Projektrapport Prognosstyrning Etapp 2

Projektrapport Prognosstyrning Etapp 2 Projektnamn: Område: Projektledare: Beställare: Prognosstyrning 327 Sala Backar, 436 Lasseby, 439 Lågberget, 549 Rangström Olof Jönson Roger Andersson, Monica Löfdahl & Liz Svensson

Sammanfattning Prognosstyrning är en teknik att styra värmetillförseln i en byggnad utifrån en prognostiserad temperatur och utnyttja trögheten i byggnadsstommen för att därigenom spara energi. Med vetskap om att temperaturen kommer att stiga kraftigt kan värmesystemet leverera mindre värme till radiatorkretsen och förlita sig på att byggnadens väggar och golv håller temperaturen till dess att utomhustemperaturen stigit tillräckligt för att därigenom värma byggnaden. På motsvarande sätt kan mer värme tillföras systemet om det är känt att temperaturen kommer att sjunka kraftigt. Sistnämnda åtgärd ökar värmeanvändningen men bidrar samtidigt till att hålla ett jämnt inomhusklimat. Uppsalahem installerade 2004 prognosstyrning på området Stenhammar-Blomdahl i Gottsunda. Resultatet har varit positivt och efter en utvärderande rapport 2008 beslutades det att gå vidare med installation på flera områden. Installationen genomfördes på områdena Lågberget, Lasseby, Rangström och Sala Backar och områdena valdes i första hand med utgångspunkt från att de skulle vara mycket eller tillräckligt väl lämpade att prognosstyra. Inför beslutet om vilka områden som skulle väljas i denna utbyggnad har prognosstyrningens nytta även varit ett hett diskussionsämne. Inom många grupper, både inom och utanför Uppsalahem, finns ett starkt motstånd mot tekniken. Spridningen av byggnadstyper gjordes därför också för att få svar på så många frågor som möjligt ifråga om prognosstyrningens nytta och lönsamhet. Områdena som ingår representerar olika byggnadstyper från olika decennier med olika förutsättningar till energibesparing. De har även valts för att kunna jämföras med liknande byggnader utan prognosstyrning samt med områden med andra leverantörer av prognosstyrning. Efter att 10 månader har gått kan det konstateras att samtliga områden gjort besparingar. För Rangström och Lågberget har besparingen hittills varit mellan 8 och 9 % vilket motsvarar förväntningarna. Samtidigt har antal felanmälningar minskat. Även för Sala Backar har besparingen överstigit 8 % vilket var mer än förväntade 6 % men detta har också skett på bekostnad av de boendes komfort. På detta område har felanmälningarna ökat dramatiskt och temperaturerna kommer därför att justeras upp under hösten vilket också kommer att påverka besparingen. För Lasseby uppgår besparingen till knappa 4 % och även felanmälningarna har ökat. Även för detta område kommer temperaturerna att behöva höjas. Det kan inte urskiljas någon skillnad beroende på vilken leverantör som valts och i jämförelsen med likvärdiga områden utan prognosstyrning uppvisar prognosstyrningsobjektet en större minskning än sina grannområden. Installationskostnaden låg på totalt 42 000 kronor och den årliga kostnaden för prognosabonnemanget 191 000 kr. Efter att installation och abonnemang betalats uppgår total besparing efter det första året till 606 000 kr. 2

Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Val av områden... 4 327 Sala Backar... 5 436 Lasseby... 5 439 Lågberget... 5 549 Rangström... 6 Områdenas energianvändning... 6 Val av leverantör... 6 Egain... 6 Elektro Relä... 7 Honeywell... 7 Beskrivning av projektets genomförande... 7 Utfall av projektet... 8 Uppföljning av mål... 8 Tidsuppföljning av projektet... 9 Kostnadsuppföljning... 9 Uppföljning av antalet felanmälningar... 9 Jämförelse liknande byggnader... 11 Eriksberg liknande byggnader med/utan prognosstyrning... 11 Gottsunda liknande byggnader med olika leverantörer... 12 Diskussion... 13 3

