STRATEGI OCH BUDGET 2015 Socialnämnden
Strategi & budget Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Förord... 3 1.2 Socialnämndens ansvarsområde... 5 1.3 Socialförvaltningens organisation... 6 2. Förutsättningar... 6 2.1 Omvärldsanalys... 6 3. Kommunfullmäktiges mål... 10 3.1 Styrprocessen i Haninge kommun... 10 3.2 Målområde ekologisk hållbarhet... 11 3.3 Målområde social hållbarhet... 12 2.4 Målområde ekonomisk hållbarhet... 18 4. Ekonomiska ramar -2015... 20 4.1 Driftbudget... 21 4.1.1 Socialnämndens verksamhet... 22 4.1.2 Förvaltningsgemensam verksamhet... 22 4.1.3 Individ- och familjeomsorgen... 22 4.1.4 Arbetsmarknadsåtgärder... 24 4.1.5 Personer med funktionshinder... 24 4.2 Risker med budgeten... 26 5. Driftbudget 2015... 26 6. Investeringsbudget -2015... 27 Bilaga: Intern prislista 2
Strategi & budget 1. Inledning 1.1 Förord Socialnämndens värdegrund Socialnämnden arbetar med utgångspunkten att människor har en vilja att ta ansvar för sina liv och sin närmiljö. Att få människor i egen försörjning är den bästa förebyggande åtgärden mot missbruk, våld och utanförskap. Alla barn och ungdomar har rätt till en trygg uppväxt. Vi arbetar med en helhetssyn runt barn, familj och närmiljö och prioriterar förebyggande och öppna insatser på hemmaplan. Uppföljning av resultat och effekter på längre sikt är vårt viktigaste redskap i arbetet med att fortsätta att förbättra för våra medborgare. Vi ska vara utåtblickande och nytänkande i vårt arbete. Vårt bemötande ska präglas av respekt, tydlighet och lyhördhet. Det goda ledarskapet tar tillvara på våra medarbetares kunskap och initiativ till förändring och utveckling. En kundnära socialtjänst med kvalité Socialförvaltningens nya organisation har formats utifrån att kunden ska stå i fokus. Ambitionen är att kunden ska möta färre handläggare och att en helhetssyn skapas runt kundens behov. Nöjd kund inom socialtjänsten innebär nöjdhet med bemötande och den omsorg eller det stöd som man har rätt till. En effektiv socialtjänst arbetar efter uppsatta mål och bedriver den bästa verksamheten per skattekrona. Nämndens värdegrund och strategier bryts ner till verksamhetsnivå och bärs upp av medarbetare och deras närmaste chefer. Kundundersökningar, utvärderingar, nyckeltal och uppföljningar ska visa att socialtjänsten når resultat med sina insatser. Stor vikt ska läggas på samarbete inom kommunen så att alla resurser tas till vara. Nämndens ansvar oavsett verksamhetsutövare Ett flertal verksamheter inom socialförvaltningen har lagts ut på entreprenad och en verksamhet har konkurrensutsatts via auktorisering och kundval. Nämndens ambition är att utveckla valfriheten för den enskilde. Vår egen produktion ska vara ett av flera alternativ för socialnämndens kunder och ska kunna delta i framtida upphandlingar. En sådan utveckling ställer särskilda krav på anpassning efter volymförändringar och ger ett större ansvar för det ekonomiska resultatet längre ut i organitsationen. Vård och öppna insatser Nämndens utgångspunkt är att öppna insatser på hemmaplan även fortsättningsvis ska vara prioriterade och att samarbetet med andra aktörer i kommunen är mycket viktigt i vårt förebyggande arbete. Institutionsvård är en yttersta utväg och bör användas så kort tid som möjligt för den enskilde. Långsiktigt bör denna prioritering ge färre placeringar för både barn och vuxna. Detta innebär att resurser frigörs till förmån för fler öppna insatser. Arbetslinjen Egen försörjning är grunden till ett tryggt liv och en förutsättning för att människor ska kunna uppnå en god levnadsstandard. Minskad arbetslöshet minskar psykisk ohälsa och missbruk. Nämndens huvuduppdrag är att förhindra att människor hamnar i bidragsberoende. Arbetslinjen gäller oavsett om man är arbetslös, har funktionsnedsättning eller befinner sig i missbruk. Alla insatser ska alltid ha ett direkt syfte att få ut människor på arbetsmarknaden. En viktig del i socialtjänstens uppdrag är att stödja kunder inom daglig verksamhet och boendestöd att komma närmare ett eget arbete. Samarbete med andra aktörer är väsentligt för att uppnå resultat. Arbetsförmedlingen har ett huvuduppdrag för arbetsmarknaden. Kommunen har ofta ett starkare incitament för att få människor i arbete då vi utgör det yttersta skyddsnätet för kommuninvånarna. Det nära samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunen i Haninge kan utvecklas när det gäller matchning på arbetsmarknaden och rekrytering av arbetsgivare som vill ta ett större 3
Strategi & budget samhällsansvar. Samarbete med ideella organisationer och sociala företag är också ett framgångsrikt sätt att få människor som står längst från arbetsmarkanden till arbete. Ideella krafter stärker socialnämnens verksamhet Samarbetet med ideella föreningar har utvecklats och en särskild funktion inom förvaltningen ansvarar för utveckling av samarbetet och utvärdering av organisationernas verksamheter. Budgeten för föreningsbidrag ska fortsatt vara 2 miljoner kronor, men kommer inte att ligga direkt under nämnden. Möjligheterna att fördela en del av budgeten till särskilda aktiviteter bör utnyttjas i högre grad då detta skapar ett större incitament till utveckling. Ideella organisationer och sociala företag ska också ges förutsättningar att delta i upphandlingar och kundvalssystem. Det goda ledarskapet är nyckeln till medarbetarnas framgång Ett aktivt coachande ledarskap är den viktigaste egenskapen för både gamla och nya ledare inom förvaltningen. Den enskilde medarbetarens möjligheter till att påverka sin utveckling och lön beror på hur målen för verksamheten formuleras. Därför är det viktigt att alla arbetsplatser har tydliga mål inom sin verksamhet. Om ansvar och beslut finns nära medarbetarna stimuleras de att ta initiativ till utveckling av verksamheten. Det är viktigt att personalen belönas när de bidrar till verksamhetsutveckling som leder till att nämndens strategier och de egna målen uppnås. För att behålla och rekrytera engagerad personal krävs arbete med kompetensutveckling och karriärvägar inom förvaltningen. Det goda ledarskapet är en förutsättning för att medarbetarna ska kunna utvecklas och ge den kvalitet i arbetet som nämnden eftersträvar. Ett särskilt fokus ska ligga på stöd till första linjen chefer och resurser måste avsättas till detta. Kompetensförsörjningen inom förvaltningen är en utmaning. Särskilt viktigt är det inom verksamheter där medarbetare och chefer med nyckelfunktioner går i pension. Det råder konkurrens om vissa yrkesgrupper och socialförvaltningen måste profilera sig som en attraktiv arbetsgivare för att attrahera nya kompetenta medarbetare till Haninge. Utöver kompetenskrav ska behovet av medarbetare med olika kulturell bakgrund och underrepresenterat kön beaktas. Nämndreserv Nämndreserven ska vara 2 procent av nämndens omsättning i enlighet med kommunfullmäktiges rekommendationer. Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag Fortsätta utforma en första linjens insats för yngre barn Socialnämnden prioriterar alltid barn och ungdomar. Detta innebär att socialnämnden fortsätter samarbetet med skolan och landstinget för att stärka skyddsfaktorer och att utveckla metoder och rutiner för att fånga upp barn som riskerar en negativ utveckling. Det kommunala uppföljningsansvaret Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Socialnämnden och Kultur- och Fritidsnämnden ska synkronisera sina insatser för unga i åldern 16-20 år som varken studerar eller arbetar. För ungdomars introduktion på arbetsmarknaden i Haninge bär kommunen tillsammans med företag, myndigheter och organisationer gemensamt engagemang och ansvar. Ungdomsteamet och Unga Inspiratörer är viktiga resurser i detta arbete. Strukturerade nämndsamråd kommer att hållas i denna fråga. Stockholm 2013-10-21 4
Strategi & budget 1.2 Socialnämndens ansvarsområde Det framgår av socialnämndens reglemente vilka uppgifter och vilket ansvar som ålagts socialnämnden. De lagar som socialnämnden lyder under är socialtjänstlagen SoL, lagen om vård av unga LVU, lagen om missbrukare LVM, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS samt Hälso- och sjukvårdslagen. Därutöver har nämnden att följa kommunallag och annan speciallagstiftning. Socialnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Socialtjänstens övergripande mål är att främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Vägledande i allt arbete är bl.a. de grundläggande principerna i FN:s barnkonvention. Det innebär att varje barn ska ha tillgång till sina rättigheter utan åtskillnad eller diskriminering, rätt till liv och utveckling, delaktighet och inflytande och att alla beslut som rör barn ska utgå från barnets bästa. Socialnämndens ansvarar även för funktionshindrade som ryms inom LSS. De som omfattas av LSS lagstiftningen är personer som tillhör personkrets 1 1 eller 2 2. LSS är en rättighetslagstiftning. Verksamheten inom LSS vila på vissa grunder såsom att visa respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Enligt reglementet för socialnämnden ingår även familjerättsfrågor, alkohol- och tobaksfrågor enligt alkohollagen samt arbetsmarknadsfrågor. 1 Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2 Personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranledd av yttre våld eller sjukdom. 5
Strategi & budget 1.3 Socialförvaltningens organisation En ny organisation träder i kraft 1 oktober 2013. De gemensamma värderingarna i förvaltningen kommer att utgå från socialnämndens värdegrund och den reviderade målbilden för förvaltningen där kundfokus står i centrum och där även koncernperspektivet betonas. För kunden/ klientens bästa ska intern och extern samverkan betonas, och alla har ett tydligt uppdrag att söka breda samverkans-överenskommelser för att motverka fragmentisering, bristande kontinuitet och bristande normalisering för den enskilde. Den nya organisationen består av en myndighets/beställarsida uppdelad i tre avdelningar och en egen produktion som består av fyra avdelningar, i allt väsentligt överensstämmande med den tidigare sektionsindelningen för produktionen. Staben får ett nytt uppdrag som går ut på att arbeta närmare verksamheten och samverka med andra förvaltningar i större utsträckning. Förvaltningen leds av en förvaltningschef och en biträdande förvaltningschef, den senare med uppdraget att särskilt samordna myndighetssidan. 2. Förutsättningar 2.1 Omvärldsanalys Fri rörlighet för EU-medborgare Som medlemsland i EU har Sverige att följa alla de lagar och regler som beslutas i EU parlamentet. En viktig princip som gäller för alla EU-medborgare är rätten till fri rörlighet som omfattar arbetsmarknad, anställningsvillkor, sociala förmåner och skatter. Fler EU-medborgare flyttar till Haninge kommun. Det är positivt så tillvida att de bidrar genom att betala skatt. Tyvärr kommer vissa även i kontakt med socialtjänsten eftersom många har med sig en familjehistoria med inslag av våld, missbruk och bristande omsorg för sina barn. Detta ökar 6
Strategi & budget trycket på socialtjänsten i form av kostnader för handläggning och olika former av insatser. EUmedborgares rätt till försörjningsstöd är inta alldeles självklar utan kräver en noggrann prövning där handläggare måste hålla sig à jour med gällande rättsfall. Stor efterfrågan på bostäder Stockholms län växer. Orsaken till att många väljer att flytta till Stockholm och kommunerna i Stockholms län är främst studier och arbetsmarknaden. De som flyttar hit behöver bostäder. Men det är inte bara personer som flyttar till Stockholmsområdet som konkurrerar om boende. Det finns unga människor som vill flytta hemifrån. Enligt Hyresgästföreningen har andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad minskat från 50 procent 2009 till 46 procent 2011. Enligt Statistiska centralbyrån ökar bostadsbyggandet, i hela Sverige, med 33 procent 2013 jämfört med 2012. I Stor-Stockholm påbörjades byggandet av 3 650 lägenheter under första halvåret 2013. Det är knappt 650 fler lägenheter än motsvarande period 2012. Stockholms stads bostadsförmedling anger att det var knappt 400 000 personer som stod i bostadskö i slutet av 2012. Det är en ökning med 34 000 personer eller 9 procent. Av dem är det ca 65 000 personer som är aktivt sökande. Grupper som har svårt att finna en lämplig bostad är ungdomar, stora barnfamiljer, pensionärer och flyktingar. Handelskammaren har identifierat bristen på bostäder som ett allvarligt hinder för utveckling och tillväxt i regionen. Huvudstadsregionen utgör en tredjedel av svensk ekonomi idag. Ekonomisk tillväxt är beroende av att både