Verksamhetsplan 2009 www.polisen.se/stockholm
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.1 Arbetet med verksamhetsplanen...4 2.2 Myndighetens långsiktiga arbete för minskad brottslighet...4 2.2.1 Poliskontor...5 2.2.2 Länspolismästarens ungdomsråd och polismästarnas ungdomsråd...5 2.2.3 Stödcentrum för unga brottsoffer och utredningscentrum för unga gärningsmän...5 2.2.4 Kontaktpoliser i skolorna...6 2.2.5 Chefssamråd...6 2.2.6 Polisens volontärer...6 2.2.7 Ungdomsvolontärer...6 2.2.8 Mobila poliskontor...6 2.2.9 Kameraprojektet...7 2.2.10 NOVA...7 3 Utgångspunkter och krav för verksamhetsplanen 2009...7 3.1 Verksamhetens mål...7 3.1.1 Nationella mål...7 3.1.2 Myndighetens mål...8 3.2 Beskrivning av lokal problembild...8 3.2.1 Befolkningen i Stockholms län...8 3.2.2 Befolkningsutveckling...8 3.2.3 Brottsutveckling...9 3.2.4 Ungdomar och brott...11 3.2.5 Organiserad brottslighet...11 3.2.6 Gränsöverskridande verksamhet...12 3.2.7 EU-ordförandeskapet 2009...12 4 Planerade strategier och annat utvecklingsarbete...13 4.1 Utvecklingsarbeten inom myndigheten...13 4.1.1 Barncentrum och barnahus...13 4.1.2 Relationsvåld...13 4.1.3 Hatbrott och hedersrelaterad brottslighet...13 4.1.4 Klotter...14 5 Mål och strategier för kärnverksamheten...14 5.1 Brottsförebyggande verksamhet, synlighet...14 5.2 Internationell verksamhet...15 5.3 Gränskontroll och utlänningsverksamhet...16 5.4 Våld i offentlig miljö...17 5.5 Tillgrepp genom inbrott...19 5.6 Redovisade ärenden...21 5.7 Trafiksäkerhet...22 1
5.8 Narkotika...24 5.9 Brott i nära relationer...26 5.10 Grov organiserad och systemhotande brottslighet...29 5.11 Bidragsbrott...31 5.12 Krisberedskap...32 5.13 Ärendebalanser...33 5.14 Kriminalteknik...34 5.15 Service...35 5.16 Brottsoffer...37 5.17 Personsäkerhetsarbete...38 6 Mål och strategier för gemensam verksamhet...40 6.1 Sjukfrånvaro...40 6.2 Kompetensförsörjning...40 6.3 Kommunikation...42 6.4 Verksamhetsskydd...43 6.5 Stödverksamhet...44 6.5.1 IT-utveckling...44 6.5.2 Miljöledningssystem...45 7 Finansiering...46 7.1 Budget...46 7.1.1 Medelstilldelning till polismyndigheterna för 2009...46 7.1.2 Besparingar...46 7.1.3 Polismyndighetens resursfördelningsmodell...46 7.2 Investeringsplan...48 Ordlista...49 2
1 Sammanfattning Under 2009 ska den polisiära synligheten och närvaron öka. Detta är viktigt både ur ett trygghetsskapande och brottsförebyggande perspektiv men även för att förbättra utredningsverksamheten. Det inledande brottsutredande arbetet ska genomföras av yttre personal i direkt anslutning till att brott inträffat. Analyser, för att identifiera tider och platser där synligheten kan antas leda till ökad trygghet och/eller minskad brottslighet ska göras. De nya poliserna som tillförs myndigheten ska främst användas i yttre tjänst. Samverkan med övriga samhället är nödvändig ur ett brottsförebyggande perspektiv. Myndighetens fokus på att förebygga ungdomsbrottslighet och förhindra rekrytering av unga till kriminella nätverk är fortsatt stort. Ungdomsbrottslighet ska förebyggas genom myndighetens långsiktiga satsningar på lokala poliskontor, mobila poliskontor, ungdomsråd, stödcentrum för unga brottsoffer, utredningscentrum för unga gärningsmän, kontaktpoliser i skolorna, chefssamråd och volontärer. Denna verksamhet ska fortsätta utvecklas under 2009. Exempelvis ska användningen av de mobila poliskontoren öka i omfattning, förekomsten av utredningscentrum för unga gärningsmän ska spridas inom myndigheten och chefssamråden ska utvecklas genom att öka samarbetet med bl.a. företrädare för näringslivet. Utredningar av ungdomsbrott ska utvecklas genom bland annat ett förbättrat samarbete med socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer, samt en särskild ungdomsutredarutbildning. Ett allvarligt hot mot samhället utgörs av den grova organiserade brottsligheten. Genom samverkan med andra myndigheter ska möjligheterna att bedriva organiserad och systemhotande brottslighet försvåras. Inriktningen ska vara mot särskilt utpekade personer och organisationer som är viktiga för verksamheten inom den grova organiserade och systemhotande brottsligheten. Nyrekryteringen av ungdomar till kriminella nätverk ska försvåras. Myndighetens fokus på hat- och hedersrelaterad brottslighet fortsätter och hatbrottsjourens arbete permanentas. Sveriges EU-ordförandeskap 2009 kommer att ställa långtgående krav på myndigheten, och omfattande resurser kommer att tas i anspråk. De uppdrag som myndigheten kommer att ansvara för i samband med ordförandeskapet ska präglas av synlighet, säkerhet och professionalism. Myndighetens brottsförebyggande arbete ska bedrivas i enlighet med Polisens underrättelsemodell (PUM) och utredningsverksamheten ska bedrivas enligt Polisens nationella utredningskoncept (PNU). Sjukfrånvaron inom myndigheten ska vara fortsatt låg. Fler kvinnor ska rekryteras till chefstjänster. Särskilt fokus ska vara att öka andelen kvinnor på polisiära chefstjänster. Rikspolisstyrelsen har beslutat att fördela medel till polismyndigheterna endast för det första halvåret 2009. Medelsramen för 2009 kommer att vara mycket snäv. Myndigheten måste därför fortsätta vidta effektiviserings- och besparingsåtgärder. En åtgärdsplan som ska leda till utgiftsminskningar på 70 mnkr 2009 är framtagen. 3
2 Inledning 2.1 Arbetet med verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är ett planeringsdokument för Polismyndigheten i Stockholms län för perioden 2009-2011. I den tydliggörs prioriteringar och mål för perioden. Målen utgår i sin tur från statsmaktens mål och riktlinjer för polisens verksamhet. Vissa mål avser hela planeringsperioden medan andra endast avser 2009. Arbetet med myndighetens verksamhetsplan har bedrivits genom en projektgrupp och en styrgrupp där funktionsansvariga för olika verksamheter deltagit. I styrgruppen har det också ingått en representant från ett polismästardistrikt, Åklagarmyndigheten samt representanter från personalorganisationerna. Polisstyrelsen har medverkat i arbetet med myndighetens prioriteringar. Utifrån prioriteringarna fördelas resurserna på verksamhetsgrenarna. Därefter görs en fördelning på distrikt och avdelningar. Resurstilldelningen speglar den förväntade belastningen och styr produktionen inom respektive verksamhetsgren. 2.2 Myndighetens långsiktiga arbete för minskad brottslighet Myndighetens brottsförebyggande verksamhet utgår från långsiktiga strategier inom olika områden, med fokus på att förebygga ungdomsbrottslighet och förhindra rekrytering av unga till kriminella nätverk. Arbetet genomförs tillsammans med övriga samhället, såväl medborgare som andra myndigheter och organisationer. 4
