Logistiklösning ger bättre luft i Göteborg



Relevanta dokument
Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp?

Regeringen fastställde i december

Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer

Under två sommarveckor 2007 utfördes mätningar av bensen på

Därför kommer EU-kommissionen under 2013 att. Det ligger i luften är Luftens år! ETT NYHETSBREV DEC 2012 FRÅN

Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Verksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Program för samordnad kontroll Kontrollstrategi och kvalitetssäkringsprogram

Information om luftmätningar i Sunne

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN

Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Information om luftmätningar i Sunne

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009

Det ligger i luften. Ny hemsida och nytt namn. Den nya hemsidan hittar man numera direkt på startsidan ETT NYHETSBREV JUNI 2010 FRÅN

Luftmätningar i urban bakgrund

Efter införandet av trängselskatten vid årsskiftet. Det ligger i luften. Bättre luft med trängselskatt ETT NYHETSBREV DEC 2013 FRÅN

Göteborg Till Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kallelse

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Det ligger i luften. Lägsta kvävedioxidhalterna i taknivå på 40 år Halterna av kvävedioxid i taknivå är de lägsta ETT NYHETSBREV JUNI 2015 FRÅN

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Användning av skadedata i det förebyggande arbetet - Samverkan inom Göteborgs regionens kommunalförbund (GR)

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2008/09

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Det ligger i luften. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Styrgruppen för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen. Maja Wadstein 20 april Till Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kallelse

Kv Brädstapeln 15, Stockholm

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Inledande kartläggning av luftkvalitet

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

VOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg vinterhalvåret 1999/00

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv. Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

Luften i Sundsvall 2012

Ledningsgruppen för Regional planering/regionalt luftvårdsprogram

Ren regionluft mät- och beräkningsstrategi för Göteborgsregionens luftvårdsprogram,

Luftkvalitetsutredning Mjölktorget

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Det ligger i luften. Ny metod upptäcker bussar med dålig avgasrening ETT NYHETSBREV JAN 2011 FRÅN

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Det ligger i luften. Luftkvaliteten i Göteborgsregionen 2015 Luftkvaliteten är ett problem i våra tätorter på ETT NYHETSBREV JUNI 2016 FRÅN

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Mätning av. Luftföroreningar

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

Luftutredning Litteraturgatan

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227

Väg 155, Öckeröleden, avsnitt Lilla Varholmen Gossbydal, Göteborg Stad.

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Ren regionluft

Bilaga 2 Veckomedelvärden av VOC Sprängkullsgatan 1998/99

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luftutredning Distansgatan

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014

Övervakning av luftföroreningar i Sverige

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Alingsås kommun 2009

Göteborgsregionens luftvårdsprogram, verksamhetsplan 2010

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Mölndals kommun 2009

9:00 Samverkansområdets verksamhet under året. 10:00 Miljökvalitetsnormerna för luft samt den nya Luftguiden (Naturvårdsverket) 10:30 Paus

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742

Transkript:

OKT 2003 Logistiklösning ger bättre luft i Göteborg Ökad ekonomisk tillväxt leder ofta till ett ökat transportbehov. Transportbranschen påverkar hela samhället inte bara här hemma, utan också ute i världen. Med Schenkers nätverk skapas lösningar för en hållbar framtid. Teknikutvecklingen inom logistikområdet har inte hållit jämna steg med andra branscher. Samtidigt har branschen vuxit snabbt. Följden har blivit miljöproblem och trafikkaos. Enligt EU:s vitbok från 2001 svarar transportsektorn för 28 procent av Europas koldioxidutsläpp, varav vägtransporter står för 84 procent. Men det finns ljusglimtar. Schenkers logistiknät gör det möjligt att ta vara på kunskap, erfarenhet och idéer från världens alla hörn för att tillgodose krav från kunder och samhälle. I nätverket kombineras olika transportsätt bil, båt, flyg och tåg och logistiklösningar skapas med bästa möjliga avvägning mellan ekonomiska och ekologiska krav. Ett bra exempel är Svenska Mässan, som ligger mitt i Göteborgs evenemangsstråk. Inte som brukligt är, i en förort eller i ett industriområde. Ett fantastiskt läge, men det finns nackdelar också. En vanlig mässa kräver ett par hundra bilar för att få allt på plats. Det centrala läget begränsar dessutom starkt ytan för mässans lasttorg, som endast mäter 40x80 meter. Det rymmer bara tre till fyra lastbilar samtidigt. Därför har det varit vanligt med långa köer, dålig luft och väntetider utanför Mässan. Men inte nu längre. Schenker har skapat ett logistikupplägg där allt gods, som väger mindre än 3 000 kg, körs direkt till Schenkers terminal, strax utanför centrala Göteborg. Där sammanställs sändningarna i väntan på att Mässan kan ta emot dem. Större sändningar går direkt till mässan. Med det här upplägget har köer och skadliga utsläpp minimerats i området runt mässan. Besök gärna www.schenker.se och klicka på Miljö & Kvalitet. Här beskrivs utförligt det aktiva miljöarbete som idag bedrivs på Schenker. Här finns också en emissionskalkyl där du själv kan räkna fram hur mycket dina transporter påverkar miljön (under miljö, teknik, emissionskalkyl). För mer information: Ann-Cathrine Svensson KRM, Schenker AB, Göteborg Tfn: +46 31 703 8279 Fax: +46 31 703 8923 ann-cathrine.svensson@schenker.com INFORMATION FRÅN DET REGIONALA LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN

