Lathund för tipsare Vill du lämna information till media? Läs det här först för att få koll på läget. 1
Först 1.1 Vill du vara anonym? Den journalist eller redaktion du kontaktar är enligt lag skyldig att skydda din identitet. Men du bör vidta åtgärder för att skydda din anonymitet så att du inte avslöjar dig själv. För dem som jobbar i offentlig verksamhet gäller meddelarskydd och arbetsgivaren får inte efterforska vem källan är. Men för personal vid exempelvis skolor och omsorg som drivs privat har skyddet urholkats. Frågan om stärkt meddelarskydd är under beredning. 1.2 Är det mycket känslig information? Information om enskilda personer eller omfattande uppgifter om företag, organisationer eller myndigheter kan utsätta dig och andra för risker om du som tipsar blir avslöjad. Att läcka företagshemligheter är straffbart och exempelvis information som klassas som hot mot rikets säkerhet bryter mot enligt svensk lag och utgör undantag från meddelarskyddet. 1.3 Vem har tillgång till informationen? Tänk på att om ett fåtal personer har tillgång till den information du vill lämna till media så kommer du automatiskt vara en av de som misstänks för att ha läckt informationen. 1.4 Bygg en hotbild Om du läcker information, vem kan förlora något på det? Vilka kan känna sig hotade av möjligheten att informationen kommer ut? Om du kan räkna ut det, vet du mer om dessas möjligheter att avslöja dig och också hur långt de skulle vara beredda att gå för att hindra dig i förväg eller utgöra en fara i efterskott. 2
1.5 Tänk på dina vanor Din mobil visar var du varit och vilka du samtal du haft. Din dator och mobil visar var du kopplat upp dig, vilka sidor du besökt och många andra spår som du lämnar på nätverken. Surfa inte med din jobbdator, och helst inte med din hemdator heller, till sajter som handlar om att läcka information till media eller till enskilda journalisters kontaktuppgifter. Det gäller även i mobilen. 1.6 Säkra apparaterna Åtgärd nummer ett är att lösenordskydda alla dina apparater. Allra bäst är det om du även krypterar kontaktinformation och viktiga dokument i själva apparaten. Vissa produkter har kryptering inbyggt, du måste bara aktivera funktionen och välja en lösenkod eller ett längre lösenord som inte ska kunna gå att gissa sig till. I annat fall får du installera en app eller ett program som sköter krypteringen. Sök på nätet efter encryption och namnet på din apparat och läs på. 1.7 Radera mera Ta bort din surfhistorik i webbläsare och kasta eventuell e-post och dokument som kan innehålla ledtrådar till att du funderar på att läcka information till media. 1.8 Håll klaffen Prata inte med någon om det som du avser att göra. Ett förfluget ord till fel person kan rasera alla hinder mot efterforskning av din identitet. 3
Sedan 2.1 Aldrig på arbetet Använd aldrig någonsin din jobbdator eller mobil för att kontakta media för att lämna information. Din identitet kan enkelt bli röjd, även om du inte befinner på själva arbetsplatsen 2.2 Avvakta kontakt Tro inte på redaktioner och journalister som via sociala medier och webbplatser ber dig kontakta dem med löftet att du kan vara anonym. Det stämmer helt enkelt inte och du kan lätt bli avslöjad om du kontaktar dem via vanlig e-post, Facebook och Twitter. 2.3 Registrera skräpkonton Använd någon av de populära gratis webbmejltjänsterna, helst efter att du skaffat VPN och Tor, och registrera ett par webbmejlkonton med anonyma e-postadresser. 2.4 Skydda din kommunikation! (Se rutan Lär dig mer! ) Koppla inte upp dig på utan att skydda dig med en VPN-tjänst (Virtuellt Privat Nätverk) som krypterar din kommunikation och döljer din ip-adress. 4
Använd ett skräpkonto när du registrerar din VPN-tjänst, som i de allra flesta fallen är en kommersiell tjänst som kostar några tior i månaden. Sätt igång med Tor som möjliggör anonym surfning till webbplatser och nättjänster. Börja kryptera din e-post. Det är enklare än du tror. 2.5 Gör research Beroende på vilkens sorts information du vill meddela media behöver du kolla upp vilken redaktion och journalist som är bäst lämpade för att förstå och vara intresserade av informationen. 2.6 Prioritera de som krypterar De redaktioner och journalister som visar att de kan ta emot krypterade meddelanden och/eller erbjuder en säker dokumentöverföringstjänst är att föredra före de som inte gör det. 5