Tanken är att samla goda krafter i samhället och bra idéer i arbetet med att förebygga ungdomars kriminalitet och förhindra att unga rekryteras till kriminella nätverk. Det civila samhällets närvaro och synlighet i detta arbete är ett viktigt komplement till myndigheternas verksamhet. Myndighetens strategier är en utveckling av arbetssätt som präglas av närhet, helhet och långsiktighet. Myndigheten följer kontinuerligt arbetet med dessa strategier för att ha en god kunskap om hur arbetssätten fungerar och vilka eventuella förändringar som bör ske. 2.2.1 Poliskontor Myndigheten har hittills öppnat 15 lokala poliskontor. Placeringen av lokala poliskontor utgår från en sammanvägd problembild inom olika områden. Syftet är att förstärka närpolisverksamheten i arbetet mot ungdomskriminaliteten och att öka förtroendet för polisen. För att förbättra kontakten med medborgarna i lokalsamhället ska poliserna vid poliskontoren arbeta synligt i de bostadsområden som de verkar i. I de kommuner där poliskontor etableras ställer polisen krav på kommunen att göra satsningar tillsammans med polisen. Det gör att åtgärderna får bättre effekt genom att de kompletterar varandra och bildar en helhet. Under 2009 kommer bl.a. Brottsförebyggande rådet bistå myndigheten med att utvärdera de lokala poliskontoren, volontärverksamheten och chefssamråden m.m. som ett led i att utveckla verksamheten vidare. 2.2.2 Länspolismästarens ungdomsråd och polismästarnas ungdomsråd Ungdomar uppmärksammas särskilt genom länspolismästarens ungdomsråd och genom polismästarnas ungdomsråd. För att motverka kriminalitet och stödja ungdomar har myndigheten skapat forum för direktdialog mellan ungdomar och länspolismästaren/polismästarna. Ungdomsråden består av ungdomar i åldern 13-16 år och de träffas 4-6 gånger per år i syfte att ta tillvara ungdomarnas erfarenheter och idéer för att bättre kunna arbeta polisiärt med att hindra att ungdomar blir kriminella. Länspolismästaren och samtliga polismästare har idag egna ungdomsråd. En utmaning för 2009 är att lyckas nyrekrytera lämpliga ungdomar i åldersgruppen 13-16 år till ungdomsråden. 2.2.3 Stödcentrum för unga brottsoffer och utredningscentrum för unga gärningsmän I samverkan med kommunerna sker, i polisens lokaler, en etablerad verksamhet för att stödja unga brottsoffer. Under 2008 har myndigheten utvidgat satsningen till att omfatta utredningscentrum för unga gärningsmän. De unga gärningsmännen och deras föräldrar ska ges stöd för att bryta en kriminell bana så tidigt som möjligt. På sikt ska satsningen med utredningscentrum för unga gärningsmän etableras i samtliga polismästardistrikt. Inom stödcentrum för unga brottsoffer drivs även en verksamhet som går under namnet Våga vittna. Verksamheten drivs med syftet att öka tryggheten för vittnen, och därigenom öka ungdomars benägenhet att vittna. Avsikten är att starta en dialog med ungdomar om att våga berätta vad man sett och upplevt vid brott samt att öka ungdomarnas medvetenhet om vilken hjälp och vilket stöd man kan få om man ska vittna. 5
2.2.4 Kontaktpoliser i skolorna Polismästardistrikten ska fortsätta utveckla verksamheten med kontaktpoliser i skolorna. Genom kontaktpoliserna vill myndigheten tillsammans med skolledning och socialtjänst skapa gemensamma rutiner för hantering av brott, begångna i skolan eller på väg till och från skolan. Utöver kontaktpolisernas verksamhet ska polismästardistrikten arbeta aktivt med att skapa en nära samverkan med skolorna och de sociala myndigheterna för att på bästa sätt arbeta brottsförebyggande med ungdomar. 2.2.5 Chefssamråd Chefssamråd på distrikts- och avdelningsnivå ska fortsätta att utvecklas med bl.a. samplanering av verksamheter. Samverkanspartners är beslutsfattare inom rättskedjan samt socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård, föreningar och näringsliv m.fl. Samplanering ska leda till gemensamma insatser som innebär ett bättre resursutnyttjande. Samarbetet med bl.a. företrädare för näringslivet ska utvecklas ytterligare under 2009. 2.2.6 Polisens volontärer Polisens volontärverksamhet har övergått från projektform till den ordinarie verksamheten och drivs sedan den 1 januari 2008 i samtliga polismästardistrikt i länet. Volontärernas övergripande mål är att knyta närmare kontakter mellan polisen och lokalsamhället. Volontärernas insatser innebär en förstärkning av det brottsofferrelaterade och brottsförebyggande arbetet. Under projekttiden har ca 450 frivilliga personer engagerat sig för att komplettera polisens ordinarie verksamhet. Beslut om förordningsändring innebär att arbetsområdet nu vidgas till att även omfatta t.ex. brottsofferstödjande verksamhet. Myndigheten ska arbeta för att volontärerna ska bli en del i arbetet inom Våga vittna. Detta arbete ska ske i en nära samverkan med stödcentrum för unga brottsoffer. 2.2.7 Ungdomsvolontärer Västerortspolisen har utvidgat volontärsatsningen och i mars 2008 startade verksamheten med ungdomsvolontärer (Polisens ungdomsvolontärer, PUV). Genom ungdomsvolontärerna (15-17 år) hoppas myndigheten kunna skapa en bättre länk till ungdomar i närområdet. Ungdomsvolontärerna får lära sig lag och rätt, akutsjukvård (ambulanspersonal utbildar) och fakta om narkotika (dess inverkan på kroppen, lagstiftning) m.m. Satsningen på ungdomsvolontärer ska utvidgas till hela länet. 2.2.8 Mobila poliskontor Sedan 2006 har mobila poliskontor funnits på Medborgarplatsen och Stureplan varje fredag- och lördagskväll. Platserna har valts utifrån koncentrationen av brott i områdena och vid dessa tider. Samverkan har skett med bl.a. ordningsvakter och socialtjänsten. Syftet är att öka tryggheten och göra polisen mer tillgänglig för allmänheten. Verksamheten har mottagits mycket positivt av såväl allmänheten som ordningsvakter som är verksamma i områdena. Under 2008 utökades verksamheten till att omfatta även platser utanför city. Exempelvis har Södertälje, Söderort och Roslagens polismästardistrikt använt mobila 6
