Nya perspektiv på lägstalöner

Nya perspektiv på lägstalöner nr 7 2014 årgång 42 Diskussionen om lägstalöner har i huvudsak handlat om de kortsiktiga effekterna på sysselsättningen. Den empiriska forskningen tyder på att dessa är små och negativa. Det finns dock flera aspekter som hittills har varit förbisedda i debatten. Nyare forskning fokuserar i större utsträckning på hur sammansättningen av de anställda påverkas när lägstalönerna höjs. Likaså har många förbisett att de kortsiktiga effekterna och de långsiktiga effekterna inte behöver vara desamma. Många studier har visat att arbetsutbudet påverkas när lägstalönerna höjs, vilket innebär att både arbetslösheten och sysselsättningen kan öka samtidigt. Ytterligare aspekter rör hur lägstalöner påverkar inkomster och produktivitet. Trots en stark sysselsättningsutveckling i Sverige under de senaste åren har arbetslösheten samtidigt ökat och ligger på en historiskt hög nivå. Det blir allt svårare att matcha de arbetslösa och de lediga jobben. Dessutom är arbetslösheten mycket ojämnt fördelad mellan olika grupper. Unga och lågutbildade är överrepresenterade bland de arbetslösa, och dessa grupper har också en betydligt lägre sysselsättningsgrad än andra grupper. Konjunkturinstitutet (2013) varnar för att lönebildningen inte tar dessa gruppers behov i beaktande. Lönespridningen är låg, och de senaste åren har flera fackföreningar drivit på för ännu högre lägstalöner och mer sammanpressade löner. Gottfries (2010) visar att det finns ett lönegolv i Sverige. Detta innebär att personer utan gymnasieutbildning har en medianlön som ligger nära medianlönen för personer med gymnasieutbildning, samtidigt som deras sysselsättningsgrad är betydligt lägre (se figur 1). Ur en arbetsgivares perspektiv är det naturligt att välja den med mest meriter givet samma lön. Samtidigt har Sverige högst lägstalöner inom EU (se figur 2). 1 I denna artikel diskuteras forskningen kring hur förändringar av lägstalönerna påverkar sysselsättning, arbetslöshet, inkomster, fattigdom och produktivitet. Majoriteten av studierna undersöker USA. Den lagstadgade federala lägstalönen i USA är 7,25 dollar, vilket motsvarar en timlön på ungefär 45 kr. 2 I Sverige ligger de flesta avtalade lägstalönerna mer än dubbelt så högt. Naturligtvis spelar nivån på lägstalönerna och andra arbetsmarknadsinstitutioner Susanne Spector (tidigare Ek) disputerade våren 2013 vid Uppsala universitet. Hon är affilierad forskare vid IZA (Institute for the Study of Labor) och är anställd som arbetsmarknadsekonom på Samhällsekonomiska avdelningen vid Svenskt Näringsliv. susanne.spector@ svensktnaringsliv.se 1 Lägstalöner avser oftast lagstadgade lägstalöner. De flesta länder har en lagstadgad miniminivå som är densamma för alla branscher. I Sverige har de flesta kollektivavtal avtalade lägstalöner. I praktiken fungerar de som branschspecifika lägstalöner. För en mer djupgående översikt om lägstalöner i olika länder, se t ex Skedinger (2008). 2 Den höjning som har diskuterats avser en höjning till 10,10 dollar, vilket motsvarar ungefär 65 kr per timme. nya perspektiv på lägstalöner Denna artikel är en omarbetad version av Spector (2014). 35

Figur 1 Lönegolvet medianlön efter olika utbildningsnivå, kronor per månad före skatt, 2012 32 000 30 000 28 000 Eftergymnasial 26 000 24 000 Förgymnasial 22 000 60,0 70,0 80,0 90,0 Sysselsättningsgrad, 25 54 år, procent Anm: Mönstret ser snarlikt ut om man tittar på åldersintervallet 25 64 år. Källa: SCB (specialbeställda data). Gymnasial ekonomiskdebatt Figur 2 Lägstalön i procent av medellön, 2011 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,00 10,0 0,0 Anm: * Beräknat värde av genomsnittlig minimilön i Sverige; ** avser 2012; *** avser 2010. Källa: Svenskt Näringsliv (2013). roll för hur lägstalönerna påverkar exempelvis sysselsättningen. Däremot är det troligt att mänskliga beteenden och beslut är mer lika över länder. Därför fokuserar denna artikel på mekanismer snarare än magnituder. 1. Ett teoretiskt perspektiv Om lägstalönerna är betydligt högre än värdet av vad som kan produceras vill få företag anställa eller behålla sin personal. Om lägstalönerna i stället är 36 susanne spector

