Effekter av förändrad förmånsrätt Enkätundersökning bland 1601 företag i Västerbottens län under första halvåret 2004 Rapport 2004:193:19:04001a.doc
FÖRORD Denna rapport ingår som en del i Västerbottens Handelskammares arbete med att klarlägga de långsiktiga regionala effekterna kring den externa kapitalförsörjningen för länets näringsliv i stort. Grunden till vårt arbete baseras i huvudsak på de förväntade effekter som kan uppkomma till följd av den förändrade förmånsrättslagen. Ur ett regionalt perspektiv, ser Västerbottens Handelskammare den förändrade lagstiftningen som ett direkt hot mot den framtida utvecklingen av näringslivet i övre norrland. Vår ambition med detta arbete är, att klarlägga de verkliga näringslivseffekterna och därmed förvärva den kunskap som krävs för att kunna föra en nyanserad debatt om vilka motverkande åtgärder som kommer att krävas på, såväl kort, som lång, sikt för att säkerställa en positivt utveckling inom vårt län. Den omvärldsförändring som sker i form av förflyttning av produktionsresurser till länder, med i dagsläget låga personalkostnader kombinerad med mycket snabba tekniska förändringsprocesser, utgör ett mycket allvarligt hot mot många mindre företag i övre norrland, såväl direkt som indirekt. Traditionellt har en stor andel av de verkstadsmekaniska norrlandsföretag verkat i en marknad baserad på underleveranser till internationellt verksamma regional och nationella företag. De globalt verksamma företagen arbetar i dagsläget med världsomspännande underleverantörssystem vilka, för sin konkurrenskraft och utveckling, bl.a. kräver omfattande investeringar i kostnadsrationaliseringar, marknadskompetens, kvalitetssäkring, utökat produktutbud, samverkansåtgärder med andra underleverantörsföretag. Ett av de fundamentala villkoren, för att kvalificera sig som spelare i dessa nya och förändrade produktionssystem, är tillgång till kapital. Inom de världsomspännande underleverantörssystem märks dessutom en klar tendens till att kraven på leverantörskrediter närmar sig fri leveransmånad + 3 månader. En åtstramning av den regionala kapitalförsörjningen får därmed en direkt motverkande effekt på de regionala företagens möjligheter att utveckla sig och anpassa sig till ständigt förändrade marknadsvillkoren. Den förändrade lagstiftningens alternativa vägar till kapitalförsörjning via factoring och leasing utgör naturligtvis en öppning för många företag. Effekterna blir dock att kapitalkostnaderna stiger på bekostnad av företagens möjligheter till att skapa en egen välgörande kapitaluppbyggnad. Ytterligare effekter kommer troligtvis att utmynna i, att bankernas minskande lokala utlåning medför en omprövning av deras banknät, där främst de glesbefolkande regionerna drabbas i första hand. Lagstiftningens förändrade innebörd kommer utan tvivel att motverka nyetablering av företag, samt att slå oproportionerligt hårt mot glesbygdsföretag, vars näringsfastigheter i stort sett saknar inteckningsvärde. I samband med de första indikationerna om, att en förändrad lagstiftning var i annalkande, reagerade ytterst få aktörer inom den regionala finanssektorn på de effekter som skulle kunna inträffa med kapitalförsörjningen till näringslivet i stort. En av de få som bröt detta mönster var förre bankdirektören Erling Bergkvist, Skellefteå, som ägnade en ansenlig kraft till att diskutera frågan med olika politiska instanser, finansföreträdare samt näringslivsorganisationer. Med tiden kom även Per Lidström, Skellefteå, att engagera sig parallellt med Bergkvist i ett upplysnings- och debattarbete, såväl regional som nationellt.
