TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor utgångsläge offra uppoffring uppfattning inställning spänd uppriktig ömhet uppskattning avvisad initiativ övertyga bortstött fixa till något karaktärsdrag Familjeterapi Session 3 Deltagare: Terapeuter = onas och va Klienter = ndrés Vad har ni funderat på den här veckan? Vi slutade ju med dig, ndrés vi tog upp det där om hur det skulle kännas för dig att tänka dig att Pamela skulle bo hos arcela? Det är svårt att förklara hur man skulle uppleva det. ag vet inte. Det är riktigt svårt man skulle ju kunna förutse vad som skulle hända. ag skulle känna mig åsidosatt övergiven skulle man kunna säga.
2 Vet arcela vad Pamela betyder för dig? ag är inte säker på att hon vet det. Kan du inte berätta det för henne? o, det är klart jag tror du vet vad jag känner för Pamela men jag känner så mycket att jag inte tror du kan föreställa dig det. en hur ska jag kunna förklara det? Det vet jag faktiskt inte Vi vet att det är svårt. o, jag håller med om att det inte är lätt att förklara känslor med ord. Nu känner jag mig pressad att tala att förklara och jag har ingen aning om hur man skulle kunna gör det. ag vill visa arcela mina känslor för Pamela, men jag vet inte hur jag skulle kunna lyckas med det. Känn efter hur ditt förhållande till Pamela är och prata med arcela om Pamela och din relation till henne. Tala om vad du tycker och tänker om din relation till henne. en uppgiften är svår! a, frågan verkar enkel när du ställer den men jag kan inte hitta något svar. Det är en hel klump med känslor som finns där jag vet inte hur jag ska förklara det men Pamela betyder så oerhört mycket för mig det handlar om en gemenskap och kommunikation som jag inte kan vara utan. Det är så viktigt för mig kanske den enda ljusglimten i hela den här ledsamma historien Så att det känns meningsfullt att leva? a, absolut. Och det betyder också att du inte är ensam? a, det känns betydelsefullt. ag skulle inte kunna tänka mig att förlora flickan. I så fall skulle det bli ett tomrum som skulle vara svårt att fylla ut och ersätta med något annat. Därför skulle jag inte kunna acceptera inte kunna komma över något sådant en det här är vad jag tycker. arcela, jag tror inte att du förstår det riktigt, Pamela betyder så mycket för mig. ag menar inte att hon inte betyder mycket för dig också, men nu försöker jag begränsa mig till mig själv. ag känner att du inte förstår hur mycket jag tycker om Pamela och hur viktigt det är för mig att ha henne vid min sida att behålla den nära och intensiva kontakt vi har. Samtidigt anser jag att kontakten mellan dig och mig borde bli bättre vi borde göra saker tillsammans osv. Det är något jag längtar efter men det är svårt att uttrycka eller tolka dom känslorna. ag kan inte. Det enda jag kan säga är att den nuvarande lösningen förefaller mig vara den enda riktiga. Fast jag gillar inte den spänning som finns mellan oss och ibland mellan arcela och Pamela. ag önskar att det skulle bli bättre. Hur?
3 Tjaa, som jag ser på det skulle jag önska att Pamela bodde hos mig och att arcela gav sitt samtycke så vi kunde undvika spänningen kring det här med vårdnaden. I en tvist blir det snarare våra känslor för oss själva än våra känslor för Pamela som tar överhanden. Du var inte så rädd då inte. ag hör att du faktiskt är väldigt rädd rädd om dig och Pamela. Och du är rädd att något skulle hända, det förstår jag. ag tror att arcela också förstår det för på sätt och vis har hon själv samma sorts rädsla. a, jag skulle känna det som en befrielse att inte längre behöva gå omkring med dom här känslorna. an blir känslomässigt överansträngd när man ser allt så här ovisst. Om det som är ovisst försvinner och fruktan och så skulle det finnas möjligheter att skapa en bättre en öppnare och sundare kontakt oss emellan. ag vet att du också längtar efter det arcela det fick vi veta förra gången vi var här: alltså att du vill att vi ska umgås som vänner, och naturligtvis tycker både Pamela och jag om dig trots allt. tt vi inte var överens och inte kunde leva under samma tak behöver inte innebära att vi är ett hopplöst fall under andra omständigheter om den här pressen försvinner. Du föreslog att vi tre skulle göra något tillsammans. ag har tänkt på det och tycker bättre och bättre om förslaget. Det skulle