Uppdragsrapport - utveckling av brukarinflytande för brukare, patienter och närstående i Hallands län Av Camilla Tilljander & Marie Kristoffersson "Livet är inte ett problem som ska lösas utan en verklighet som ska upplevas." (Sören Kierkegaard)
Innehållsförteckning 1. Bakgrund och Syfte... 1 1.1 Använda ord och begrepp... 1 2. Genomförande av uppdraget... 1 3. Erfarenheter BISAM... 1 3.1 Placering... 2 3.2 Råd... 2 4. Nu-läget... 2 5. Brukarråd... 2 5.1 Fakta brukarråd... 3 5.2 Brukarråd i Halland... 3 5.3 Syfte brukarråd... 3 6. Brukarorganisationerna vill... 4 7. Reflektioner över förslagen... 5 7.1 Ansvarig för inflytandefrågor... 5 7.2 Region Halland... 5 7.3 Arbetsuppgifter... 6 7.4 Kontaktperson... 6 7.5 Organisering... 6 7.6 Nätverk... 6 7.7 Behov av utbildning... 6 7.8 Brukare som konsulter utbildning... 7 7.9 Patient- och närståendeutbildning... 7 7.10 Coachning... 7 8. Konkreta förslag på åtgärder... 8 8.1 Inflytandeverksamhet... 8 8.2 Utbildning... 8 8.3 Vårdplan... 8 8.4 Brukare som konsulter... 8 8.5 Patient- och närståendeutbildning... 8 8.6 Coachning/mentorskap... 9 8.7 NSPH... 9 8.8 NSPH:s roll... 9 8.9 Brukarrevisioner... 9 8.10 Hjälpmedel... 9 8.11 Synpunktshantering... 9 8.12 Organisering av brukarråd... 9 8.13 Möte med ledning och politiker... 10 8.14 Stöd... 10 8.15 Personal... 10 9. Framtida idéer... 11
1. Bakgrund och Syfte Camilla Tilljander som BISAM (brukarinflytandesamordnare) och Marie Kristoffersson i sin roll som coach till BISAM har fått i uppdrag att dels beskriva sina erfarenheter från projekttiden, dels lämna förslag hur utvecklingen av ett reellt brukarinflytande skulle kunna se ut i Halland. Syftet med uppdraget är att ledningen för psykiatrin i Halland skall få ett bra underlag för vidareutvecklingen av arbetet med brukarinflytandet inom Psykiatrin i Halland. Målet på sikt är att alla personer som kommer i kontakt med Psykiatrin i Halland skall känna att de har ett reellt inflytande över den vård och behandling som erbjuds både i egenskap som patient och/eller som representant för en brukar- eller närståendeorganisation. 1.2 Använda ord och begrepp Genomgående i texten används ordet brukare men det ska utläsas brukare, patienter och närstående. Vi har använt orden brukarföreningar eller brukarorganisationer och då menas brukar-, patient- och närståendeorganisationer. Begreppet föreningar används vid lokalförening och organisation för föreningarna i länet. Med verksamhet menas psykiatrisk verksamhet i landstingets regi. 2. Genomförande Vid två tillfällen har vi bjudit in alla brukarorganisationerna i länet till en tvådagars kurs/utbildning. Vi har också genomfört en seminarieserie och deltagit på så många medlemsmöten och brukarråd som vi hunnit med i alla länets kommuner. Dessutom har vi föreläst för och mött personal inom såväl kommunernas socialpsykiatri som landstingets psykiatri och deltagit på APT (arbetsplatsträffar). Genom dessa kontakter har vi fått mycket uppslag som vi tagit till oss och skrivit ner. Vi har även utgått från rapporten 2006:6 Så vill vi ha det från Nationell psykiatrisamordning. 3. BISAM Inom Psykiatrin i Halland ville man pröva en modell att anställa personer med egen erfarenhet av psykiatrisk vård och behandling för att stärka brukarinflytandet och stödja organisationerna att kunna ställa krav på psykiatrin. Jag (Camilla) anställdes november 2006. Under delar av projektet har vi varit två BISAM. Till vår hjälp har vi haft coacher från verksamheten. Tanken var att coacherna skulle fungera som dörröppnare in i verksamheterna. Generellt har dock verksamheterna har varit mycket öppna och i flera fall själva tagit initiativ till att bjuda in oss. Istället kom coacherna att fungera som bollplank och medarbetare i projektet. Med coacher som deltagit i projektet i sina ordinarie tjänster har det även uppstått en synergieffekt, då deras arbetskamrater har frågat och varit nyfikna på vad de gör och på sätt fått en naturlig dialog om brukarinflytande i verksamheten. Att arbeta med inflytandefrågor och ha egen erfarenhet av psykiatrisk vård och behandling har varit på både gott och ont. Jag har fått en mycket bra kontakt med brukare då jag delar 1 Camilla Tilljander & Marie Kristoffersson