Det arbete, som Bergkvist och Lidström ägnade denna fråga, kom med tiden att utgöra grunden till att Västerbottens Handelskammare påbörjade en uppföljning av lagförändringens inverkan på den regionala kapitalförsörjningen. Vårt arbete har planerats utifrån, att ytterligare två undersökningstillfällen genomförs, (2005 respektive 2006) för att kunna följa utvecklingen på ett så korrekt sätt som möjligt. Arbetet bedrivs med Handelskammarens egna resurser, med visst ekonomiskt bistånd från ett antal regionalt verksamma aktörer. Operativt ansvarig är Emma Linder vid Västerbottens Handelskammaren Det övergripande ledningsarbetet sker via en gruppering bestående av Anna-Karin Norberg vice ordf. i Västerbottens Handelskammare, Anders Bergman Ackordscentralen Norrland, Åke Elveros Ernst &Young, Lena Holmström Öhrlings PWC, Jonas Wiklund Advokatbyrån Kaiding, Anders Isaksson USBE - Umeå Universitet samt Roger Estefors Västerbottens Handelskammare. Västerbottens Handelskammare vill framföra ett mycket stort tack till alla de företag som möjliggjort denna undersökning genom att svara på våra frågeställningar. Vidare vill vi tacka nedanstående, som genom sina ekonomiska bidrag, möjliggjort att vi kunnat kontakta mer än 4.500 regionala aktiebolag Ackordscentralen Ernst & Young KPMG Öhrlings PWC Revisionsteamet AB Deloitte Advokatbyrån Kaiding Norra Västerbotten AC-Invest AB Norrlandsfonden Skellefteå i september 2004 Roger Estefors VD Västerbottens Handelskammare - 1 -
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund... 1 2. Förmånsrättslagen och dess förändringar... 2 2.1. Förmånsrättens funktion... 2 2.1.1. Särskild förmånsrätt... 2 2.1.2. Allmän förmånsrätt... 3 2.1.3. Oprioriterade borgenärer... 3 2.1.4. Efterställda fordringar... 3 2.1.5. Principen om lika rätt... 3 2.2. Skäl att ha förmånsrätter... 3 2.3. Förmånsrättslagstiftningens förändring... 4 2.3.1. Lön för arbete före och efter ett konkursbeslut... 4 2.3.2. Lönegarantin höjs... 5 2.3.3. Hyror och arrende... 5 3. Metod... 5 4. Resultat... 5 4.1. Respondenternas bakgrund... 5 4.2. Få har hört talas om förändringen i Förmånsrättslagen... 6 4.3. Företagsinteckning den vanligaste säkerheten... 7 4.4. De som har fått krav från banken på ökade säkerheter... 8 4.4.1. Orsak till krav på ökade säkerheter... 9 4.5. Bankens värdering av krediter... 11 4.6. Storlek på bankskulder... 12 4.7. Företagens egna vinster har störst betydelse för företagens... finansiering av den egna verksamheten... 13 4.8. Banken den vanligaste externa finansiären... 14 5. Sammanfattning... 15 6. Övriga utredningsförslag... 16 7. Metod, Urval och Bortfallsanalys... 16 7.1. Enkätutformning... 16 7.1.1. Frågeutformning... 17 7.1.2. Svarsalternativ... 17 7.2. Urval... 17 7.3. Svarsfrekvens... 18 7.4. Bortfallsanalys... 18 7.5. Analys av sena respondenter... 19
1. Bakgrund Finansiering är viktigt för att företag ska kunna växa och fungera på den allt mer globala marknaden. Regeringen har länge poängterat vikten för Sverige att ha välmående små och medelstora företag. Många företag behöver extern finansiering för att kunna göra de investeringar och utvecklingsinsatser som krävs för att vara konkurrenskraftiga på dagens globala marknad. Det finns några olika aktörer i Västerbottens län dit företag traditionellt vänder sig för att få extern finansiering. De aktörer som vi har koncentrerat oss på i vår enkätundersökning är Bank, Almi, NUTEK, Riskkapitalbolag, Norrlandsfonden och Industrifonden. När ett företag har ekonomiska problem kan dessa hanteras exempelvis genom företagsrekonstruktion eller konkurs. En del konkurser är i själva verket en form av rekonstruering, vilket tyder på att det inte finns tillräckligt stöd från borgenärerna att undvika den kapitalförstörelse som en konkurs faktiskt innebär. Kreditgivare med fordringar i form av företagshypotek har (detta förändras i och med den nya lagstiftningen kring