Riktlinjer för regionala serviceprogram. Service som tillväxtfaktor i gles- och landsbygder

Riktlinjer för regionala serviceprogram Service som tillväxtfaktor i gles- och landsbygder

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Samband mellan regionala serviceprogram och regional tillväxtpolitik... 4 2. Utformning av regionala serviceprogram för kommersiell och offentlig service... 4 2.1 Framtagande av regionala serviceprogram för offentlig och kommersiell service... 5 2.1.1 Analys... 7 2.1.2 Program... 7 2.1.3 Genomförande, finansiering, utvärdering och uppföljning... 8 2.2 En helhetssyn i arbetet med att utveckla servicestrukturen ska främjas... 8 2.3 Partnerskapens sammansättning och funktion... 9 2.3.1 Länsstyrelsernas, de regionala självstyrelseorganens respektive samverkansorganens roller... 9 2.3.2 Näringslivet... 9 2.3.3 Intresseorganisationer... 9 2.3.4 Kommunerna... 9 2.4 Servicelösningar anpassade för regional tillväxt och olika grupper... 10 2.5 Löpande uppföljning och utvärdering kunskapsuppbyggnad i gemensamma lärprocesser... 10 2

1. Inledning Runt om i landets gles- och landsbygder pågår en försämring av tillgängligheten till kommersiell och offentlig service. Antalet dagligvarubutiker har minskat med 20 % sedan 1996, vilket har inneburit längre avstånd till butik för många människor. Mellan åren 2002 och 2007 har 474 orter mist sin sista butik samtidigt som det tillkommit butiker i 122 orter. Ett stort antal butiker har dessutom så låg omsättning att verksamheten är hotad. Utvecklingen har varit negativ en längre tid. Även för många andra serviceslag har tillgängligheten under lång tid gradvis försämrats. En försämrad servicetillgång för medborgare och näringsliv påverkar även de lokala tillväxtförutsättningarna. Framtida behov och utmaningar kommer att kräva fortsatta insatser inom serviceområdet bl.a. genom olika insatser för att stärka butiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varuförsörjningen. Därför avsätter riksdagen ytterligare 50 miljoner kronor för särskilda satsningar inom serviceområdet under 2009 och initierar regionala serviceprogram för att främja tillgänglighet till service i gles - och landsbygder. Att arbeta i programform leder till ett ökat strategiskt arbetssätt i det regionala tillväxtarbetet eftersom det främjar helhetssyn och samverkan. Det möjliggör också en bred förankring av prioriteringar och insatser hos olika intressenter. Det strategiska angreppssättet kan komma till uttryck dels i en långsiktighet, dels genom en förbättrad användning av befintliga medel. Med införandet av regionala serviceprogram, som ersätter tidigare lokala utvecklingsprogram, vill regeringen skapa kontinuitet i det regionala arbetet. I de nya programmen bör tillgängligheten till drivmedel och dagligvaror samt insatser för att öka tillgängligheten till service för personer med funktionsnedsättning uppmärksammas särskilt. Samverkanslösningar mellan kommersiell och offentlig service och den ideella sektorn ska uppmärksammas och uppmuntras. Det är önskvärt att sträva mot en större mångfald av utförare och leverantörer av service och tjänster inom det offentligt finansierade systemet, varför även relationen mellan den ideella sektorn och staten behöver lyftas fram, tydliggöras och utvecklas. Arbetet med regionala serviceprogram ska stärka dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varu- och drivmedelsförsörjningen. Den regionala tillväxtpolitiken bygger bl. a. på att varje region ges ansvar och inflytande som innebär möjligheter att växa utifrån sina egna förutsättningar och insatserna måste därför anpassas till olika regionala förutsättningar. 3