erfarenheterna och en äkthet hos både brukare och personal. Jag kan prata utifrån rollerna som patient såväl som personal. Att möta personalen som personal istället för patient har ibland upplevts som kluvet och väckt olika känslor i oss som BISAM. Coacherna har där varit ett ovärderligt stöd. Konstellationen med egen erfarna och personalerfarna har varit gynnsamt och rekommendabelt. 3.1 Placering BISAM Placering av BISAM på stabsnivå har haft både positiva och negativa konsekvenser. Positivt då BISAM haft möjlighet att träffa chefer och projektledare under andra former och fått information om saker på ett tidigt stadium. Det har även visat på en legitimitet i möte med brukare och brukarorganisationerna då BISAM träffat t ex chef eller ordföranden i styrelsen strax innan mötet. Nackdelen med stabsplacering har varit att BISAM har kommit för långt bort från verksamheterna samt kanske i viss mån hamnat i en särställning gentemot personalen. 3.2 Erfarenheter inför framtida anställningar Råd inför framtida anställningar av personal med egen erfarenhet av psykiatrisk vård och behandling är att vara mer konkret med syfte och arbetsbeskrivning. Att tillse att den man anställer har distans till sin sjukdom/funktionshinder samt vara klar med att det ofta innebär att prata inför såväl större som mindre grupper. En annan idé är att för egen-erfarna etablera en samtalskontakt med utomstående (ex på företagshälsovården) för att hantera de känslor som kan uppkomma med att möta personal som jämställd. Detta för att inte BISAM respektive coach skall hamna i beroendeställning till varandra utan istället kan ägna sig åt uppdraget. Blir det i framtiden aktuellt med coacher i brukarinflytandearbetet är det en fördel om coacherna frigörs från sina ordinarie tjänster för att inte skapa stress. En slutlig erfarenhet är att anställning som BISAM på 50 % har varit för lite och skapat svårigheter att hinna med. 4. Nu-läget Inflytandet har gått framåt och en större medvetenhet finns idag i inflytandefrågor, både hos personal och brukare. Ledningen har redan tidigare haft god insikt i inflytandefrågorna men har haft svårt att implementera detta i verksamheterna. 4.1 Hur ser det ut med brukarorganisationerna i Halland idag Överlag så kämpar patient-, brukar- och närståendeföreningarna hårt med att överleva. Såväl ekonomiskt som i engagemang. Flera av föreningarna hänger på en eller ett fåtal eldsjälar och riskerar att falla med den personen. 5. Brukarråd 5. 1 Fakta brukarråd Det finns olika nivåer av brukarråd. Allt från på lokal nivå med närmast berörda, exempelvis boende på ett gruppboende eller en avdelning. Brukarråd kan även finnas på lokal nivå till exempel på socialpsykiatrin i kommunen och/eller kommunens lokala psykiatrimottagning. Sedan finns det brukarråd på mer övergripande nivåer som till exempel ett länsbrukarråd eller samverkansråd. 2 Camilla Tilljander & Marie Kristoffersson
5.2 Brukarråd i Halland Idag finns det i Halland ett brukarråd på länsnivå med chefen för psykiatrin som ordförande. Länsbrukarrådet består av personer från de olika brukar- och närståendeorganisationerna. På kommunnivå finns det mer eller mindre fungerande brukarråd. I en kommun uppdelat på socialtjänst - vuxenpsykiatri (Halmstad) och i några fall socialpsykiatrin och vuxenpsykiatrin tillsammans (Kungsbacka, Varberg, Falkenberg). Både Hyltebruk och Laholm saknar idag brukarråd på kommunnivå. Inom beroendevården har endast Falkenbergs kommun ett beroendevårdsbrukarråd. Inom slutenvården i Halland, vilken även omfattar rättspsykiatrin, har funnits brukarråd tidigare men inte f.n. Barn och ungdomspsykiatrin saknar också brukarråd. 5.3 Syfte brukarråd Brukarråden i Halland är som regel av informationsutbyteskaraktär och syftet behöver klargöras. Ty syftet med brukarinflytande är en springande punkt. Är det klart definierat från både ledning och brukare så är många av hindren redan avhjälpta. Då har man redan redogjort för, och synliggjort maktskillnader och huruvida inflytandet endast är spel för galleriet. Ekonomisk ersättning en självklarhet och utbildning en nödvändighet för ökar inflytande. Detta skulle även medföra att det blev en större bredd i brukarrepresentativitet då fler skulle lockas att delta i inflytandearbetet samt att organisationerna inte fullt så sårbara. 3 Camilla Tilljander & Marie Kristoffersson