förmånsrätter) särskild förmånsrätt till 100 % i viss egendom. I och med detta kan det finnas en risk för att kreditgivare, med företagshypotek eller särskild förmånsrätt, känner sig säkra på att få tillbaka sina fordringar, och därför inte tillräckligt noga utreder hur pass god lönsamhet ett företag kan antas ha och inte heller ser någon anledning att medverka vid företagsrekonstruktion. Ytterligare ett problem med den gamla lagen som framhållits av lagstiftarna är att oprioriterade fordringsägare, ofta leverantörer, sällan får någon utdelning i en konkurs. Förarbetet till förändringarna i förmånsrättslagstiftningen hade ett stort fokus på konkurs- och obeståndsfrågan, något som berör ca 1 % av Sveriges företag. Men det är även 100 000-tals andra företag som påverkas av ändringarna i lagstiftningen och risken är att dessa företag påverkas negativt av förändringen i lagstiftningen. Förändringen i förmånsrättslagsstiftningen innebär bl a att det gamla företagshypoteket med särskild förmånsrätt ändras till en företagsinteckning med allmän förmånsrätt. Förmånsrätten gäller då i 55 %, mot tidigare 100 %, av värdet av den egendom som återstår sedan borgenärer med bättre förmånsrätt har fått betalt. Andra förändringar är att staten förlorar sin förmånsrätt för skatter samt att förmånsrätt för hyror och arrende avskaffas. Med förändringarna i förmånsrättslagsstiftningen vill lagstiftaren främja företagsrekonstruktion för att undvika att företag som har en bra affärsidé ska tvingas i konkurs p g a tillfälliga ekonomiska problem samt åstadkomma en grundligare kreditkontroll från kreditgivarens sida. Anledningen till en hårdare kreditkontroll är att utlåning till företag med svag återbetalningsförmåga ska undvikas. Att företagsrekonstruktioner påbörjas allt för sent beror nog inte enbart på att kreditgivare med företagshypotek inte tillräckligt snabbt ser till att rekonstruktion inleds. Ofta när det gäller fåmansbolag och andra mindre företag kan det vara så att ägarna har orealistiska förhoppningar om att situationen skall förbättras utan rekonstruktion och därför inte vidtar erforderliga åtgärder. Förändringen i förmånsrättslagstiftningen kan innebära att det blir svårt för de små och medelstora företagen att låna pengar i bank. För småföretagen, som spelar en allt större roll för tillväxten och välfärden i Sverige, är det viktigt med ett näringslivsklimat som är bra för företag så att de kan växa och utvecklas. Småföretagen utgör dessutom en stor del av den totala sysselsättningen i - 1 -
landet, vilket gör effekterna av förmånsrättslagsstiftningen extra intressanta ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Eftersom lagändringen träder i kraft retroaktivt vid årsskiftet 2004/2005, för företagshypotek som tecknats före den 1 januari 2004, kan bankernas minskade förmånsrätt innebära att de kräver ökade säkerheter eller till och med drar in krediter för företag med befintliga krediter. Av remissvar som förekommit är ett av det främsta motargumentet, mot lagförändringen av företagshypoteket, att företagen kommer att tvingas till alternativa, ofta kortsiktiga och dyrare lösningar. Enligt regeringen kommer effekterna av lagförändringen att bli ett borgenärskollektiv som är mer jämställt, bättre kredituppföljning och bättre kreditprövning. Det finns många olika åsikter kring förändringen i lagstiftningen och möjligheter till både positiva och negativa effekter. Ett av problemen med lagförändringen som framhållits, är att den banklag som reglerar bankernas kreditutgivning inte ändras. Bankerna har flera krav på sig som kreditgivare vilka innebär att de måste ha en viss säkerhet för att de ska kunna bevilja krediter till företag. Därför föreligger en risk att många företag, med företagshypotek som säkerhet för befintliga krediter, kommer att få krav från bankerna på ytterligare säkerheter eller andra alternativa lösningar vilka i vissa fall kan vara mer kostsamma för företaget. 