1.1 Samband mellan regionala serviceprogram och regional tillväxtpolitik De strategiska insatserna för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder sker på många områden och inom ramen för olika program inom den regionala tillväxtpolitiken och politiken för landsbygdens utveckling. Regionala hänsynstaganden och åtgärder inom många departements och myndigheters ansvarsområden är av avgörande betydelse för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder. Den svenska regionala tillväxtpolitiken och politiken för landsbygdens utveckling står i samklang med den Europeiska unionens sammanhållningspolitik respektive politik för landsbygdsutveckling. De regionala serviceprogrammens insatser bör samordnas med övriga insatser inom politikområdet. Sådana är: 1. Regionala utvecklingsprogram (RUP) 2. Regionala tillväxtprogram och regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning (Europeiska regionala utvecklingsfonden) 3. Landsbygdsprogrammet med regionala genomförandestrategier och Leader (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) Samtliga dessa program är betydelsefulla instrument för att göra lokala och regionala prioriteringar och insatser. Väl fungerande dialoger och samverkansprocesser mellan olika nivåer är mycket viktiga vid genomförandet av det regionala programarbetet. 2. Utformning av regionala serviceprogram för kommersiell och offentlig service Konsumentverket har fått i uppdrag av näringsdepartementet att i samverkan med Glesbygdsverket utarbeta riktlinjer för arbetet med regionala serviceprogram. Programmen ska utarbetas under år 2009 och genomföras åren 2010 till 2013. Ambitionen med programmen är inte att skapa likformighet. Det är av central betydelse att landets skiftande förutsättningar ska kunna tas tillvara genom att man lokalt och regionalt får utforma de regionala serviceprogrammen till innehåll, genomförande, finansiering, uppföljning och utvärdering samt till arbetsformer. På så sätt kan resurser användas på ett effektivare sätt och kunskaper genereras om hur tillgången till kommersiell och offentlig service kan främjas genom samverkan mellan berörda lokala, regionala och centrala aktörer runt om i landet. Innehållet bör därför förankras i breda regionala partnerskap med företrädare 4

för kommuner, lokalt näringsliv både inom detaljhandel, drivmedel och övriga näringar, serviceinrättningar, lokala utvecklingsgrupper och organisationer som företräder personer med funktionsnedsättningar. Programmen ska ligga till grund för hanteringen av stödet för kommersiell service. 2.1 Framtagande av regionala serviceprogram för offentlig och kommersiell service Länsstyrelserna och i förekommande fall självstyrelseorgan respektive samverkansorgan ska ansvara för att det regionala serviceprogrammet utarbetas. I möjligaste mån ska det lokala engagemanget och planeringen på kommunal nivå skapa underlag för bedömningar på regional nivå. Programmens geografiska avgränsning avgörs av de parter som ingår i programmens utarbetande och genomförande. De kan omfatta delar av ett län, ett helt län eller innebära olika former av länsöverskridande samarbete. Avgränsningen bör göras med utgångspunkt i vad som är en funktionell region avseende servicetillgänglighet. De regionala serviceprogrammen ska vara fyraåriga program, där målsättningen för serviceutvecklingen i regionen finns formulerad och där olika åtgärdsområden och enskilda åtgärder definieras. Den regionala nivån ska ha stöd av en nationell aktör som också hjälper till att samordna viktiga arbetsuppgifter som exempelvis att skapa förutsättningar för ett lärande över tiden. Detta kan göras genom att arbeta med kunskapsförmedling, erbjuda arenor där olika aktörer kan mötas, närvara i det regionala arbetet för att fånga upp nya regionala frågeställningar och behov samt genom att föra erfarenheter från andra regioner vidare. Följande slutsatser från de lokala utvecklingsprogrammen ska tas tillvara när de regionala serviceprogrammen tas fram: 1. Utveckla uppföljningen jämfört med tidigare programarbete Myndigheten som har det nationella ansvaret ska stödja länens och regionernas uppföljningsarbete med kunskapsförsörjning, metodutveckling och kompetensutveckling. Tillräckliga resurser ska avsättas för uppföljningen. När program avslutas och inför att nya påbörjas ska uppföljning göras, liksom när projekt avslutas och inför att nya påbörjas. Ansvar för uppföljning av det enskilda projektet ligger i huvudsak på projektägaren och programansvarig regional myndighet. Länsstyrelser m. fl. regionala myndigheter ansvarar för uppföljningen av de regionala serviceprogrammen, där alla projekten ingår. 2. Drivmedelsfrågorna ska lyftas fram Drivmedelsfrågan rymmer flera aspekter och berör många aktörer vilket gör programarbete till en särskilt lämplig arbetsform. Problembilden behöver förtydligas och möjliga lösningar inventeras. 5