Bakgrund Prognosstyrning är en energisparande åtgärd som är både billig och enkel att installera och i takt med ökade krav på energihushållning har allt fler intresserat sig för tekniken. I ett traditionellt värmesystem sänder en givare information om utetemperatur till undercentralen som sedan styr värmetillförseln utifrån detta. I ett system styrt efter en prognos byts denna signal ut mot en signal med information om förväntad framtida temperatur. På detta sätt skickar inte värmesystemet ut värme till radiatorerna en kall morgon när prognosen pekar mot snabbt ökande utetemperatur. Värmen som finns i väggar och golv samt trögheten i värmesystemet håller då temperaturen konstant till dess att utetemperaturen stigit tillräckligt för att värma lägenheten. Den största vinsten med prognosstyrning görs under höst och vår när skillnaderna mellan natt- och dagtemperaturer kan vara dramatiska. Syfte Att minska tillförd mängd värmeenergi till de aktuella byggnaderna. Detta innebär bättre driftekonomi och minskad miljöpåverkan. Mål Att minska mellan 6-8 % av den energi som på årsbasis åtgår till varmvatten och värme. Referensår: Oktober 2007 september 2008. Klimatkorrigerade värden. Val av områden De byggnader som är bäst lämpade för prognosstyrning är hus med väderutsatt läge, tung byggnadsstomme och med ventilationssystem av typen självdrag eller frånluft. Om huset har ventilationssystem av typen från och tilluft sker omställningen av värmetillförsel snabbare än med radiatorer, med risk för mycket kalla lägenheter. Har området dessutom återvinning av värmen på frånluften minskar förutsättningarna till besparingar. Höghusen i Eriksberg är samtliga mycket lämliga objekt tunga, höga byggnader med frånluftsystem. Driftteknikern på området var vid tillfället för införandet av prognosstyrning nytillsatt och uppgifter fanns om att husen var eftersatta ifråga om hur väl intrimmade de var. Mot bakgrund av detta valdes att enbart välja ett av dessa höghusområden, Lågberget, för att sedan kunna jämföra med de övrigt närliggande höghusområdena. Området Rangström valdes eftersom detta område består av samma typ av byggnader som området Stenhammar- Blomdahl, som 2004 installerade prognosstyrning med goda resultat. För att få spridning på vilka typer av byggnader som ingick i installationen valdes även Lasseby som 1947 var det första område som Uppsalahem byggde, ett område utan optimala förutsättningar för prognosstyrning. Slutligen valdes även Sala Backar som är ett mycket besvärligt område att prognosstyra pga. flera faktorer. Förutom att området inte är extremt väderutsatt eller består av tunga byggnadskroppar styrs hela området på 38 000 kvm av en enda undercentral. 4

Nedan följer en beskrivning av respektive område. Situationsplaner finns i Bilaga 1. 327 Sala Backar Byggnadsår 1951-1953 Yta 38 671 m 2 Antal lägenheter 658 Ventilationstyp Självdrag Antal undercentraler 1 Värmeinjustering utförd 2003 Sala Backar består av trevåningshus där hälften har kortsidan mot nordväst och den andra hälften mot nordöst. Området ligger på en höjd med två sidor omgärdat av annan bebyggelse. I nordväst vetter området ut mot parkeringar samt fyrfilig väg och mot sydöst gränsar en stor gräsplan. 436 Lasseby Byggnadsår 1947 Yta 8486 m 2 Antal lägenheter 132 Ventilationstyp Självdrag Antal undercentraler 1 Värmeinjustering utförd 2001 Lasseby, som består av trevåningshus, ligger i en sänka med västra kortsidan ut mot en stor öppen gräsplan medan övriga sidor omgärdas av annan bebyggelse. Lägenheterna beskrivs som dragiga, framför allt vid balkongerna. 439 Lågberget Byggnadsår 1957-1959 Yta 15 165 m 2 Antal lägenheter 269 Ventilationstyp Frånluft Antal undercentraler 1 Värmeinjustering utförd 2007 Lågberget består av höga byggnader med tung byggnadsstomme. Områdets fem byggnader ligger i en backe och är exponerade för både vind och solinstrålning. 5