poliskontor. Under 2009 ska verksamheten med mobila poliskontor fortsätta expandera till områden där polisnärvaron är låg idag. 2.2.9 Kameraprojektet På gator och torg och i våra centrum betyder kameror mycket för människors trygghet och verkar hämmande på exempelvis klotter, skadegörelse, misshandel m.m. Myndigheten ska arbeta för att antalet trygghetskameror ska öka på brottsutsatta platser. En del i detta arbete är det s.k. Kameraprojektet. Kammarrätten i Stockholm godkände i november 2008 att polismyndigheten får kameraövervaka Stureplan och Medborgarplatsen under vissa villkor. Efter överklagande från Justitiekanslern kommer frågan att prövas slutligt av Regeringsrätten. 2.2.10 NOVA De myndighetsgemensamma satsningarna mot den grova, organiserade brottsligheten fortsätter under 2009. Syftet är att lagföra grovt kriminella vaneförbrytare och att förhindra att ungdomar som befinner sig i riskzonen rekryteras till kriminella nätverk. En ny kartläggning avseende unga i riskzonen ska tas fram. 3 Utgångspunkter och krav för verksamhetsplanen 2009 3.1 Verksamhetens mål Det som ligger till grund för verksamhetsplaneringen vid myndigheten är de mål och riktlinjer som riksdag och regering fastställt för polisverksamheten, Rikspolisstyrelsens preciseringar av dessa samt planerade och beslutade nationella strategier. Verksamhetsplaneringen påverkas även av den lokala problembilden och medborgarrepresentanternas prioriteringar. Utöver statsmaktens och medborgarnas krav på myndighetens verksamhet utgör uppföljningen av verksamheten en grund för vilka mål som sätts. Det är viktigt att se vilka resultat som hittills har uppnåtts innan nya mål fastställs. Myndigheten följer månadsvis upp verksamhetsresultaten och förmedlar dessa till polisstyrelsen varje tertial och vid årets utgång. Uppföljningen utgår från en uppföljningsplan. I uppföljningsplanen redovisas när och hur målen ska följas upp. Det framgår också vem som är ansvarig för uppföljningen. Verksamhetsresultaten och en prognos för 2008 redovisas i detta dokument under respektive avsnitt. Myndighetens verksamhetsplan ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Inom ramen för det arbetet sätter myndigheten bl.a. särskilda mål för att hantera våld i nära relationer mot kvinnor och våld i nära relationer mot barn. 3.1.1 Nationella mål De nationella målen kan delas upp i två delar, dels nationella mål generellt, dels nationella mål som riktar sig specifikt till Polismyndigheten i Stockholms län. I båda fallen är målen och målnivåerna beslutade av Rikspolisstyrelsen. 7
3.1.2 Myndighetens mål Myndighetens mål är framtagna utifrån den lokala problembilden och lokala prioriteringar. Polisstyrelsen beslutar om dessa mål. 3.2 Beskrivning av lokal problembild Utifrån de olika bedömningar av brottsutvecklingen som har gjorts inom myndigheten, presenteras här en bild av brotts- och samhällsutvecklingen för 2009-2011. 3.2.1 Befolkningen i Stockholms län Det finns en tydlig segregation i Stockholms län. Segregationen rör både koncentration av olika etniska nationaliteter till vissa områden och socioekonomisk polarisering som förstärker skillnaderna mellan olika områden. I starkt segregerade områden finns en risk att området stigmatiseras och att de boende upplever utanförskap och brist på framtidstro. De socialiseringsprocesser som leder till en stabil förankring i samhället kan försvåras i dessa områden. 1 För polisens del innebär detta vissa svårigheter i arbetet. Det är svårt att skapa förtroendefulla relationer med personer som har svag förankring i samhället och som ofta misstror myndigheter. Det förekommer också starka negativa attityder gentemot polisen vilket kan innebära svårigheter att genomföra även det vardagsnära polisarbetet. I länet finns 180 nationaliteter representerade. Kvaliteten i polisens möte med personer av utländsk härkomst påverkas av att kommunikationen kan behöva ske genom tolk. När tolkmöjlighet saknas vid ingripandetillfället ökar risken för missförstånd och informationsbortfall. Inom utredningsverksamheten, vid förhör osv., medverkar dock tolkar som en naturlig del i de fall ett behov finns. Stockholm förändras över dygnets timmar, veckans dagar och årets månader. Bland det stora antalet tillfälliga besökare finns många som utsätts för brott, begår brott och bevittnar brott. Brottsutredningsarbetet ställs inför särskilda krav när det gäller att etablera och återknyta kontakt med personer som inte hör hemma i regionen. Antalet besökande till Stockholm har ökat kontinuerligt. Antalet gästnätter på länets hotell, vandrarhem och stugbyar uppgick under första halvåret 2008 till 4 miljoner, vilket är en ökning med 9 procent jämfört med motsvarande period i fjol. 2 Samarbetet inom EU och Schengen tillsammans med etablering av flera lågprisbolag inom flygbranschen bidrar till ett ökat flöde av besökare till länet. 3.2.2 Befolkningsutveckling Under 2000-talet har befolkningen i Stockholms län ökat mest i landet, med särskilt kraftiga ökningar 2006 och 2007. Under dessa år uppgick ökningen till 28 000 respektive 31 000 individer, vilket kan jämföras med de tidigare årens ökningar som varierat mellan 10 000 och 17 000 individer. Ökningen har fortsatt och under första halvåret 2008 var den t.o.m. större än motsvarande period 2007. Befolkningsök- 1 Regionplane- och trafikkontoret (2007). Planering för minskad boendesegregation. Rapport 2007:1. 2 Stockholm Visitors Board (2008). Stockholms besöksnäring juni 2008. www. stockholmtown.com 8
ningarna har både berott på en ökad inflyttning och ett ökat födelseöverskott (fler födda än döda). 