3. Utveckla samband med andra program inom den regionala tillväxtpolitiken Programarbetet ska vara inriktat på att vidareutveckla sambanden mellan serviceförsörjning och lokal utveckling. Samverkan ska ske med landsbygdsprogrammet, de lokala partnerskapen inom arbetet med leader-metoden samt med arbetet med regionala utvecklingsprogram och regionala tillväxtprogram som kopplar till landsbygdsstrategin. 4. Fokus på särskilda gruppers tillgänglighet till service De regionala serviceprogrammen ska bidra till en bra tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för såväl medborgare som företag och därigenom bidra till goda levnads- och tillväxtförutsättningar i gles och landsbygder. Särskilt ska personer med funktionshinder ha en tydlig plats i programarbetet. Den ansvariga nationella myndigheten ska utarbeta underlag och metoder som gör det möjligt att göra dessa preciseringar av särskilda grupper. Det ska finnas en dialog med dessa särskilda grupper för att understödja deras eget engagemang att påverka och understödja det lokala serviceutbudet. 5. Förtydliga partnerskapets syfte och roll Regionerna har full frihet att själva välja den typ av partnerskap stort eller litet, formellt eller informellt, vilka aktörer som ska ingå man bedömer som mest ändamålsenligt för att hantera hela serviceperspektivet. Servicefrågorna kan integreras i redan befintliga partnerskap, men regionernas val av partnerskap inklusive vilka aktörer som ingår, ska motiveras utförligt och partnerskapens syfte och roll ska preciseras. Den ansvariga nationella myndigheten ska bidra till att partnerskapen blir regionalt förankrade och väl anpassade till de olika förutsättningarna samt följa upp hur partnerskapsarbetet på regional nivå utvecklas. 6. Tydlig ansvarsfördelning mellan nationell, regional och lokal nivå Genom dialog om ansvarsfördelningen mellan olika nivåer kan såväl kunskapen om gällande lagstiftning som eventuella behov av förändringar uppmärksammas. På så sätt främjas engagemang och effektivitet i det regionala program- och partnerskapsarbetet. Tillväxtverket ansvarar för att initiera denna diskussion som ska genomföras i nära samverkan med andra centrala aktörer. Engångsanslag 50 Mnkr Regionalt Service Program Stöd till kommersiell service ca 35 mnkr per år Konsumentverket/Tillväxtver ket Centrala Samordningsforumet, CFS Regionalt Service Program Regionalt Service Program Regionalt Service Program Landsbygdspr o-gram Regionalt Service Program 6

7. Stöd för att utveckla processledarrollen Erfarenheter från det tidigare genomförda programarbetet visar entydigt att tillgången till nätverksarenor och den regionala processledarrollen är betydelsefulla för ett framgångsrikt programarbete. Nationella och regionala insatser ska göras för att stödja processledarrollen. Särskilt viktigt är det att utveckla kompetensen att genomföra och följa upp de regionala serviceprogrammen, samt att leda partnerskapet. 8. Metoder och kunskaper från tidigare genomförda projekt ska tas tillvara och spridas till nya användare. Särskilt betydelsefulla projekt är - Tillgänglig butik/butik för alla - Affär på landet - Kommunal serviceplanering, t.ex. Falun-modellen - Lokal upphandling, t.ex. Arvika modellen - Samordnade transporter - Det centrala samordningsforumet, CFS Det centrala samordningsforumet, CSF:s roll som nationellt partnerskap och upparbetade arbetsmetoder vad avser strategiska servicepunkter och multiservice ska få en fortsättning. Sammansättningen av CSF ska kompletteras med representanter för drivmedelsektorn och från funktionshinderorganisationer. Kopplingen till den lokala och regionala nivån och förutsättningar att skapa samordningslösningar för lokal service är en viktig uppgift för CSF. Länsstyrelsernas representanter i CSF ansvarar för att lokala och regionala frågor förs upp till CSF. 2.1.1 Analys Programmen ska utgå från en analys över vilka problem och möjligheter som finns för att en god servicenivå i regionen kan uppnås. Förutsättningar för att utveckla samordnad service och lokalt anpassade lösningar ska särskilt beaktas i analysen. Nuvarande insatser ska breddas i syfte att utöka samordningen mellan kommersiell och offentlig service där det är ändamålsenligt. Analysen ska belysa vilka geografiska delar av regionen som har brister när det gäller tillgången till kommersiell och offentlig service och vilka områden som riskerar ytterligare försämring. Bristerna ska relateras till såväl de enskilda invånarnas behov som näringslivets behov. Eventuella målkonflikter mellan olika serviceaktörers villkor och inriktning samt mellan olika sektorsområden ska lyftas fram. Analysen ska förankras i det regionala partnerskapet. Underlag från servicedatabasen och tillgänglighetsdatabasen underlättar arbetet med analysen. 2.1.2 Program Programmen ska innehålla en strategi för genomförande och en plan för finansiering. Strategin omfattar mål, prioriteringar och åtgärder. Den ska utarbetas inom partnerskapet. Ett övergripande mål ställs upp för att ange färdriktningen för programmet. Detta övergripande mål bryts ned i preciseringar av mål på olika områden. Dessa motiveras utifrån den påverkan de bedöms ha på tillgången till kommersiell service i regionen. Målen ska göras så konkreta att de ska vara möjliga att utvärdera såväl kvalitativt som kvantitativt. Efter varje preciserad målsättning följer förslag till åtgärder på olika områden. 7