Lön mw lägstalön Figur 3 Lägstalöner på en marknad med perfekt konkurrens w nr 7 2014 årgång 42 Källa: Egen illustration. Sysselsättningsminskning Arbetslöshet Sysselsättning för låga kommer de flesta inte att vilja jobba till de lönerna. Med stor sannolikhet kommer då företagen att själva sätta högre löner ingen kommer att ha en så låg lön i detta fall. Hur sysselsättningen påverkas beror alltså både på den initiala nivån på lägstalönerna och på nivån efter höjningen. Från ett teoretiskt perspektiv finns det framför allt två modeller som används för att diskutera hur lägstalöner påverkar sysselsättning och arbetslöshet. 3 I den enklaste modellen förutsätts att företagen verkar på en perfekt konkurrensmarknad. Priset på arbetskraft, lönen w, sätts då så att utbud och efterfrågan möts. Om en lägstalön mw införs sätts priset på en för hög nivå, vilket innebär att fler vill jobba samtidigt som färre företag vill anställa. Sysselsättningen minskar och arbetslösheten ökar (se figur 3). Notera att arbetslösheten ökar mer än vad sysselsättningen minskar. I den andra modellen, med imperfekt konkurrens, har företag möjlighet att påverka lönesättningen. Då kan lönen sättas på en nivå som är lägre än lönen på en perfekt konkurrensmarknad. I sådana fall kan införandet av en lägstalön öka arbetsutbudet och således höja sysselsättningen så länge som den införda lägstalönen ligger under lönen på en perfekt konkurrensmarknad. Om lönen sätts på en högre nivå än denna lön kommer sysselsättningen återigen att minska och arbetslösheten att öka som i figuren ovan. Om lägstalönen ligger på en för låg nivå så finns det således utrymme för ökad sysselsättning genom ett ökat arbetsutbud vid en höjning av lägstalönen. Om lägstalönen däremot ligger på en för hög nivå minskar sysselsättningen om lägstalönen höjs. Den nivå på lägstalönen som innebär att sysselsättningen ökar är med största sannolikhet lägre än lägstalönen i många europeiska länder (Cahuc och Zylberberg 2004). 3 För en mer djupgående genomgång av de olika modellerna, se t ex Cahuc och Zylberberg (2004) eller Giuliano (2013). nya perspektiv på lägstalöner 37

2. Empirisk kontrovers Få ämnen har motiverat så mycket forskning som hur sysselsättningen påverkas av förändringar av lägstalönerna. 4 Neumark och Wascher (2007) konstaterar exempelvis i sin forskningsöversikt att två tredjedelar av 102 studier (varav majoriteten fokuserar på USA) finner en negativ men inte alltid signifikant effekt av höjda lägstalöner på sysselsättningen, medan endast åtta studier ger en konsekvent indikation på positiva effekter. Debatten fortsätter om hur lägstalöner påverkar den samlade sysselsättningen i USA. 5 Det teoretiska ramverket visar att högre lägstalöner kan leda till en högre sysselsättning om lägstalönerna är låga i ursprungsläget. I takt med att lägstalönerna höjs minskar denna möjlighet. Utifrån detta är det extra intressant att studera Sverige, som har bland de högsta lägstalönerna i världen. 