3 Befolkningsökningar prognostiseras i samtliga av länets 26 kommuner, men särskilt stora ökningar kommer det att vara i Stockholm, Solna, Sundbyberg, Nacka, Värmdö, Huddinge och Södertälje. Stockholms stad, Solna och Sundbyberg är de kommuner i länet som har det största antalet planerade bostäder under kommande år. 4 3.2.3 Brottsutveckling Myndigheten prognosticerar att antalet anmälda brott kommer att öka med 6 procent till ca 364 000 anmälda brott för hela 2008. Det är främst klotter som står för ökningen, även om vi ser ökningar inom flera brottskategorier. Stöldbrott utgör den största brottskategorin med 43 procent av de anmälda brotten. I över tio år har stöldbrotten i länet minskat kontinuerligt. Det är framförallt bilbrott som står för minskningen. Fickstölderna minskar kraftigt för andra året i följd, vilket är glädjande då antalet personer som besöker, turistar och visats i länet har ökat. Det mest integritetskränkande stöldbrottet är inbrott i bostad. Under lång tid har vi sett hur källar- och vindsinbrott har minskat till nivåer som nu utgör mindre än hälften av 1990-talets brottslighet. Villainbrott minskar för tredje året i följd och når inte heller upp till 1990-talsnivåerna. Lägenhetsinbrott ökar däremot för fjärde året i följd och väntas nå en högstanivå i år. Ökningarna sker i hela länet men är antalsmässigt störst i Söderort och Västerort samt procentuellt störst i Nacka. En förändring av brottsmönster 5 tycks ha skett och det finns anledning att tro att lägenhetsinbrotten kommer att fortsätta ligga på en hög nivå under de närmast kommande åren. Polisanmälda våldsbrott har ökat med 5 procent jämfört med 2007. De brott som främst förklarar ökningen är misshandel inomhus, olaga hot samt våld och hot mot tjänsteman. Misshandel har ett nära samband med alkoholkonsumtion. Alkoholen påverkar både risken att utsättas för brott och att själv begå brott. För hela landet har konsumtionen bland yngre personer minskat något bland pojkar, men ökat något bland flickor. 6 Också i Stockholm har årskonsumtionen ökat bland flickorna. När stockholmsungdomarna dricker sker det i regel hemma hos någon 7 vilket leder till en ökning av misshandel inomhus. Bland vuxna personer konstateras att alkoholismen har ökat och allra kraftigast har ökningen varit bland kvinnor. 8 En fortsatt ökning av kvinnors drickande kommer att resultera i ökad utsatthet och egen brottsaktivitet, vilket främst kommer att märkas i misshandel inomhus. Misshandel utom- 3 Regionplane- och trafikkontoret (2007). Befolkningsprognos 2007 för perioden 2007 2016. Rapportserie 2007:6 Statistik om Stockholms län och region. 4 Regionplane- och trafikkontoret (2007). Befolkningsprognos 2007 för perioden 2007 2016. Bilaga B: kommunsammanställningar. Rapportserie 2007:6 Statistik om Stockholms län och region. 5 Fördelningen mellan villa, lägenhet, källar- och vindsförråd. 6 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (2008). Skolelevers drogvanor 2007. Rapport 108. 7 Preventionscentrum Stockholm (2008-08-13). Stockholmsenkäten 2008. www.stockholm.se/forebygg. 8 Dagens Nyheter 080830. Chockökning av antalet alkoholiserade kvinnor. Debattartikel baserad på en rapport från Folkhälsoinstitutet av Sven Andréasson, överläkare vid beroendecentrum Stockholm samt chef för alkohol- och narkotikaavdelningen vid Statens folkhälsoinstitut. 9
hus har en nära koppling till alkoholförtäring i nöjeslivet. Brotten har minskat under 2008 jämfört med 2007, inte på grund av en minskad alkoholkonsumtion utan till följd av medvetna åtgärder mot brotten. Det handlar bland annat om ökad polisiär närvaro på de platser och vid de tider då brott begås. Med fortsatta åtgärder kan brotten minska under kommande år. Det ökade våldet mot tjänsteman kan ses mot denna bakgrund; att polis och ordningsvakter i ökad utsträckning ingriper mot berusade personer i stökiga miljöer kan resultera i ökat våld mot tjänsteman. De olaga hoten kommer att fortsätta öka till följd av lättillgängliga anonyma kommunikationsformer. Rån utgör endast en procent (ca 3 000 brott) av länets samlade brottslighet. Samtidigt är Stockholms län landets råntätaste län och står ensamt för en dryg tredjedel av landets polisanmälda rån. En analys av rånen, framförallt butiksrån och personrån, är också viktig för att ringa in de områden med grövre brottslighet där ungdomar riskerar att lättare hamna i kriminalitet. Rån är överrepresenterade i Söderort, Västerort och Södertörn. 9 Rånen ökar emellertid inte i Söderort, vilket de gör i Västerort, Södertörn och Norrort. De råntäta distrikten kännetecknas av goda spårbundna kommunikationer, flera och stora förortscentra, stora bostadsområden samt en hög segregation. Värdetransportrån inträffar nästan uteslutande i Stockholms län 10 och under 2008 har antalet brott ökat. Brotten är så få att de påverkas av tillfälligheter och individuella omständigheter, som t.ex. om olika personer vistas i länet eller avtjänar straff. Att brotten har ökat trots brottsförebyggande ansträngningar, får tas till intäkt för att brotten under den närmaste tiden inte kommer att minska. Bankrånen har också ökat, vilket följer ett nationellt mönster. Eftersom de två senaste åren har legat på så låga nivåer är det möjligt att 2008 och närmast följande år innebär en återgång till tidigare nivåer. Trots att antalet beslag av narkotika har ökat 11 är gatupriserna stabilt låga. 12 Detta talar för att det finns mycket narkotika i länet. Drogvaneundersökningar pekar på en svag ökning av missbruket. Inget talar för någon minskning av införsel av narkotika, tvärtom finns risk för en ökning av narkotikainförsel och då främst insmuggling av syntetiska droger. Internetförsäljning av syntetiska droger bedöms öka. Ideologiskt motiverad brottslighet utgörs främst av hatbrott. Brottsförebyggande rådet gör bedömningen att det har skett en faktisk ökning av dessa brott. 13 Under den närmaste tvåårsperioden kommer en valrörelse äga rum och det finns anledning att tro att främlingsfientliga eller högerextrema partiers kampanjarbete kan utgöra grogrund för en ökning av hatbrotten. Den autonoma rörelsen förknippas mest med resurskrävande ordningsstörningar i samband med demonstrationer. Det som kan förutses är att reaktioner på ett eller annat sätt kommer att riktas mot Sveriges ordförandeskap i EU 2009, riksdagsvalet 2010 samt klimatfrågorna. Enskilda brottsse- 9 D.v.s. att de har fler rån än man kan förvänta sig utifrån deras andelar av länets brottslighet. 10 Av de 27 brott som anmälts i landet mellan januari juli 2008, hade 24 skett i Stockholms län. 11 Tullverket (2008). Beslagsstatistik för januari juni 2004 2008. www.tullverket.se. 12 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (2008). Drogutvecklingen i Sverige 2007. Rapport 107. 13 Brå (2008). Hatbrott 2007. Rapport 2008:15. 10