6. Brukarorganisationerna vill På kortkursen på Katrineberg 2008 genomförde vi en workshop med Henrik Kareld som mynnade i en metaplan där följande resultat redovisades: Brukarorganisationerna anser att de har börjat få gehör för sina krav tankar och idéer. Till exempel nämner de representanter med vid styrelsen och det kommande mötet med arbetsutskottet. De har fått lättare att komma i kontakt och få tag på chefer inom förvaltningen. Inom förvaltningen lyssnar man på ett annat sätt till det organisationerna har att säga. Dvs bemötandet upplevs ha blivit bättre. Brukarorganisationerna tycker att BISAM har fungerat som ett bollplank åt dem. D.v.s. de har haft en kontaktperson som de kunnat bolla idéer och tankar om brukarorganisationernas arbete med ett ökar brukarinflytande. BISAM har fungerat som en isbrytare mellan psykiatrin och brukarna. Brukarorganisationerna anser att BISAM har bidragit till en bättre kontakt mellan de olika brukarorganisationerna, och att de i nuläget för jobbar för ett gemensamt NSPH. I hög grad tack vare BISAMs tankar och idéer om NSPH. Brukarorganisationer har givits kunskap och energi av de kortkurser, föreläsningar och seminarier BISAM anordnat. Arrangemangen har lett till ökad gemenskap och en tro på förändring och förbättring. Brukarorganisationerna anser att det är viktigt att det finns gemensamma brukarråd i varje kommun, samt att kommun, primärvård och psykiatri deltar på brukarråden. Vidare vill brukarorganisationerna ha hjälp med påverkansfrågor. De anser sig behöva hjälp med att få media att skriva om psykisk ohälsa som ett samhällsproblem. Brukarorganisationerna anser att BISAM i framtiden ska ha som uppdrag att vara behjälplig i uppstart av NSPH i Halland. Vidare vill brukarorganisationerna att BISAM ska fungera som kontaktperson, dvs. vara en spindel i nätet gällande brukarinflytandefrågor i samverkan och samarbete mellan kommuner, landsting och brukarorganisationerna. 4 Camilla Tilljander & Marie Kristoffersson
7. Reflektioner över förslagen 7.1 Ansvarig inflytandefrågor Vår (författarnas) åsikt är att det krävs minst en ansvarig som arbetar med inflytandefrågor på länsnivå och på heltid. Inflytande är en färskvara som måste hållas igång hela tiden för att inte tappa fart. Detta är en konsekvens som flera av dem som deltog i den första BISAMutbildningen upplever idag. De har fått arbeta med inflytandefrågor i sina ordinarie arbetsuppgifter (som till exempel boendestödjare eller personligt ombud) men har inte fått möjlighet att arbeta kontinuerligt med ämnet. Ingen har haft det övergripande ansvaret och arbetet har tappat mycket fart. Därför behövs en ansvarig som arbetar med dessa frågor. 7.2 Region Halland Ett optimalt arbetsscenario skulle vara att kommunerna i form av Region Halland och landstinget gick samman och anställde personer som kan arbeta med såväl landstinget som kommunerna. Det skulle bli en arbetsgrupp och ett team som stämmer väl överens med tanken med samverkan mellan kommuner och landsting och dessutom fylla de önskemål att nå ut med inflytandefrågorna till kommunerna som saknas och efterfrågas idag. Förslagsvis en ansvarig person (Inflytandesamordnare) för organisering, utbildning samt samordning av verksamheten, två fysiska samordnare i varje kommun (för kommunens socialpsykiatri såväl som psykiatriska öppenvården) och några som arbetar med inflytande för regionen i stort samt sluten-, barn och ungdoms- och beroendevård. I vissa av kommunerna