Mätningarna vid Sprängkullsgatan har pågått varje vinterhalvår sedan 97/98. Ny rapport: Gaturumsmätningar av VOC på Sprängkullsgatan i Göteborg På uppdrag av Luftvårdsprogrammet har IVL Svenska Miljöinstitutet AB under vinterhalvåret 2002/ 03 genomfört mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) i ett gaturum i centrala Göteborg. Mätningarna är en uppföljning av tidigare mätningar under vinterhalvåren 1997/98-2001/02 vid Sprängkullsgatan. Vinterhalvårsmedelvärdet för ben- sen 2002/03 var ca 6 µg/m 3, för toluen ca 17 µg/m 3 och för summa xylen 13 µg/m 3. Minskningen i halter för samtliga har varit i genomsnitt ca 50-55% sedan det första vinterhalvårets mätningar (1997/98). För att kunna jämföra med miljökvalitetsnormen för bensen (5 µg/m 3 ) behövs årsmedelvärden. En förenklad beräkning av årmedelvärden har därför utförts. Det beräknade årsmedelvärdet för år 2002 innebär att MKN ej överskrids. Däremot överskrids den övre utvärderingströskeln, vilket innebär att övervakning skall ske genom mätning. Hela rapporten finns att läsa på Luftvårdsprogrammets hemsida www.gr.to/ regplan/luft (Rapporter). Luftföroreningar i den Sydöstra korridoren Göteborgsregionens luftvårdsprogram har under senare år genomfört så kallade korridorsmätningar, vilka syftar till att kartlägg kvävedioxidhalterna (NO 2 ) längs de större trafiklederna i Göteborgsregionen. Tidigare har mätningar utförts längs Södra (E6), Östra (E20), Norra (E6) och Nordöstra korridoren (Rv 45). I våras färdigställdes rapporten från den sista korridorsmätningen, den Sydöstra korridoren, Rv 40. Mätningarna har främst varit koncentrerade till Härryda kommun. Både de uppmätta och de beräknade resultaten tyder på att den övre utvärderingströskeln för NO 2 och partiklar (mätt som PM10) överskrids i några mätplatser (5 stycken av totalt 19) i området. Det innebär att den fortsatta kontrollen ska ske genom mätningar, som kan kompletteras med beräkningar. Bensen och kolmonoxid (CO) överskrider inte MKN och inte heller den övre utvärderingströskeln.