2. Förmånsrättslagen och dess förändringar Lagstiftarnas förväntningar är att de nya reglerna ska underlätta för företag att genomföra företagsrekonstruktion istället för att de ska tvingas gå i konkurs, samt att arbetstagarnas löneskydd i konkurs förbättras. Intressegemenskapen mellan ett företags borgenärer förväntas öka när skillnaderna mellan deras möjlighet till betalning utjämnas. Syftet är också att bidra till att kreditgivning och kredituppföljning ytterligare inriktas på utsikter till lönsamhet, att insolvenshanteringen sker mer skyndsamt och att oprioriterade borgenärer får bättre utdelning i konkurs. Utgångspunkten är att alla fordringar mot gäldenären har lika rätt. Förmånsrätterna utgör alltså undantag från huvudregeln om likabehandling. Förmånsrättslagen innehåller en uppräkning av de fordringar som har bättre rätt än andra samt anger vilken ordning som gäller mellan dessa prioriterade fordringar. Förmånsrättslagen skiljer mellan särskild och allmän förmånsrätt. 2.1. Förmånsrättens funktion Reglerna om förmånsrätt styr fördelningen av en konkursgäldenärs tillgångar mellan de borgenärer som har fordringar mot gäldenären från tiden före konkursen (konkursfordringar). Innan tillgångarna fördelas skall, dels egendom som tillhör annan än konkursgäldenären skiljas ut, vidare skall konkurskostnader (främst kostnader för konkursförvaltningen) liksom andra skulder som konkursboet har ådragit sig (s k massaskulder) betalas. Förmånsrättsreglerna styr också fördelningen av tillgångar mellan olika borgenärer vid utmätning. Företrädesordningen mellan olika fordringar både vid utmätning och i konkurs regleras förutom i förmånsrättslagen också i utsökningsbalken. 2.1.1. Särskild förmånsrätt Särskild förmånsrätt belastar bara viss egendom och gäller både vid utmätning och i konkurs. Den viktigaste av de särskilda förmånsrätterna i förmånsrättslagen är den som följer med panträtt i viss bestämd egendom, t ex en fastighet, ett fartyg eller ett visst lösöre. Panträtten kan grundas på avtal eller gälla direkt på grund av lag. - 2 -
Särskild förmånsrätt följer med företagshypotek enligt de gamla reglerna. Företagshypotek förutsätter inskrivning i verksamheten av ett visst penningbelopp, s k företagsinteckning, och upplåts genom att näringsidkaren överlämnar ett företagshypoteksbrev till borgenären. Till skillnad från panträtt är företagshypotek inte knutet till individuellt bestämd egendom, utan gäller i egendom av visst slag, där de individuella föremålen hela tiden kan växla. De gamla reglerna för företagshypotek och förmånsrätter kommer fortfarande att gälla i vissa fall under en övergångsperiod. T ex gäller de gamla reglerna för konkursansökningar som gjorts före den 1 januari 2004. 2.1.2. Allmän förmånsrätt Allmän förmånsrätt gäller endast i konkurs och avser all egendom som ingår i gäldenärens konkursbo. 2.1.3. Oprioriterade borgenärer Sedan de förmånsberättigade borgenärerna har fått betalt utgår betalning till borgenärer utan förmånsrätt. Detta gäller t.ex. leverantörers fordringar på betalning för levererade varor som inte omfattas av separationsrätt, uppdragstagares krav för utfört arbete, vanliga lån som inte är tryggade genom pant eller annan säkerhet och skadeståndsfordringar. Har en fordran särskild förmånsrätt i viss egendom, men inte räcker för att infria fordringen, behandlas återstoden som en fordran utan förmånsrätt. Oprioriterade borgenärer har lika rätt till betalning och skall således, i likhet med prioriterade borgenärer med samma förmånsrätt, få betalt i förhållande till fordringarnas belopp. 2.1.4. Efterställda fordringar Att en fordran är efterställd innebär att borgenären har rätt till betalning först efter det att alla andra borgenärer har fått betalt. 