vara positivt för Pamela. I motsats till oss har hon accepterat den nuvarande situationen. Hon vet var hon vill bo. Kommentar: ndrés börjar sessionen med den här långa monologen. Han är mycket allvarlig och mån om att uttrycka sig så att arcela verkligen kan förstå och respektera hans motiv. Det är svårt för honom att hitta orden i början, men vi pressar honom och hjälper till. På så sätt får han uttrycka något man sällan får säga i en vårdnadstvist han får hålla sig enbart till sig själv, till sina egna känslor och sin egen uppfattning av var han står. Det blir nämligen oftast så att man hellre uppehåller sig vid motpartens avsaknad av känslor och man begär barnet för att den andre är värdelös som förälder. Det ndrés gör nu är att visa hur stark samhörigheten mellan honom och Pamela faktiskt är. Vi kan ana att denna känsla av samhörighet vuxit fram som en kompensation för bristerna i relationen mellan arcela och ndrés. Det subsystem som i alla år funnits i familjen (arcela + Carlos och ndrés + Pamela) blir en realitet när de nu separerar. Vi övergår nu till att tala om hur känslig arcela är när det gäller det här med att hon känner sig avvisad. Hon är rädd att Pamela inte tycker om henne eftersom Pamela ibland glömmer bort vad de gjort upp. Hon kommer t ex inte upp och dricker saft när hon sagt att hon ska göra det. ndrés påminner om att arcela alltid haft problem med det här. Hon tar så allvarligt på ett uttalande i stil med: Hörru, jag tittar upp i morgon, och blir sedan jämt besviken på andra människor. Vi leder arcela tillbaka till ndrés berättelse om sina känslor för Pamela och vill höra hur hon reagerat. ag förstår att hon betyder mycket för ndrés framför allt eftersom hon bor hos honom och det är där han påverkar henne, eller hur?
4 en du, arcela nu går du över till en annan fråga. ndrés har hållit sig till sina känslor för Pamela oberoende av om hon befinner sig under ditt eller hans tak. Han tar inte upp vad Pamela vill gjorde han det så kunde du ta upp det här med påverkan. ndrés har framför allt hållit sig till sina egna känslor, till sitt beroende, ja, till att Pamela betyder så hemskt mycket för honom. Och han vill veta om han har kunnat uttrycka det så att du har kunnat förstå det. a, jag märkte inte hur mycket Pamela betydde för mig förrän den dagen jag gav mig iväg hemifrån. a, och det säger han inget om han pratar om vad hon betyder för honom. ag är helt övertygad om att det inte finns någon skillnad i det mellan er två och att det kan kännas lite starkt nu när du inte har henne. Pamela kan vara säker på att hon har två föräldrar som båda vill ha henne och som båda känner att hon är betydelsefull. Det är i och för sig ett bra utgångsläge för henne. en trots allt går det inte att dela henne mitt i tu. På sätt och vis är det bra att arcela upplever de här känslorna för Pamela. tt hon känner så visste jag naturligtvis men mina känslor för Pamela är djupare. Det handlar inte bara om att jag ville ha henne för mig själv jag vill att hon ska känna samma gemenskap med oss båda. Pamela är förstås ett gemensamt intresse och jag vill uppmuntra henne till att ta kontakt med dig så fort som möjligt. ag vill inte att du ska känna dig åsidosatt om hon är hos mig tvärtom du kommer att få en bättre kontakt med henne i utbyte. en för att uppnå det måste du offra något; du måste sluta upp med att tro att jag drar fördel av situationen; att jag påverkar henne osv. Och vad ska du offra då? (överrumplad) Vadå? ag? jaa, det här jag inte riktigt klart för mig. Det jag offrar det är ingen uppoffring, alltså det är en förmån att kunna förbättra förhållandet mellan oss alla att se det som en uppgift. gentligen borde jag ge sjutton i alltihop, men i själva verket gör jag inte det. ag vill bygga upp en gemenskap mellan oss, t o m bortsett från det med Pamela. Så vitt jag kunde förstå första gången vi var här så ville ndrés varken acceptera eller ens ha någon kommunikation eller gemenskap. Det var i stället jag som tog upp det här med att vara vänner och göra saker tillsammans med Pamela. Känner du att ndrés ändrat sig på det planet? o, eftersom han inte pratat så här tidigare. Hur känns det? Det känns bra men jag kan inte förstå att han ändrat sig, eftersom han inte ville förut Du får fråga honom vad som har fått honom att ändra sig.