2.7 Kopiera information Om du tänker göra kopior på filer, exempelvis till ett usb-minne, tänk på att kontorsnätverk kan ha övervakningssystem som registrerar vilka filer som kopieras till en extern enhet eller mejlas ut från nätverket. Ofta är det en bra metod att ta en bild med en kamera eller en smartphone av dokument eller skärm. Idealt är det om kameran eller mobilen inte enkelt kan spåras till dig. 2.8 Förrädiska filformat Bilder, filer och dokument innehåller osynlig information om vem som skapat dem och ofta även exakt var de skapades. De osynliga koderna kallas meta-information. Sök på remove meta-tag programs, till exempel, på nätet för att finna program som med vars hjälp du kan ta bort meta-informationen från bilder eller dokument som du vill skicka vidare till media. 2.9 Hårdkopior kan spåras Ibland är det ingen dum idé att lämna över riktiga utskrifter och eller kopior på dokument och bilder. Tänk på att skrivare och kopiatorer har minnen som kan avslöja när, var och även vem som gjorde kopiorna. Utskrifter och kopierande bör därför ske på en neutral plats. Om du tänker skicka något med den så kallade snigelposten: tänk på att inte sätta dina fingeravtryck på dokument och kuvert samt att inte posta försändelsen nära där du bor eller arbetar. 6
Slutligen 3.1 Välj kontaktväg I det här läget bör du bestämma dig för vilken metod, eller vilka metoder, som är bäst för dig: kontakt via nätet, på telefon, fysiskt möte eller med den traditionella postgången. 3.2 Skaffa engångsapparater Tänker du ringa en redaktion eller en specifik journalist och vill var anonym så är ett par superbilliga och begagnade mobiler bra att ha ihop med kontantkort. Köp dessa kontant där du inte lätt blir igenkänd. 3.3 Lämna hemma Din vanliga mobil och dator lämnar du hemma eller på jobbet när du ska skicka något till media via internet. De kan avslöja var du befinner dig och när. Detsamma gäller om du tänker träffa en journalist någonstans. 7
3.4 Stäm träff Om du vill träffa en journalist och berätta något så finns det två valmöjligheter: försvinna i mängden eller på en väldigt ödslig plats. Det viktigaste är att du eller journalisten inte enkelt blir igenkända. 3.5 Göm prylarna De hjälpmedel du använder för att kontakta media bör du gömma mycket, mycket väl om du tänker använda dem flera gånger. Helst på en plats som inte är hemma hos dig. Och aldrig, aldrig på ditt jobb. 3.6 Gör och förstör Tänk ut flera sätt att förstöra och göra dig av med bevis på att du läckt information, exempelvis begagnade mobiler, dokument med mera. Släng aldrig produkter, delar eller dokument i dina egna hushållssopor. Viktigt! Lär dig mer. Läs Internetguiden Digitalt självförsvar en introduktion för att lära dig vilka spår du lämnar efter dig på nätverken och hur du kan kommunicera säkrare. Till guiden medföljer även handfasta instruktioner om hur du kommer igång med Tor och krypterad e-post. Är du nyfiken på hur journalister bör jobba med att skydda källor i den digitala domänen kan du även läsa Digitalt källskydd en introduktion. Guiderna finns att läsa eller ladda ned kostnadsfritt på www.iis.se/guider
Datorn Verktygen du behöver VPN http://sv.wikipedia.org/wiki/anonymitetstjänst Tor https://www.torproject.org Tails https://tails.boum.org PGP https://www.mailvelope.com https://www.gnupg.org Mobilen Verktygen du behöver Signal/Textsecure/Redphone https://whispersystems.org Tor for Android https://www.torproject.org
.SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur) vill på olika sätt främja en positiv utveckling av internet i Sverige. En av våra viktigaste målsättningar är att alla ska kunna ta tillvara på nätets möjligheter. Därför publicerar vi lärorika Internetguider inom olika spännande ämnen. Det finns praktiska guider för dig som vill börja blogga, teknikguider för dig som undrar hur mejlen du skickar når fram till rätt mottagare och guider som förklarar vem som egentligen bestämmer på nätet. Du läser dem alla på www.iis.se/guider..se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Box 7399, 103 91 Stockholm Tel 08-452 35 00, Fax 08-452 35 02 Org. nr 802405-0190, www.iis.se 10