Kommunfullmäktiges måloch utvärderingsutskott Utvärdering av sk plan med övergripande mål Mandatperioden 2007 2010 Del 3 Utvärdering av mål och strategier för ekonomi och personal Augusti 2010 Lars Åke Gustafson Statistik & Utredningar
1. Inledning 1.1 Bakgrund För denna mandatperiod har mål- och utvärderingsutskottet i Linköping ställt upp ett antal övergripande mål och strategier, samlat dokumentet i sk plan med övergripande mål. Inom ramen för KS uppsiktsplikt har utskottet ansvar för att följa upp i vilken utsträckning mål och strategier har fått genomslagskraft i de insatser som nämnderna genomför. Varje nämnd har emellertid det odelade ansvaret för att initiera och genomföra insatser som kan kopplas till övergripande mål och viss strategi. Vidare har varje nämnd ansvaret för att följa upp, utvärdera och värdera sina egna Nämndmål: Kan ge vägledning Vad har nämnderna arbetat med och utvärderat? och resultatet av sina insatser. - och utvärderingsutskottet har ansvar för att utvärdera de övergripande målen. Utvärderingen av dessa redovisas i Del 1 Utvärdering av övergripande mål gentemot visioner. Vidare har utskottet ansvar för att utvärdera resultatet av de strategier som man har ställt upp. Detta redovisas i Del 2 Utvärdering av strategier. För kommunens organisation har mål om ekonomi och personal ställts upp av ekonomiutskottet och personalutskottet. Resultaten av dessa redovisas i föreliggande rapport av kommunledningskontoret och kommenteras av måloch utvärderingsutskottet i Del 3 Utvärdering av mål och strategier för ekonomi och personal. Utskottet har även utvärderat sitt eget arbete under mandatperioden. Detta redovisas separat under hösten 2010 i rapporten Utvärdering av mål- och utvärderingsutskottets arbete. I den rapporten redovisas även ytterligare en uppgift som utskottet ansvarar för, nämligen att följa upp att mål har formulerats och utvärderats i nämnderna. 1.2 Syftet med denna rapport Syfte med föreliggande rapport/måluppföljning är, att utifrån ekonomi och personal redovisa mål- och utvärderingsutskottets uppföljning av utfallet av de mål och strategier som satts upp för mandatperioden. 1.3 - och utvärderingsutskottets avgränsningar, metod och redovisningsform Redovisning av resultatet av mål och strategier för ekonomi och personal görs utifrån den ekonomiska årsredovisningen för 2009, som antogs av kommunfullmäktige 2010-04-27 samt en nulägesbeskrivning av personalmålen, som antogs av kommunstyrelsens personalutskott 2010-05-21. 1
2. Kommunens ekonomi I detta kapitel redovisas de mål och övergripande strategier i Linköpings kommun som gäller ekonomi och finans. Redovisningen av måluppfyllelsen utgår från den ekonomiska årsredovisningen för 2009, vilken har antagits av kommunfullmäktige 2010-04-27. 2.1 Den kommunala verksamheten Den kommunala verksamheten Kommunen och dess bolag ska ha en sådan ekonomisk stabilitet att den ger förutsättningar för en framtida expansion och utveckling av kommunen. Kommunen ska främja konkurrens och noggrant pröva om det finns alternativa sätt eller alternativa utförare för att genomföra den kommunalt finansierade verksamheten på ett mer effektivt sätt. Kommunen ska fortlöpande utvärdera att den kommunalt finansierade verksamheten bedrivs effektivt och med önskad kvalitet. Kommunen ska fortlöpande pröva de kommunala bolagens verksamhet och i vilken organisatorisk form den ska bedrivas. Om verksamhet utan nackdel för kommuninvånare eller för kommunens utveckling kan bedrivas av företag med annan ägare bör den avyttras så att resurser kan frigöras för mer angelägna uppgifter. Kommunens årsredovisning 2009 med måluppfyllelserapport Enligt kommunallagen 1 skall kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Ett minimikrav är att balans skall råda mellan intäkter och kostnader (balanskravet). I kommunens årsredovisning 2009 2 konstateras att detta emellertid inte är tillräckligt. Det behövs ett positivt resultat för att kommunen skall uppnå en sund och hållbar ekonomi, som ger ett handlingsutrymme och en handlingsfrihet ett utrymme för att kunna möta konjunkturvariationer. Det behövs också positivt resultat för att egenfinansiera investeringar och exploateringsverksamhet. I årsredovisningen slås det fast att en sund ekonomi är en fundamental förutsättning för att garantera en över tiden jämn servicenivå för verksamheten och för utveckling av kommunens verksamhet. I årsredovisningen redovisas vidare att koncernens (Linköpings kommun och dess bolag) lån uppgick till 8 228 miljoner kronor den 31 december vilket är en ökning med 2 160 miljoner kronor jämfört med förra årsskiftet. Kommunen hade inga lån. Med anledning av ändrad avdragsrätt för räntor beslutade kommunfullmäktige den 2 juni att utöka låneramen med 5 450 1 Kommunallag (1991:900) 8 kap 1. 2 Linköpings kommuns årsredovisning 2009. (Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27.) Kommunens hemsida. Internet: http://www.linkoping.se/global/om%20kommunen/ekonomi%20och%20administration/ekonomi/%c3%85rsre dovisning/link%c3%b6pings%20%c3%a5rsredovisning%202009.pdf?epslanguage=sv (besökt 2010-05-17). 2