rier, som t.ex. skadegörelse mot pälsbutiker, kan blossa upp men de kan inte förutses på lång sikt. 3.2.4 Ungdomar och brott Ungdomsbrottsligheten har en naturlig koppling till befolkningsutvecklingen. Enligt Regionplane- och trafikkontorets prognos ökar antalet 15 19-åringar med en procent (+1 200 personer) mellan 2008 och 2009. Efter 2009 förväntas denna åldersgrupp minska. Åldersgruppen 10 14 år har redan minskat och förväntas fortsätta minska ända till och med 2010, varefter sekelskiftets babyboom står för en ökning. 14 Stockholms stad har genomfört en totalundersökning av skolungdomar i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2. Inom Stockholms stad medverkade drygt 13 000 ungdomar. Utifrån resultaten för Stockholms stad kan konstateras att flickorna i årskurs 9 uppvisar den mest oroande utvecklingen beträffande alkoholkonsumtion, droger, brott och annan utsatthet. Ungdomar skaffar alkohol från kamrater eller kamraters syskon eller köper privatimporterad alkohol. Ungdomars alkoholkonsumtion förutsätter så gott som uteslutande langning. 15 Stockholmsenkäten konstaterar att den fleråriga minskningen av narkotika bland ungdomar har brutits, vilket myndigheten ser som en varningssignal. Eftersom CAN:s undersökning av skolelevers drogvanor inte visar samma tydliga mönster är utvecklingen något svårbedömd, men det finns ändå tendenser till en ökning enligt CAN:s rapporteringssystem om droger. 16 Ungdomsbrottsligheten är svårtolkad men den bild som presenteras av Brottsförebyggande rådet är att ungdomsbrottsligheten har avtagit. 17 Stockholmsenkätens signaler om ökad narkotikaanvändning och alkoholkonsumtion bland flickor pekar på att polisen även fortsättningsvis måste betrakta ungdomarna som en utsatt grupp. Ett brottsmönster som blivit allt påtagligare i brotten mot ungdomar är användningen av Internet och sms. Kränkningar, mobbning och hot förekommer liksom planering av brottslighet. De brott som planeras kan t.ex. avse större slagsmål (som ibland också filmas) samt supportergängens aktiviteter inför matcher. Kränkningar via telefon och Internet leder lätt till en upptrappning där fysiskt våld snabbare uppstår när personerna träffas. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften över Internet (s.k. grooming) är ännu inte fullt kriminaliserat, men ibland förekommer tydlig brottslighet där våldtäkt har föregåtts av att gärningsmannen har sökt sina offer på olika ungdomssidor. De brott som kommer till polisens kännedom förväntas öka. 3.2.5 Organiserad brottslighet Ett mönster för den organiserade brottsligheten är att kriminella personer agerar på den legala marknaden t.ex. genom att äga företag som kan användas för att dölja eller främja brottslig verksamhet. Bygg- och restaurangbranschen har länge utgjort en sådan arena och det finns organiserad kriminell etablering i andra branscher, 14 Regionplane- och trafikkontoret (2007). Befolkningsprognos 2007 för perioden 2007 2016. Rapportserie 2007:6 Statistik om Stockholms län och region. 15 Preventionscentrum Stockholm (2008-08-13). Stockholmsenkäten 2008. www.stockholm.se/forebygg. 16 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (2008). Skolelevers drogvanor 2007. Rapport 108 samt CAN (2008) Tendenser vinterhalvåret 2007 2008. Rapport 111, CANs rapporteringssystem om droger (CRD). 17 Estrada, F. (2008). Utvecklingen av ungdomars brottslighet. BRÅ Apropå 1:2008. 11
t.ex. hantverksbranscher. Det är redan känt att vissa spelsidor på Internet styrs av kriminella. För de som gör affärer med kriminella entreprenörer finns det risk för att normala affärsuppgörelser går över styr och resulterar i indrivning av påhittade skulder. En ökning av medlemmar och supporterklubbar inom den kriminella MCmiljön kan också tala för att den här typen av utpressning ökar. 3.2.6 Gränsöverskridande verksamhet Exemplen på gränsöverskridande nätverk är många, från tillfälligt tillresta som begår stöldbrott till personer som begår brott med liknande tillvägagångssätt i flera länder och vidare till ligor med fast anknytning i landet. Det rör sig företrädesvis om lägenhetsinbrott, fickstölder, hotellstölder och stölder i anslutning till växlingskontor. Människohandel för sexuella ändamål är sedan länge en välkänd brottslighet i länet och under de senaste åren har uppmärksamheten ökat på människohandel även för andra ändamål än sexuella. Öppnade gränser, ökade möjligheter att resa billigt och stora klyftor i levnadsstandard mellan olika länder talar för att denna brottslighet inte kommer att minska. 3.2.7 EU-ordförandeskapet 2009 Sveriges EU-ordförandeskap under 2009 kommer att ställa långtgående krav på myndigheten att kunna genomföra planerade möten på ett säkert sätt samt att ansvara för säkerheten kring till exempel transporter/eskorter av mötesdeltagare, stadsoch regeringschefer och logi/inre bevakning för dessa. Stora resurser kommer att tas i anspråk. Ordförandeskapet ger också stor publicitet och därför kommer ett stort antal representanter för massmedier att följa de beslut som fattas och de frågor som behandlas under denna tid. Myndigheten måste därför kunna svara upp mot detta massmediala intresse. Stockholm omfattas i nuläget av två ministermöten. Flera andra möten kommer att ske i Åre, Jönköping, Växjö och Umeå där Polismyndigheten i Stockholms län förväntas förstärka. De möten som sker i Göteborg och Malmö ska kunna hanteras av respektive myndighet. Utöver detta kommer ett stort (ca 100) antal Regeringskanslimöten att ingå i det officiella kalendariet och vart och ett av dessa möten kräver viss bevakning eller tillsyn. De polisinsatser som myndigheten ska handha under Sveriges EU-ordförandeskap ska präglas av synlighet, säkerhet och professionalism. Planerade EU-möten och andra EU-relaterade arrangemang ska kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt. Eventuella demonstrationer eller andra opinionsyttringar ska kunna genomföras utan större trafik- eller ordningsstörningar. Andra polisiära arbetsuppgifter i samband med EU-ordförandeskapet ska också ges goda förutsättningar att genomföras utan alltför stora och genomgripande störningar i Stockholms gatuliv. Hit hör eskorter, inre och yttre bevakning m.m. De uppdrag som myndigheten kommer att ansvara för under ordförandeskapet kräver stora personalresurser för att försäkra att bevakningsuppdrag och eskorter ska 12