Avgasmätningarna har fortsatt De så kallade FEATmätningarna (Fuel Efficiency Automobile), som Luftvårdsprogrammet har delfinansierat under 2001 och 2002, har fortsatt under 2003. Luftvårdsprogrammet delfinansierar inte längre projektet, men ingår i dess styrgrupp och bidrar med viss luftinformation. Under våren genomfördes ett nytt projekt i en avgränsad stadsdel denna gång i Kortedala. Området har relativt goda kollektivtrafikförbindelser och projektet innehöll både avgasmätningar och riktade informationsinsatser. Under hösten flyttades utrustningen under ett par veckor till Lundby. Projektet har här lagts inom ramen för Vision Lundbys och Lundby Mobility Centers verksamhet. Under två veckor flyttades utrustningen för FEAT-mätningarna till Lundby, som en del i Vision Lundbys verksamhet. lade torgarrangemang bidrog Luftvårdsprogrammet med information om luften i Lundby, i form av ett bildspel. Bensen- och partikelhalter i regionen Luftvårdsprogrammet har under 2003, i samarbete med Miljöförvaltningen i Göteborg, mätt partikeloch bensenhalter i regionen. I projektet ingår att göra en bedömning av risken för överskridanden av gällande miljökvalitetsnormer (MKN) för partiklar (mätt som PM 10 ) och bensen i regionen. Denna bedömning görs utifrån årets mätningar tillsammans med tidigare utförda partikel- och bensenmätningar. Mätningar har gjorts i Alingsås, Gårda och i Kållered. Huvudsyftet med mätningarna i Alingsås som utfördes i början av året var att få en uppfattning om eventuell stoftpåverkan av småskalig biobränsleeldning i tätbebyggelse. Under perioden april-maj 2003 gjordes mätningar vid E6 i Gårda, Göteborg, för att få underlag för att bedöma lämplig placering av ett framtida permanent partikelinstrument i Gårda. Under sommaren och hösten gjor- Under sommaren gjordes mätningar i Kållered. Läs mer på www.visionlundby.goteborg.se. Det fungerade här som ett verktyg i kommunikationen med privatpersoner och företag i Lundby kring res- och transportfrågor. Under ett par så kaldes mätningar i Kållered, för att studera luftsituationen vid ett större köpcentra.

Renare luft spar liv I Stockholm har frågan om trängselavgifter varit aktuell under flera år och försök med sådana miljöavgifter kan påbörjas vid årsskiftet 2004/2005 och pågå under 18 månader. Efter en utvärdering är det möjligt att invånarna i Stockholms stad kommer att få ta ställning till ett eventuellt permanent införande i en folkomröstning vid riksdagsvalet 2006. Nyligen har en rapport presenterats, som redovisar hur miljöavgifter i Stockholmsregionen kan påverka halterna av luftföroreningar och hur ett urval av hälsoeffekter påverkas av den minskade exponeringen. Effekterna av trängselavgifter avser situationen år 2015 och beräkningarna är gjorda utifrån ett förslag som är mera långtgående än det förslag, som kan komma att införas vid årsskiftet 2004/2005. Det ursprungliga förslaget beräknas medföra att trafiken minskar med 20 till 30 procent. Halten kvävedioxid (NO 2 ) beräknas minska med fem till 16 procent och halten inandningsbara partiklar (PM 10 ) med cirka åtta procent. Konsekvenserna av det mindre långtgående förslaget är inte rapporterade på samma systematiska sätt. Modellen för beräkningar av hälsokonsekvenserna innehåller flera steg: val av representativ exponeringsindikator, överväganden kring mätningarna och deras representativitet, värdering av vetenskapligt kända och accepterade samband mellan exponering, olika hälsoeffekter samt val av sådana ohälsoeffekter. I studien har man använt halten kvävedioxid (NO 2 ) och halten inandningsbara partiklar (PM 10 ) som indikatorsubstanser och beräknat halterna av dessa indikatorer i rutor om 100 gånger 100 meter (innerstad) respektive 500 gånger 500 meter (ytterstad). Man har också beräknat antal boende och arbetande (dag- och nattbefolkning). Som ohälsoeffekter har man valt död, akut inläggning på sjukhus i andningsorganens sjukdomar och i hjärt-kärlsjukdomar samt frekventa besvärsreaktioner hos vuxna, äldre än 19 år. Minskningen i antalet dödsfall som en följd av den förändrade NO 2 -exponeringen beräknas uppgå till 45 döda per år bland innerstadsbefolkningen (cirka 331 000 invånare) jämfört med en oförändrad luftföroreningssituation. Bland ytterstadsbefolkningen (cirka 1 087 000 invånare) beräknas dödsfallen minska med ytterligare 15 döda per år. Antalet akuta inläggningar på sjukhus skulle minska med cirka åtta fall per år bland boende i innerstaden. Dessutom skulle mer än 1 000 personer inte längre uppleva luften i innerstaden som irriterande eller besvärande. Motsvarande beräkningar är inte genomförda i Göteborg, men skulle naturligtvis kunna göras om förutsättningarna presenteras, det vill säga om ett förslag till miljöavgifter eller andra sätt att begränsa trafikarbetet lades fram. Luftföroreningssituationen i Stockholm och Göteborg är jämförbar vad gäller utsläppskällor och luftföroreningarnas sammansättning. Eftersom Göteborg har en mindre befolkning och också ett mindre område med stor befolkningstäthet skulle hälsovinsterna sannolikt vara mindre och beräkningar resultera i ett mindre antal sparade liv jämfört med i Stockholmsområdet. I Göteborg skulle sannolikt således mindre än 45 liv sparas per år som en följd av motsvarande luftföroreningsminskning. En sådan hälsovinst skall jämföras med att åtta personer omkommer i trafikolyckor, 70 personer begår självmord, 160 personer dör i alkoholrelaterade sjukdomar och 350 personer dör i tobaksrelaterade sjukdomar varje år i Göteborg. Per Haglind Stadsläkare Miljöförvaltningen i Göteborg Tfn. 031-612600 Per.haglind@miljo.goteborg.se Fakta Den presenterade rapporten om hälsokonsekvenser är utarbetad under ledning av Bertil Forsberg, med. dr och universitetslektor, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, vid Umeå universitet och finansierad av Naturvårdsverket och Statens folkhälsoinstitut. Källa: Trängselavgifter i Stockholm. Del 1: Effekter på luftkvalitet år 2015. Del 2: Luftkvalitetsförändringars beräknade hälsokonsekvenser. Rapporten kan erhållas via www.naturvardsverket.se