549 Rangström Byggnadsår 1971-1972 Yta 22 589 m 2 Antal lägenheter 337 Ventilationstyp Från- och tilluft Antal undercentraler 2 Värmeinjustering utförd 1996 Rangström är ej högt beläget men genom sina åtta våningar är byggnaderna ändå exponerade för vind och solinstrålning. Problematiskt med detta område är den snabba omställningen av tilluftsystemet. Områdenas energianvändning Områdena använder alla mer energi (värme +varmvatten) än Uppsalahems snitt (2008: 168kWh/m 2 ). Med undantag från Rangström har samtliga värmeinjusterats på 2000-talet. Område Klimatkorrigerad årsförbrukning innan installation av prognosstyrning* (kwh/m 2 ) 327 Sala Backar 180,4 436 Lasseby 184,6 439 Lågberget 184,6 549 Rangström 220,0 *okt 2007-sep 2008 Samtliga områden är alltså högförbrukare vilket också innebär att det finns stor potential att spara energi. Detta bör tas i beaktande när framtida objekt väljs har många insatser redan gjorts för att minska värmeanvändningen minskar besparingspotentialen. Val av leverantör Uppsalahem blev under hösten flitigt uppvaktad av Egain som önskade en utökning av antalet prognosmottagare eftersom nuvarande mottagare varit i drift i ca 5 år med goda resultat. Detta föranledde en genomlysning av marknaden där tre aktörer bedömdes som mest lämpliga partners. Dessa var Egain, Elektro Relä och Honeywell. Egain Avtal för mottagare på Stenhammar-Blomdahl, Uppsalahem, sedan 2004. Använder Forecas väderprognoser Kostnad: 3,125 kr/m 2 Har ej HBV-avtal Avtalstid: 3 år 6

Elektro Relä Använder SMHI:s väderprognoser Kostnad: 2,25 kr/m 2 Har HBV-avtal Avtalstid: 3 år Honeywell Använder SMHI:s väderprognoser Kostnad: 3,125 kr/m 2 Har HBV-avtal Avtalstid: 3 år Leverantörerna levererar en mycket likvärdig produkt med mycket små tekniska skillnader. Beslutet om val av leverantör kom istället att i första hand bero på kostnaden, där Elektro Relä låg nära 30 % lägre än sina konkurrenter. De resonemang som fördes kring tekniken talade också till fördel för Elektro Relä som anser att en förutsättning för god komfort med prognosstyrning är ett väl injusterat värmesystem. Egain argumenterade för att installera prognosstyrning som ett billigare alternativ till värmeinjustering. Beskrivning av projektets genomförande Installationen av prognosstyrning är mycket enkel. En mottagare installeras mellan utetemperaturgivaren och undercentralen med givare på bland annat framledningstemperaturen. Mottagaren tar kontinuerligt emot information om framtida utetemperaturer och skickar sedan vidare dessa till undercentralen. Temperaturerna som tas emot är modifierade genom att även solinstrålning och vind tagits med i beräkningen. I de fall den prognostiserade temperaturen är allt för avvikande väljs istället den aktuella utetemperaturen från givaren som fortfarande sitter kvar. Eftersom Uppsalahem har egna elektriker och drifttekniker kunde installationerna utföras direkt av dessa. Den första mottagaren installerades under ledning av Roger Lewin från Elektro Relä därefter kunde övriga installationer utföras av Fastighetsservice egen personal. Samtliga befintliga givare kontrollerades för att tillse att de var monterade på rätt plats och återgav faktisk utetemperatur (ingenting behövde ändras). Installationskostnaden är relativt liten och ingenting som påverkar projektets totalekonomi, men genom att Uppsalahem kan genomföra installationsarbetet själva ökar flexibiliteten. Förutom att mottagare enkelt kan flyttas från byggnader där prognosstyrning inte uppvisar goda resultat blir Uppsalahem inte heller beroende av att leverantören har tillräckliga resurser vid en eventuell utökning. Mottagarna var alla installerade under den andra hälften av oktober och samtliga var i drift den första november 2009. 7