miljoner kronor, därefter uppgår koncernens långfristiga låneram för 2009 till 14 950 miljoner kronor. Resultatet för 2009 var positivt för såväl kommunen (plus 360 miljoner kronor) som för koncernen (plus 671 miljoner kronor). Någon bedömning av måluppfyllelse gjordes inte då kommunfullmäktige tog kommunens årsredovisning 2009. 2.2 Budget och ekonomisk styrka Budget och ekonomisk styrka Kommunen och dess bolag ska ha ett årligt resultat som tillförsäkrar framtida kommuninvånare en bibehållen eller förbättrad nivå på anläggningar, service och verksamhet. Kommunens budget ska innehålla full kostnadstäckning för pensionskostnader (fullkostnadsmodellen) samt en tillräcklig reserv för osäkra faktorer. Kommunen och dess bolag ska inte ta sådana ekonomiska risker som kan leda till kommunalskattehöjningar, försämrad kommunal service eller att den ekonomiska ställningen äventyras. Kommunens årsredovisning 2009 med måluppfyllelserapport I kommunens årsredovisning 2009 framgår det att kommunens resultat är plus 360 miljoner och 220 miljoner exklusive jämförelsestörande poster. Det motsvarar 3,7 procent av skatteintäkter och det positiva finansnettot (exklusive jämförelsestörande poster). I resultatet ingår pensionskostnader enligt fullkostnadsmetoden. et bedömdes av kommunfullmäktige 2010-04-27, som uppfyllt. 3
2.4 Investeringar och resurser Investeringar och resurser Kommunens ekonomi ska avvägas på ett sådant sätt att varje generation ska bära sina kostnader. Kommunen ska endast lånefinansiera större infrastrukturinvesteringar dvs där det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer. Kommunens skattesats ska utifrån en bedömning av kommunens ekonomiska ställning anpassas till den verksamhet som avses bli utförd. Kommunen ska ha en god plan- och markberedskap för att snabbt och effektivt kunna möta behov av utbyggnad av kommunen i form av bostäder, infrastruktur, rekreationsområden, skolor, lokaler mm. Kommunens årsredovisning 2009 med måluppfyllelserapport Av kommunens årsredovisning 2009 framgår det att det i kommunens budget finns en låneram för infrastrukturinvesteringar på max 400 miljoner vid utgången av 2010. Under 2009 har ingen upplåning gjorts på grund av god likviditet, så kommunen hade inga lån den 31 december. Likviditeten uppgick till 702 miljoner den 31 december vilket innebär en ökning med 491 miljoner sedan årsskiftet 2008/2009. Att likviditeten är god beror främst på att kommunen fått 184 miljoner för mycket utbetalt i skatteintäkter som ska återbetalas till staten, 141 miljoner i extra statsbidrag som är avsedda att användas under 2010, överskott i bokslutet samt försenade investeringar. et bedömdes av kommunfullmäktige 2010-04-27 som uppfyllt. I delrapport 2 i föreliggande målutvärdering, ges också exempel på hur kommunen är beredd på att möta ett behov av utbyggnad genom infrastrukturinvesteringar, t ex genom arbetet med höghastighetståg och ett nytt resecentrum. 3 3 Uppgiften redovisades i delrapport 2. 4
3. Kommunen som arbetsgivare I detta kapitel redovisas de mål och övergripande strategier i Linköpings kommun som har antagits av kommunfullmäktige då det gäller personal. uppfyllelsen redovisas av kommunledningskontorets personalavdelning utifrån en nulägesanalys våren 2009, vilken antogs av kommunstyrelsens personalutskott 2010-05-21. 3.1 Kommunen som attraktiv arbetsgivare I sk plan med övergripande mål finns följande nulägesanalys 2007: Kommunen behöver rekrytera ca 600 personer/år under en tioårsperiod. Attraktiv arbetsgivare Linköpings kommun skall tillhöra de mest attraktiva arbetsgivarna i regionen. Kommunen strategi är att ha en bra, förtroendeingivande och tydlig ledning på alla nivåer. Genom att erbjuda meningsfulla och intressanta arbetsuppgifter som motsvarar/utmanar personalens kompetens och ha rätt person på rätt plats ska kommunen vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunen ska även ha en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Kommunens nulägesanalys 2009 med måluppfyllelserapport Kommunledningskontoret rapporterar att tendenserna är mer positiva än negativa, enligt kommunens medarbetarenkät 4. De flesta medarbetarna i kommunen upplever att de har meningsfulla arbetsuppgifter och att de har ett gott och kompetent ledarskap. Det redovisas vidare att de flesta medarbetare har medarbetarsamtal och att det finns anställningsvillkor i Linköpings kommun som går utöver centrala avtal. Vidare rapporterar kommunledningskontoret att chefernas upplevelser av sin arbetssituation drar ner helheten. En bidragande orsak till detta kan enligt kommunledningskontoret vara att chefstätheten är lägre i förhållande till andra organisationer, men att under 2009 konstateras att chefstätheten ökat något som en följd av att frågan ställts i fokus på olika sätt under året. För att nå det uppställda målet om att vara en attraktiv arbetsgivare bedömer kommunledningskontoret att arbetet ska inriktas mot områdena ledarskap, kompetens och mångfald/ jämställdhet samt att förstärka medarbetarskapet. 4 Linköpings kommun. Statistik & Utredningar. (2009). Medarbetarenkät 2008. Publicerad i mars 2009. 5