pågår arbeten med inflytande-, brukar- och närståendeperspektiv men ibland verkar det som om ingen riktigt vet vad den andra gör, ens inom samma kommun. Kommunerna och den psykiatriska öppenvården skulle vinna otroligt mycket på en samordnad funktion. Därför behövs särskilda inflytandekoordinatorer i varje kommun. Kommunerna skulle även få möjlighet att använda inflytandeverksamhet som bollplank samt kontaktnät för att nå brukare. Ett förslag är att anställda koordinatorer i kommun och öppenvård. Det kan vara boendestödjare, skötare e.d. som arbetar med inflytande i sin ordinarie tjänst. Dock är det vikigt att man inte tappar brukarperspektivet. En god idé vore att tjänsterna delades på en anställd med personalerfarenhet samt en med brukarerfarenhet, på ca 10-50 % (beroende på kommunstorlek). Koordinatorerna kan hjälpas åt med det var och en har intresse och/eller specialistkunskaper inom. Då skulle man få en överblick och kunna täcka upp såväl landstinget som kommunernas arbete och inte vara så sårbara som ensamarbete. 5 Camilla Tilljander & Marie Kristoffersson
7.3 Arbetsuppgifter Koordinatorenas arbetsuppgifter skulle vara att bland annat delta på APT, kurser, utbildningar, konferenser och träffar med brukar- och/eller personalgrupper. Koordinatorena ska ha möjlighet att hyra in/arvodera brukare efter behov för medverkan i detta. Koordinatorena på kommunnivå ska arbeta med inflytande i kommunen, informera kommunens och psykiatrins olika samverkansprojekt och verksamheter samt hålla en kontinuerlig kontakt med brukarorganisationerna och befolkningsnämnden på orten. Arbetsuppgifterna för samordnaren på landstingsnivå skall förutom ovanstående samordna brukarmöten med psykiatristyrelsens arbetsutskott, stödja representanterna som deltar vid psykiatristyrelsens möten samt ha regelbunden kontakt med nätverket NSPH. Hela verksamhetsgruppen behöver ha regelbundna möten samt återkommande träffar med t ex utbildare, personligt ombud, vårdutvecklare och FoU runt utbildningar och forskning. Den ansvarige inflytandesamordnaren skall även samordna brukare som konsulter (7.8) samt coachningen (7.10). 7.4 Kontaktperson Vid flertal tillfällen har kommunerna efterfrågat hur det fungerar med föreningarna i kommunen. En av koordinatorernas arbetsuppgifter skulle vara att stå i regelbunden kontakt med alla föreningarna. Det underlättar arbetat att ha en liten koll på vem eller vilka som just för tillfället är engagerade i de olika föreningarna, eftersom det skiftar ibland kraftigt från period till period. Även brukarorganisationerna själva har goda erfarenheter av att ha en sådan form av kontaktperson i BISAM. 7.5 Organisering Inflytandeverksamheten bör ligga under landstinget eller region Hallands ansvar. Att förlägga inflytande på föreningarna eller kommunerna som ex personligt ombud, riskerar att tappa såväl helheten som landstingets vård- och behandlingsbit (som är synnerligen viktig). På landstinget kan man förlägga inflytandeverksamheten inom ett eget område i kvalitetsledningssystemet, ihop med utbildning eller FoU. 7.6 Nätverk Ett framtida scenario hänger en del på att föreningarna startar ett nätverk, NSPH, där de kan ta den stora biten med organisering, föreningsarbete, påverkan och spridande av information som BISAM har fått ägna stor del åt i sitt arbete. 7.7 Behov av utbildning Ett flertal rapporter lyfter frågan om utbildning och nätverkets skrift Så vill vi ha det lyfter fram frågan om utbildning på flera olika nivåer. Bland annat att brukare ska användas som utbildare och konsulter i vården, att brukare ska ha inflytande över utbildning av personal samt anlitas som föreläsare. Nätverket påpekar även att en förutsättning för att ex brukardeltagande i till exempel brukarrevisioner m.m. verkligen ska fungera måste brukare ges möjlighet till offentlig förvaltning och beslutsgång. Med utbildning för grupper skulle kunna ingå såväl brukare som personal. Till exempel nu med samverkansavtalet skulle information/utbildning av avtalet i mindre grupper vara perfekt 6 Camilla Tilljander & Marie Kristoffersson