arbets- och bostadsmarknaden fungerar väl. Behov av bostäder till socialförvaltningens målgrupper Socialnämndens och socialförvaltningens uppgift är att arbeta för att Haninge utformas med hänsyn till människors olika behov. Kommuninvånare med olika former av funktionshinder ska likas in i samhället och i bostadsområden. De grupper socialförvaltningen företräder är sällan offensiva eller för sin egen talan. Bostadsfrågan är ett överskoggande problem för flera av socialförvaltningens målgrupper. Ett internt arbete har genomförts för att se över hela boendeprocessen. Målsättningen är bl.a. att tydliggöra vilket behov den enskilde ska ha för att beviljas insatsen boende, hur uppföljning av insatsen görs och hur det säkerställs att målsättningen med insatsen uppnås. Det är viktigt att tydliggöra kommunens roll och ansvar både i vår egen organisation och ut till kommuninvånarna. Boendet är knutet till behovet av insatsen. Kommunens uppgift är inte att förmedla bostäder. Flyktingmottagandet Kommunfullmäktige beslutade i februari 2013 att kommunen ska åta sig att ta emot mellan 7 och 20 personer på så kallade anvisningsbara platser. Enligt de beräkningar som gjorts så kommer detta mottagande att kräva mellan två och sju lägenheter per år. Kommunen tar emot ensamkommande barn sedan flera år tillbaka. När dessa ungdomar fyller 21 år räknas de som vuxna och kan inte längre bo kvar på det boendet kommunen ordnat för dem. Kommunens ansvar att ordna en bostad till dem är stort. Det är ungefär fyra till fem ungdomar som uppnår 21 års ålder per år. Arbetsmarknad Den ekonomiska utvecklingen både internationellt och i Sverige är svag. Sveriges kommuner och landsting bedömer att BNP:n växer med 1,1 procent under 2013 och 2,4 procent. Den 7
Strategi & budget måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten kommer ligga kvar omkring 8 procent i landet. Konjunkturen i samhället påverkar mycket av socialförvaltningens arbete. Konsekvenser av en låg utbildningsnivå Förvärvsfrekvensen 3 i Haninge var 77,4 procent 2011. Det är svårt för grupper som är på väg in på arbetsmarknaden, det vill säga ungdomar och utrikes födda. En låg utbildningsnivå bland befolkningen ökar risken för att drabbas av arbetslöshet. I Haninge har 50 procent av invånarna i arbetsför ålder, 25-64 år, en 3-årig gymnasie- eller högre utbildning. Det kan jämföras med riket där motsvarande siffra är 59 procent. Andelen elever som är behöriga 4 att söka till gymnasiet 2013 var 83 procent. För att komma in på dagens arbetsmarknad krävs ofta ett slutbetyg från gymnasiet. För varje person som står utanför arbetsmarknaden och utan egen försörjning finns en risk att det genereras en kostnad i socialförvaltningens budget. Även för samhället är det ett misslyckande att ungdomar inte slutför skolgången. Flera studier har visat att sambandet mellan skolmisslyckanden och ett liv i utanförskap är väldigt starkt. För varje elev som inte hittar tillbaka till skolan beräknas samhällskostnaden bli mellan tio och tolv miljoner kronor i ett livsperspektiv 5. Levnadsvanor och psykisk ohälsa Levnadsvanor har en avgörande betydelse för folkhälsan i stort. Ohälsosamma levnadsvanor återfinns till största delen bland personer som också är socialt utsatta. Många påverkbara faktorer som är associerade med psykiskt ohälsa är kopplande till samhällsutvecklingen i stort varför strukturella och generella hälsofrämjade insatser för barn och ungdomar under uppväxtåren är grundläggande för deras hälsa och utveckling. Haninge följer i stort utvecklingen i länet. Den psykiska vårdkonsumtionen bland tonåringar och unga vuxna har ökat trots att mätningar av den självupplevda psykiska ohälsan stabiliserats. Självupplevd psykisk ohälsa har ökat under 1990-talet och stabiliserats under 2000-talet på en relativt sett högre nivå för samtliga åldersgrupper. 7,5 procent av länets tonåringar hade år 2010 kontakt med Barn och ungdomspsykiatrisk mottagning. Antalet självmordsförsök har ökat drastiskt i denna grupp och förbrukningen av psykofarmaka ökar. Haninge har påbörjat arbetet med att ta fram en sektorsövergripande lokal strategi i linje med nationell- och regional ANDT-strategi (alkohol, narkotika, tobak, dopning och spel ). Aktiviteterna i strategin har stöd i forskning om evidensbaserade förebyggande insatser. Enligt Folkhälsoenkäten 2010 ligger 23 procent av kommunens invånare i riskzonen för skadlig alkoholkonsumtion. Positivt är att färre Haningeungdomar röker, dricker alkohol eller nyttjar droger enligt Stockholmsenkäten för år 2012. Resultaten har förbättrats sedan mätningarna startade år 2002. Trots de positiva svaren gällande alkohol och tobak finns ett orosmåln när det gäller resultaten för narkotika och då speciellt användandet av cannabis på gymnasiet. Enligt Statens folkhälsoinstitut har alkoholförsäljningen på systembolaget ökat från 4,29 liter 100 procentig alkohol per person år 2000 till 5,8 liter per person 2012. I Haninge kommun uppgår 3 Förvärvsfrekvens = procentuell andel personer 20-64 år med bostad i regionen och med förvärvsinkomst i november 2011. 4 För att en elev ska vara behörig krävs lägst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik. 5 Källa: Svenska dagbladet 2013-09-09. 8
Strategi & budget försäljningen till 6,1 liter per person. Den alkoholrelaterade dödligheten per 10 000 döda är 0,9 för kvinnor i riket och 3,4 för män. Motsvarande siffra för invånarna i Haninge kommun är 1,0 för kvinnor och 4,3 för män. Det är en indikation på att alkoholkonsumtionen är hög bland invånarna i Haninge kommun. Konkurrensutsättning Verksamheter som traditionellt bedrivits i offentlig regi utförs i större utsträckning i privat regi. Lagstiftning har tillkommit som påskyndar den utvecklingen. Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) infördes 2008. När verksamheten utförs av en annan juridisk person ställs också krav på myndigheten att följa upp och kontrollera den externa utföraren. Samma krav som ställs på externa utförare ska även ställas på egen regi verksamhet. Framöver behövs mer resurser/personal arbeta med dessa arbetsuppgifter. Ny teknik Medborgarna förväntar sig allt mer att kunna utföra tjänster via kommunens hemsida. Till exempel blanketter som vi har på hemsidan som idag måste skrivas ut och skickas in till socialförvaltningen borde kunna utföras med hjälp av e-tjänster. Framtagning av e-tjänster kan påverka budgeten för förvaltningen framöver. 9