fungera på ett tillfredsställande sätt. Utöver detta har myndigheten att hantera de normalt förekommande fyra stora i förväg kända kommenderingarna (1 maj, 6 juni, 30 november och Salem-demonstrationen) samt andra större händelser i länet under året (fotbollsderbyn, Stockholm Maraton, Pridefestivalen m.m.). Mängden evenemang som kräver omfattande polisiära resurser har ökat kraftigt under senare år. 4 Planerade strategier och annat utvecklingsarbete 4.1 Utvecklingsarbeten inom myndigheten Myndigheten bedriver utvecklingsarbete inom en mängd områden. Vissa beskrivs under avsnitt 2.2, Myndighetens långsiktiga arbete för minskad brottslighet. Ett antal av utvecklingsåtgärderna beskrivs nedan. 4.1.1 Barncentrum och barnahus Barncentrum (barnahus) har startat eller planeras att starta i de flesta av polismästardistrikten. Syftet med dessa centra är att skapa trygghet för barn som misstänks ha blivit utsatta för vålds- eller sexualbrott. Samarbete sker mellan polisen, socialtjänsten, sjukvården, m.fl. Kombinerat med detta sker kompetenshöjande insatser för att säkerställa tillgången på kunnig utredningspersonal inom området. 4.1.2 Relationsvåld Myndigheten bedriver en mängd aktiviteter i syfte att minska relationsvåldet. Relationsvåldscentrum (RVC) är ett samarbetsprojekt mellan nio samverkanspartners med syfte att förbättra samarbetet kring relationsvåld. Pappaverksamhet är ett samarbete mellan polis, kommun, landsting och kriminalvård med syfte att ge stöd till pappor som är i konflikt med barnens mödrar och där barnen far illa. En utveckling av samtalstekniken vid brott i nära relationer med syftet att få de inblandade att delta i utredning och stödåtgärder pågår. Vid brott i nära relation ska en hot- och riskbedömning göras enligt SARA-modellen och nyttjandet av denna ska utvecklas. Patriark är en utveckling av riskbedömningsinstrument och polisiär hantering i samband med hedersrelaterade brott. Ett informationsmaterial har tagits fram av myndigheten om våld i samkönade parrelationer. 4.1.3 Hatbrott och hedersrelaterad brottslighet Mångfaldskompetens, d.v.s. kunskap om rasism, främlingsfientlighet, kultur, religion och HBT-frågor behövs för en bättre förståelse av t.ex. hat- och hedersrelaterad brottslighet. Denna kunskap är av stor betydelse både för det brottsförebyggande arbetet och för utredningsarbetet. Hatbrottsjourens arbete permanentas. Enhetliga rutiner ska tas fram för att hantera dessa brott. All personal i yttre, och utredande, tjänst ska få en djupare kunskap om hat- och hedersrelaterad brottslighet. Dessa ska därför ingå i de flesta av myndighetens utbildningar som riktar sig till kärnverksamheten. En förutsättning för att hat- och hedersrelaterad brottslighet uppmärksammas och följs upp är att polisens förundersökningsledare har en fördjupad kunskap om denna 13
brottslighet. Utbildningar som riktar sig till förundersökningsledare ska inkludera frågor om hat- och hedersrelaterad brottslighet. För att ytterligare öka myndighetens kompetens att förebygga, upptäcka och utreda brott med hat- och/eller hedersmotiv utses en person i varje polismästardistrikt att särskilt ansvara för att denna brottslighet följs upp. Denna funktion kommer att ha ett nära samarbete med hatbrottsjouren och verka för att brottsoffer får ett utökat stöd och att enhetliga rutiner tas fram. 4.1.4 Klotter Myndigheten utvecklar åtgärderna mot klotter bl.a. genom samarbete med olika aktörer, inte minst inom kollektivtrafiken. Polismästardistrikten har utsedda klottersamordnare. DNA-prover och fotografering används som bevissäkring. Utbildning och föreläsningar i klotterkulturen pågår. Polisaspiranter utbildas i samband med introduktionen. En informationsfilm för allmänheten har producerats i samarbete med Stockholms stad och lansering av denna kommer att ske. 5 Mål och strategier för kärnverksamheten 5.1 Brottsförebyggande verksamhet, synlighet MYNDIGHETENS MÅL FÖR 2009: Polismästardistrikt och avdelningar ska vidta åtgärder som bidrar till en ökad synlighet av polispersonal och till en ökad kontakt med allmänheten. Bakgrund Ökad polisiär synlighet och närvaro är en viktig del av Polisens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete, men är också en del av en framgångsrik utredningsverksamhet. De nya poliser som tillförs myndigheten och verksamheten ska i första hand användas i yttre tjänst för att öka den polisiära synligheten. Målet är att hälften av allt polisarbete ska äga rum i yttre tjänst. För att uppnå ett ökat förtroende för Polisen måste myndigheten, utöver den faktiska tryggheten, även ta hänsyn till medborgarnas upplevda trygghet. Då det är fler människor som i sin vardag besväras av ordningsstörningar än som utsätts för brott är det av vikt att polisen, i samverkan med övriga samhället, prioriterar verksamhet som kan skapa trygghet eller en känsla av trygghet. Strategi Planläggningen och utvärderingen av brottsförebyggande åtgärder i samverkan ska ske enligt PUM. Myndigheten ska initiera samverkan och ansvara för att det brottsförebyggande arbetet planeras gemensamt med övriga samhället i en sammanhängande brottsförebyggande process. Utryckningsverksamheten ska styras så att ut- 14
ryckningspatrullerna mellan uppdragen arbetar med planlagda och prioriterade arbetsuppgifter. Polisverksamheten behöver utvecklas så att det brottsutredande arbetet genomförs av yttre personal i direkt anslutning till att brott inträffat. För att nå en långsiktig effekt av ökad synlighet ska analyser göras för att få fram de tider och platser där synligheten kan antas leda till ökad trygghet och/eller minskad brottslighet. Det är av stor vikt att, i möjligaste mån, låta personalen arbeta långsiktigt vid dessa tider och platser för att nå önskad effekt. Fotpatrullering ska planeras och följas upp. Under 2008 har en arbetsgrupp inom myndigheten tagit fram ett antal förslag 18 som syftar till att öka antalet timmar i yttre tjänst 19 och ökad synlighet 20. Vissa av förslagen kommer att genomföras. Två sammanträdesfria veckor är planerade under året, vecka 17 i april och vecka 38 i september. Syftet är att öka medvetenheten om att minska sammanträdestider till förmån för kärnverksamheten. Som indikator på en ökad planlagd polisiär synlighet kommer myndigheten att följa upp ordinarie polisers planerade resurstid som redovisats som brottsförebyggande arbete, självständigt och i samverkan nationellt. Ansvarig Funktionsansvarig för ordning och säkerhet. 5.2 Internationell verksamhet Bakgrund Polisens förutsättningar att bekämpa brottslighet påverkas i allt större omfattning av internationaliseringen. Detta kan bli särskilt märkbart genom den utökning av Schengenområdet som skett under 2007-2008 med borttagandet av gränskontroller som följd. Även den gränsöverskridande brottsligheten kan nyttja den fria rörligheten inom Schengenområdet. Det ställer krav på att myndigheten anpassar förmågan att bekämpa brott så att nivån är hög oavsett om det är fråga om lokal, regional eller internationell brottslighet. Strategi Myndigheten ska öka medarbetarnas kunskaper om gränsöverskridande brottslighet och tydligare införa de internationella aspekterna i planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. 18 Läs vidare rapporten Ökat antal resurstimmar i yttre tjänst (AA-169-80008-2007) 19 Def. yttre tjänst enl. rapport (AA-169-80008-2007) - all verksamhet som bedrivs av poliser utanför polishuset. 20 Def. synlighet enl. rapport (AA-169-80008-2007) - all uniformerad polisverksamhet som bedrivs utanför polishuset. 15
