Textilarmering, av Karin Lundgren. Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017.

Relevanta dokument
Sammanfattande beskrivning av projektet Förstärkning av konstruktioner med extern förspänning

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Beräkning av sprickbredd. för konstruktioner utsatta för tvångskrafter

Livens inverkan på styvheten

Material, form och kraft, F9

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Hållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov

Att koppla visuell inspektion till respons och bärförmåga hos naturligt korroderade armerade betongkonstruktioner

Dragprov, en demonstration

Material, form och kraft, F4

Belastningsanalys, 5 poäng Fiberarmering - Laminat

MapeWrap C UNI-AX. MapeWrap C UNI-AX HM. Mycket stark kolfiberduk med fibrer i en riktning med hög och mycket hög elasticitetsmodul

Lätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm

Dimensionering för moment Betong

Sammanfattande beskrivning av projektet Reparation och förstärkning av betongkonstruktioner Miljövänlig förstärkning med hjälp av kolfiberkomposit

Rikard Hellgren KTH / WSP. Brottanalys av bergförankrade betongdammar

Förstärkning och reparation av bärande betongkonstruktioner med avancerade, cementbaserade kompositer

HUR SKAPAR VI EN HÅLLBAR SJUKVÅRD MED SMARTA MATERIAL OCH MATERIALFLÖDEN. Göteborg 5 april, Ellenor Lennarth

Vad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB

Trådtöjningsgivare TTG. Zoran Markovski

teknik 40 SEGLING 9-09

Förstärkning av betongplattor, med och utan öppningar

Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression

Sto Scandinavia AB Betongrenovering. Förstärkning av bärande konstruktioner med StoFRP System

America s Cup har varit och. teknik

SVENSK STANDARD SS :2005

Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049

Ackrediteringens omfattning för Vattenfall Research & Development AB, Betongprovning

Belastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning

Produktbeskrivning av FIBERBAR

Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag , kl

Dimensionering i bruksgränstillstånd

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19

Hållfasthetslära. HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål

BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K Betongsliper

Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar

SVENSK STANDARD SS :2005. Betongprovning Hårdnad betong Avflagning vid frysning. Concrete testing Hardened concrete Scaling at freezing


WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl

Material, form och kraft, F11

Spänning och töjning (kap 4) Stång

Komposit mot metall i rymdmiljö KOMET-3. Stockholm, November, 2014

Tentamen i Mekanik II

Dimensionering för tvärkraft Betong

Structural Engineering. Sandwichelement av stål ett robust alternativ till ortotropa brodäck (mm)

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

3M Tejp- och Lim. Produktguide. Bästa fäste. med rätt teknik

LÖSNING

DOKTORAND: WILLIAM BJURELAND HANDLEDARE: FREDRIK JOHANSSON, STEFAN LARSSON, JOHAN SPROSS KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY

Spännbetongkonstruktioner. Dimensionering i brottgränstillståndet

Rättelseblad 1 till Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04

Bromallar Eurocode. Bromall: Omlottskarvning. Innehåll. Minimimått vid omlottskarvning av armeringsstänger samt beräkning av skarvlängd.

Bromall: Kontroll av sprickbredd

Lokalt tryck, förankring för lyft, beständighet

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Stålfiberarmerad betongplatta

)"-'&/ 4,+67"/,"3& )%# HDB 08 BETON G

KONSTRUKTIONSTEKNIK 1

KOHESIVA LAGAR I SKJUVNING EN EXPERIMENTELL METOD MED PLASTICERANDE ADHERENDER

Geoprodukter för dagens infrastruktur. Tryggt val

Modellteknik. pro.form industridesign

Inverkan av balkonginglasning

Program S3.21 SOFTWARE ENGINEERING AB BYGGTEKNISKA PROGRAM GENOMSTANSNING

JOHAN BERNDTSON & ALEXANDER FREDÉN

SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie

SPECIALISTEN PÅ BATTERIFÖRBINDNINGAR OCH KABLAGE

Ackrediteringens omfattning

INNEHÅLLSREGISTER KAP. 8

Bärförmåga för betongkonstruktioner under nedbrytningsprocess. Slutrapport KARIN LUNDGREN

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT

Fiberkompositer med ökad mekanisk och elektrisk prestanda för lindningskopplare

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Innehåll. L Sträckmetall Lagerformat. L Plattvalsad Sträckmetall Lagerformat. Stål 9. L EMC Gångdurk Lagerformat. L Perforerad plåt Lagerformat

Skillnaden mellan olika sätt att understödja en kaross. (Utvärdering av olika koncept för chassin till en kompositcontainer för godstransport på väg.

