Underhåll av tegelfasader från 1960-1975 Tomas Gustavsson, byggkonstruktör, aktiv i SPEF: s kursverksamhet, e-post: tomas@konstruktioner.se Helt dominerande underhållsfråga under perioden: Skador p.g.a. rostande armering och bristande kramling Bakgrund: Icke rostfri armering användes flitigt 1940-1980 Kramlor med bristande rostskydd förekom från 1940-talet till början av 1970-talet Ca 80 milj m 2 tegelfasader från denna tid
Skalmur ersatte fullmur - Från 1940-talet och framåt - Bjälklagen är upplagda på och förankrade i ytterväggarna - därför behövs inte kramlor: Skalmurar kräver särskild förankring till inre väggdel/stomme: Fullmur av 1,5 sten tegel
Korrosionens förlopp Till en början är ph-värdet högt i murbruket, över 12 Vid höga ph-värden rostar inte armeringen Murbruket reagerar med luftens koldioxid, karbonatiseras, varvid ph-värdet sjunker I karbonatiserat murbruk, vid ph < 9, börjar armeringen rosta Illustration: Burström, Byggmaterial
Armering förekommer från 1940-talet Avsikten med armeringen var att: ta upp dragkrafter i murverk ovan fönster och dörrar ta upp dragkrafter orsakade av vindlaster begränsa sprickor på grund av temperatur- och fuktrörelser
Efterhand allt mer armering Över öppningar längs hela fasad Över och under öppningar Bostadshus, Kobjer, Lund 1950-tal Vildanden, studentbostadsområde, Lund, 1960-talet
Rostande armering Armeringen utvidgas kraftigt när den rostar Sprickor, fogbruk trycks ut Volymökningen förstör fogar, ibland också tegelstenar I särskilt långtgående fall: murens konstruktiva funktion äventyras Risk för fuktskador i innanförliggande regelvägg Utseendemässigt problem
Den andra delen av problemet: Kramling till byggnadsstommen
Om förankring saknas kan instabilitet uppstå Överskrids kapaciteten någonstans kan ras ske Intilliggande delar dras med Det sker normalt utan förvarning Varierande risknivå Höga hus större risker Vid stora vindlaster ökad risk Systematiskt ökad risk med tiden pga korrosion och utmattning Ur Tegel nr 4/70
Exempel på rasade fasader Vid vind mot långsida uppstår sugkrafter på gavelväggarna Klostergården, Lund Rosengård, Malmö
Exempel på skalmurar som rasat Lund, två bostadshus Malmö, två bostadshus, en industribyggnad Landskrona, ett bostadshus, Jönköping, ett bostadshus, Norrköping, ett bostadshus, en skola Örebro, ett bostadshus, en industribyggnad Laholm, en skola Mariannelund, ett bostadshus Eskilstuna, ett bostadshus Nyköping, ett bostadshus
Bristande horisontalförankring För få kramlor Ej tillräckligt rostskydd Ej (tillräckligt) inmurade Bristande rörlighet m.h.t. temperaturrörelser Särskild risk: Höga byggnader, från slutet av 1960-talet, ingjutna, oledade kramlor, bristande rostskydd
Tilläggskramling Tilläggskramling sker till: Bjälklagskanter Tvärgående betongväggar Bakmurar Svårare med träreglar, behov av FoU
Bedömning av behov att tilläggsförankra: Osäkra parametrar: Inmurade eller nerbockade? Tillräckligt inmurade? Stålet delvis avrostat? Stålet utmattat? Stämmer ritningar? Hur vet vi var eventuella ras initieras? Systematisk genomgång av höga betonghus behövs i främst miljonprogramsområden
Behöver befintlig armering ersättas? Över öppningar: Över muröppningar kan vissa skalmurar vara oarmerade Ofta är prefab murstensskift praktiskt att använda Armering för fukt- och temperaturrörelser: Kan normalt tas bort Armering i kanalmur, långt mellan avstyvande pelare/väggar: Återarmering kan krävas
Arbetsmetod när armering i murpelare mellan öppningar avlägsnas: I nästa etapp rensas resterande fogar
Säkerhet och arbetsmiljö Komplettera kramlingen först, rensa armering sedan Ställningar ska inte förankras i skalmurar från denna tid Avlastning av murade partier kan erfordras Kramlor som går igenom blå lättbetong kan vara extra hårt angripna Det finns tegelfasader som bör tas ned pga säkerhetsaspekter Mura om med nytt tegel? Samtidigt energieffektivisera med mer isolering, lägre λ- värde? Stort utbud av tegel på marknaden idag, kvalitativt minst lika bra som tegel från 1960-talet
Utseendemässiga krav Val av ersättningstegel; kulör, struktur, variation i kulör och form Fogen; fogtyp, kulör, hantverksteknik Förband, mönstermurning Ofta koncentreras intresset endast till att hitta tegel med rätt kulör, men fogen är ofta väl så viktig Det kan få synas att lagning gjorts viktigt att den gjorts med omsorg
Det går att göra bra lagningar Viktigt: Att det goda hantverket efterfrågas tydligt i förfrågningsunderlaget
Svårt hitta likadant tegel - men värt att leta Äldre strängpressat har variationer i form och färg, kan matchas av modernt maskinslaget Eftersom man inte kan få fram exakt lika tegel är fogen desto viktigare Viss avvikelse för teglet kan ursäktas av väl utförd fog Provmurar: Kristina Bergkvist, Dacapo/Hantverkslaboratoriet
Praktiska erfarenheter Vid avvikande kulör: hellre mörkare än ljusare Snabb fogstrykning ger ljus fog, senare ger mörkare Stålverktyg ger ljus, slät fog Ge balkfabrik uppgift på befintlig stötfog Tillverka tegelbalkar med övermått
Omfogning Urkratsning till ca 2 ggr fogtjocklek Fogen rengörs, förvattnas vid behov Fogbruket ska komprimeras Fördel lägga på bruket i två moment pga krympning uppruggad yta emellan Vidhäftning avgörande för täthet prova enligt figur!
Frostsprängningar Vid reparation: Samma frågeställningar som för korrosionsskador avseende hantverket
Några avslutande frågor: Vid invändig tilläggsisolering: Ersätta fuktkänslig regelvägg med bakmur av sten, och i så fall tilläggsförankra och rensa rostande armering från insida vägg? Kan tilläggsisolering innebära att man inte behöver åtgärda rostande armering/bristande kramling? Man måste förvissa sig om att tillräcklig horisontalförankring finns Om RF nedbringas under 65% upphör i stort sett korrosionen, men fortsatt förlopp kan inte enkelt iakttas