Myndighetens operativa kontakter ska fortsätta utvecklas, främst med länderna runt Östersjön. En ordning för att effektivt utnyttja myndighetens kompetens inom den internationella verksamheten ska utvecklas. Ansvarig Respektive funktionsansvarig inom ramen för sina ansvarsområden. 5.3 Gränskontroll och utlänningsverksamhet Bakgrund Det är viktigt att myndigheten inför rutiner så att inre utlänningskontroller blir en naturlig åtgärd i det vardagliga polisarbetet. Kontrollen syftar dels till att hitta utländska medborgare som vistas eller arbetar i landet utan att ha pass eller erforderliga tillstånd, dels till att efterspana utländska medborgare för vilka det föreligger ett beslut om avvisning eller utvisning som ska verkställas. Myndigheten ska planera för att kunna införa gränskontroll vid inre gräns särskilt med tanke på att det inte kan uteslutas att regeringen beslutar om att tillfälligt införa gränskontroll under det svenska ordförandeskapet i EU hösten 2009. Strategi Arbetet med utvecklingen av en effektiv gränskontroll och utlänningsverksamhet i myndigheten ska fortsätta. De planerade och genomförda insatserna ska vara underrättelsebaserade. Viktiga förutsättningar för arbetet är den rörliga kontrollverksamheten, en nära samverkan med Kustbevakningen och Tullverket i det operativa gränsplaneringsrådet samt en utvecklad samverkan med de nordiska länderna jämte övriga länder runt Östersjön. Myndigheten ska utveckla rutiner som medför att inre utlänningskontroll blir en naturlig del i arbetet i yttre tjänst. Riktlinjer för förstahandsåtgärder i samband med hantering av utlänningsärenden ska därför tas fram. Genomförande av inre utlänningskontroller har fördelats genom åtaganden till polismästardistrikt och avdelningar. För att nå framgång i arbetet med inre utlänningskontroller ska all personal i yttre tjänst utbildas. Det ska även tas fram ett underlag för kontinuerlig vidareutbildning i frågor relaterade till utlänningslagstiftningen. Metoderna för bekämpning av bl.a. människosmuggling ska fortsätta att utvecklas. Utvecklingen ska ske med beaktande av, och i samverkan med, bekämpning av annan liknande brottslighet. Arbetet med att lagföra dessa brott ska fortsätta med oförminskad kraft och inriktas mot identifierade nätverk och nyckelpersoner. Det etablerade samarbetet med Åklagarmyndigheten ska utvecklas vidare. Antalet inkommande ärenden om verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning bedöms öka avsevärt under de närmaste åren. För att hantera detta ökande antal ärenden ska handläggningen utvecklas och effektiviseras. En viktig förutsättning är att det etablerade samarbetet med Migrationsverket utvecklas. 16
Ansvarig Funktionsansvarig för inre utlänningskontroll. 5.4 Våld i offentlig miljö NATIONELLA MÅL FÖR STOCKHOLMS LÄN 2009: Antalet anmälda misshandelsbrott utomhus ska uppgå till högst 11 500 vid utgången av 2009 21. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande Misshandel utomhus 22 ska uppgå till lägst 18 procent vid utgången av 2009. Bakgrund En av Polisens viktigaste uppgifter är att förebygga och beivra den brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. För brottsoffer och anhöriga är våldsbrott ett integritetskränkande brott. När det gäller våld i offentlig miljö har utvecklingen varit negativ under hela 2000-talet. Under 2008 ser myndigheten dock en minskning av antalet anmälda misshandelsbrott utomhus i Stockholms län jämfört med 2007. En stor del av våldet i den offentliga miljön kan hänföras till tider och platser där människor möts i samband med alkohol- och droganvändande. Polisen ska öka lagföringen. Då är det viktigt att de brott som anmäls utreds och redovisas till åklagare där så är möjligt. Utfall 2005 Utfall 2006 Utfall 2007 Prognos 2008 Antalet anmälda misshandelsbrott utomhus Andelen redovisade ärenden till åklagare misshandel utomhus 9 664 10 488 11 171 11 060 17,6% 18,0% 17,4% 18,1% Strategi Brottsförebyggande verksamhet våld i offentlig miljö Polisen ska förebygga brottsligheten genom att inom ramen för PUM bedriva planlagd och kunskapsbaserad verksamhet. Kunskapen ska grunda sig dels i kriminalunderrättelser, dels i de förhållanden som orsakar brott, otrygghet och ordningsstörningar samt i vilka metoder för genomförandet av insatser som kan anses ha effekt utifrån aktuell problembild. Möjligheterna att samverka med andra aktörer ska beaktas. Speciellt viktig är samverkan mellan polis och kommun. Pilotprojekt på nationell nivå ska ligga till grund för hur riktlinjer för samverkan utformas. Dessa riktlinjer ska sedan tillämpas för ett 21 Exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år. 22 Exkl. ärenden där brottsoffret är i åldern 0-6 år. 17