Strategi & budget 3. Kommunfullmäktiges mål 3.1 Styrprocessen i Haninge kommun Styrmodell Individuella mål VISION Mål, uppdrag och indikatorer Nämndsstrategi Förvaltningens åtaganden Aktiviteter (Kommunfullmäktige) (Kommunfullmäktige) (Styrelse/Nämnd) (Förvaltning) (Avdelning/Enhet) Individuella mål Uppföljning Enligt Haninge kommuns styrmodell beslutar kommunfullmäktige om kommunens övergripande och långsiktiga mål inklusive nämndmål. Dessa uttrycks i kommunfullmäktiges Mål och budget och visar hur kommunfullmäktige vill prioritera och styra mot visionen om den framtida goda kommunen. Fullmäktige beslutar om indikatorer och målvärden för de övergripande målen. Även nämnder kan besluta om egna indikatorer och målvärden kopplade till sina strategier. Val av indikator gäller oftast för flera år, målvärden kan sättas för det kommande året eller för flera år framåt. Nämndstrategierna anknyter till kommunfullmäktige målen samt nationella riktlinjer. En strategi visar ett övergripande tillvägagångssätt eller en färdriktning för att nå målet. En strategi beskriver mönster av beslut och handlingar för att nå framtida framgång. Strategi och budget sammanställs till ett dokument som beslutas av nämnden senast per sista oktober. I strategi och budgetdokumentet informeras nämnden om de åtaganden förvaltningen planerar arbeta med i syfte att bidra till kommunfullmäktiges mål. Åtagandena tecknas sedan ner i förvaltningens verksamhetsplan som fastställts av förvaltningschefen. Kommunfullmäktige strävar efter att bli en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar kommun. Fullmäktiges mål delas därför in i tre områden utifrån perspektiven. Kommunfullmäktiges mål och socialnämndens strategier redovisas i följande avsnitt per målområde. 10
Strategi & budget 3.2 Målområde ekologisk hållbarhet 1. Utsläpp av koldioxid ska fram till år 2020 Koldioxidutsläppsförändring i har minskat med 25% jämfört med nivån den kommunala organisationen (utsläpp 7 692 ton 2012) år 2005. Socialnämndens strategi 1.1 Socialnämnden ska bidra till att minska koldioxidutsläppet Koldioxidförändringar (genomsnittlig årlig minskning för att nå målet 2020) (ökning med 8,3% 2009 till 2010) Indikatorer Socialförvaltningens koldioxidutsläpp avseende: 2012 - Turbundna resor 49 ton - Milersättning 28 ton Lägre än 2013 Minst 3 271 ton/år Lägre utsläpp än 2012 1.1.1 Socialnämnden ska bidra till att minska koldioxidutsläppet Socialförvaltningens koldioxidutsläpp avseende: 2012 - Turbundna resor 38 ton - Milersättning 28 ton Lägre utsläpp än 2012 2 Inköpen av ekologiska livsmedel ska öka Andelen ekologiska inköp (21% 2012) Socialnämndens strategi Indikatorer Minst 25 % 2.1 Inköpen av ekologiska livsmedel ska öka Andel ekologiska inköp Mer än 2013 2.1.1 Inköpen av ekologiska livsmedel ska öka Andel ekologiska inköp Mer än 2013 11
Strategi & budget 2 Energianvändningen ska minska Socialnämndens strategi Energianvändning per kvadratmeter (189 kwh/m2 år 2012) Indikatorer 3.1 Energianvändningen ska minska Energiförbrukning 1 479 tusen 6 kwh 2012 Lägre än 2013 Lägre förbrukning än 2012 3.1 Energianvändningen ska minska Energiförbrukning 1 479 tusen 7 kwh 2012 Lägre förbrukning än 2012 3.3 Målområde social hållbarhet 6 Haninge ska utveckla en attraktiv regional stadkärna Handelsindex (80 år 2011) Högre än 2013 Socialnämndens strategi 6.1 Socialnämnden ska arbeta för att Haninge utformas med hänsyn till människors olika behov. Attitydundersökning (medelvärde 2,8 2012) Indikatorer Den sociala tryggheten i Haninges regionala kärna ska öka. Högre än 2013 6.1.1 Förvaltningens uppsökarverksamhet jobbar för att öka den sociala tryggheten. Kommuninvånarna känner sig trygga. 6 Uppgift från projekt miljöredovisning Haninge kommun, Rapport samt miljöredovisning för 2012 daterad 2013-05- 15 7 Uppgift från projekt miljöredovisning Haninge kommun, Rapport samt miljöredovisning för 2012 daterad 2013-05- 15 12
Strategi & budget 7 Barn och ungdomar ska må bra och känna framtidstro Socialnämndens strategi 7.1 Barn som är placerade utanför det egna hemmet ska skyddas från utsatthet. Andel som ganska ofta eller väldigt ofta tycker att det är riktigt härligt att leva (66% år 9, 66% gymnasiet år 2) God psykiskt hälsa index för psykosomatisk hälsa (58, år 9, 57 gymnasiet år 2) Indikatorer Andel barn som haft enskilt samtal med sin socialsekreterare Andel återaktualiserade barn och unga i HVB hem Bättre än mätning 2012 Bättre än mätning 2013 100 % Andel återaktualiserade barn o unga ska vara lägre än 30 %. 7.2 Erbjuda förebyggande insatser och behandling Redovisning av metoder utifrån evidensbaserade metoder. 7.1.1 Att samtala enskilt med det placerade barnet regelbundet 7.2.1 Skapa stöd för god utveckling hos barn och unga i samverkan med andra aktörer internt och externt 2 samtal per barn och år Alla barn ska fått minst 2 enskilda samtal per placeringsår Redovisning av samarbeten 8 Folkhälsan ska förbättras Sjukpenningtal (8,6 dagar) Lägre än 2013 Socialnämndens strategi 8.1 Genom förebyggande och behandlande insatser ska antalet personer som utvecklar skadligt bruk/missbruk eller beroende av ANDT-preparat minska. Andel elever boende i Haninge Lägre än 2012 kommun som inte använder tobak Andel fyraåringar med övervikt Lägre än 2013 Indikatorer Ungdomar Alkohol 1) Flickor som inte dricker inte alkohol (52 % 2012) 8 2) Pojkar som inte dricker alkohol (61 % 2012) 3) Flickor och pojkar Mätning sker vart annat år. Nästa mätning sker. 8 Källa Stockholmsenkäten 2012 13