På gång i höst... Utsläpp från småskalig uppvärmning i regionen I samarbete med Miljöförvaltningen i Göteborg ansvarar Luftvårdsprogrammet för driften av den emissionsdatabas som hanterar utsläpp till luft i Göteborgsregionen. Databasen används för att få fram de olika sektorernas bidrag till utsläpp av olika ämnen och för att bestämma hur stora utsläppen är på olika platser i regionen. Den används även till att leverera ingångsmaterial vid modellberäkningar för hur luftföroreningar sprids efter utsläppen och för att beräkna luftföroreningashalter på olika platser. Utsläppsuppgifter för småskalig uppvärmning finns från 1992 och är i behov av uppdatering. Därför har Luftvårdsprogrammet nu anlitat SWECO VIAK AB för att utföra denna uppdatering och uppdraget väntas vara slutfört kring årsskiftet. Småskalig uppvärmning omfattar i detta fall förbränningsanläggningar mindre än A- och B-anläggningar enligt Miljöbalken, t ex lokaler och bostäder där olja, ved och/eller naturgas används som bränsle. Fortsatta mätningar av VOC vid Sprängkullsgatan Under de senste sex vinterhalvåren har halten av lättflyktiga kolväten (VOC) i luft uppmätts i ett gaturum i Göteborg. Mätningarna har gett värdefull information om framförallt bensenhalterna på en av regionens mest belastade platser. Denna information är viktig både för att kunna se trenderna i bensenhalterna över tid och för att kunna jämföra mot gällande miljökvalitetsnormer. Fortsatta mätningar av VOC vid mätplatsen kommer att ge ytterligare information om utvecklingen av bensenhalten. Luftvårdsprogrammet har därför anlitat IVL Svenska Miljöinstitutet AB för att mäta VOC vid Sprängkullsgatan under vinterhalvåret 2003/04. Läs även mer om resultaten från mätninarna under vinterhalvåret 2002/03 i detta nyhetsblad och på Luftvårdsprogrammets hemsida www.gr.to/ regplan/luft (Rapporter). Hur påverkar industrin luften på Hisingen? IVL Svenska Miljöinstitutet AB skall under november och december i år, på uppdrag av Luftvårdsprogrammet, undersöka industrins påverkan med avseende på halter av lättflyktiga kolväten (VOC) på Hisingen. Mätningarna skall visa på haltvariationer och kunna användas för att ta reda på om raffinaderierna och oljehamnens utsläpp ger en betydande påverkan på VOC-halterna i området. Flera av medlemsföretagen har ett stort behov av sådan kunskap då det ställs krav på dem i samband med deras omgivningskontroll. Frisk luft på väg Ett förslag till åtgärdsprogram för att minska kvävedioxidhalterna i Göteborg. Prognoser visar att miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid kan komma att överskridas i vissa delar av Göteborg, om inga åtgärder genomförs. Miljökvalitetsnormer är till för att skydda människors hälsa och innebär regler om lägsta godtagbara miljökvalitet. Kommunerna skall kontrollera att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Länsstyrelsen i Västra Götaland har, på uppdrag av regeringen, tillsammans med andra myndigheter i Göteborgsregionen tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram för att klara normen senast år 2006. Den 26 maj i år överlämnades förslaget till regeringen, efter att ett samrådsseminarium hållits i slutet av april. Under hösten har regeringen haft förslaget ute på remiss. Den samlade kostnaden för att genomföra åtgärdsprogrammet har uppskattats till ca 1,5 miljarder kronor, varav 1,3 miljarder avser investeringar och driftkostnader för en utbyggd kollektivtrafik. Den stora förtjänsten med åtgärdsprogrammet är att stora befolkningsgrupper väntas få betydande sänkningar av kvävedioxidhalterna, och att folkhälsan därmed förbättras. Förslaget i sin helhet kan hämtas som pdf-fil på Länsstyrelsens hemsida (www.o.lst.se/). Det finns även en sammanfattning av förslaget på samma sida.