nationellt samarbete mellan landets polismyndigheter och kommuner både på strategisk och på operativ nivå. Samarbetet ska grundas på en gemensamt överenskommen problembild som utgår från brott och brottsmönster. Utöver myndighetens långsiktiga arbete med att minska brottsligheten pågår en rad olika aktiviteter, som t.ex.: Myndigheten har bl.a. ett engagemang i STAD-samarbetet (Stockholm förebygger alkohol och droger). Utbildning för krögare och restaurangpersonal i ansvarsfull alkoholservering sker i hela länet. Detta sker i samverkan mellan kommuner, landstinget, länsstyrelsen och Polisen. Myndighetens tillsynsarbete vid serveringsställen ska ske kontinuerligt och utgå från de metoder som polismyndigheten tagit fram tillsammans med bl.a. Statens folkhälsoinstitut och som beskrivs i "Handbok i tillsyn, metoder för kommun och polis att minska våld och skador i restaurangmiljö". För att bryta utvecklingen av våldet i den offentliga miljön ska vi fortsätta att utveckla samarbetet med ordningsvakter, kommunens alkoholhandläggare och socialtjänst, Åklagarmyndigheten samt andra organisationer och enskilda. Inom ramen för våld i offentlig miljö kommer myndigheten under året fortsätta att särskilt följa personrån och våldtäkter utomhus. Vad gäller överfallsvåldtäkt är det den minst vanliga typen av våldtäkt, men brotten skapar stor otrygghet. De förebyggande åtgärderna för denna brottstyp utgörs av kartläggning av brottsutsatta områden, ökad polisiär närvaro, engagera volontärer, planerad kameraövervakning samt inhämtning och förmedling av kunskap om gärningsmän. Hög kvalitet när det gäller spårsäkring och nära samverkan med Södersjukhusets mottagning för våldtagna kvinnor är av betydelse för utredningsframgång. Utredning av ärenden våld i offentlig miljö För att öka möjligheterna att klara upp anmälda brott ska Polisens nationella utredningskoncept (PNU) vara förankrat och tillämpas fullt ut av all personal inom myndigheten. Cheferna ska fortsätta att driva arbetet framåt och ansvarar för att all berörd personal känner till vad modellen innebär. Det är viktigt att poliser i yttre tjänst både identifierar sig och agerar som brottsutredande poliser med högt ställda krav på långtgående och ändamålsenliga förstahandsåtgärder som ger goda förutsättningar för att brott ska leda till lagföring. Brottsutredningsverksamheten vid polisledda förundersökningar ska ledas av aktiva och renodlade förundersökningsledare, vars främsta uppgift är att kvalitetssäkra verksamheten. De utvecklingsåtgärder som vidtas på området ska öka förutsättningarna att utreda brotten i nära anslutning till händelsen. Det innebär till exempel att fler utredare måste finnas tillgängliga utanför kontorstid, fler planlagda utredningsinsatser måste genomföras och individuppföljningen måste utvecklas. Polisens viktigaste samverkanspartner i brottsutredningsverksamheten är Åklagarmyndigheten. Samverkan med åklagare ska intensifieras på såväl operativ som på strategisk nivå. 18
Myndighetens samordningsfunktioner ska fortsätta utvecklas både inom och mellan polismästardistrikten och avdelningarna. Antalet personuppklarade brott inom kategorin våld i offentlig miljö kan öka genom förhör av god kvalitet med målsägande, misstänkt, vittnen och andra i nära anslutning till händelsen samt ett ökat användande av rättsintyg. Den inventering av framgångsfaktorer som gjorts av Brottsförebyggande rådet angående gatuvåld ska användas. Att brottsoffer får ett bra bemötande och möjlighet till stöd och hjälp bidrar i väsentlig del till att öka andelen redovisade ärenden genom att brottsoffren kan lämna betydelsefull information till Polisen i det egna ärendet. Ansvarig Funktionsansvarig för brottsförebyggande verksamhet avseende anmälda misshandelsbrott utomhus. Funktionsansvarig för kriminalpolisverksamheten avseende redovisade ärenden misshandelsbrott utomhus. 5.5 Tillgrepp genom inbrott NATIONELLT MÅL FÖR STOCKHOLMS LÄN 2009: Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande Tillgrepp genom inbrott ska uppgå till lägst 2,7 procent vid utgången av 2009. MYNDIGHETENS MÅL FÖR 2009: Antalet inbrottsstölder i permanentbostad 23 ska minska. Bakgrund Tillgreppsbrotten står för en betydande del av den samlade brottsligheten. Brottstypen är integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanlig. Myndigheten har uppmärksammat ett ökat antal anmälda inbrottsstölder i permanentbostad. Lägenhetsinbrotten har ökat under de senaste fyra åren, samtidigt som inbrotten i källare och vind har minskat. Därför kommer myndigheten under året arbeta för att minska antalet inbrottsstölder i permanentbostad. 23 inbrottsstölder i villa/radhus och lägenhet inkl. försök. 19
Utfall 2005 Utfall 2006 Utfall 2007 Prognos 2008 Antalet anmälda inbrottsstölder i permanentbostad Andelen redovisade ärenden till åklagare tillgrepp genom inbrott 4 302 3 875 4 526 4 780 2,5% 2,7% 2,5% 2,8% Strategi Brottsförebyggande verksamhet tillgrepp genom inbrott För att vidareutveckla polisens arbete med grannsamverkan är det av stor vikt att myndigheten utökar samverkan gällande flerbostadshus. Detta kan ske genom ett aktivt arbete med fastighetsägare, hyresgästföreningar eller bostadsrättsföreningar. Myndighetens arbete med brottsförebyggande åtgärder i boendemiljön (Bo Tryggt 05) ska fortsätta genom samverkan med kommunala fastighetsbolag och övriga fastighetsägare. De poliser som är ansvariga för grannsamverkan bör ha ett nära samarbete med, eller tillhöra, LOKUS-grupperna i distriktet, då dessa grupper har specialistkompetens inom området och redan har uppgiften att besöka de medborgare som drabbas av inbrott i bostad. Myndigheten bör också arbeta brottsförebyggande med en gärningsmannainriktad strategi, då ett stort antal av inbrotten sker av en relativt begränsad krets av gärningsmän. Genom kriminalunderrättelsetjänsten bör information tas fram om aktuella personer. Denna information ska sedan spridas till såväl utredare som personal i yttre tjänst. För att försvåra för vaneförbrytarna ska myndigheten i samarbete med Åklagarmyndigheten fortsätta utveckla sin samordning. Arbetet mot häleri/hälericentraler bör utvecklas som en naturlig del i godsspaningsarbetet för att försvåra försäljningen av stöldgods. Utredning av ärenden tillgrepp genom inbrott För att öka möjligheterna att klara upp brott ska PNU vara förankrat och tillämpas fullt ut av all personal inom myndigheten. Liksom vid arbetet mot våld i offentlig miljö har cheferna här ansvaret för att fortsätta att driva arbetet med PNU framåt och ansvarar för att all berörd personal känner till vad modellen innebär. På samma sätt som vid arbetet mot våld i offentlig miljö är det är viktigt att poliser i yttre tjänst både identifierar sig och agerar som brottsutredande poliser med högt ställda krav på långtgående och ändamålsenliga förstahandsåtgärder som ger goda förutsättningar för att brottet ska leda till lagföring. Det är av särskild vikt att poliser i yttre tjänst ökar sin kompetens när det gäller enklare brottsplatsundersökningar. Detta i kombination med lokala brottsplatsundersökare kommer att öka antalet undersökningar vilket får till effekt att antalet personuppklarade brott inom kategorin tillgrepp genom inbrott ökar. 20