arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1
Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet har förändrats under senare år. En helhetsbild med människan i centrum har vuxit fram. Psykisk, social och fysisk miljö vägs in i ett större sammanhang. Den enskilde individens upplevelse av arbetsmiljön tas också tillvara. Utvecklingen har också gått från direkt skyddsarbete till att utveckla arbetsinnehåll och arbetsorganisation. I begreppet det goda arbetet menar vi bl a en bra arbetsorganisation, ett bra arbetsinnehåll och en egen utveckling i arbetet. Arbetet skall också ge möjlighet till variation, social samvaro och kontakt, samarbete och att kunna se sammanhangen mellan enskilda arbetsuppgifter och helheten inom den egna verksamheten och även i kommunen i stort. Arbetsmiljöpolitiken är en del av personalpolitiken, som i sin tur styrs bl a av arbetsmiljölagen AML. Lagens ändamål är 1. Att säkerställa en arbetsmiljö som inte utsätter arbetstagare för ohälsa eller olycksfall och som är tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. 2. Att främja att arbetsgivare och arbetstagare samverkar för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Sammanfattat kan det uttryckas så att Risken för skada och sjukdomar skall elimineras så långt det är möjligt. Arbetsmiljön skall utvecklas så att den bidrar till hög produktivitet och bättre kvalitet. 2
Arbetsmiljölagstiftningen Vi har i princip arbetsmiljölagstiftning sedan 1800-talet, vilken då framförallt gällde barnarbete. 1889 kom en yrkesfarelag, 1912 blev det en arbetarskyddslag, som reviderades 1949. Arbetsmiljölagen kom 1978 och reviderades 1991. Den röda tråden är nu mindre detaljreglering och mer egenkontroll. Arbetsmiljölagen är en s k ramlag, som kompletteras med föreskrifter och allmänna råd. Kollektivavtal kompletterar i bland både lag, allmänna råd och föreskrifter. I anslutning till arbetsmiljölagen har regeringen utfärdat en arbetsmiljöförordning, som ger arbetarskyddsstyrelsen vissa bemyndiganden. Arbetsmiljöavtal Vi har under en följd av år haft ett arbetsmiljöavtal, där frågor om skyddskommitté och företagshälsovård reglerades. Det gamla MILJÖ 81 har upphört att gälla. Det innebär också att de gamla skyddskommittéerna inte finns kvar utan finns nu i en utökad form i samverkansgrupperna. Arbetsmiljöarbete sat t i system Arbetarskyddsstyrelsens föreskrift INTERNKONTROLL anger regler för hur arbetsgivaren skall leva upp till lagstiftningen. I den handledning som kommunledningsförvaltningen har beställt av Konsult & Service om internkontroll har internkontrollens huvudpunkter angetts. Dessa är 1. Arbetsmiljöpolicy och mål för arbetsmiljöarbetet. 2. Återkommande kartläggning av arbetsmiljön. 3. Handlingsplan för arbetsmiljöåtgärder vägen till målet. 4. Stödfunktioner och fungerande rutiner för det löpande arbetsmiljöarbetet. 5. Uppföljning I vårt Samverkansavtal finns en överenskommelse om att samverkansgruppen också är skyddskommitté. Samverkansgruppen skyddskommittén 3
har en viktig uppgift att vara övervakande, policyskapande och pådrivande i arbetet med arbetsmiljön. Den centrala samverkansgruppen har också till uppgift att ägna arbetsmiljöfrågorna ett stort intresse. Organisation oc h samverkan Arbetsmiljöfrågorna skall behandlas i den del av organisationen där ansvar och befogenhet finns. Arbetsgivaren är från ansvarssynpunkt m a o den som både har ansvar och befogenhet att ingripa för att förebygga ohälsa eller olycksfall. Detta innebär t ex att chefen för en resultatenhet bör göra klart för sig vilka befogenheter och ansvar som är delegerat från förvaltningsledningen. Lagstiftningen syftar bl a till att tydliggöra arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön, varvid det ena är ett skyddsansvar och det andra ett straffansvar. Det finns alltid ett lägsta ansvar, som flyttar uppåt, oftats på grund av otydlighet i den s k delegationen. Internkontrollen, som är det samlade namnet på det system som gäller för arbetsmiljöarbetet, skall skapa möjligheter för att förbättra arbetsmiljöarbetet och tydliggöra ansvaret. Det går inte att lägga över ansvaret på samverkansgruppen eller dess funktion som skyddskommitté. Är arbetsmiljöarbetsuppgifterna mycket otydligt delegerade vad gäller ansvar och befogenheter, kan kommunledningen bli den som får straffansvar. Det bör påpekas att den enskilde arbetstagaren också har ett ansvar för att aktivt