tillsammans med personal och brukare. Brukargruppen får ofta svårförståelig information som till exempel varför vissa patienter skall överflyttas till primärvård. Där skulle en inflytandeverksamhet kunna vara ett stort stöd i informationen. Även till primärvården. Att utbilda primärvården i bemötande och inflytandefrågor är nästan ett helt eget arbete för sig. En viktig förutsättning för att få till stånd ett reellt brukarinflytande är att all personal förstår vikten av och har konkreta redskap för att verka för inflytande och delaktighet. Ett av verktygen för att få inflytande kan ju vara vårdplanen. Utan att ha en vårdplan kan man aldrig som brukare få ett reellt inflytande över sin vård och behandling. Utbildning för personal, patienter och närstående är ett sätt att få vårdplanen att användas på rätt sätt. D.v.s. vårdplanen ska underlätta dialog, planering, genomförande och utvärdering av vårdinsatser utifrån patientens behov och önskemål. 7.8 Brukare som konsulter utbildning Ett förslag är att ha brukare som konsulter dvs. brukare som arrangerar och/eller medverkar i utbildning av vårdpersonal. Detta används bland annat av psykiatrin i Stockholm. En annan möjlighet är att det ska finnas möjlighet att hyra in och avlöna lämpliga representanter från brukare och anhörig organisationerna när behov uppstår. Några av utbildningsområdena för personal som är viktiga, är basutbildning i grundläggande mänskliga rättigheter/friheter med grund i demokrati- och medborgarskapstanken, utbildning i användande av vårdplaner samt informationsträffar i samverkansplanen. Landstingets värdegrundsarbete är mycket bra och behöver fortsätta samt spridas till fler. Högskolan i Halmstad startar höstterminen 2009 en 180 poängs utbildning Socialt arbete - ledning och organisering i en föränderlig välfärd. Denna 3-åriga utbildning har ett klart brukarperspektiv där brukarmedverkan efterfrågas och brukare kommer att behövas som föreläsare, deltagande på seminarier samt som bi-handledare. 7.9 Patient och och närståendeutbildning Patient och närståendeutbildningarna är ovärderliga och mycket viktiga för att inflytandet ska fungera då brukaren samt dess närstående får vetskap om till exempel diagnos och behandling. Sådana utbildningar, som grupp såväl som individ, behövs på varje mottagning/klinik eller möjlighet att köpa in/remittera till brukar eller anhörigföreningarna. 7.10 Coachning Coachning, eller mentorskap, är en metod som använts framgångsrikt och går ut på att en återhämtad eller tillfrisknande f.d. patient möter och coachar en annan patient. Det kan handla om en nyinsjuknad som möter en tillfrisknad patient för att få känna att livet går vidare trots en allvarlig diagnos. Man kan ställa alla de där frågorna man inte ställer till vårdpersonal. Det kan även handla om klienter i rehabilitering som kan inhämta kunskaper och erfarenheter från en återhämtad f.d. patient som gått före. Samordnarens arbete består i att finna, utbilda, samordna och handleda coacherna. Matcha klient och coach, samordna kontakten samt ansvara för uppföljning. 7 Camilla Tilljander & Marie Kristoffersson
8. Konkreta förslag på åtgärder 8.1 Inflytandeverksamhet För att utveckla ett reellt brukarinflytande i länet behöver det finnas personer som har detta som sin arbetsuppgift eller som del av sin arbetsuppgift. Kommunerna, region Halland och landstinget anställer en ansvarig inflytandesamordnare. Tjänsten bör vara på heltid och vara placerad på regionen. Det bör tillsättas två personer i varje kommun, en för kommunen respektive psykiatrin. Dessa ska arbeta med brukarinflytande, antingen inom ramen för sin ordinarie tjänst alternativt en med egen erfarenhet. Personerna ska ha särskild i förväg angiven tid avsatt för denna verksamhet. 8.2 Utbildning Utbildning är en stor fråga och troligtvis ett av de viktigaste områdena för att ett brukarinflytande ska fungera och utvecklas. Stycket om utbildning har därför indelats i olika utbildningsområden nedan. 