6 Skedinger (2006, 2011) är två svenska studier som visar att höjda lägstalöner har en negativ effekt på sysselsättningen eller sannolikheten att bli av med sitt jobb. Skedinger (2006) undersöker de höjda avtalade lägstalönerna inom hotell- och restaurangbranschen i Sverige mellan 1979 1999 och drar slutsatsen att dessa medförde att sysselsättningen i branschen minskade. Skedinger (2011) följer de individer som berördes av höjda lägstalöner i detaljhandeln under perioden 2001 05. De som låg närmast lägstalönen hade lägre chans att ha kvar sitt jobb efter höjningen, medan chansen ökade för dem som låg en bit över lägstalönen. Detta var särskilt tydligt för ungdomar och personer utan särskilda kvalifikationer. Egebark och Kaunitz (2013) visar i stället att när arbetsgivaravgifterna för unga under 26 år sänktes i Sverige ökade sysselsättningen för upp till 10 000 personer under de första två åren. Författarna menar att en viktig förklaring till att reformen inte fick fullt genomslag handlar om att lönekostnaden för unga är för hög i förhållande till deras förväntade produktivitet även efter sänkningen. Detta stöds av att sysselsättningen ökade mest hos unga med kvalificerad yrkesutbildning. ekonomiskdebatt 3. De anställdas sammansättning förändras Vad många dock har bortsett från är att lägstalönerna påverkar vem som får jobb. Även om forskare fortfarande diskuterar hur stor effekten på sysselsättningen är, råder konsensus om att de anställdas sammansättning förändras när lägstalönen höjs. Arbetsgivare ersätter lågproduktiva personer till förmån för personer med högre observerbar produktivitet. Giuliano (2013) är den första studie som på ett övertygande sätt visar vad 4 Se t ex Brown m fl (1982), Card and Krueger (1995), Neumark och Wascher (2008) och Cahuc m fl (2013). 5 Se t ex Neumark och Wascher (2002), Addison m fl (2009), Dube m fl (2010), Addison m fl (2013) samt Neumark m fl (2013). 6 Det finns få studier på svenska förhållanden. Förutom studierna som följer visar också Edin och Holmlund (1994) att de kraftiga ökningarna under 1970-talet minskade efterfrågan på ungdomars arbetskraft. 38 susanne spector

nr 7 2014 årgång 42 som händer inom ett företag. Hon har registerdata över alla anställda i en kedja med över 700 arbetsplatser inom handeln i USA. Genom att använda skillnader mellan olika delstater kan hon bestämma hur sysselsättningen påverkades av höjda lägstalöner år 1996. Den samlade effekten är negativ men inte statistiskt signifikant. Hennes resultat visar dock att sysselsättningen för vuxna alltid minskade, medan ungas sysselsättning ökade i vissa delstater och minskade i andra delstater. När lönespridningen var låg påverkades både unga och vuxna av höjningen av lägstalönen. I detta fall minskade sysselsättningen för båda grupperna. När ungas lön före höjningen i stället var låg jämfört med medellönen ökade sysselsättningen genom att arbetskraftsdeltagandet för framför allt unga från välbärgade områden ökade. Hon finner också ett visst stöd för att mer produktiva unga klev in på arbetsmarknaden samt att unga vuxna kan ha trängts ut av yngre personer. Forslund m fl (2014) bekräftar hennes resultat för Sverige. De visar att fler personer med låga betyg och färre personer med höga betyg skiljs från sina anställningar efter en höjning av lägstalönerna. De studerar också framtida arbetsmarknadsutfall för anställda inom kommuner och landsting och visar att arbetsinkomsterna till och med minskade med två procent året efter höjningarna av lägstalönerna. En tänkbar förklaring är att personer med höga betyg låses inne i jobb av lägre kvalitet (de söker sig inte vidare), medan de med låga betyg får lägre inkomster eftersom de har blivit av med sina jobb. Flera studier bekräftar samma bild. Efter höjningar är det personer med bättre förutsättningar som är kvar. Pereira (2003) visar att sysselsättningen och arbetade timmar för tonåringar i Portugal gick ned efter en höjning av lägstalönerna. Lang och Kahn (1998) bekräftar att lågproduktiva arbetare förlorade utan att de högproduktiva vann någonting. Neumark och Wascher (2004) och Skedinger (2011) visar att de som hade en lön nära lägstalönen fick lägre sysselsättning eller högre sannolikhet att bli av med jobbet efter en höjning av lägstalönen jämfört med personer med något högre lön. 4. Potentiellt större effekter på lång