180,4 164,7 184,6 177,6 184,6 169 220 200,6 den 28 september 2009 Utfall av projektet Nedan följer utfallet av installationerna 10 månader efter drifttagande. Uppföljning av mål Målsättningen för samtliga områden var att spara mellan 6 och 8 %. För Lågberget och Rangström ansågs 8 % rimligt medan målet för Sala Backar och Lasseby sattes till 6 % eftersom dessa ansågs ha sämre förutsättningar. Utfallet för respektive område återfinns i Figur 1. Månadsvisa utfall i Bilaga 3 & 4. Årsförbrukningar Värme+varmvatten kwh/m2 250 200 150 100 50 0 327 Sala Backar 436 Lasseby 439 Lågberget 549 Rangström Klimatkorrigerad årsförbrukning innan installation av prognosstyrning (nov 2007-okt 2008) Klimatkorrigerad årsförbrukning efter installation av prognosstyrning (nov 2008-aug 2009 samt prognos sep-okt 2009) Figur 1. Samtliga områden uppvisar en minskning av värmeanvändningen. Rangström och Lågberget uppvisar de största besparingarna aningen över målsättningen tillsammans med Sala Backar som uppvisar en mycket större besparing än väntat. Lasseby uppvisar dock en relativt liten besparing vilket bland annat beror på att extra värme har tillförts efter att klagomål framförts under hösten. Detta tillskott togs sedan av misstag inte bort vilket bör ha påverkat storleken på besparingen. Sammantaget har besparingen för samtliga områden uppgått till 8,2 %, Figur 2, när 10 av 12 månader passerat vilket är bättre än förväntat. Figur 2. Utfall av månadsvis värmeförbrukning samtliga aktuella objekt. 8

Den månadsvisa förbrukningsstatistiken visar att det är under april som den största besparingen görs, helt i enlighet med förväntningarna. Det kan även konstateras att områdena under samtliga månader haft en lägre förbrukning än under föregående år. Även med 2007 som jämförelseår framträder samma bild. September och oktober finns ej med i denna redovisning och mönstret förväntas där se ut som för april/maj. Tidsuppföljning av projektet Projektet som helhet hade ingen tidsplan utan var fokuserat att slutföra installationen så fort som möjligt för att hinna dra nytta av höstmånadernas besparingspotential. Offertinfordran skickade ut den första september och anbuden inkom till den 15:e september. Utvärderingen var genomförd till den 26:e september varpå resultatet meddelades de inblandade leverantörerna. Efter ett första möte installerades de första prognosmottagarna tillsammans med Elektro Relä den 13 oktober och övriga installerades inom den kommande veckan. Total tid ca 2 månader. Kostnadsuppföljning Installationskostnaden är som tidigare nämnts enbart en marginell kostnad för prognosstyrning. För samtliga områden uppgick den till 42 400 kr vilket var 4900 kronor över budget (Bilaga 2). Anledningen till detta var området Rangström som behövde 2 mottagare och inte 1 som först förutsatts. Som ses tydligt i Tabell 1 nedan är det årliga abonnemanget det som är kostsamt. Totalt betalas 191 053 kronor till Elektro Relä för den information som behövs för styrningen samt deras assistans. Tabell 1. Sammanställning av kostnader och besparingar för samtliga områden (inkl. moms). Årlig Årlig Installationskostnad kostnader Besparing besparing Summa Nettoförbrukning* abonnemangs- Områdesnamn (kwh) kostnad (kr) (kr) (kr) (%) (kr) (kr) 327 Salabackar 7 027 700 87010 8 060 95070 8,7 379 074 284 004 436 Lasseby 1 597 600 19094 10 583 29677 3,8 37 639 7 962 439 Lågberget 2 896 700 34122 9 375 43497 8,4 150 860 107 363 549 Rangström 4 991 800 50826 14 385 65211 8,8 272 353 207 141 Samtliga 16 513 800 191053 42 403 233456 8,2 839 562 606 106 *klimatkorrigerad värme okt 2007-sep 2008 Samtliga områden har gjort en nettobesparing efter att abonnemangskostnad och engångskostnaden för installation är borträknade. Detta gäller även Lasseby som trots sin ringa besparing gjorde en vinst på ca 8 000 kr. Totalt sett har kostnaderna för värme och varmvatten minskat med 606 000 kr. Uppföljning av antalet felanmälningar Ett argument som ofta förs fram av förespråkare av prognosstyrning är att inomhustemperaturen blir jämnare och att antalet klagomål från hyresgästerna minskar. Det omvända argumentet förs fram från motståndare till prognosstyrning som hävdar att hyresgästerna kommer att drabbas av allt för dramatiska temperatursänkningar. I detta projekt har det därför varit viktigt att även notera huruvida klagomålen har ökat eller minskat på områdena. 9