2.1.5. Principen om lika rätt Utgångspunkten för principen om lika rätt är att konkursborgenärer skall ha lika rätt, dvs att gäldenärens egendom skall fördelas mellan borgenärerna i proportion till deras fordringar. Fördelarna med en sådan princip är att kredit kommer att ges endast om kredittagaren bedöms ha förmåga att betala alla sina skulder; annars får ingen borgenär fullt betalt. Ingen kredit kommer att ges enbart med tillit till att en viss säkerhet skall räcka till återbetalningen. Samtliga borgenärer kan förväntas eftersträva det totalt sett mest gynnsamma ekonomiska utfallet av gäldenärens verksamhet. En situation där alla borgenärer är likställda blir också mindre komplicerad och lättare att överblicka, särskilt vid förhandlingar om ett ackord. Fastän principen om lika rätt anses vara en given utgångspunkt, är det normalt endast en mindre del av tillgångarna som kommer de oprioriterade borgenärerna till del. En klart övervägande del av tillgångarna i konkurser, fördelas till borgenärer som har särskild eller allmän förmånsrätt. 2.2. Skäl att ha förmånsrätter En grund för flera av förmånsrätterna är att de antas stimulera kreditgivning, särskilt långvariga krediter. En sådan säkerhet kan också göra en kredit billigare. Besparingen kan dock förtas av att en annan kreditgivare, vars position blir i motsvarande mån försämrad, höjer räntan eller priset för sin kredit. Förmånsrätt motiveras ibland av hänsyn till vissa särskilda borgenärer. Förmånsrätten - 3 -
för lön infördes därför att anställda är speciellt utsatta i företagskonkurser. Löneförmånsrätten kan anses vara till nytta även för borgenärerna i allmänhet. Utan löneförmånsrätt och lönegaranti skulle arbetstagarna lämna ett företag med dålig ekonomi så snart tillfälle ges, i vart fall under högkonjunktur. Utan förmånsrätt för fordringar som uppkommer under ett försök till företagsrekonstruktion, skulle en gäldenär bli tvungen att betala alla tjänster och varor i förskott, vilket skulle försvåra rekonstruktionen. Det motiverar att vissa sådana fordringar är förenade med förmånsrätt. Förmånsrätten för revisorer har en liknande grund. 2.3. Förmånsrättslagstiftningens förändring Lagen om företagshypotek ersätts med en ny lag om företagsinteckning. Säkerhet som grundas på denna nya företagsinteckning ger allmän förmånsrätt efter konkursansökningskostnader, fordringar med panträtt, fordringar för lån under rekonstruktionsförsök, m m. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2004, men det finns även vissa övergångsregler. Då en företagsinteckning har beviljats före ikraftträdandet av de nya reglerna gäller den gamla lagen om företagshypotek fram till den 1 januari 2005. Därefter ska inteckningen anses som en företagsinteckning (enligt de nya reglerna om företagsinteckning och förmånsrätter) och företagshypotek brevet övergår till ett företagsintecknings brev på samma belopp. Inteckningen gäller då i all egendom inte bara i den som tillhör näringsverksamheten. Det datum som gäller är datumet för konkursansökan. I visst avseende finns det dock begränsningar i vad som är inteckningsunderlag. T ex har kreditgivare en möjlighet att inför ikraftträdandet av de nya bestämmelserna, och även viss tid därefter, se över utstående krediter och ompröva dessa med hänsyn till den nya situation som följer med ändringarna i förmånsrättslagen. Skulle de nya bestämmelserna, om de tillämpades den 1 januari 2004, ha medfört att ett företagshypotek inte längre, ensamt eller jämte andra säkerheter, utgjort en betryggande säkerhet för företagshypotekshavarens fordran och ställer gäldenären inte inom en månad efter anmodan kompletterande säkerhet med vilken borgenären skäligen kan nöja sig, får borgenären inom sex månader säga upp den fordran för vilken företagshypoteket upplåtits till betalning. Detta gäller även om det har avtalats att en längre uppsägningstid skall finnas eller uppsägning inte alls får ske. Det finns fler övergångsbestämmelser som påverkar vilka regler som ska gälla i olika fall, läs mer om detta i propositionen 2002/03:49 Nya förmånsrättsregler. Det råder dock en viss oklarhet i hur vissa av övergångsreglerna ska tolkas. 