2.1.3 Genomförande, finansiering, utvärdering och uppföljning Genomförandet av programmen förutsätter finansiella insatser från parterna. Dessa ska definieras per åtgärd. Även andra tillgångar, materiella och immateriella, som olika parter bidrar med definieras per åtgärd. För att säkerställa genomförandet ska varje part var för sig besluta över hur de egna tillgångarna ska användas i programmet. När programmen är framtagna ska insatser sättas in för att hålla uppe tempo och engagemang i genomförandet. Särskilda regionala ledare som ansvarar för att processerna drivs vidare ska tillsättas. Även hur de ingående parterna själva utvärderar och följer upp arbetet ska beskrivas. Det är av stor betydelse för utvärderingarnas kvalitet att såväl servicedatabasens som tillgänglighetsdatabasens uppgifter är tillförlitliga och kan användas vid regionala utvärderingar och uppföljningar. En av de två myndigheterna som ska bildas inom området regional tillväxtpolitik och näringspolitik bör ansvara för metodutveckling och metodstöd. Regionala utvärderingar ska genomföras med en enhetlig tillämpning över landet. Länsstyrelserna och i förekommande fall självstyrelse- och samverkansorganen, kan använda hela 2009 för att utarbeta de regionala serviceprogrammen som senast ska börja tillämpas år 2010. I arbetet med att utveckla de regionala serviceprogrammen bör erfarenheter hämtas från de tidigare genomförda lokala utvecklingsprogrammen och de utvärderingar som gjorts av dessa. 2.2 En helhetssyn i arbetet med att utveckla servicestrukturen ska främjas Arbetet med att främja en grundläggande servicestruktur i hela landet bör präglas av en helhetssyn. Helhetssynen främjas av att analys, mål och åtgärder vad gäller tillgången till kommersiell service i möjligaste mån också relateras till tillgången till offentlig service. Att programlägga åtgärder för att utveckla servicetillgången är viktigt för att uppnå detta. Det är också viktigt att ta fasta på att en fungerande lokal service är en förutsättning för hållbar regional tillväxt samtidigt som den enskilde medborgarens tillgång till primära servicefunktioner är en betydande del av välfärdssamhället. När de regionala serviceprogrammen har utarbetats och börjar genomföras, ska programmen ge underlag för prioritering av stöd till kommersiell service. Det ger möjlighet till att infoga olika former av stöd till kommersiell service i en långsiktig och väl underbyggd planering. Redan i dagsläget genomförs en rad åtgärder för att bevara och utveckla servicen i gles- och landsbygder med hjälp av insatser inom landsbygdsprogrammet och genom Leadermetoden. Det finns möjligheter att uppnå än fler synergieffekter om dessa samordnas med de regionala serviceprogrammen. De olika insatserna ska så långt som möjligt komplettera varandra och samordnas. En god tillgång till service är också en viktig lokal tillväxtförutsättning, servicefrågorna har därför en plats i det regionala tillväxtarbetet och i de regionala utvecklingsprogrammen, RUP. 8