Detta har gjorts på två sätt, dels genom en enkätundersökning till de av Uppsalahems personal som har kontakt med hyresgäster, och dels genom att jämföra antalet felanmälningar kopplade till låg inomhustemperatur. Enkätsvar På områdena Lågberget och Lasseby skiljer sig svaren åt beroende på vilken tjänst den svarande innehaft. Medan personalen inne på kontoret upplever att klagomålen blivit färre upplevs det omvända ute på området av kvartersvärdarna. På dessa områden har Uppsalahem ej meddelat att prognosstyrning installerats. Kvartersvärden på Sala Backar upplever att klagomål rörande värme är oförändrat sedan föregående år. På detta område är många av de boende medvetna om att prognosstyrning installerats och hyresgästföreningen är mycket kritisk. På Rangström upplever inte kvartersvärden att antalet missnöjda hyresgäster ökat (inte heller minskat) och hon vet ej om hyresgästerna är medvetna om att prognosstyrning installerats. Enkätsvaren finns i Bilaga 6. Felanmälningar Antal värmerelaterade felanmälningar Antal 120 100 80 60 40 20 0 Utan prognosstyrning Med prognosstyrning Figur 3. Antal felanmälningar per område för perioderna okt 2007 sep 2008 samt okt 2008- sep 2009. Statistik från programmet Servad där värmerelaterade felanmälningar sorterats ut indikerar hur komforten har förändrats med prognosstyrning. Lasseby uppvisar ett mycket större antal felanmälningar sedan prognosstyrning infördes och detta uppmärksammades under föregående höst varpå den levererade temperaturen höjdes. Under innevarande höst kommer ytterligare ökning införas under de kalla morgonperioderna för att på så vis öka komforten. På Lågberget minskar antalet felanmälningar något medan Rangström uppvisar den största minskningen. Enligt kvartersvärden på Rangström har de haft alldeles för varmt vilket indikerar att en värmeinjustering eventuellt skulle behöva göras (senaste genomfördes 1996). På Sala Backar har antalet klagomål 10

relaterade till värmen nästan tredubblats. Temperaturen har antingen sänkts för lågt under vissa perioder eller så gör områdets storlek det helt enkelt för svårt att prognosstyra. Energibesparingen på 8,7 % var som nämnts mycket över förväntan och förhoppningsvis kan komforten förbättras samtidigt som en besparing på 5-6 % kan uppnås. Inställningarna för detta kommer att ändras under oktober 2009. Jämförelse liknande byggnader För att klargöra prognosstyrningens nytta har även jämförelser gjorts mellan liknande typer av byggnader. Dels har övriga höghusområden utan prognosstyrning i Eriksberg jämförts med Lågberget och dels har Rangström jämförts med Stenhammar-Blomdahl som har en annan leverantör av prognosstyrning. Eriksberg liknande byggnader med/utan prognosstyrning Vid valet av vilka byggnader som skulle ingå i detta projekt valdes flera byggnader med tung byggnadsstomme i Eriksberg bort med hänvisning till att dessa var dåligt intrimmade. En utvärdering skulle sedan göras för att se om det var möjligt att trimma in områdena till en lägre nivå än vad tekniken med prognosstyrning åstadkom. Resultatet kan ses i Figur 4 och Tabell 2. I dessa kan det konstateras att drifttekniker Maria Jansson bidragit till att sänka samtliga områdens energianvändning. Det område som uppvisar störst besparing 8,4 % är dock området med prognosstyrning, Lågberget. Figur 4 och tabell 2. Lågberget, längst till vänster, har minskat 8,4 % vilket är flera procentenheter mer än sina grannområden. 11