2.3.1. Lön för arbete före och efter ett konkursbeslut Huvuddragen i arbetstagarens löneskydd enligt de nya reglerna är följande. Löneförmånsrätt för fordringar som har förfallit högst tre månader före konkursansökan ersätts med en förmånsrätt för fordringar som avser högst tre månader före en konkursansökan. Dessa fordringar blir också berättigade till lönegaranti. Om arbetstagaren inte utför arbete åt konkursboet under uppsägningstiden, omfattas en fordran på uppsägningslön av förmånsrätt och av lönegaranti under den första månaden efter konkursbeslutet. För tiden därefter omfattas en sådan fordran på uppsägningslön av lönegaranti, men inte av förmånsrätt. - 4 -
Om en arbetstagare fortsätter att fullgöra sina åtaganden enligt anställningsavtalet, ansvarar konkursboet för arbetstagarens fordran på lön eller annan ersättning för arbete som belöper på tid efter en månad från konkursbeslutet. Arbetstagarens fordran på lön gentemot konkursboet blir en s k massafordran och omfattas därmed inte av förmånsrätt eller av lönegaranti i den aktuella konkursen. 2.3.2. Lönegarantin höjs Maximibeloppet för lönegarantin höjs från 100 000 kr till fyra prisbasbelopp. Vidare förlängs den tid under vilken lönegarantin maximalt kan utgå från sex till åtta månader. Löneförmånsrätten begränsas till maximalt tio prisbasbelopp. 2.3.3. Hyror och arrende Förmånsrätten för hyror och arrenden avskaffas. 3. Metod Vi har gjort en enkätundersökning bland Västerbottens läns små- och medelstora företag. Urvalskriterierna har varit aktiebolag med 1-250 anställda. Enkäten skickades ut och besvarades under senare delen av april till början av juni 2004. En påminnelse skickades ut och enkäten kunde besvaras både via post och via ett webbgränssnitt. En enkät är ett bra sätt att samla in standardiserad information eftersom alla respondenter besvarar samma frågor. Frågorna har utformats med stöd av tidigare gjorda undersökningar av företags finansieringssituation, samt testats av en mindre grupp personer. De svarsalternativ vi har använt oss av har varit till största delen bundna svarsalternativ med en skala från 1-5. Svarsfrekvensen för enkätundersökningen är 35 %. Läs mer om enkätutformning, urval och svarsfrekvens under kapitel 6. 4. Resultat Här kommer resultat från enkätundersökningen att redovisas. Under varje tabell och diagram visas vilka frågor som har använts. Frågornas exakta utformning redovisas i Bilaga 1. 4.1. Respondenternas bakgrund Av de personer som besvarat enkäten för företagen är det 92,58 % som är VD/platschef. Den höga andelen VD/Platschefer indikerar på att respondenterna i enkätundersökningen kan antas ha god insikt i företagets finansiella situation. Men det är ändå viktigt att komma ihåg att det finns många faktorer som måste tas hänsyn till när slutsatser ska dras av resultatet. Av respondenterna är det 15,37 % som är i tillverkningsbranschen, 18,46 % som är i handel eller distributionsbranschen, 46,91 % som är i tjänste-/uppdragsbranschen och 19,25 % som är i annan bransch. - 5 -
1 Den nya Förmånsrättslagen Inom vilken bransch är företaget verksamt Tillverkning Bransch Diagram 1 - Fråga 16 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 % Handel eller Distribution Annan bransch Tjänster / uppdrag Eftersom kapitalbehovet inom olika branscher kan variera, har vi i vissa frågor sett på vilka skillnader som möjligen kan föreligga beroende på vilken bransch företagen befinner sig i. När det gäller antal anställda kan vi se att majoriteten av företagen har mindre än 50 anställda. Antal anställda (helårsarbetskrafter) 0-5 65,79% 6-20 27,09% 21-50 4,75% 51-100 1,19% 101-200 0,99% 201-0,20% Tabell 1 - Fråga 14 4.2. Få har hört talas om förändringen i Förmånsrättslagen Det var 55,21 % av