sikt Det har också funnits en tendens i debatten att likställa reformers kortsiktiga och långsiktiga effekter. Den mest använda studien i debatten kring lägstalönerna, Card och Krueger (1994), mäter sysselsättningen bara sju månader efter höjningen, trots att det tar tid för företag att förändra sin personalstyrka. Alla företag står inte och väntar på att nyanställa. De kan inte omedelbart ersätta personal med ny teknik. Men när de väl ska ta beslut om att investera och expandera är kostnaderna avgörande. Två undantag från tendensen att inte beakta det längre tidsperspektivet är Hyslop och Stillman (2007) och Dube m fl (2010). Medan Hyslop och Stillman bekräftar att sysselsättningseffekterna blir större över tid i Nya Zeeland hittar Dube m fl inte det mönstret i USA. nya perspektiv på lägstalöner 39

Neumark och Nizalova (2007) studerar istället hur lägstalöner för tonåringar och unga vuxna påverkar deras arbetsmarknadsutfall senare i livet. Hypotesen är att jobberfarenhet som tonåring har betydelse för etableringen på arbetsmarknaden som vuxen. De använder skillnader i lägstalöner mellan olika amerikanska delstater. Slutsatsen är att de som växte upp i delstater med höga lägstalöner hade lägre lön och lägre sysselsättningsgrad i åldern 25 29 år. De finner en mer negativ effekt för afroamerikanska ungdomar. En svensk studie av Hensvik och Nordström Skans (2013) bekräftar hur viktigt det första jobbet är för inträdet på den svenska arbetsmarknaden. Unga på yrkesprogram hade betydligt större chans att få sitt första varaktiga jobb på samma ställe som de hade sommarjobbat på. Dessutom spelar kontakter roll om kollegorna från det tidigare sommarjobbet hade arbete ökade chansen till ett varaktigt jobb. ekonomiskdebatt 5. De enkla jobbens betydelse De moderna ekonomierna karaktäriseras också allt mer av jobbpolarisering. Detta innebär att det blir högre andel enkla jobb och högre andel högkvalificerade jobb och lägre andel jobb däremellan. Åberg (2013) och Adermon och Gustavsson (2015) bekräftar ett liknande mönster för Sverige, även om tillväxten av de högkvalificerade jobben är störst. En konsekvens av att jobben i mitten försvinner är att konkurrensen om de enkla jobben hårdnar. Lägstalöner påverkar både vem som får jobb och vilka jobb som skapas. Sverige är det land inom EU som har lägst andel jobb utan krav på särskild yrkesutbildning (se figur 4). Den största andelen jobb utan krav på särskild yrkesutbildning finns inom företagstjänster, hotell och restaurang samt handeln. Nästan tre av fyra jobb utan krav på särskild yrkesutbildning innehas i dag av personer med gymnasie- eller universitetsutbildning (SCB olika år). Små löneskillnader gör att högutbildade väljer dessa jobb samtidigt som företag hellre vill ha högutbildad personal om kostnaden är densamma. Matchningsproblem för högutbildade spiller därmed över och försvårar situationen för lågutbildade. LO:s solidariska lönepolitik går ut på att slå ut de enkla jobben för att driva på strukturomvandlingen i ekonomin. LO har själva visat att en förutsättning för detta är att de personer som förlorar jobbet snabbt kan hitta nya, bättre jobb (Andersson och Kainelainen 2004). Acemoglu (2001) visar dock att höjda lägstalöner bara höjer produktiviteten om det finns en icke-optimalt stor andel enkla jobb i ekonomin. I detta fall kan en skatt på de enkla jobben göra det mer kostsamt för företag att skapa enkla jobb och på så vis få fler företag att investera i den högkvalificerade jobben. Gustman och Steinmeier (1988) visar i stället att det skapas fler kvalificerade jobb när dörren till arbetsmarknaden öppnas. En del unga 40 susanne spector