Strategi & budget 8.2. Resultat från Lyft 1 och HANSmottagningens arbete totalt (56 % 2012) 4) Storkonsumerar 9 alkohol minska 1 ggr i månaden bland samtliga elever (12 % 2012) Narkotika 5) Har någon gång använt narkotika (8 % 2012) Dopning 6) Har någon gång använt dopningsmedel /1 % 2012) Tobak 7) Andel som inte använder tobak d.v.s cigaretter eller snus (84 % 2012) Tillsyn 8) Andel korgar/ restauranger som rapporteras överservering enligt kommunens alkoholtillsyn. Komplettera med statistik från 2013 9) Andelen elever i år 9 som köper tobak och folköl i butik eller kiosk (42 % 2012) Andelen som fullföljer behandlingsprogrammen ska öka. 8.1.1 Antal barn och unga som börjar med ANDT-preparat (alkohol, narkotika, dopning, tobak) eller debuterar före 18 år ska minska 8.1.2 Effektiv och samordnad alkohol- och tobakstillsyn 8.1.3 Erbjuda evidensbaserade metodprogram i förebyggande ANDT-arbetet Alkohol Indikator 1, 2, 3, 4 enl ovan Narkotika Indikator 5 enl ovan Dopning Indikator 6 enl ovan Tobak Indikator 7 enl ovan Tillsyn Indikator 8 och 9 enl ovan Utbildning i: - Ansvarsfull alkoholservering Mätning sker vart annat år. Nästa mätning sker. Lägre andel än 2012. Alla med serveringstillstånd utbildas. 9 Med storkonsument menas konsumerar alkohol minst 1 ggr/månad motsvarande 18 cl sprit eller en hel flaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl. 14
Strategi & budget 8.1.4 Erbjuda evidensbaserade metoder för stöd och behandling. 8.2.1 Resultat från Lyft 1 och HANSmottagningens arbete - Krogar mot knark - 100 % ren träning Redovisning av metoder Andelen som fullföljer behandlingsprogrammen ska öka. Alla krogar med danstillstånd och ung publik utbildas Samtliga träningsanläggningar i kommunen utbildas Bra anpassade metoder 9 Invånarnas delaktighet och inflytande i samhället ska öka Nöjd inflytandeindex Bättre än mätning 2013 Socialnämndens strategi Indikatorer Målvärde 9.1 Öka delaktighet och inflytande i socialnämndens utförarverksamheter och öka samarbetet med ideella organisationer Resultat på från frågan om man blir lyssnad till i de brukarundersökningar som genomförs. 90 procent ska vara mycket nöjda 9.1.1 Barn och ungas delaktighet och inflytande över utredning och insatser ska tillgodoses. Utredningsplan ska göras enligt BBIC:s riktlinjer 9.1.2 Vidareutveckla det preventiva arbetet i samarbete med ideella organisationer. Redovisning 100% (uppföljning sker genom stickprov) 10 Invånarnas trygghet ska öka Trygghetsfrågor i medborgarundersökning Bättre än 2013 Trygghetsindex för unga Bättre än 2013 Socialnämndens strategi Indikatorer Målvärde 10.1 Utveckla former till stöd för anhöriga Redovisning 10.2 En fungerande lokal samverkan mellan berörda offentliga och ideella organisationer. Antal ideella organisationer som deltar aktivt i det preventiva arbetet. 15
Strategi & budget 10.1.1 Ta fram förslag på stödinsatser åt anhöriga Redovisning 10.2.1 Stockholmsenkäten genomförs där Resultat av enkät trygghetsfrågor bland ungdomar i skolår 9 och 2 på gymnasiet belyses 10.2.1 Implementera en ny struktur för arbetet Redovisning med våld i nära relationer 10.2.2 Stöd till unga brottsoffer Antal ungdomar som får brottsofferstöd (statistik från verksamheten) Om möjligt ställ detta i förhållande till anmälda brott som Polisen för 10.2.3 I samarbete med polisen fortsätta arbetet med den sociala insatsgruppen. statisk över. Projektredovisning 11 Invånarna ska vara nöjda med kommunens service Socialnämndens strategi Nöjd medborgarindex Bättre än 2013 Indikatorer 11.1 Med hjälp av informationsteknologi ska Redovisning socialtjänsten förbättra information, tillgänglighet, delaktighet och arbetssätt till fördel för medborgarna 11.2 Vi ska ge en effektiv och rättsäker service Antal överklaganden totalt Antal överklaganden från klienter som får bifall 11.3 Våra kunder ska vara nöjda med vårt Resultat från bemötande brukarundersökningar 11.1.1 Medverka i kommunens E-stragiarbete för Redovisning bättre kundservice 11.2.1 Genomföra en uppföljning av Redovisa resultat rättsäkerheten inom myndighetsutövningen (försörjningsstöd) 11.3.1 Socialnämnden deltar i klarspråksprojektet. Effekten mäts i projektet 16
Strategi & budget 12 Den enskildes valfrihet över den offentligt finansierade servicen ska öka Socialnämndens strategi Andel av kommunala tjänster och service som utförs av andra utförare än kommunen Indikatorer Fler än 2013 12.1 Identifiera och införa kundval inom fler Antal verksamheter 3 områden 12.2 Stödja sociala företag genom att införa Antal företag 1 kundval. 12.1.1 Arbeta med metodutveckling för delaktighet i planering. Möjlighet att välja utförare Val i vårdplanering 12.1.2 Införa kundval i daglig verksamhet LSS, avlösarservice och ledsagarservice under. Att kundval införs i de utpekade verksamheterna 12.2.1 Genom att införa kundval möjliggöra för sociala företag att leverera tjänster. Redovisning av tjänster som erbjuds av de sociala företagen 13 Fler människor ska komma i arbete. Personer som uppbär försörjningsstöd som andel av Socialnämndens strategi 13.1 Människor med långvarig arbetslöshet och/eller funktionsnedsättning ska erbjudas insatser som syftar till att öka den enskildes möjligheter till egen försörjning. 13.2 Fler människor som uppbär försörjningsstöd ska komma i arbete befolkningen Arbetslöshet 16-64 år Indikatorer Redovisning av antal personer i målgruppen. Andel som uppnått egen försörjning. Antal personer som avslutas för att de fått egen arbetsinkomst. Lägre än 2013 Fler än 2013 Fler än 2013 13.1.1 Genomföra åtgärder utifrån genomförd Redovisning processanalys för att korta ledtider. 13.1.2 I samarbete med Arbetsförmedlingen och företag arbeta aktivt med långtidsarbetslösa kommuninvånare Redovisa aktiviteter 13.2.1 Möjliggöra för fler hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd att bli självförsörjande Redovisning 17
Strategi & budget 15 Haninges unga ska ha goda möjligheter till karriär i livet oavsett om man väljer arbete eller utbildning. Andel elever med slutbetyg från gymnasiet Socialnämndens strategi Övergångsfrekvens till eftergymnasiala studier Indikatorer Bättre än 2013 Bättre än 2013 15.1 De ungdomar som kommer i kontakt med Statistik från ungdomsteam socialtjänsten ska få stöd för att gå till studier eller arbete 15.1.1 Socialtjänstens insatser ska syfta till att Redovisning ungdomar fullföljer sin skolgång 15.1.2 Öka andelen kommunala sommarjobb för ungdomar med särskilda behov. 15.1.3 Fler sommarjobb till Haninges skolungdomar Antal platser Antal platser Fler platser än 2013 Fler platser än 2013 2.4 Målområde ekonomisk hållbarhet 20 Kommunen ska nå ett budgeterat resultat, Ekonomiskt resultat Minst 2% som motsvarar minst två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Socialnämndens strategi Indikatorer Målvärde 20.1 Socialnämnden ska ha en budget i balans Nämndens ekonomiska resultat Budget i balans 20.1.1 Genomföra nödvändiga besparingar och prioriteringar Redovisning av beslut och effekt Budget i balans 18