8.3 Vårdplan Att det finns en aktuell vårdplan är viktigt för ett aktivt brukarinflytande på individnivå. En personal tillsammans med en arvoderad brukarrepresentant får ett uppdrag att aktivt arbeta med att implementera vårdplanering samt arbeta fram ett utbildningspaket om vårdplanering. Utbildning för personal, patienter, brukare och närstående där syftet är att få den individuella vårdplanen att användas på rätt sätt. Information om individuell vårdplan och s.k. vårddokument skrivs ned i en lättförståelig broschyr som ska spridas och finnas tillgänglig överallt. Motsvarande behov kan finnas för att få Samordningsplanen för stöd och rehabilitering att fundera. 8.4 Brukare som konsulter Brukare har särskilda erfarenheter som personalen kan ta lärdom av Brukare som medverkar i utbildning av vårdpersonal Möjlighet att hyra in och arvodera representanter från brukarorganisationerna 8.5 Patient och närståendeutbildning Patient och närståendeutbildningar med syfte att patienter och närstående ska få vetskap om diagnos och behandling samt öka den enskilde individens inflytande, delaktighet och medverkan i sin vård. Dessa utbildningar ska regelbundet genomföras på alla öppenvårdsmottagningar alternativt köpas in av brukarorganisationerna på orten. 8 Camilla Tilljander & Marie Kristoffersson
8.6 Coachning/mentorskap Coachning med syfte att en återhämtad f.d. patient möter och coachar en annan patient till exempel nyinsjuknad patient. 8.7 NSPH Brukarorganisationerna anser att det är viktigt att det finns en samverkansgrupp för organisationerna på länsnivå enligt den modell som finns nationellt (NSPH) Brukarorganisationerna vill ha hjälp att starta upp NSPH i Halland. Ekonomiskt stöd till start av NSPH. 8.8 NSPH:s roll NSPH ska vara en aktiv remissinstans i aktuella frågor. Brukarrepresentanter från NSPH med i ledningsgrupper och olika arbetsgrupper initierade av psykiatrin och kommunerna. 8.9 Brukarrevisioner Brukarrevisioner genomförs med stöd av psykiatrin eller köps in av brukarorganisationerna alt. NSPH, både lokalt och länsövergripande bl. a för att se över säkerhetsaspekter på mottagningarna. 8.10 Hjälpmedel Att det finns bra hjälpmedel för psykiskt funktionshindrade är relativt okänt, både bland personalen och bland brukare. All personal ska få en halvdagsutbildning i hjälpmedel. Köp in utbildning från brukarorganisationerna. Alla brukare erbjuds/informeras om hjälpmedel som finns tillgängliga för personer med psykiska funktionshinder. Till exempel bolltäcke, Handi och annat minnesstöd samt hjälp med struktur och ordning. Formulären för tidiga sjukdomstecken till Handin införs i sortimentsutbudet för hjälpmedel. SMS-avisering inför besök i öppenvården. 8.11 Synpunktshantering Det är ett stort steg för en person att ta kontakt med patientnämnden Ska finnas möjlighet till enklare hanering av ärenden till patientnämnden. Ev. en föradresserad färdigmall med kryssfrågor där man även kan kryssa i att patientnämnden ska ta kontakt. Anställd på patientnämnden med särskilt ansvar för frågor som rör psykiatri. Införa låda för synpunkter på varje mottagning väl synlig och tillgänglig med enkla lappar. 8.12 Organisering av brukarråd För ett reellt brukarinflytande på organisationsnivå behövs brukarråd Det ska finnas lokala brukarråd i varje kommun där psykiatri, primärvård och socialpsykiatri samt ev. beroendevård deltar tillsammans med brukare och andra inbjudna 9 Camilla Tilljander & Marie Kristoffersson