18 16 14 12 Figur 4 Andel jobb utan krav på särskild yrkesutbildning, 2012, procent 10 8 nr 7 2014 årgång 42 6 4 2 0 Källa: Eurostat (2013). behöver arbetslivserfarenhet för att ackumulera humankapital och kunna gå vidare till mer kvalificerade jobb som vuxna. Många arbetslösa utvecklas och går vidare om de bara får chansen att komma in på arbetsmarknaden. Lazear och Shaw (2008) bekräftar att det sker en betydande inlärning på jobbet under det första året. Sammanfattningsvis tyder således forskningen på att även enkla jobb behövs i en modern ekonomi. Jobbpolarisering och en mycket låg andel enkla jobb i Sverige innebär att den solidariska lönepolitiken inte längre är klok politik. 6. Men fördelningspolitiskt då? Att sysselsättningseffekterna har varit omdebatterade har en del tagit som intäkt för att lägstalöner ska användas som ett fördelningspolitiskt verktyg. Om sysselsättningen inte påverkas kan högre lägstalöner vara ett sätt att höja inkomsten för personer med relativt låga löner. Card och Krueger (1995) argumenterar för att höjda lägstalöner minskar andelen working poor men att de inte minskar den totala fattigdomen i samhället. Därför konstaterar de att lägstalöner är ett trubbigt instrument för omfördelning. Eftersom högre lägstalöner riskerar att tränga ut just de personer som man vill hjälpa kan högre lägstalöner skada just dessa personer. Samtidigt försvåras inträdet för de arbetslösa. Even och MacPherson (2004) visar att personer med lägstalön har fem gånger så hög sannolikhet att vara nyinträdda på arbetsmarknaden. Eftersom lägstalönerna påverkar lågutbildades sysselsättningsgrad, och eftersom lågutbildade har svårast att komma nya perspektiv på lägstalöner 41

tillbaka in på arbetsmarknaden, är detta problematiskt ur ett fördelningspolitiskt perspektiv. Det är också väl belagt att arbetslöshet i sig leder till lägre inkomster och lägre framtida jobbchanser. 7 Eriksson och Lagerström (2006) har dessutom visat att svenska arbetsgivare hellre anställer en person som har ett jobb framför en identisk person som är arbetslös. Eriksson och Roth (2014) visar att svenska arbetsgivare dessutom väljer bort personer med längre pågående arbetslöshetsperioder även om personerna i övrigt är identiska. Om lönerörligheten är hög spelar lägstalönerna liten roll för livsinkomsten för de personer som får en lägstalön. Forslund m fl (2012) har visat att de flesta med låga löner snabbt går vidare till högre lönenivåer. I deras studie följs svenska låglönetagare under elva år från 2000. Andelen som är kvar i låglönejobb har nästan halverats efter ett år, och efter elva år är endast 3,6 procent av de som hade låg lön år 2000 fortfarande kvar i låglönejobb. Lönerörligheten är något lägre i offentlig sektor, men författarna konstaterar att lönerörligheten på den svenska arbetsmarknaden är hög. Lönerörligheten är dock mindre för personer med kort utbildning och låga betyg, vilket är samma grupp som löper störst risk att bli av med jobbet vid en höjning. Detta innebär att det är svårt att hjälpa denna grupp via högre lägstalöner eftersom risken är att dessa då blir av med sina jobb. ekonomiskdebatt 7. Vad innebär resultaten? Lägstalöner har betydelse för samhällsekonomin. Lägstalöner kan fylla en funktion om lönenivåerna är låga och arbetstagarna har en svag förhandlingsposition. Med stor sannolikhet finns en optimal nivå på lägstalönerna, som kan variera mellan olika länder. Det är möjligt att lägstalönen är för låg i USA samtidigt som den är för hög i Sverige. Även om forskare är oense om hur sysselsättningen i USA påverkas av höjda lägstalöner är forskningen överens om att lägstalöner påverkar vem som får jobb. Höga lägstalöner försvårar inträdet på arbetsmarknaden samtidigt som de som förlorar jobbet vid en höjning än de personer som har svagast anknytning till arbetsmarknaden. Med tanke på att arbetslöshet i sig minskar möjligheten att hitta ett nytt jobb är detta problematiskt ur ett fördelningspolitiskt perspektiv. Politiker försöker hjälpa till och kompensera för höga lägstalöner genom olika typer av subventioner. Att dessa åtgärder inte är särskilt effektiva har vissa tagit som intäkt för att kostnaderna för att anställa inte spelar någon roll. Men det är svårt att överblicka de olika stöden för företag. I det politiska klimat som finns är det också svårt för företag att ta långsiktiga beslut, när risken för att stöden tas bort i nästa mandatperiod är överhängande. Stöd kan också vara stigmatiserande. En del företag vill inte anställa personer som inte kan få jobb på den reguljära arbetsmarknaden. 