Strategi & budget 21 Kommunens ska vara Sveriges bästa kommunala arbetsgivare Socialnämndens strategi Nöjd medarbetar index Bättre än 2013 Indikatorer 21.1 Stimulera personalens delaktighet i beslut och initiativ till verksamhetsutveckling 21.2 Säkerställa kompetensförsörjning Redovisning Nöjd medarbetar index (APU) Medarbetarskap 21.1.1 Säkerställa att kommunens samverkansavtal får genomslag i verksamheten Uppföljning av samverkansrutinerna 21.2.1 Genom ett aktivt och coachande ledarskap Resultat APU säkerställa att medarbetarna utvecklas och bidrar till verksamhetens utveckling 21.2.2 Ta fram en kompetensförsörjningsplan (rekrytering, behålla befintlig personal och kompetensutveckling) Identifiera de personalkategorier som förvaltningen kan ha svårt att rekrytera. Samverkansavtal följs 22 Kommunens verksamhet ska präglas av effektiv resursanvändning Socialnämndens strategi 22.1 Kvaliteten och effektiviteten ska säkras med stöd av egenkontroll, uppföljning, utvärdering Sjukfrånvaro Bättre än 2013 Ramavtalstrohet Redovisning Bättre än vid mätning 2013 och verksamhetsutveckling 22.1.1 Utföra uppföljningar av verksamheter Redovisning av resultat Budget i balans 22.1.2 Förvaltningen ska följa de ramavtal som tecknas inom socialtjänstens områden 22.1.4 Implementera ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet. Ramavtalstrohet Genomfört Bättre resultat än 2013 19
Strategi & budget 23 Med 2008 som jämförelseår ska invånarantalet till år 2018 ha ökat med minst 10.000 Socialnämndens strategi Befolkningstillväxt (Genomsnittlig årlig tillväxt för att nå målet 2018 Indikatorer Minst 923 personer/år 24 Det ska vara enkelt att starta och utveckla SBA:s Nöjd-Kund-Index för företag i kommunen så att antalet arbetsplatser ökar företagare Antal arbetsställen i kommunen Fler än 2013 Socialnämndens strategi Indikatorer Bättre än 2013 24.1 Stödja sommarlovsentreprenörer bland Antal sommarlovsentreprenörer skolungdom 24.1.1 Uppmuntra ungdomar att prova på att vara entreprenör Redovisning 4. Ekonomiska ramar -2015 Under år 2011 ökade förvaltningens kostnader framför allt inom individ- och familjeomsorgen och inom funktionshinderområdet. Denna ökning har under år 2012 stannat av och åtgärder har vidtagits för att kunna minska nämndens underskott. För år 2013 har läget stabiliserats och med det extra tillskott som finns inför år är möjligheterna till att klara verksamheten inom beslutad ram goda. - Budgeten är fördelad utifrån tilldelad ram från kommunfullmäktige. - Socialförvaltningen har tagit bort den del av ramen som ska fördelas till Äldrenämnden 20
Strategi & budget 4.1 Driftbudget Förslag till budget samtliga belopp i tkr Anslagsfördelning Budget 2013 Prognos 2013 Förslag Ökning/ minskning Socialnämndens verksamhet 8 340 8 340 8 562 222 - Politisk verksamhet 900 900 922 22 - Reserver för nämnden 7 440 7 440 7 640 200 Förvaltningsgemensam verksamhet 48 564 49 248 50 784 2 220 - Gemensam verksamhet socialförvaltningen 46 564 47 248 48 734 2 170 - Föreningsbidrag 2 000 2 000 2 050 50 Individ- och familjeomsorg 300 068 311 238 315 761 15 693 - Institutionsplaceringar 43 591 41 173 40 399-3 192 - Familjehem 40 300 49 663 49 109 8 809 - Öppenvård 77 465 77 074 79 394 1 929 - Ekonomiskt bistånd 73 091 79 844 80 958 7 867 - Flykting och tolk 800 800 820 20 - Familjerådgivning/familjerätt 5 465 4 506 5 607 142 - Myndighetsutövning (administration) 59 356 58 178 59 474 118 Arbetsmarknadsåtgärder 12 629 14 540 13 232 603 - Chef och gemensamt 4 181 2 922 275-3 906 - Lönebidrag OSA mm 4 152 5 560 7 888 3 736 - Rehabiliteringsverksamhet -340 0-200 140 - Sysselsättningsskapande åtgärder 2 136 3 558 2 686 550 - Sommarjobb 2 500 2 500 2 583 83 Personer med funktionsnedsättning 373 639 375 874 365 967-7 672 - FH SoL ej psyk - Ordinärt boende 23 438 23 438 13 700-9 738 - Särskilt boende 9 220 12 220 0-9 220 - FH SoL psyk - Ordinärt boende 13 849 15 019 13 296-553 - Särskilt boende 42 331 42 419 42 447 116 - FH LSS och LASS - Boende enl LSS 141 194 141 194 151 943 10 749 - Personlig assistans 40 150 36 150 40 150 0 - Daglig verksamhet enl LSS 46 603 47 346 47 997 1 394 - Övriga insatser enl LSS 33 190 33 190 33 891 701 - Gemensam verksamhet FH - Gemensam verksamhet (administration) 21 011 22 640 19 854-1 157 - Riksfärdtjänst 250 250 226-24 - Öppen verksamhet FH 2 403 2 008 2 463 60 SUMMA 743 240 759 240 754 306 11 066 Ram enligt fullmäktige innan överföringsärende: 743 240 775 950 Överföring av föregående års underskott -1 121 Till ÄN -21 644 Ram enligt fullmäktige efter överföringsärende: 742 119 754 306 21
Strategi & budget 4.1.1 Socialnämndens verksamhet Socialnämndens budget är uträknad för 11 sammanträden socialnämnden och arbetsutskott samt 23 sammanträden för individutskottet. Samt medel för utbildning och konferens. Här återfinns även nämndens reserv på 7,6 mnkr, som är avsatta för volymförändringar eller särskilda prioriteringar från nämndens sida. Reservens belopp är 1% av nämndens totala ram. Reserven ökar med 0,2 mnkr jämfört med 2013. 4.1.2 Förvaltningsgemensam verksamhet Under förvaltningsgemensam verksamhet samlas kostnader för förvaltningschef, stab och drogprevention, samt kostnader för vissa förvaltningsgemensamma tjänster till exempel interna avtal med kommunstyrelseförvaltningen. Under den förvaltningsgemensamma verksamheten återfinns även bidrag till föreningar. De nya tjänsterna som omflyttats från verksamheterna till förvaltningsgemensam verksamhet finns i förändringen av ramen mellan 2013 och. 4.1.3 Individ- och familjeomsorgen Individ och familjeomsorgens budget bygger på antaganden utifrån hur stora volymer som förväntas inför år. Institutionsplaceringar Utveckling av institutionsplaceringar (antal platser) dec-juli 2011 dec-juli 2012 dec-juli 2013 Antagande Vuxna 39 36 26 22 Barn 47 33 36 23 Summa 86 69 62 45 Antalet institutionsplaceringar har hållit sig konstant för mätperioden totalt. Däremot kan vi se en minskning över tid vid uppföljning av antalet platser per månad. Bedömningen inför år är att antalet skall fortsätta att minska. Budgeten för institutionsplaceringar föreslås minska med 3,2 mnkr jämfört med år 2013.Detta innebär att budgeten för år ligger i nivå med den prognos som finns för år 2013. Familjehem Utveckling av placeringar familjehem (antal platser) dec-juli 2011 dec-juli 2012 ded-juli 2013 Antagande Vuxna 5 4 5 5 Barn 107 132 133 132 Summa 112 136 138 137 Antalet familjehem/jourhem har legat konstant jämfört med år 2012. Planeringen är att antalet kommer att hålla sig konstant även framöver. Ett tillskott på 8,8 mnkr görs för att täcka den obalans som funnits under år 2013. 22