Resultatet ovan är en stor faktor som talar till fördel för prognosstyrning jämfört med traditionell styrning. Antalet felanmälningar har dessutom minskat något på Lågberget efter att installationen genomfördes. Gottsunda liknande byggnader med olika leverantörer Områdena Rangström och Stenhammar-Blomdahl är i det närmaste identiska i konstruktion. Därför är det intressant att jämföra om Egain, som har prognosmottagaren på Stenhammar-Blomdahl, lyckats styra temperaturen effektivare än Elektro Relä. kwh/m² 250 200 150 100 50 0 Årsvis värmeförbrukning Rangström och Stenhammar-Blomdahl 549 Rangström 552 Stenhammar-Blomdahl Figur 5. Jämförelsen visar på att effekterna av leverantör inte får något större genomslag. Värdet för 2009 baseras på den procentuella minskning som uppvisats under jan-aug 2009. Jämförelser visar att Rangström har haft en större energiförbrukning än Stenhammar-Blomdahl vilket ger ett gynnsammare utgångsläge för Elektro Relä. Den procentuella minskningen visar sig vara i samma storleksordning och om 2009 års minskning (14,3 %) fortsätter i samma takt som fram till augusti kommer områdena att ha i det närmaste identisk förbrukning. Figur 5 ovan tydliggör även den inverkan som prognosstyrningen haft på områdena. Minskningen är dramatisk för Stenhammar- Blomdahl efter 2004 och samma mönster uppvisar Rangström efter 2008. Noterbart är även att energianvändningen successivt ökat på Stenhammar-Blomdahl efter lägsta-noteringen 2005. Sammantaget syns alltså ingen skillnad beroende på leverantör utifrån ovanstående diagram. Däremot är kostnaden för Egains prognosstyrningsabonnemang på Stenhammar-Blomdahl ca 30 % dyrare än motsvarande på Rangström. 12

Diskussion Prognosstyrning är en teknik som ska behandlas separat och inte sammanblandas med värmeinjustering - ojämn fördelning av värmen inom en byggnad är ingenting som prognosstyrning kan åtgärda. Prognosstyrning ska istället ses som uppgradering av befintlig reglerutrustning. Med detta följer att ju mer intrimmad en byggnad är och ju modernare regler-/undercentral som finns att tillgå desto mindre potential finns att spara energi. Generellt pratar leverantörer om besparingar på mellan 10 och 15 %. I de diskussioner Uppsalahem har haft med Elektro Relä har besparingsprognosen legat mellan 6-8 % vilket hänger samman med att Uppsalahems byggnader är relativt väl injusterade och att undercentralerna är i gott skick. Prognosstyrning framställs även som en billig åtgärd där 2,25 kr/m 2 kan framstå som en obetydlig kostnad. Det bör dock poängteras att det är en årlig kostnad som över tid genererar stora belopp. Det är därför viktigt att säkerställa att effekten av installationen kvarstår över tid för att inte prognosstyrningen ska bli en årlig kostnadspost. Resultaten av denna utvärdering visar att prognosstyrning är en metod som effektivt kan minska energianvändningen i flerbostadshus. De visar även att nyttan av prognosstyrning skiljer mellan byggnader beroende på hur de är konstruerade och placerade. Rangström och Lågberget bedömdes på förhand ha de bästa förutsättningarna och resultatet överskred med liten marginal det förväntade utfallet utan att antalet felanmälningar ökade. Både Sala Backar och Lasseby uppvisade minskad energianvändning men med ökade felanmälningar som följd. Dessa områden består av byggnader som är möjliga men inte optimala att styra med prognosstyrning. Att felanmälningarna ökat efter en säsong är dock vanligt förekommande vid nya installationer som berör värmesystemet och förändringar av den prognostiserade temperatur som levereras kommer som en konsekvens av detta att ändras. Om det trots detta inkommer fler felanmälningar än normalt eller att besparingen uteblir kan prognosmottagaren tas bort eller flyttas till ett annat område. Detta är ett arbete som är gjort på ett par timmar och innebär att ansvarig förvaltare för området inte riskerar fastlåsningseffekter efter att installationen väl genomförts. Fortsatt installation De installationer som beskrivs i denna rapport har på ett år lett till nettobesparingar på ca 600 000 kr. Problemen har därtill varit små och det finns ingenting som talar emot en fortsatt utbyggnad. I denna etapp bör i första hand höghusen i Eriksberg ingå, totalt 78 000 m 2, eftersom de uppfyller alla förutsättningar för att leda till stora besparingar. Utöver detta finns ytterligare områden på ca 100 000 m 2 som har goda men inte optimala förutsättningar för att spara energi med prognosstyrning. Egen väderstation Frågan om egen väderstation har varit uppe till diskussion och andra bostadsbolag har frångått de dominerande leverantörerna av prognosstyrning för att själva utföra jobbet. Att ta hand om hela kedjan från SMHI till modifierad temperatur med den tekniska och administrativa support som krävs känns i dagsläget inte optimalt för Uppsalahem. Samarbetet med Elektro Relä har fungerat mycket bra och genererat stora besparingar utan allt för stora insatser från Uppsalahems personal. Prognosstyrningens största fördel är kanske just enkelheten, och denna enkelhet försvinner i samma ögonblick som allt ska skötas av den interna personalen. Däremot bör Uppsalahem självklart hålla sig informerad och uppdaterad om utvecklingen på detta område. 13

