot för övriga affärstjänster. Underskottet i resenettot 9 krympte med 8,7 miljarder kronor jämfört med 2011 och överskottet för övriga affärstjänster ökade med hela 15 miljarder kronor. Det totala tjänstehandelsnettot ökade under 2012 med 17 miljarder kronor. 8 I statistiken delas tjänstehandeln vanligtvis upp i transporter, resor och övriga tjänster. Gruppen övriga tjänster delas i sin tur upp i kommunikation, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, dataoch informationstjänster, licenser och royalties, övriga affärstjänster, offentliga tjänster samt personliga tjänster, kultur mm. 9 Export av resor, även kallat resevaluta, utgörs av vad personer som besöker Sverige under en kortare tid än ett år spenderar i Sverige. Reseimport utgörs på motsvarande sätt av de utgifter som svenskar som befinner sig mindre än ett år i utlandet har i det besökta landet.

Sida 28(40) Diagram 5.1 Fördelning av svensk tjänsteexport Transporter 15% 2012 Resor 20% Offentliga tj. 1% Personliga tj., kultur m.m. 1% Kommunikation 2% Byggtj. 1% Försäkringar 1% Finansiella tj. 2% Data- och informationstj. 10% Övriga affärstj. 38% Licenser/royalties 9% Diagram 5.1 Fördelning av svensk tjänsteimport 2012 Resor 29% Transporter 15% Offentliga tj. 0% Personliga tj., kultur m.m. 1% Övriga affärstj. 35% Kommunikation 4% Byggtj. 3% Försäkringar 1% Finansiella tj. 1% Data- och informationstj. 7% Licenser/royalties 4%

Tabell 5.1. Sveriges tjänsteexport 2004 2012 Miljarder kr 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Transporter 58,7 64,9 67,4 73,8 82,8 75,9 73,8 73,2 75,7 Resor 41,5 50,7 61,5 73,5 73,8 78,5 79,6 89,4 104,5 Kommunikation 9,1 10,8 11,7 12,0 14,4 14,5 13,2 14,1 12,0 Byggtjänster 5,6 5,0 4,9 6,5 6,8 5,2 6,1 5,8 5,1 Försäkringar 3,6 6,4 6,4 6,3 6,8 6,4 5,8 5,9 5,8 Finansiella tjänster 8,0 11,0 13,0 9,1 9,4 8,5 7,6 9,9 10,1 Data- och informationstjänster 18,6 20,2 26,3 43,9 51,5 54,9 51,9 56,5 54,4 Licenser/royalties 25,2 26,2 29,3 31,9 30,8 35,0 42,1 40,9 45,7 Övriga affärstjänster 101,8 117,2 131,6 158,6 177,0 158,4 172,5 181,0 196,4 Personliga tjänster, kultur m.m. 1,3 1,7 2,0 2,2 3,4 2,8 3,0 3,8 3,7 Offentliga tjänster 2,9 3,1 3,3 3,6 4,0 4,1 3,8 2,6 2,8 Total tjänsteexport 276,3 317,2 357,6 421,5 460,5 444,3 459,3 483,0 516,1 Källa: SCB Tabell 5.2. Sveriges tjänsteimport 2004 2012 Miljarder kr 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Transporter 36,8 42,9 47,8 52,0 59,4 52,4 55,0 52,9 54,9 Resor 73,3 78,7 82,8 91,7 96,7 91,1 95,5 102,6 109,1 Kommunikation 10,3 11,9 12,8 12,8 13,9 15,9 16,1 15,8 14,6 Byggtjänster 4,2 3,9 5,1 6,6 7,3 9,3 8,2 11,9 13,1 Försäkringar 2,4 2,7 2,3 2,5 3,1 3,4 2,9 2,8 2,6 Finansiella tjänster 3,3 6,0 7,4 3,7 3,8 3,7 3,4 3,9 3,7 Data- och informationstjänster 10,3 11,3 16,6 20,4 21,8 21,3 19,2 22,0 25,8 Licenser/royalties 10,3 11,4 12,3 12,1 13,1 14,0 10,2 12,2 15,9 Övriga affärstjänster 87,0 91,6 99,4 114,6 130,7 131,3 125,5 128,8 129,2 Personliga tjänster, kultur m.m. 1,2 1,2 1,1 1,8 2,1 2,6 2,4 2,4 2,4 Offentliga tjänster 1,1 1,0 1,0 0,9 1,3 1,6 1,4 1,4 1,5 Total tjänsteexport 240,2 262,6 288,6 319,2 353,2 346,5 339,7 356,7 372,8 Källa: SCB Tabell 5.3. Sveriges tjänstehandel, netto 2004 2012 Miljarder kr 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Transporter 21,9 22,0 19,6 21,8 23,5 23,4 18,8 20,3 20,8 Resor -31,8-28,0-21,2-18,2-22,9-12,6-15,9-13,2-4,5 Kommunikation -1,2-1,0-1,1-0,9 0,5-1,4-2,9-1,6-2,6 Byggtjänster 1,4 1,1-0,2-0,1-0,6-4,0-2,1-6,1-8,1 Försäkringar 1,2 3,7 4,1 3,8 3,6 3,0 2,9 3,1 3,2 Finansiella tjänster 4,7 5,0 5,6 5,4 5,6 4,9 4,2 6,0 6,4 Data- och informationstjänster 8,3 8,8 9,8 23,5 29,7 33,6 32,8 34,5 28,6 Licenser/royalties 14,9 14,8 17,0 19,7 17,7 21,0 31,9 28,7 29,7 Övriga affärstjänster 14,8 25,6 32,1 44,0 46,3 27,1 47,0 52,2 67,2 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,1 0,5 0,9 0,5 1,3 0,2 0,6 1,3 1,3 Offentliga tjänster 1,8 2,1 2,3 2,6 2,6 2,5 2,4 1,3 1,4 Total tjänsteexport 36,1 54,6 68,9 102,3 107,3 97,7 119,6 126,3 143,3 Källa: SCB Sida 29(40)