Luftvårdsprogrammets nya hemsida Under hösten pågår en vidareutveckling och uppfräschning av Luftvårds programmets hemsida www.gr.to/regplan/luft. Anledningen är framför alltför att uppfylla kommunernas skyldighet att tillhandahålla information om luftföroreningshalter till kommuninnevånarna. Den stora nyheten är att medlemskommunerna enkelt kommer att kunna hitta samt länka sig till sin kommuns luftdata (utsläpp, luftföroreningshalter, utförda och planerade mätningar etc). Arbetet väntas vara klart vid årsskiftet. Vi vill läsa om Er i Det ligger i luften! Ibörjan av juli i år skickade vi ut ett meddelande till alla företagsmedlemmar i Luftvårdsprogrammet. I detta brev erbjöds samtliga företag plats att skriva om sitt miljöarbete i Det ligger i luften. Fokus ska vara på luftvård och man får gärna skriva om vilka problem/utmaningar branschen stöter på i sitt miljöarbete. Först ut i detta nummer är Schenker (se sid 1). Tanken är att detta ska bli ett återkommande inslag i Det ligger i luften, med ett eller ett par företag som skriver om sitt miljöarbete. Och givetvis är det kostnadsfritt att delta! Luftvårdsdagen 2003 Den årliga Luftvårdsdagen kommer i år att äga rum tisdag 25 november. Årets värd är Mölndals kommun. Förmiddagen kommer huvudsakligen att fokuseras på företagens transporter och eftermiddagen på stadsplanering-mkn-åtgärdsprogram för NO 2. För ytterligare information och intresseanmälan kontakta NinaAndersson: nina.andersson@miljo.goteborg.se, tfn 031-61 28 73, mobil 0707-61 28 73. NYA RAPPORTER under 2003 Rapporterna finner du på vår hemsida, www.gr.to/regplan/luft Gaturumsmätningar av VOC på Sprängkullsgatan i Göteborg Karin Persson och Marie Haeger-Eugensson; IVL Svenska Miljöinstitutet AB; Göteborg Rapport 132, 2003-09-10 Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalter och andra luftföroreningar utefter Rv 40 från Göteborg till Rävlanda under oktober december 2002 Erica Steen; Miljöförvaltningen Göteborg, Rapport 131, 2003-05-06 www.gr.to/regplan/luft Vi finansierar luftvårdsprogrammet Kommunerna i Göteborgsregionen samt Arla Foods Mejerier, Västtrafik Göteborgsområdet, Vägverket Region Väst, Schenker AB, Stena Line, Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Luftfartsverket Göteborg Landvetter Flygplats, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem Raffinaderi, Renova, Shell Raffinaderi, Tefco, Volvo Lastbilar, Volvo Personvagnar ALE ALINGSÅSGÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE STENUNGSUND TJÖRN ÖCKERÖ Göteborgsregionens luftvårdsprogram c/o Miljöförvaltningen i Göteborg Adress Karl Johansgatan 23 25, 414 59 Göteborg Tel 031 61 28 73 Fax 031 61 27 72