Rapport Malmöhus. 1) Utredning. 2) Undersökningsplan. 3) Redogörelse för undersökningen. 3a) Presentation av resultatet i kronologisk följd

Transkript

1 1/7 Rapport Malmöhus 1) Utredning 2) Undersökningsplan 3) Redogörelse för undersökningen Som inspiration vid sammanställningen av vår förundersökning har vi använt oss utav Läckö rapporten (Sundnér & Thomasson 2006). Spridningen av kontextnumren beror på prioriteringar och sammankopplingar som vi gjort i samband med kontextnummer 600 och 689 vilket medfört att vissa nummer har strukits. 3a) Presentation av resultatet i kronologisk följd Vi kommer att presentera resultatet av vår undersökning i kronologisk följd genom faser och grupper. Grupperna består av samlade kontexter, kontexter som tids -och händelsemässigt hör samman. Dessa grupper utgör grunden för en kronologisk indelning i byggnadsfaser. Med begreppet fas avses en i det undersökta området omfattande förändring av byggnadens utnyttjande. Undersökt område Vårt tilldelade område, de västra delarna av den södra fasaden, består idag av delar från den gamla stadsmuren samt västväggen i det kastell Erik av Pommern uppförde Undersökningsområdet omfattar murtrappan samt kungsvåningen fram till trapptornet. I den byggnadsarkeologiska förundersökningen dokumenterades sammanlagt 63 stratigrafiska enheter, vilka kunde delas in i sex faser. Dessa representerar i kronologisk ordning: Fas I: Erik av Pommerns kastellbygge (1434) Fas II: Christian III ( ) Fas III: Lagningar (äldre än fas V och yngre än fas II) Fas IV: Fängelse ( ) Fas V: Restaurering ( , ) Fas VI: Moderna lagningar (efter 1930-tal) (Björklund 1998: 10ff). I de fall som vi inte har kunnat placera faser tidsmässigt beror detta på att vi inte funnit någon tidstypisk eller utmärkande byggnads- eller murteknik. Vi har i dessa fall studerat och jämfört de aktuella områdenas tegelstorlek, färg och fog mot äldre och yngre faser och därigenom dragit en generell slutsats.

2 2/7 Under undersökningen gjordes en del prioriteringar. Alla områden som vi konstaterade att tillkom under restaureringen på 1930-talet fick kontextnummer 600. Eftersom gruppen ansåg att alla fönster bytts ut under restaureringen, har vi därmed fyllt i en kontextblankett för varje fönstertyp, dock har varje enskilt fönster fått ett individuellt kontextnummer. Flertalet öppningar är primära öppningar som murades vid uppförandet av slottet. Dock är alla fönster på bottenvåningen, ett på andra våningen och ett antal på översta våningen svåra att avgöra om dessa är primära eller sekundära öppningar på grund av Erik Lundbergs restaurering på 1930-talet. Då vi har vit puts på delar av muren som finns kvar från Christian III:s tid på vår del av den södra fasaden, har vi prioriterat bort att skriva kontextblanketter för enskilda putsrester utan enbart nämnt att det finns puts i de olika kontextblanketterna för de områden där puts förekommer. Dock finns det ett undantag som finns på trapptornets västra sida (612). På delar av byggnaden, som vi tolkar att är från Christian III slott, kunde skillnader på tegelfärg ses på olika höjdnivåer på byggnadens fasad, detta medförde att vi har delat in fas II i olika etapper. Etapperna tolkar vi antingen som säsongsmässiga skillnader under byggandet av Christian III:s slott, det vill säga murningsarbetet har troligen utförts under olika delar av året och därmed syns en viss skillnad i färg på teglen och små färgskillnader i fogbruk, eller att de synliga skillnaderna även kan vara resultatet på olika beställningar/leveranser av tegel. Vid den första beställningen/leveransen kan teglet vara mer bränt än vid den andra och tredje, vilket kan ses i tegelfärgen. Färgskillnaderna kan också vara resultat av olika typer av lera. Ytterligare en förklaring kan vara att teglets utseende kan förändra sig under själva byggnadsprocessen när man till exempel slår valv (Thomasson, muntlig uppgift, ). Då vi inte hade tillgång till stege eller byggnadsställningar under vår förundersökning och på så vis inte kunde studera fogar och tegel närmre från våning ett och uppåt, kunde ingen mer ingående beskrivning göras över dessa våningar. För att undersöka de övre våningarna så bra som möjligt användes kikare och inzoomade kamerabilder. Indelningen av dessa övre områden gjordes framför allt utefter teglets färg, form och utseende. Ett annat problem som vi har stött på under vår förundersökning är att många av fogarna på den södra fasadens västra del har blivit omfogade och lagade. Vi har inte haft någon möjlighet att skrapa i dem och se om vi hade kunnat hitta de ursprungliga fogarna under dessa. Bebyggelseutveckling och ombyggnader 1434: Erik av Pommerns kastellbyggnad : Fredrik I:a tillbyggnad av slottet 1529: Slottet brinner 1434: Delar av slottet rivs : Stora slottsbyggnationen Efter 1658: Slottet förfaller 1822: Slottet utdöms 1828: Fängelset öppnar 1909: Fängelset stängs , : Restaurering (Björklund 1998: 10ff).