Analys av lyftarm för Sublift. Stefan Erlandsson Stefan Clementz

MAPELASTIC BRUKSANVISNING. - för säker vattentätning

Effektiv användning av bergförstärkning vid tunnelbyggande genom förbättrade analysmetoder för samverkan mellan berg och sprutbetong

KOMPOSITTRALL KÄRNSUND WOOD LINK KOMPOSITTRALL NATURLIGARE - BÄTTRE - SNYGGARE 2:A GENERATIONENS KOMPOSITTRALL PROFILER OCH DIMENSIONER KOMPOSITTRALL

ULTRATUNN NATURSTEN FÖR VÄGG OCH ANDRA YTOR. Äkta sten men lätt, flexibel och milimetertunn

Betong, normalkraft och moment


LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Betonghandbok - Material PDF ladda ner

Impedans och impedansmätning

Forskningen vid Polymera material och kompositer, Material och tillverkningsteknik, Chalmers. Antal Boldizar

Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner

Lim-, fogmassa & golvbeläggning

2013 > 2016 COLLECTION

Betong för industrigolv:

Textil mekanik och hållfasthetslära. 7,5 högskolepoäng. Ladokkod: 51MH01. TentamensKod: Tentamensdatum: 12 april 2012 Tid:

Inverkan på bärförmågan av slaka bergsförankringar under betongdammar med hänsyn till nedbrytning. Rikard Hellgren

12 öre Vapentyp Plåt 8

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT

Möjligheter med samverkanskonstruktioner. Stålbyggnadsdagen Jan Stenmark

FIBERFÖRSTÄRKNING AV LIMTRÄBALKAR

Förstärkning av massivträelement experimentell studie

Problem Vågrörelselära & Kvantfysik, FK november Givet:

Transkript:

Textilarmering, av Karin Lundgren Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017.

7.6 Textilarmering 7.6.1 Allmänt Textilarmering består av textila nät som kan vara två- eller tredimensionella. Ett enkelt tvådimensionellt nät består av vinkelräta trådar, varp och väft, se Figur 7.6.1. Varje tråd består av många kontinuerliga fibrer (även kallade filament), som vid tillverkningen samlas till en tråd. Ofta används någon form av sizing, det vill säga filamenten hålls samlade med hjälp av någon form av lim. Ibland impregneras hela tråden med till exempel epoxy, för att på så sätt få en mer homogen tråd. Många olika sorters textilarmering finns tillgängliga. Viktiga egenskaper är att textilen är formstabil och har ett tillräckligt öppet nät för att tillåta att betongen penetrerar väl, Brameshuber (2006). För att få en god penetration krävs även att betongen flyter ut väl. Dessutom skall betongen vara kemiskt kompatibel med textilarmeringen därför kan lågalkalisk betong vara att föredra. Textilarmeringens nätstorlek begränsar betongens maximala ballaststorlek. Detta gör att textilarmering används tillsammans med finkornig betong maximal ballaststorlek kan till exempel vara 2-4 mm. Sammantaget kan sägas att det är mycket viktigt att välja textilarmering och betongsort som är lämpliga tillsammans. Figur 7.6:1 Exempel på textilnät, upptill 2D,, nertill 3D. En tråds grovlek anges vanligen av tillverkaren i tex (g/1000m). Tvärsnittsarean för en tråd kan därur beräknas som å = (7.6:1) där λ m är trådens grovlek i tex = g/1000 m och ρ är materialets densitet i kg/m 3. Trådens tvärsnittsarea A tråd erhålls då i mm 2. Vidare kan textilens tvärsnittsarea per längdenhet beräknas som = å där cc är centrumavstånd mellan trådarna i nätet. (7.6:2)