7 Det finns en stor litteratur om scarring eller ärreffekter av arbetslöshet se t ex Arulampalam (2001) och Shimer (2008). 42 susanne spector

nr 7 2014 årgång 42 Det är dyrt att subventionera in människor på arbetsmarknaden. Mycket av den kunskap som behövs på arbetsmarknaden finns just på arbetsmarknaden. Forskning tyder på att det kan bli fler högkvalificerade jobb om dörren till arbetsmarknaden öppnas. Jobbpolarisering och en låg andel enkla jobb i Sverige innebär att den solidariska lönepolitiken i sin nuvarande form har spelat ut sin roll. Om lönespridningen ska öka måste lägstalönerna öka i en långsammare takt jämfört med medellönerna framöver. Låglönesatsningar stänger ute svaga grupper från arbetsmarknaden. Lägre trösklar och starkare löneutveckling skulle kunna ge fler chansen samtidigt som den samlade livsinkomsten blir lika stor eller större. Acemoglu, D (2001), Good Jobs versus Bad Jobs, Journal of Labor Economics, vol 19, s 1 22. Addison, J, M Blackburn och C Cotti (2009), Do Minimum Wages Raise Employment? Evidence from the US Retail Sector, Labour Economics, vol 16, s 397 408. Addison, J, M Blackburn och C Cotti (2013), Minimum Wage Increases in a Recessionary Environment, Labour Economics, vol 21, s 30 39. Adermon, A och M Gustavsson (2015), Job Polarizaition and Task-Biased Technological Change: Evidence from Sweden, 1975 2005, Scandinavian Journal of Economics, under utgivning. Andersson, D och A Kainelainen (2004), Högre lägstlöner för högre tillväxt, rapport, Landsorganisationen i Sverige, Stockholm. Arulampalam, W (2001), Is Unemployment Really Scarring? Effects of Unemployment Experience on Wages, Economic Journal, vol 111, s 585 606. Brown, C, C Gilroy och A Kohen (1982), The Effect of the Minimum Wage on Employment and Unemployment, Journal of Economic Literature, vol 20, s 487 528. Cahuc, P, S Carcillo, U Rinne och K Zimmermann (2013), Youth Unemployment in the Old Europe: The Polar Cases of France and Germany, Discussion Paper 7490, IZA, Bonn. Cahuc, P och A Zylberberg (2004), Labor Economics, MIT Press, Cambridge, MA. Card, D och A Krueger (1994), Minimum Wages and Employment: A Case Study of the Fast-Food Industry in New Jersey and Pennsylvania, American Economic Review, vol 84, s 772 793. Card, D och A Krueger (1995), Myth and Measurement: The New Economics of the Minimum Wage, Princeton University Press, Princeton, NJ. Dube, A, W Lester och M Reich (2010), Minimum Wage Effects across State Borders: Estimates Using Contiguous Countries, Review of Economics and Statistics, vol 92, s 945 964. Edin, P-A och B Holmlund (1994), Arbetslösheten och arbetsmarknadens funktionssätt, bilaga 8, 1994 års Långtidsutredning, Fritzes, Stockholm. Egebark, J och N Kaunitz (2013), Do Payroll Tax Cuts Raise Youth Employment?, Working Paper 2013:27, IFAU, Uppsala. Eriksson, S och J Lagerström (2006), Competition between Employed and Unemployed Job Applicants: Swedish Evidence, Scandinavian Journal of Economics, vol 108, s 373 396. Eriksson, S och D-O Rooth (2014), Do Employers Use Unemployment as a Sorting Criterion When Hiring? Evidence from a Field Experiment, American Economic Review, vol 104, s 1014 1039. Eurostat (2013), European Union Labour Force Survey Annual Results 2012, rapport nr 14/2013 (Statistics in