2.3 Partnerskapens sammansättning och funktion Erfarenheter visar att det är av central betydelse att ta hänsyn till lokalt varierande förutsättningar och de samlade resurser som finns för att utveckla lokalt anpassade servicelösningar. Innehållet i de regionala serviceprogrammen ska därför förankras i breda partnerskap. I partnerskapen ska företrädare finnas för kommuner, lokalt näringsliv, servicegivare samt lokala utvecklingsgrupper. Partnerskapen ska vidare vara en arena för samverkan och samråd för gemensamma prioriteringar. De ska fungera som nätverk och sammansättningen bör ses som en nyckelfråga för att uppnå dynamik och kreativitet. Dialogen mellan det offentliga, intresseorganisationer och privata näringslivet ska fördjupas genom partnerskapen. Samrådsfunktionen bryter inte de ansvarskedjor mellan beslut och folkvalda församlingar som utgör grund för demokratiska processer. Beslut om finansiering tas därför av respektive ansvarig part utanför samverkan i partnerskapet. Det är dock viktigt att inom ramen för regionala serviceprogram kunna redovisa samverkande parters insatser och finansiella åtaganden för att uppfylla de gemensamt ställda målsättningarna. 2.3.1 Länsstyrelsernas, de regionala självstyrelseorganens respektive samverkansorganens roller Dessa initierar, driver och samordnar utarbetandet av regionala serviceprogram och de är den förmedlande länken mellan regionen och den nationella nivån. Det Centrala samordningsforumet, CSF och den regionala nivåns representanter i detta forum, länsstyrelserna, har till uppgift att ta vara på samordningslösningar som lyfts fram från lokal/regional nivå och inordna dessa i de nationella strategier som utvecklas genom CSF. 2.3.2 Näringslivet Formerna för näringslivets medverkan utgår från de förutsättningar som råder i varje region. Det finns två kategorier av näringsliv som bör finnas representerade i partnerskapet, dels representanter för de företag som producerar service, dels representanter för de företag som är beroende av en god lokal service som även omfattar tillgänglighet till drivmedel. 2.3.3 Intresseorganisationer Bland de intresseorganisationer som medverkar bör företrädare för konsumentintressen och lokala utvecklingsintressen samt funktionshindrades intressen finnas företrädda. Konsumentintresset har tidigare företrätts av Konsumentverket. När ansvaret för verksamhetsområdet kommersiell service nu överförs till Tillväxtverket är det viktigt att konsumentintresset kan tillgodoses på annat sätt. På nationell nivå bör detta kunna ske genom att organisationen Sveriges konsumenter deltar i CSF. 2.3.4 Kommunerna Ett väl utvecklat lokalt engagemang är en förutsättning för att det ska kunna skapas nya samverkanslösningar som främjar tillgången till kommersiell och offentlig service. Kommunerna har ansvar för att varuförsörjningen är planerad på ett sådant sätt att behovet av stöd till kommersiell service kan bedömas. Fortsättningsvis ska de regionala serviceprogrammen ligga till grund för bedömningar av behov av kommersiellt stöd, vilket förutsätter kommunernas aktiva medverkan. De regionala serviceprogrammen kan utvecklas 9

till att skapa ett större innehåll och bättre förankring av lokal varu- och serviceförsörjning. Samordningen av olika servicefunktioner inom kommunens och eventuellt landstingets verksamheter och samordningen mellan offentlig och kommersiell service förutsätter ett aktivt deltagande från de olika kommunernas och landstingens sida. Det kan vara en fördel för arbetet med regionala serviceprogram om projektledarresurser kan knytas till den kommunala nivån. 2.4 Servicelösningar anpassade för regional tillväxt och olika grupper Partnerskapen bör hålla sig med en god kompetens om olika orters specifika förhållanden för att skapa lösningar som passar såväl företag som de boende. Analyserna ska belysa regionala tillväxtförutsättningar och servicebehoven utifrån skillnader beroende på kön, ålder, funktionshinder och andra faktorer som kan påverka behoven av service. Så stor delaktighet som möjligt från lokala aktörer är en förutsättning för att mobilisera viktiga resurser för samverkan i dessa avseenden. Inte minst för att underlätta servicelösningar där den ideella sektorn deltar och där privata aktörer kan överta ansvaret för offentlig service. 2.5 Löpande uppföljning och utvärdering kunskapsuppbyggnad i gemensamma lärprocesser Parterna som deltar i arbetet lär sig mer om drivkrafterna bakom strukturförändringar som påverkar utbudet av kommersiell och annan service om de fortlöpande ges tillfälle att diskutera och reflektera över processens fortskridande. Detta är väsentligt under såväl programmens utarbetande som under perioden av genomförande. På så sätt blir det lättare att identifiera och genomföra rätt åtgärder vid rätt tillfälle. En väsentlig fråga för det centrala samordningsforumet, CFS, blir att utifrån principiella utgångspunkter diskutera och hantera hur de nationella intressena i möjligaste mån sammanjämkas med länens förslag till regionala serviceprogram. Löpande uppföljning och utvärdering är en förutsättning för att öka lärandet i det regionala utvecklingsarbetet. Det är av stor betydelse att dialogen med länsstyrelser, självstyrelse- och samverkansorgan samt det centrala samordningsforumet om hur de regionala serviceprogrammen ska tas fram och om hur uppföljning och utvärdering genomförs, påbörjas tidigt under 2009 och därefter upprätthålls med tillräcklig kontinuitet över tid. Det finns skäl att bedriva utvärdering vid flera tillfällen. Den första bör påbörjas när programmen har färdigställts. Ett andra uppföljnings- och utvärderingstillfälle bör infalla under programmens genomförande i form av en halvtidsutvärdering. Ett tredje uppföljningsoch utvärderingstillfälle omfattar en slutlig utvärdering av det faktiska utfallet i relation till uppställda mål. 10

Konsumentverket Box 48 651 02 Karlstad Telefon: 0771-42 33 00 Webbplats: www.konsumentverket.se E-post: konsumentverket@konsumentverket.se