3 Presentation av uppmärksammade faser Fas I Pommern Enbart en mycket liten del från denna fas finns bevarad på den västra delen av den borttagna muren (662). Teglet ser ut att ligga i munkförband men då det endast finns ett fåtal tegelstenar kvar är det svårt att vara helt säker på detta påstående. Tegelfärgen är framförallt orange med inslag av gula tegelstenar. De gula tegelstenarna kan vara återanvända från strandmuren (Reisnert, muntlig uppgift, ). Det så kallade hundhålet (663) är beläget i västra delen av den borttagna muren, i dagsläget återfinns enbart avlastningsbågen medan den resterande delen av öppningen är rekonstruerad. En avlastningsbåge är ett stöd som placeras ovan öppningar vid särskilt tung murmassa (Andersson & Hildebrand 2002: 118). Fas II Christian III Större delen av den södra fasadens västra del består av denna fas som troligen är från Christian III:s tid (fasad: 689, 611, 617, 618, 684, 674 och 641. Öppningar: 670, 704, 705, 626, 627, 633, 672, 692, 701, 702, 624, 601, 635, 607 och 708). Materialet är tegel i varierande färg. Teglet ligger i renässansförband med vissa störningar. De fogar som har kunnat studeras har varit ritsad fog i gråvit och grå färg, samt slät fog. Ballaststorleken är mellan till grov. På flera ställen finns spår av röd färg på fogarna och vit kalkputs med röd färg målad på en del av tegelstenarna. Man kan bland annat se detta tydligt vid trappan (631). Teglet är på sina platser starkt vittrat och på större delar är teglet skadat efter att puts har hackats bort i senare tid. Vissa tegelstenar är sotiga efter sentida eldning av marschaller. I samband med karnapen (638) förekommer ett parti med stående kopp. Detta är troligen ett resultat av ett så kallat rullskift, utjämningsskift. Frågan är då varför denna störning har uppkommit på denna plats. Hur kommer det sig att teglet förändras här? Kan det bero på att väggen lutar och detta medför att det skulle bli ett glapp mellan teglen om man inte murade tegelstenarna i stående position. En annan förklaring kunde vara att väggen har satt sig och därmed medfört att ett glapp har uppstått som man har varit tvungen att rätta till. Fas II Etapp 1 Längst ner på murväggen upp till ca en meter under fönstren på andra våningen tillhör första etappen på fas II (se matris och ritning). Fas II Etapp 2 Denna etapp sträcker sig från etapp 1 upp till mitten av fönstren på andra våningen (se matris och ritning). Fas II Etapp 3 Den tredje etappen sträcker sig upp till strax under den tredje kritstenslisten (677)(se matris och ritning). Teglet i denna etapp har en stor färgvariation och består av rött, orange, gult och grönaktigt tegel. Fas II Etapp 4 Denna etapp ligger ovanför den tredje kritstenslisten (677) och består av framförallt mörkrött tegel. Denna fas sträcker sig till den övre kanten av tredje våningens fönster, därefter är det lagningar och påbyggningar från 1930-talets restaurering som följer (se matris och ritningar). Fas III Lagningar Speciellt i den övre delen av väggen, på andra våningen, finns en del lagningar (688, 620, 621, 649, 654, 653, 639, 602, 615, 616, 605 och 606. Ytbehandling: 612. Skada: 676. Öppningar: 605 och 606. Murbrott: 625. Murbrott 603 och 634 kan ej dateras). Ovanför källardörren (708) finns en igenmurning av en öppning (639). Denna har, till skillnad från resterande vägg som har renässansförband, åsfog med två faser. Exakt när lagningarna utförts är vi osäkra på, det enda vi vet är att de är äldre än fas V och yngre än fas II (se matris och ritning). 3/7