respondenterna som hört talas om förändringen i förmånsrättslagen. Har respondenterna hört talas om förändringen i förmånsrättslagen? Ja Nej 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 Andel av respondenter som har svart ja eller nej på frågan % Diagram 2 - Fråga 3 Förändringen i förmånsrättslagen påverkar många företag i Västerbottens län, eftersom det är flera företag som har företagshypotek som säkerhet för sin externa finansiering. En sådan viktig fråga är något som borde lyftas fram i media och samhällsdebatten. Detta är något som skedde i blygsam skala innan lagförändringen genomfördes. Den blygsamma mediabevakningen kan ses som en anledning till att inte fler än 55% av respondenterna har hört talas om lagförändringen. En annan orsak till resultatet kan vara att förändringen inte hade hunnit få så stora effekter vid tidpunkten för enkäten. Det är troligt att alla företag med befintliga krediter inte känt av lagförändringen under första halvåret, eftersom lagförändringen inte träder ikraft retroaktivt förrän den 1 januari 2005, och därför inte blivit riktigt insatta i frågan om den förändrade förmånsrättslagen. - 6 -
Det finns en viss skillnad mellan hur många som hört talas om lagförändringen beroende på vilken bransch företaget verkar i. Den bransch där flest har hört talas om den förändrade förmånsrättslagsstiftningen var tillverkningsbranschen. Det kan ses som naturligt när det i denna bransch kan antas finnas många företag med stora investeringar i maskinparker och där finansieringarna till dessa investeringar har en stor betydelse för företagen. Har du hört talas om förändringarna i förmånsrättslagsstiftningen Tjänster / uppdrag Annan bransch Handel eller distribution Tillverkning 52,01% 50,35% 53,96% 71,05% Tabell 2 Fråga 3 o 16 4.3. Företagsinteckning den vanligaste säkerheten Den vanligast ställda säkerheten för företagens banklån är företagsinteckning (63,49 %) och personlig borgen (40,65 %). Även pantbrev i fast egendom är vanligt, 32,44 % Medan pantsättning av egendom från ägarna inte är lika vanligt, 9,70 %. Observera dock att en respondent kan vara belastad av ingen av säkerhetstyperna lika gärna som alla av säkerhetstyperna. Pantsättning ägare Pantbrev Personlig borg Företagsinteckning Diagram 3 Fråga 9a, 9b, 9c o 9d Säkerheter ställda för banklån 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Andel av de respondenter som svarat på respektive alternativ Det syns tydligt att företagsinteckning (företagshypotek) är en vanlig säkerhet. Det indikerar på att bankerna har många företagskunder som har använt/använder sig av företagshypotek som säkerhet till sina krediter. När det gäller resultatet på denna fråga, är det även viktigt att komma ihåg att alla företag i undersökningen inte har banklån, och därmed inga krav på säkerheter. Detta innebär att företagsinteckning troligen kan anses som ännu vanligare som säkerhet för företagens bankkrediter om vi tittar enbart på de företag som har banklån. Men vi kan däremot se att sett på näringslivet i stort är det över 60 % av företagen som har företagsinteckning som säkerhet för sina banklån; och därmed kan komma att påverkas negativt av lagändringen när den träder i kraft retroaktivt vid årsskiftet. Om vi delar in respondenterna efter bransch kan vi se att företagsinteckning är den vanligaste säkerheten i alla branscher. Men det är störst andel av företagen i tillverkningsbranschen som har företagsinteckning som säkerhet. - 7 -