7.6.2 Mekaniskt verkningssätt Textilarmering tillverkas av fibrer av flera olika material: alkaliresistent glas, kol, basalt, aramid, polyvinylalkohol (PVA) med beläggning av polyvinylklorid (PVC). I princip är det samma material som finns omnämnda i avsnitt 7.5, och dess egenskaper finns sammanställda i Tabell 7.5:1. För en jämförelse mellan olika materials egenskaper, både mekaniska och sett ur ett hållbarhetsperspektiv, se Williams Portal et al. (2014). Det är viktigt att notera att det vanligtvis inte går att använda materialets hela draghållfasthet. Det beror framförallt på att filamenten inte hänger samman som en solid enhet, utan kan glida gentemot varandra. Den omgivande finkorniga betongen kan penetrera de yttre filamenten i en tråd, men de inre filamenten, den så kallade kärnan, har inte så god kontakt med betongen (Figur 7.6:2). Inom tråden överförs krafter mellan filamenten via friktion. Vid dimensionering räknas därför dragkapaciteten för textilarmeringen ned med olika koefficienter. Hur stor andel av dragkapaciteten som kan utnyttjas beror bl. a. på hur väl tråden hänger samman och dess vidhäftning till betongen, dessa påverkas i sin tur av sizing, impregnering, olika typer av beläggning (till exempel med epoxi), och vävteknik. Normalt sett är anslutningarna till trådar i tvärgående riktning relativt sett veka, och bidrar inte så mycket till vidhäftning mellan tråd och betong, men däremot påverkar det faktum att en tråd går i vågor över och under tvärliggande trådar, se Figur 7.6:3. Detta kan också innebära att materialet skenbart blir styvare vid ökad belastning, se Figur 7.6:4, beroende på att vågorna i textilen sträcks ut vid ökad belastning. De material som normalt används för textilarmering är spröda, det vill säga de har ingen förmåga till plastisk deformation. Trådarnas maximala kapacitet begränsas av dragbrotthållfastheten, dock kan möjliga initiala defekter i trådarna ge upphov till brott vid varierande spänningsnivåer. På grund av dessa varierande spänningsnivåer, och när brottet sker på grund av begränsad vidhäftning inom trådarna kan ett visst mått av seghet ändå uppnås. Textilarmering är i princip verkningslös i tryck, eftersom den vävda strukturen gör att styvheten i tryck blir låg. Figur 7.6:2. Konceptuell bild av en tråd. Efter Hartig et al. (2008).

Våglängd Amplitud Varp Väft Schematiskt (ej i skala) Anslutning mellan trådar Varp Väft Figur 7.6:3. Textilarmeringsnät, schematiskt baserat på Brameshuber (2006). Spänning Stålarmering Textilarmering av kolfiber Töjning Figur 7.6:4. Idealiserad spänning som funktion av töjning för en textilarmering av kolfiber jämfört med en traditionell stålarmeringsstång. Från Schladitz et al. (2012). 7.6.3 Beständighet Ett starkt argument för användning av textilarmering är att den inte korroderar. Det finns därför inga krav på täckande betongskikt av beständighetsskäl. För att erhålla en god vidhäftning krävs dock ett visst täckskikt, men det kan vara mycket litet, ned till cirka 5 mm. Textilarmering lämpar sig därför mycket väl i tunna konstruktioner, till exempel i fasadelement eller som förstärkning. Det kan dock finnas andra beständighetsproblem, framförallt kopplat till betongens alkaliska miljö. Trots sitt namn är alkaliresistent glas inte helt resistent i starkt alkaliska miljöer, och även för basalt finns motsvarande frågetecken. Man försöker förbättra långtidsegenskaperna dels genom att använda lågalkalisk betong, och dels genom att använda skyddande beläggningar på textilierna. Textilier av kolfibrer sägs vara mycket beständiga i betong, men ännu saknas erfarenheter från långtidsanvändning av sådana.

Litteratur Brameshuber, W. (edt). Report 36: Textile Reinforced Concrete-State-of-the-Art Report of RILEM TC 201-TRC. RILEM publications, 2006(36). Hartig, J., U. Häußler-Combe, och K. Schicktanz. Influence of bond properties on the tensile behaviour of Textile Reinforced Concrete. Cement and Concrete Composites, 2008(30):(10), s. 898-906. Schladitz, F., M. Frenzel, D. Ehlig, och M. Curbach. Bending load capacity of reinforced concrete slabs strengthened with textile reinforced concrete. Engineering Structures, 2012(40):0, s. 317-326. Williams Portal, N., K. Lundgren, H. Wallbaum, och K. Malaga. Sustainable Potential of Textile- Reinforced Concrete. Journal of Materials in Civil Engineering, 2014.