som de kommer överens om tillsammans. En verksamhet utses att vara ansvarig för att skicka ut kallelser, skriva dagordning och anteckna samt sända ut minnesanteckningar. Om beroendevården inte kan samverka i det lokala brukarrådet för psykiatrin ska ett sådant brukarråd införas särskilt i varje kommun. Länsbrukarrådet görs om till ett öppet forum som är öppet för alla och hålls fyra ggr/år. Möjligen kan forumet delas upp på norr och söder för att brukare och närstående ska slippa resekostnaderna. Alternativt skulle man kunna använda sig av de möjligheter till telekonferens som finns på bl.a. lärcentras i samtliga kommuner. Med det sistnämnda kan även de som inte klarar stora grupper, möten eller resor delta. 8.13 Möte med ledning och politiker NSPH utsedda representanter eller två från varje organisation möter politiska styrelsens AU (arbetsutskott) inför varje styrelsemöte. Detta möte ska ha en nedskriven tydlig struktur. Dagordning och samma material som politiker och tjänstemän tar del av, ska skickas ut i god tid (minst två veckor innan mötet) och i den form som önskas av brukarrepresentanterna (per mejl eller post eller bägge). Representanterna väljs för en tid av minst ett år och arvoderas. Representanterna ska ha möjlighet till träff med inflytandesamordnare innan mötet med AU. NSPH ska ha regelbundna kontakter med befolkningsnämnderna i varje kommun. 8.14 Stöd Stöd och utbildningsmöjligheter för de representanter som deltar på styrelsemöten. De ska även erbjudas möte med inflytandesamordnare en till två veckor innan mötet för genomgång av dagordningen och specifika frågor. Protokoll från brukarråd, samverkansgrupper, styrelser, o.d. finns lättillgängliga på en gemensam hemsida och även som ljudupptagning. 8.15 Personal På varje APT (arbetsplatsträff) ska brukarinflytande vara en stående punkt. Detta kan även vara ett verktyg för implementering av ett ökat brukarinflytande i verksamheten. 10 Camilla Tilljander & Marie Kristoffersson
9. Framtida idéer Göra om Psykiatrins dag till Psykiatri i samverkan (enligt Laholms-modell), som kommunen, landstingets lokala psykiatrimottagning/klinik samt brukarorganisationer tillsammans planerar, organiserar och genomför. Inflytandesamordnare som ansvariga för samordning kring dagen och initierande av arbetsgrupper. Införande av grupper inom slutenvården enligt 12-stegs modell där man diskuterar teman. Bättre och förenklad information om vad kvalitetsregister innebär för patienter. Ev. i samband med införande av datorisering typ RA-register 1. Enkla direka utvärderingar för att nå alla patienter, även dem som normalt inte svarar på enkäter och intervjuer. Till exempel får patienten vid ankomst till vpm en färgad boll. Efter avslutat besök kan patienten välja att lägga bollen i ett av två rör märkta idag blev jag lyssnad på eller idag blev jag inte lyssnad på. En annan direkt utvärderingsmetod är en enkel dator vid utgången/väntrummet med enkla frågor och svar som gäller patienten besök samma dag. Grupp av brukare som gör informationsmaterial för psykiatrin. Enligt modell från Karlstad kommun. BIKVA 2 att använda inom exempelvis slutenvården/rättspsykiatri. Utbilda samt införa nätverkskontrakt/vårddokument Göra det möjligt för en återhämtad patient att vistas regelbundet på de slutna avdelningarna. Främst för de inneliggande patienterna men även för personal att ställa frågor m.m. 1 Datoriserad behandlingsplan som RA-register enligt modellen som erbjuds via SRR (Svenska reumatologi registret). SRR har ett nätverk mellan patientregister, regionala forskningsregister och andra typ patientförening, myndigheter och företag. Patienter erbjuds delta efter informerat samtycke och får lämna uppgifter om sin sjukdom, dess utveckling och svar på behandling. Alla data hanteras med sekretess enligt lagar och förordningar och enligt forskningsetiska tillstånd. SRR erbjuder en internettjänst via sin hemsida (www.rareg.net) för patienter, vårdgivare och forskare där alla kan registrera och se sina data sammanställda. 2 BIKVA= BrugerIndragelse i Kvalitets-utveckling - cirkelprocess med ursprung i Danmark är en utvärderings och utvecklingsmetod med tydliga slutmål som utgår från brukargruppen. Utvärderare, till exempel BISAM, ställer enkla raka frågor ex hur upplever ni detta. Utvärderarna lyfter det sen vidare till personalgruppen att ta del av och bolla tillbaka till brukargruppen. Kan även bollas tillbaka till ex ledningsgrupp dessa faktorer gör att det inte fungerar hur ser ni på det. 11 Camilla Tilljander & Marie Kristoffersson