Focus), epp. eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/ index.php/labour_market_and_labour_force_statistics. Even, W och M Macpherson (2004), Wage Growth Among Minimum Wage Workers, rapport, Employment Policies Institute, Washington, DC. Forslund, A, L Hensvik, O Nordström Skans och A Westerberg (2012), Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner, rapport 2012:19, IFAU, Uppsala. Forslund, A, L Hensvik, O Nordström Skans, A Westerberg och T Eliasson (2014), Avtalslöner, löner och sysselsättning, rapport 2014:8, IFAU, Uppsala. REFERENSER nya perspektiv på lägstalöner 43

Giuliano, L (2013), Minimum Wage Effects on Employment, Substitution, and the Teenage Labor Supply: Evidence from Personnel Data, Journal of Labor Economics, vol 31, s 155 194. Gottfries, N (2010), Fungerar den svenska lönebildningen?, bilaga 5, i Att skapa arbeten löner, anställningsskydd och konkurrens, Långtidsutredningen 2011, SOU 2010:9, Fritzes, Stockholm. Gustman, A och T Steinmeier (1988), A Model for Analyzing Youth Labor Market Policies, Journal of Labor Economics, vol 6, s 376 396. Hensvik, L och O Nordström Skans (2013), Networks and Youth Labor Market Entry, Working Paper 2013:23, IFAU, Uppsala. Hyslop, D och S Stillman (2007), Youth Minimum Wage Reform and the Labour Market in New Zealand, Labour Economics, vol 12, s 201 230. Konjunkturinstitutet (2013), Lönebildningsrapporten 2013, Konjunkturinstitutet, Stockholm. Lang, K och S Kahn (1998), The Effects of Minimum-Wage Laws on the Distribution of Employment: Theory and Evidence, Journal of Public Economics, vol 69, s 67 82. Lazear, E och K Shaw (2008), Tenure and Output, Labour Economics, vol 15, s 705 724. Neumark, D och O Nizalova (2007), Minimum Wage Effects in the Longer Run, Journal of Human Resources, vol 42, s 435 452. Neumark, D, J Salas och W Wascher (2013), Revisiting the Minimum Wage-Employer Debate: Throwing out the Baby with the Bathwater?, Discussion Paper 7166, IZA, Bonn. Neumark, D och W Wascher (2002), State- Level Estimates of the Minimum Wage Effects: New Evidence and Interpretation from Disequilibrium Methods, Journal of Human Resources, vol 37, s 35 62. Neumark, D och W Wascher (2004), Minimum Wages, Labor Market Institutions, and Youth Employment: A Cross-Country National Analysis, Industrial and Labor Relations Review, vol 57, s 223 248. Neumark, D och W Wascher (2007), Minimum Wages and Employment, Foundations and Trends in Microeconomics, vol 3, s 1 182. Neumark, D och W Wascher (2008), Minimum Wages, MIT Press, Cambridge, MA. Pereira, S (2003), The Impact of Minimum Wages on Youth Employment in Portugal, European Economic Review, vol 47, s 229 244. SCB (olika år), Anställda 16 64 år i riket efter yrke (SSYK3), utbildningsnivå SUN 2000, ålder och kön. År 2001 2012, databas, www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistikdatabasen/variabelvaljare/?px_tableid=ssd_ extern%3ayreg26&rxid=0746449e-1a1d- 4274-b677-9b092ce492e5. Shimer, R (2008), The Probability of Finding a Job, American Economic Review, vol 102, s 1721 1750. Skedinger, P (2006), Minimum Wages and Employment in Swedish Hotels and Restaurants, Labour Economics, vol 13, s 259 290. Skedinger, P (2008), En exkluderande arbetsmarknadsmodell? Den svenska arbetsmarknadens trösklar i ett globalt perspektiv, underlagsrapport 24 till Globaliseringsrådet, Stockholm. Skedinger, P (2011), Effects of Increasing Minimum Wages on Employment and Hours: Evidence from Sweden s Retail Sector, Working Paper 869, IFN, Stockholm. Spector, S (2014), Lägstalöner och lönespridning effekter på samhällsekonomin, rapport i serien Samhällekonomisk analys, Svenskt Näringsliv, Stockholm. Åberg, R (2013), Tjugohundratalets arbetsmarknad fortsatt uppkvalificering eller jobbpolarisering?, Ekonomisk Debatt, årg 41, nr 2, s 6 15. ekonomiskdebatt 44 susanne spector