5 mm, du har kanske funderat över allt det här? o förstås, det är klart att jag har funderat, (skrattar lite). ag tänker på allt som sägs här och det här att jag ändrat uppfattning jag kan säga dig att jag hade svårt att uttrycka mina tankar klart i början. Nej, du har nog ändrat dig ändrat din inställning till arcela. Tjaa, nu märks det att jag säger saker och ting mer direkt, precis som jag känner det. Kommentar: Vi skall här uppmärksamma hur ndrés markerar vad vårdnadsstriden innehåller: oklarhet och rädsla. Det står helt klart för honom att bådas energi nu används till att bevaka varandra och misstro varandra. Han vädjar till arcela och lockar henne med att kontakten mellan dom kan bli mycket bättre om hon släpper Pamela ifrån sig. Vi talar med dom om att det ju faktiskt är så att ångesten för det okända tär mycket mera på krafterna än vissheten även om vetskapen kan medföra något obehagligt. Ovissheten betyder att aldrig veta varifrån nästa attack kommer, och man vet därför heller inte hur man skall försvara sig. Det är som att slåss i mörkret, man känner sig hotad från alla håll. När det ljusnar vet man hur fienden ser ut och kan till och med bli vän med den. ndrés tar upp arcelas grundläggande pessimism, hon försöker prata om detta, men blir ganska osammanhängande och utbrister till slut: Nej, i dag kan jag inte snacka. ag har varit så spänd hela dagen men jag vet inte varför. Kan du prata om att du känner dig spänd? Nej jag vet inte jag kan inte. Har du varit spänd eftersom du skulle komma hit i kväll? a, om jag ska vara uppriktig har jag varit det varenda måndag innan jag kommit hit. (skrattar) Det ska du vara! an vet aldrig vad som kan hända. en en sak vet du, arcela, och det är att det är du och ndrés som bestämmer vad som ska hända. Det är varken någon tredje kanske osynlig makt eller ödet som bestämmer. Det är ni två. Och visst kan jag mycket väl förstå att du är spänd och kan känna det som ett hårt och tungt jobb att stå ansikte mot ansikte med den problematik ni har du och ndrés. (Lång paus)
6 Vad har du för inre snack med dig själv innan du kommer hit? Hur låter det? Kan du försöka prata högt? (suckar tungt) När jag ser ndrés känner jag en sorts ömhet jag vill visa att jag fortfarande uppskattar honom. mmm När ni kommer hit ser jag ju det på dig. Det syns att du tänker väldigt mycket gott om den där mannen. Tror du att han tycker att det är jobbigt eller besvärligt? ag tror att han har fattat att du tycker om honom. Det tror jag inte! Fråga honom! Du tror inte att han fattar eftersom du har gett honom ja, varit på ett sån t sätt att han inte kan tro att du tycker om honom. Är det det du? ag tror att en del av dig alltid kommer att tycka om honom. n stor del av mig! mm, den största delen! en det är väl bra du behöver inte vara ledsen för det. en det känns lättare när jag inte ser honom Betyder det att det är lättare för dig att veta vad du vill med Pamela när du inte ser honom? Nej, nej, det är inte men när man ser dom tillsammans det blir svårt för mig eller hur? Vad känner du då? ag känner mig avvisad så känns det. Dom kommer inte emot dig och tar dig med i gemenskapen? Nej (suckar tungt igen). (Lutar sig fram och viskar till arcela). Nu vill jag krama om dig! (stryker henne över kinden). ndrés, jag tror att du själv måste ta en del initiativ och det får vara ja, det får bli ditt offer. a, visst är det sant att arcela känner det så här och jag förstår det men för mig är det svårt att fatta det beslutet med den press jag har över mig. en jag tror att det är just nu när ni ska bestämma er som du måste övertyga arcela om att hon inte kommer att bli bortstött. Det är just nu du måste visa henne att det går att lita på dig. nnars kan hon ju inte veta det.
7 o, det är sant. Hur ska jag fixa till det (skrattar). I princip förstår jag vad du vill säga och vad jag borde göra. Inte förrän nu har jag insett hur jag bidragit till att trassla till det hela. Precis, det har haft en motsatt effekt. o, så är det men jag har inte tänkt på det förut. en det är inte för sent. Nej, det är inte för sent. en det innebär att arcela är en vanlig människa som liksom alla andra och du själv med behöver känna sig accepterad inte avvisad. o, det är ett mål båda två vill vi samma sak arcela kanske är lite starkare än jag. tt jag visar så lite av mina känslor är ett karaktärsdrag hos mig en av mina brister. Det brister kanske i din fantasi också eftersom du inte kunnat fatta vad det här betytt för arcela. Kommentar: Vi skall här kort uppmärksamma det dilemma ndrés befinner sig. Å ena sidan har han den här pressen d v s vårdnadskonflikten över sig, som gör att han måste bemöta och betrakta arcela som sin antagonist och konkurrent. Dessutom måste han lägga ett avstånd mellan sig och arcela för att markera sitt beslut att skiljas. Å andra sidan är det just i detta läge som konflikten kan lösas, om han bara kan bete sig på ett sådant sätt att arcela kan få förtroende för honom. Ofta är det i detta skede av konflikten som striden löses fast i prestige och missförstånd med hjälp av advokater och vårdnadsutredare.