Strategi & budget Öppenvård Utveckling av boende inom öppenvård (antal platser) dec-juli 2011 dec-juli 2012 dec-juli 2013 Antagande Boende vuxna 144 167 171 170 Inom öppenvården finns både egen och köpt verksamhet samt verksamhet som är biståndsbedömd och sådan verksamhet som inte är biståndsbedömd. Den egna verksamheten som är biståndsbedömd består av Västerhaninge stödboende, Ungbo, Idun, Gröna huset, familjebehandlingen, Stigen samt delar av Hans- och Hannamottagningarna. Den egna verksamheten som är icke biståndsbedömd består av familjecentralerna, ungdomsmottagningen, föräldramottagning, Hanba samt delar av Hans- och Hannamottagningarna. I budgeten föreslås en ökning av ramarna för öppenvård med 1,9 mnkr för att kompensera för pris- och lönekompensation samt täcka de obalanser som funnits under år 2013. Ekonomsikt bistånd I kostnaderna för ekonomiskt bistånd finns kostnader och intäkter för försörjningsstöd samt kostnader för myndighetsutövning kring försörjningsstödet. Utveckling av utbetalt försörjningsstöd, tkr, (exkl flykting). Uppräknat med KPI 2011 2008 2009 2010 2011 2012 2013 budget 2013 prognos Utbetalt försörjningsstöd 56 535 68 388 69 173 63 006 62 419 60 040 65 540 66 024 Antalet bidragshushåll har ökat mellan år 2012 och 2013. Från 1 282 för perioden januariaugusti 2012 till 1 302 för motsvarande period 2013. Bidragstiden är oförändrad mellan åren. Medelbiståndet har ökat från 7 592 kr/hushåll till 8 173 kr/hushåll. Inför år 2013 föreslås en ökad ram med 7,9 mnkr för ekonomiskt bistånd. Förutom ökade kostnader för försörjningsstöd finns även ökade kostnader för administration av försörjningsstödet. Flykting och tolk Här återfinns förvaltningens kostnader för tolkverksamhet. Flyktingverksamheten som även den redovisas här förväntas inte generera någon kostnad för kommunen utan ska klara sig på de statsbidrag som erhålls för verksamheten. Familjerådgivning/familjerättsverksamhet Familjerätt och familjerådgivning förväntas ha samma volymer som 2013. Myndighetsutövning Inom myndighetsutövningen ingår kostnaderna för administration och myndighetsutövning inom individ- och familjeomsorgen. Myndighetsutövningen förväntas ha samma volymer som under år 2013. 23
Strategi & budget 4.1.4 Arbetsmarknadsåtgärder Inom arbetsmarknadsåtgärderna återfinns verksamheter med statsbidrag (t ex lönebidrag och trygghetsanställningar) samt sysselsättningsskapande åtgärder och kostnader för feriejobb. Ramen inför år beräknas öka något inför år med anledning av att kommunen ska finansiera hela ungdomsteamets verksamhet från 1 juli. En förskjutning av resurser har skett mellan de olika delarna inom arbetsmarknadsåtgärderna med anledning av att de statliga ersättningarna har minskat och kommunens finansiering blir därmed något större vid en oförändrad verksamhet. 4.1.5 Personer med funktionshinder SoL ej psykiatri Ordinärt boende Under år 2013 har delar av budgeten för ordinärt boende flyttats till äldrenämnden och dessa medel har räknats bort ur socialnämndens budget. De delar som finns kvar inom socialnämnden är boendestöd för personer med autism, boendestöd enligt SoL för personer inom personkrets LSS, försöksboende Ålsta. Volymerna beräknas hålla 2013 års nivåer. Totalt sett föreslås ramarna minska med 9,7 mnkr för ordinärt boende SoL ej psykiati. 11,0 mnkr har flyttats till äldrenämnden. Medel avseende boendestöd inom personkrets LSS har flyttats till denna verksamhetsgrupp från övriga insatser enligt LSS. Särskilt boende Samtliga medel för särskilt boende SoL ej psykiatri har flyttats till äldrenämnden. SoL psykiatri Ordinärt boende Utveckling av ordinärt boende SoL psykiatri Budget 2013 Budget Skillnad Korttidsvård, antal platser 2 2 0 Övriga insatser, antal platser 10 10 0 Förutom insatserna ovan ingår kostnader för boendestöd, anhörigbidrag, daglig verksamhet (Montex), kontaktpersoner, personligt ombud, korttidsvård och övriga insatser. Verksamheterna beräknas i stort vara oförändrade. Resursmässigt föreslås ramen för ordinärt boende enligt SoL, psykiatri minskas med 0,6 mnkr Det är minskade medel för köp av korttidsplatser som föregående år har varit något för stor. 24
Strategi & budget Särskilt boende Utveckling av särskilt boende SoL psykiatri (antal platser) Budget 2013 Budget Skillnad Anneberga 18 17-1 Folkparken 51 24-27 Tvillingarnas gata 9 9 Hammarbo 7 7 Externa platser 49 47-2 Summa särskilt boende SoL psyk 118 104-14 De egna boendena Anneberga och Folkparkens internpriser per dygn har räknats om inför år för att inkludera lokalkostnaderna. De platser som beräknas är årsplatser. Under år kommer en omstrukturering att ske genom att paviljongerna på Tvillingarnas gata avvecklas och dessa boende flyttas till Hammarbo som startar upp under hösten. Till Hammarbo har även beräknats att några platser skall flyttas från Anneberga och att några kommer att flytta hem från externa placeringar. Ramen för särskilt boende SoL psykiatri föreslås öka med 0,1 mnkr. LSS och Lass (Socialförsäkringsbalken 51 kap Personlig assistans) Boende enl LSS Utveckling av boende LSS (antal platser) Budget 2013 Budget Skillnad Boende internat (elevhem) 7 8 1 Egna platser 127 132 5 Externa platser 34 39 5 Summa boende LSS 168 179 11 Behovet inom boende LSS ökar jämfört med 2013. De egna enheterna ersätts med internpris per dygn med tillägg för lokalhyra. Även ersättning ges i de fall brukaren inte har daglig verksamhet. Priset har räknats upp med ca 0,5% inför år. Till halvårsskiftet öppnar två nya boenden med 6 platser vardera, vilket i budgethänseende blir sex helårsplatser. Budgeten för år föreslås öka med 10,7 mnkr jämfört med år 2013. Personlig assistans Inom området personlig assistans ersätter kommunen privata och egna utförare för kostnaderna som uppstår de första 20 timmarna, därutöver ersätter kommunen för faktiska sjuklönekostnader. Budgeten för personlig assistans föreslås vara oförändrad inför år. 25