3.2 Kommunen som arbetsgivare vad gäller jämställdhet och mångfald Jämställdhet och mångfald Linköpings kommun skall vara nationellt ledande inom jämställdhets- och mångfaldsområdet. En ledande kommun inom jämställdhets- och mångfaldsområdet skapas genom att ha bra, förtroendeingivande och tydlig ledning som är insatta i området. Kommunen ska även medvetet använda olikheter som styrkor och ska vara attraktiv för individen i olika skeenden av livet och efter olika förutsättningar. Kommunen ska även eftersträva att ha en personalsammansättning (chefer och medarbetare) som speglar sammansättningen i rekryteringsbasen (inom yrket och i samhället). Kommunens nulägesanalys 2009 med måluppfyllelserapport Kommunledningskontoret meddelar att för att kunna bedöma insatserna har kommunen utgått från nio olika jämställdhetsnyckeltal vilket betecknas JÄMIX. 5 Enligt denna modell har inga större förändringar gjorts mellan 2008 till 2009 i Linköpings kommun. Kommunens anställda män har ökat sitt uttag av föräldradagar vilket bedöms som positivt utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kommunledningskontoret meddelar vidare att omfattande insatser har gjorts för att skapa förutsättningar för mångfald och jämställdhet, men att målet alltjämt inte är uppfyllt. Kommunledningskontoret har dock uppmärksammat att andelen medarbetare och chefer med utomnordisk bakgrund har ökat varje år sedan 2001. Kommunledningskontoret noterar att starka strukturer verkar för att bevara traditionella värderingar och attityder. De noterar vidare att andelen med utomnordisk bakgrund ännu inte speglar mångfalden i Linköping när det gäller invånare i arbetsför ålder. De menar vidare att kvinnodominansen kvarstår i kommunen men att det i den högsta ledningsfunktionen är det omvända förhållanden. För att nå målet, att vara en organisation som är nationellt ledande inom jämställdhet och mångfald är kommunledningskontorets bedömning att arbetet behöver inriktas på områdena ledarskap och medarbetarskap, anställningsvillkor samt kompetenshöjning inom jämställdhet och mångfald för alla anställda. 5 Nyckeltalsinstitutet har fastställt ett jämställdhetsindex utifrån nio nyckeltal där varje område har tilldelats en viss poäng. De nio områdena är yrkesgrupper, ledningsgrupp, karriärmöjligheter, lön, långtidssjukfrånvaro, föräldradagar, heltidstjänster, tillsvidareanställda och jämställdhetsarbete. Internet: www.nyckeltalsinstitutet.se. (besökt 2010-05-17) 6
3.3 Kommunen som arbetsgivare vad gäller hälsa Hälsokultur Sjukfrånvaron ska minska varje år under mandatperioden 2007 2010. Kommunen vill skapa en organisation där medarbetarna håller sig friska genom att ha en förtroendeingivande och tydlig ledning på alla nivåer. Ledorden är tydlighet och delaktighet. Kommunen ska kännetecknas av en hälsokultur där hälsa står som fokus på agendan. Medarbetarna ska uppleva en balans mellan arbets- och privatliv. Kommunens nulägesanalys 2009 med måluppfyllelserapport Kommunledningskontoret redovisar att sjukfrånvaron har minskat under mandatperioden. Framförallt är det sjukfrånvaron som är längre än 90 dagar som minskat. Andelen långtidsfriska som beskriver en tvåårsperiod, ligger ganska konstant medan året 2009 har ett högt frisktal 6. Rehabiliteringsarbete bedrivs aktivt, enligt kommunledningskontoret och välbefinnandet bland såväl medarbetare som chefer skattas som gott. 7 Kommunledningskontoret noterar dock att endast hälften av cheferna upplever att det finns möjligheter till återhämtning efter perioder av hårt arbete. 8 För att nå målet att sänka sjukfrånvaron är vår bedömning att arbetet behöver inriktas på chefernas egen arbetssituation samt områdena ledarskap, kompetens och mångfald/jämställdhet liksom på att främja hälsan hos alla anställda för att bibehålla och förstärka andelen långtidsfriska. 6 Linköpings kommun. Kommunledningskontoret. (2009). Personalbokslut 2009. 7 Linköpings kommun. Statistik & Utredningar. (2009). Medarbetarenkät 2008. Publicerad i mars 2009. 8 Linköpings kommun. Statistik & Utredningar. (2009). Chefsenkät 2008. Publicerad i februari 2009. 7