medverka i arbetsmiljöarbetet. Yrkesinspektionen har den s k systemtillsynen över internkontrollen. Arbetsmiljöpolitiken och må l i kommunen Arbetsgivaren, dvs i det här fallet Östersunds kommun, skall formulera övergripande mål för arbetsmiljön. Kommunstyrelsen anger riktlinjer policy medan de detaljerade målen formuleras av ansvariga i linjearbetet. Givetvis är det före kommunstyrelsens beslut en fråga om att samverka i det policyskapande arbetet. Det skulle vara önskvärt att i en arbetsmiljöpolicy beskriva hur de olika arbetsmiljöerna ser ut i dag. Detta skulle emellertid bli en omfattande katalog. Kartläggning av arbetsmiljön är en fråga för förvaltningen/enheten. I detta arbete är företagshälsovården en resurs. Den övergripande policyn bör naturligtvis vara så konkret som möjligt, men en strävan i vår organisation är att det konkreta arbetet/ansvaret för verksamhet, ekonomi och personal 4
skall ligga långt ute i linjen. I pärmen Internkontroll av arbetsmiljön finns underlag för ett detaljerat arbete med internkontrollen, d v s arbetsmiljöarbetsuppgifter. 5
Arbetsmiljöpolicy Östersunds kommun har följande policy och mål för sin arbetsmiljö. På följande sidor redovisas kommunens arbetsmiljöpolicy, som skall beslutas av kommunstyrelsen. Arbetsgivaransvar 1. Östersunds kommun skall skapa så goda och säkra arbetsplatser så det är möjligt undvika att någon skadas eller får sin hälsa förstörd av arbetet. 2. Den eller de arbetstagare som drabbas av olycksfall eller ohälsa av arbetet skall få den hjälp och stöd, som rimligen kan krävas för att kunna återgå/ stanna/omplaceras i arbete. 3. Arbetsplatserna skall utformas så att varje arbetstagare har en god kvalité i de fysiska, psykiska och sociala förhållandena på arbetsplatsen. 4. Stor hänsyn skall tas till att varje arbetstagare får möjlighet att påverka arbetsinnehåll, arbetstakt och arbetets kvalité på den enskilda arbetsplatsen och i de egna arbetsuppgifterna. Stimulans och socialt stöd är också viktiga förutsättningar för den enskilda arbetstagaren. 5. Särskild uppmärksamhet skall ägnas arbetsmiljöer, som är kända för att riskerna för arbetsskador och ohälsa är påtaglig. Förvaltningarna har i uppdrag att till kommunstyrelsen redovisa vilka arbetsmiljöer som är speciellt utsatta för hälsorisker och vilka de dominerande hälsoriskerna är och hur dessa kan åtgärdas. Samverkan 6. Samverkan mellan arbetsgivaren och arbetstagarna i arbetsmiljöarbetet skall ske i de samverkansgrupper som framgår av samvekansavtalet. 7. Arbetsgivaren skall upprätta en handlingsplan för arbetsmiljöåtgärder. Planen upprättas efter kartläggning av befintliga risker och problem. Detta arbete sker i samråd med arbetstagarna genom samverkansgrupperna. Handlingsplanerna skall ange vem som har arbetsmiljöansvaret, vilka åtgärder som skall vidtas, ekonomiska konsekvenser och när åtgärderna skall vara genomförda. Planerna skall årligen lämnas till kommunstyrelsen under februari månad och avse innevarande år. 8. Arbetstagarnas synpunkter och erfarenheter skall tas till vara och varje arbetstagare skall vara delaktig i arbetsmiljöarbetet. Den enskilde arbetstagaren har också ett eget ansvar, vilket bl a inne- 6
bär att följa givna föreskrifter, använda skyddsanordningar och iaktta försiktighet i övrigt. Företagshälsovård 9. Kommunens anställda skall genom sin förvaltning/enhet erbjudas företagshälsovård. Insatserna av företagshälsovården skall bestå av arbetsmiljöundersökningar och andra åtgärder utgående från den enskildes eller gruppens behov. Den bas- eller grundservice som förvaltningen/ enheten köper är kostnadsfri för den anställde. Utveckling 10. Arbetsmiljöpolitiken skall utvärderas vart tredje år, men också under tiden följas upp och revideras där så erfordras. Genom personalekonomisk redovisning dvs redovisning av synsätt och metoder för att visa att personal inte bara är en kostnad utan också en tillgång skall arbetsgivaren kunna ställa diagnos på arbetsmiljön och vidta de åtgärder, som har en positiv inverkan på arbetsplatserna ur arbetsmiljösynpunkt. Arbetsgivare och arbetstagare skall gemensamt verka för att skyddsombud, arbetsledare och representanter i samverkansgrupperna får den utbildning och information som är nödvändig för att arbeta med arbetsmiljöarbetsuppgifter. Beslut 11. Denna arbetsmiljöpolicy har behandlats i Centrala samverkansgruppen och beslutats i kommunstyrelsen den 1 september 1993. 7