Bilaga 1. Situationsplaner samtliga områden. Figur 1. 439 Lågberget Figur 2. 549 Rangström Figur 3. 327 Sala Backar Figur 4. 436 Lasseby 14

Bilaga 2. Förbrukningstal före och efter installation av prognosstyrning samt kostnader för installation. Tabell 1. Förbrukningstal före och efter prognosstyrning Område Klimatkorrigerad årsförbrukning innan installation av prognosstyrning* (kwh/m 2 ) Klimatkorrigerad årsförbrukning efter installation av prognosstyrning** (kwh/m 2 ) 327 Sala Backar 180,4 164,7 436 Lasseby 184,6 177,6 439 Lågberget 184,6 169 549 Rangström 220,0 200,6 *nov 2007-okt 2008 ** nov 2008-aug 2009 samt prognos sep-okt 2009 Tabell 2. Sammanställda kostnader för installation av prognosmottagare. Budgeterad kostnad Utfall kostnad Skillnad budget-utfall Område Ansvarig Åtgärd inkl. moms inkl. moms inkl moms 327 Salabackar Internt arbete Installation prognosmottagare 5 625 4 310-1315,00 Elektro Relä Prognosmottagare 3 750 3 750 0,00 Summa 9 375 8 060-1315,00 549 Rangström 436 Lasseby 439 Lågberget Internt arbete Installation prognosmottagare 5 625 6 885 1260,00 Elektro Relä 2 Prognosmottagare 3 750 7 500 3750,00 Summa 9 375 14 385 5010,00 - - Internt Installation arbete prognosmottagare 5 625 6 833 1207,50 Elektro Relä Prognosmottagare 3 750 3 750 0,00 Summa 9 375 10 583 1207,50 - - Elektro Relä Prognosmottagare +installation 9 375 9 375 0,00 - - Summa samliga områden 37 500 42 403 4902,50 15

Bilaga 3. Månadsvis statistik graddagskorrigerad värme inkl. varmvatten. 16

Bilaga 4. Månadsvis statistik graddagskorrigerad värme inkl. varmvatten. 17

Bilaga 5. Åtgärdsförslag kommande säsong 327 Sala Backar Den prognostiserade temperaturen höjs för att återställa komforten för de boende. Ökning kommer även att tillföras på morgonen under höstmånaderna. 436 Lasseby Den prognostiserade temperaturen höjs för att återställa komforten för de boende. Ökning kommer även att tillföras på morgonen under höstmånaderna. 439 Lågberget Ingen förändring i nuläget. 549 Rangström Prognostiserad temperatur skulle kunna sänkas ytterligare. Eventuellt bör området även värmeinjusteras. 18