Vilka säkerheter har företaget ställt för sina banklån Tjänster / uppdrag Annan bransch Handel eller distribution Tillverkning Företagsinteckning 57,49% 55,17% 72,50% 80,39% Pantbrev i fast egendom 21,62% 45,69% 27,32% 51,69% Personlig borgen 37,08% 37,78% 47,84% 45,70% Pantsättning av egendom från ägarna 7,76% 9,95% 11,50% 12,42% Tabell 3 Fråga 9a, 9b, 9c, 9d o 16 I enkäten har företagen tillfrågats om storleken på företagets totala bankskulder (fråga 18). Om vi bara tittar på de företag som har svarat med en summa över 0 kr på frågan om företagets totala bankskulder kan vi se att företagsinteckning är mycket vanligt, med 81,5 %. Även personlig borgen och pantbrev i fast egendom är ganska vanligt men för pantsättning av egendom från ägarna är det enbart 12,5 %. Pantsättning av egendom från ägarna Ställda säkerheter Personlig borgen Pantbrev i fast egendom Företagsinteckning 0% 20% 40% 60% 80% 100% Andel av respondenter som har fyllt i en summa större än 0 på frågan om företagets totala bankskulder Diagram 4 Fråga 9a, 9b, 9c, 9d o 18 4.4. De som har fått krav från banken på ökade säkerheter För att se om förändringen i förmånsrättslagen börjat få några effekter, har vi frågat respondenterna om de har fått krav från bankerna på att öka sina säkerheter. Men kraven på ökad säkerhet från bankerna kan bero på andra orsaker än förändringarna i förmånsrättslagstiftningen vilket innebär att det inte med säkerhet går att utläsa resultatet som att de som har fått krav på ökade säkerheter från banken har fått det p g a den nya lagstiftningen. Av respondenterna var det 9,41 % som fått krav på att öka säkerheterna från företaget på sina lån, 7,02 % som fått krav på att öka kapitalinsatserna från ägarna, 7,31 % som fått krav att öka borgensinsatsen från ägarna och 5,88 % som fått krav på att öka andra finansieringssätt som t ex factoring och leasing. Observera dock att en respondent kan ha fått krav på att både öka säkerheter från företaget och från ägarna m a o har en del av respondenter fått krav på att öka flera av säkerheterna. Sammanlagt är det 15,18 % av företagen som fått någon eller flera av kraven från bankerna under det senaste året. Av dessa 15,18% är det 56,79 % som fått krav på att öka säkerheterna i företaget, 41,98% som fått krav på att öka kapitalinsatsen från ägarna, 43,62% som fått krav på att öka borgensinsatsen från ägarna och 34,98% som fått krav på att öka andra finansieringssätt. - 8 -
Krav på ökade säkerheter Andra finansieringssätt Borgen från ägarna Kapital från ägarna Från företaget Diagram 5 Fråga 10a, 10b, 10c o 10d 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Andel av de 15,18 % som har fått ökade krav När vi delat in respondenterna på branscher kan vi se att det är större andel av företagen i tillverkningsbranschen, som har fått krav från banken på att öka säkerheterna för sina lån, än vad det är i de andra branscherna. Andel av resondenterna i de olika branscherna som fått krav från sin bank på att öka säkerhter Tjänster / uppdrag Annan bransch Handel eller distribution Tillverkning Öka säkerheterna från företaget på era lån 6,30% 6,83% 11,39% 16,67% Öka kapitalinsatsen från ägarna 4,76% 5,12% 7,47% 11,97% Öka borgensinsatsen från ägarna 4,76% 6,48% 8,54% 10,68% Öka andra finansieringssätt (t ex factoring och leasing) 4,06% 1,71% 7,47% 12,39% Tabell 4 Fråga 10a, 10b, 10c, 10d o 16 Sammanlagt är det 26,92 % av företagen i tillverkningsbranschen som fått någon eller flera av kraven från bankerna under det senaste året samt 21,71 % av företagen i handel eller distributionsbranschen som har fått någon eller flera av kraven från banken under det senaste året. Medan företagen tjänste-/uppdragsbranscherna och annan bransch har en lägre andel. Hur stor andel av respondenterna i respektive bransch har under det senaste året fått krav på att sitt företag skall öka säkerheter till sina lån Tjänster / uppdrag Annan bransch Handel eller distribution Tillverkning 10,92% 12,29% 21,71% 26,92% Tabell 5 Fråga 10a, 10b, 10c, 10d o 16 4.4.1. Orsak till krav på ökade säkerheter För att få en indikation om orsaken till bankernas krav på ökade säkerheter, har vi frågat de respondenter som fått krav på att öka säkerheter, om de ser bankens ändrade regler eller om de ser företagets finansiella situation som orsak till kraven på ökade säkerheter. - 9 -