Strategi & budget Daglig verksamhet Utveckling av daglig verksamhet LSS (antal platser) Budget 2013 Budget Skillnad Egna platser 172 170-2 Köp entreprenad 27 27 0 Köp övriga 11 13 2 Summa daglig verksamhet 210 210 0 Inför år ökar ramen för daglig verksamhet med 1,4 mnkr. Övriga insatser enl. LSS Inom övriga insatser enligt LSS ingår avlösare, ledsagare, korttidsvistelser samt korttidstillsyn. Ökningen av ramen med 0,7 mnkr inför år avser pris- och lönekompensation. Gemensam verksamhet Under ledning och administration återfinns kostnader för myndighetsutövning samt för gemensam administration. Ramen minskas med 1,2 mnkr vilket till del beror på att 1,4 mnkr flyttats till äldrenämnden med anledning av överföringen av hemtjänst under 65 år. Resurser har förflyttats till den gemensamma verksamheten för socialförvaltningen. Riksfärdtjänst Inom Riksfärdtjänsten har medel flyttats till äldrenämnden motsvarande 30 tkr. I övrigt oförändrad ram inför år. Öppen verksamhet funktionshinder Här ligger medel för Bagarvillan och träfflokal i Brandbergen. En uppräkning har skett för att täcka pris- och löneökningar. 4.2 Risker med budgeten Riskerna med års budget beror på hur volymökningen inom individ- och familjeomsorgen och funktionshinderområdet kommer att utvecklas. Volymökning finns med inom boende LSS, där det öppnas nya boenden. I övrigt finns inga större förändringar av volymerna inräknade. Utvecklingen av ekonomiskt bistånd Kostnaderna för ekonomiskt bistånd är en stor risk, i och med att den påverkas av hur konjunkturen i samhället för övrigt utvecklas. 5. Driftbudget 2015 Socialnämndens budgetram för år 2015 är preliminärt 804,4 mkr enligt kommunfullmäktiges Mål och Budget -2015 beslutad 2013-06-10. Detta innebär en ökning med ramen med 28,5 mnkr. 26
Strategi & budget 6. Investeringsbudget -2015 Enligt kommunfullmäktiges beslut har socialnämnden tilldelats 3 mnkr i investeringsmedel för åren och 2015. De kommer att användas till diverse investeringar inom förvaltningens verksamheter. Förvaltningsledningen kommer att fatta beslut om varje enskild investering. finns utöver de 3 mnkr ytterligare 400 tkr som är avsedda att användas i samband med att boendet för psykiskt funktionshindrade på Hammarbovägen 9 i Tungelsta står klart. Fastigheten byggs av Specialboende i Stockholm AB och hyrs av socialförvaltningen. Beslut om hyresavtalet fattades av kommunfullmäktige 2012-04-02 75. År 2016 planeras för en ny gruppbostad. Belopp i tkr Budget Budget 2015 Budget 2016 Gruppboende omsorg* 0 0 16 000 Övriga objekt 3 000 3 400 3 000 Totalt 3 000 3 400 19 000 * Objekt som Tornberget kommer att få i uppdrag att bygga. 27
Strategi & budget Bilaga till Strategi och budget -2015 Socialnämnden Prislista interna ersättningar inom förvaltningen. Samtliga interna ersättningar inom förvaltningen är beräknade utan overheadkostnader. Avlösning/ledsagning Internt pris exkl OH Internt pris inkl OH Externt pris Avlösning/ledsagning kr/timme 256 273 289 För externa utförare inom LOV tillkommer resetillägg per tillfälle enligt äldrenämndens prislista. Priset oförändrat jämfört med år 2013. Boende enligt SoL funktionshinder Pris Pris 2013 Ålsta försöksboende kr/dygn 2 113 1 682 Ålsta bokad plats 1 428 Anneberga kr/dygn 1 094 1 005 Anneberga bokad plats kr/dygn 1 011 924 Folkparken kr/dygn 1 362 534 Folkparken bokad plats kr/dygn 902 476 Tvillingarnas gata kr/dygn 965 Tvillingarnas gata bokad plats 506 Hammarbo kr/dygn 1 282 Hammarbo bokad plats 819 Priserna har justerats för att inkludera lokalkostnader inför år. Dessutom har Folkparkens pris räknats om. Daglig verksamhet enligt SoL Montex Pris Boende enligt SoL individ- och familjeomsorg Pris Västerhaninge stödboende kr/dygn 1 089 Västerhaninge bokad plats kr/dygn 792 Ungbo FAS 1 ungdomar 16-17 år kr/dygn 1 733 Ungbo FAS 1 ungdomar 16-17 år ej belagd plats 1 461 Ungbo FAS 1 vuxna över 18 år kr/dygn 1 305 Ungbo FAS 2 vuxna över 18 år kr/dygn 921 Ungbo FAS 3 vuxna över 18 år kr/dygn 553 Ungbo FAS 4 vuxna över 18 år kr/dygn 272 Ungbo FAS 1 vuxna ej belagd plats 1 056 Ungbo FAS 2 vuxna ej belagd plats 694 Ungbo FAS 3 vuxna ej belagd plats 347 Ungbo FAS 4 vuxna ej belagd plats 256 IDUN kr/dygn asylsökande plats 1 686 IDUN kr/dygn PUT-plats 1 710 IDUN kr/dygn ej belagd plats 1 440 28
Strategi & budget Priserna ovan är nya för år och inkluderar lokalhyra. Boende enligt LSS Pris Pris 2013 Förändring Nivå 1 937 932 +0,5% Nivå 2 1 230 1 224 +0,5% Nivå 3 1 749 1 858-0,5% Nivå 4 2 416 2 404 +0,5% Nivå 5 3 232 3 215 +0,5% Lillebo eget pris 6 872 7 007-1,9% Ersättning för sovande jour kr/hus 87 125 Ersättning för vakande natt kr/år 594 500 Ersättning när platsen bokas kr/dygn 937 Ersättning för lokalkostnader tillkommer Priserna har räknats upp med löneökning på 2% samt justerats med lägre tillägg för semester och OB. Tillägg till boende LSS när brukaren ej har daglig verksamhet Pris Pris 2013 Nivå 1 243 355 Nivå 2 350 513 Nivå 3 539 852 Nivå 4 782 1 144 Nivå 5 1 078 1 578 Priserna har förändrad beräkningsmodell till år. Korttidsvistelse LSS (Västerhaninge korttidsboende) Pris Pris 2013 Förändring September - maj 2 728 2 867-4,8% Juni - augusti 4 075 4 274-4,6% Ersättning för lokalkostnader tillkommer Priserna har förändrats med anledning av förändrade datum för vad som räknas som sommarmånader. Daglig verksamhet enligt LSS Heltid Deltid Halvtid Nivå 1 537 376 322 Nivå 2 622 435 373 Nivå 3 860 602 516 Nivå 4 1 217 852 730 Nivå 5 1 506 1 054 904 Lillebo, eget pris 2 659 1 861 1 595 Priset inkluderar lokalhyra. Kostnader för turbundna resor ligger hos beställarfunktionen. 29
Strategi & budget Korttidstillsyn LSS köp från annan förvaltning/andra kommuner Vanliga dagar Lovdagar Morgontillsyn Nivå 1 520 1 258 225 Nivå 2 617 1 474 245 Nivå 3 762 1 798 273 Nivå 4 1 003 2 339 322 Priset inkluderar samtliga kostnader och är inklusive OH-kostnader och avser köp från andra kommuner eller köp från andra förvaltningar inom kommunen. Personlig assistans Första 20 timmar LSS 9:2 280 Ersättning för utbetalda sjuklöner regleras separat Pris för vikarier via bemanningscentrum Bemanningscenter pris per timme 267 Priset har räknats upp med 1,1%. ROA (Rehabilitering och aktivering) Pris Enskilt samtal kr/tillfälle 900 Gruppsamtal kr/tillfälle 1 800 30