4 4/7 Fas IV Fängelse Ett granitblock (661) i den södra fasadens västra dels nedre hörn är troligen från fängelsetiden Detta motiverar vi med att blocket har ett borrhåll för dynamit i sig. Dynamit började mer allmänt användas för brytning av stenblock i slutet av 1800 talet. Blocket har därmed tidigast tillkommit under fängelsetiden men det är svårt att säga exakt när (Sundnér, muntlig uppgift, )(se matris och ritning). Fas V Restaurering Stora delar av väggen är restaurerad under 1930-talet (fasad/lagningar: 600. Öppningar: 706, 707, 671, 703, 625, 640, 664, 632, 642, 622, 609 och 623. Naturstensmur: 677, 710, 613, 614, 668 och 667. Arkitektoniska detaljer: 638 och 631). Denna fas består framför allt av tegel som är mörktrött men även ljusrött tegel är väl representerat. På insidan av dörröppningen (640) är fogarna ritsade. På andra ställen är fogarna plana. Alla fönster är troligen utbytta under restaureringen, det är moderna standardiserade fönster som sitter i öppningarna. Stora delar av väggen har Erik Lundberg försökt restaurera, bland annat trappan (631) och karnapen (638). En mängd olika nyanser på fogbruket förekommer från restaureringens tid såsom ljusgrå, grågulvit, vitgrå, gråvit, grågul och grå. Teglen ligger i renässansförband med vissa störningar. Endast ett fåtal återanvända stenar förekommer och enstaka tegel är sotskadade efter sentida eldning. Omfogning finns på vissa ställen (se matris och ritning). Fas VI Modernt En mindre renovering kan ses under hängrännan på trapptornets västra del (610). Denna tolkar vi som yngre än fas V (se matris och ritning). 3b) Utvärdering av bevaringsförhållandena Av fas I är ytterst lite bevarat, endast den västra delen av den borttagna muren (662) finns representerad. Gulfärgade tegelstenar förekommer, vilka anses utgöra delar av den gamla strandmuren och återanvänts i konstruktionen. Detta område bär spår av vittring, men teglet är annars i gott skick. Inom området förekommer såväl äldre som yngre fogning, där den yngre är i majoritet. Fas II utgör en majoritet av fasaden, och innehåller en rik variation av färg på teglet. Fas II har mycket vittrade tegelstenar, en större del har även hackspår från borttagning av puts. Över hela väggen har fogar fogats om och lagats. Det förekommer också sprickor i fasaden vilka har lagats med bruk. Fas III finns representerad över hela byggnaden, och utgörs av lagningar. Denna fas utgör ett glapp i händelsekedjan och dess olika dateringar är osäkra, vi vet dock att de är äldre än fas V och yngre än fas II. De förekommer lagningar i bra och dålig kondition. Fas IV är, vad vi kan bedöma, ej särskilt väl representerad i fasaden. Det förekommer enbart som ett granitblock (661). Blocket i sig är välbevarat, dock är dess fogning något vittrad. Fas V finns representerat på stora och många områden på fasaden. Dessa är till stor del i gott skick, dock ej de stenar Erik Lundberg låtit hugga av. Enstaka tegelstenar är även sotskadade efter sentida eldning. Fas VI utgörs endast av en mindre renovering, vilken kan ses under hängrännan på trapptornets västra del (610). Detta område är, vad vi kan se, i väldigt gott skick. Vi anser att det funnits en avsaknad av mer direkt daterbara objekt i fas IV, det hade varit till hjälp om sådana förekommit. Fasen innefattar en längre tidsperiod mellan 1542, då slottet stod klart, och 1822 då slottet förfallit.

5 5/7 4) Bilagor 4a) Sammanställning av kontexter på ritningar Se ritningar. 4b) Sammanställning av kontexter Se exceldokument Kontextlista.

6 4c) Byggnadsfaser redovisade i en matris 6/7

7 7/7 5) Problemområden 5a) Utvärdering av bevarandeförhållandet 5b) Utvärdering i förhållande till problemformuleringen 5c) Sammanfattande diskussion 6) Referenser Litteratur Andersson, K. & Hildebrand, A. 1988: Byggnadsarkeologisk undersökning. Det murade huset. Riksantikvarieämbetet. Björklund, E. 1998: Malmöhus. En vandring genom slottet och dess historia. Stadsmuseet Malmömuseer. Muntliga uppgifter Reisnert, Anders. Stadsantikvarie och enhetschef, Malmö Kulturmiljö. Muntlig uppgift, Guidning på Malmöhus. Sundnér, Barbro. Docent vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds Universitet. Muntlig uppgift, Thomasson, Joakim. Doktorand vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds Universitet och projektledare vid Malmö Kulturmiljö. Muntlig uppgift, Rapport Sundnér, B. & Thomasson, J Läckö slott. Murverksdokumentation inför planerade omputsningsarbeten. Malmö Kulturmiljö 2006:011.