Årsredovisning 2014
Innehållsförteckning Kommunalrådet har ordet 3 Kommunkoncernens organisation 4 Omvärldsanalys 5 Ledstjärna och mål 6 Tillväxt 7 Välbefinnande 8 Miljö 9 Medarbetare och arbetsmiljö 10 Finansiell analys 11 Nämnd- och bolagsinformation 12 Nämnd- och bolagsredovisning 13 Investeringar 14 BOLAGS- OCH NÄMNDREDOVISNINGAR Kommunfullmäktige 16 Kommunstyrelsen 18 Bygg- och miljönämnden 20 Kultur- och fritidsnämnden 22 Barn- och utbildningsnämnden 24 Socialnämnden 26 Teknik- och griftegårdsnämnden 28 Tranås energi 30 Tranåsbostäder 32 Tranås Stadshus AB, 34 Östanå Parken AB 35 RESULTAT, BALANS, KASSAFLÖDE Resultat- och balansräkning 36 Kassaflödesanalys 37 NOTER OCH REDOVISNINGSPRINCIPER Nothänvisningar 38 Tillämpade redovisningsprinciper 43 VA-REDOVISNING VA-särredovisning 44 REVISIONSBERÄTTELSER Revisionsrapport Tranås Kommun 47 Revisionsrapport Tranås Stadshus AB 48 Bokslut i korthet 49 2
KOMMUNALRÅDET HAR ORDET För oss kommuninvånare är naturligtvis Tranås en central och viktig plats på världskartan. Det är där vi bor, jobbar, umgås, leker och utvecklas. Vi är förvisso en ganska obetydlig fläck på världskartan och rent geografiskt har vi långt till de stora arenorna men tack vare, eller på grund av, dagens teknik kan vi ändå vara i stormens öga. Vi förmedlas våldsamma upplopp, krig och naturkatastrofer i samma ögonblick som de inträffar och vi påminns om en förändringstakt som kan vara svår att ta till sig. Men oavsett hur vi hanterar dessa förändringar så är vi en del av den. Vi är numera en del av Region Jönköpings län, resultatet av en sammanslagning av landsting och regionförbund. En region vars primära roll är att få 13 länskommuner att samarbeta runt tillväxtfrågor, arbetsmarknad, infrastruktur, utbildning och sjukvård. Vi får inte heller glömma bort att vi också är en del av hela landet och EU. Vi påverkas således av en rad beslut som tas på andra arenor. Beslut som inte alltid gillas men som vi ändå måste förhålla oss till. Vän av ordning kan verkligen undra över var tog det kommunala självstyret vägen? Jodå, det finns kvar och en mängd frågor avgör vi faktiskt själva. Kommunens ekonomi är en sådan fråga även om den i sak påverkas till betydande del av det nya skatteutjämningssystemet som riksdagen införde 2014. Tranås har, som framgår av detta bokslut, en god och stabil ekonomi. Detta kan tyckas vara en självklarhet men uppstår inte utan hårt arbete på alla fronter. Det är därför mycket glädjande att notera att kommunens verksamheter totalt sett har ett överskott. En verklighet som många andra kommuner ser med avund på. Detta betyder också att förutsättningar för nödvändiga framtidssatsningar skapas utan att behöva skuldsätta kommunens invånare. Vi klarar planerade investeringar med egna medel. Samtliga nämnder och kommunala bolag har med ekonomin som utgångspunkt levererat tjänster och produkter med hög kvalité och nöjda tranåsbor. Samtidigt blir tranåsborna allt fler. Under året ökade befolkningen med mer än 200 personer. Den högsta siffran sen kommunfullmäktige 2007 slog fast att befolkningstillväxten har högsta prioriterat. Faktum är att Tranås är den kommun i länet som attraherade flest nya invånare från andra län under året. Vi hade också ett överskott, om än litet, mellan födda och avlidna. Ett trendbrott? Ja det får vi hoppas. 2014 var ju också ett valår. Ett val som förändrade den politiska kartan på många håll. Vi fick en ny regering, om än i minoritet, och så blev det även lokalt. Det fanns med andra ord inga möjligheter att bilda majoritetsstyre vare sig på riks eller lokal nivå. Detta faktum torde resultera i bredare lösningar. Det är därför glädjande att Tranås politiker är fortsatt överens om tillväxtmålet 20.000 invånare år 2025 samt att de finansiella målen kvarstår. Det är en bra grund att stå på då utmaningarna för Sverige och Sveriges kommuner är många. På det lokala planet ser jag några övergripande frågor som behöver särskild uppmärksamhet. Fortsatt fokus på en högre generell utbildningsnivå i kommunen Aktivt delta i byggandet av ny stambana Ett näringslivsklimat i toppklass ger fler arbetstillfällen Mer och bättre pendlingsmöjligheter för studier och arbete Tillgång till bredband Östanåparkens omdaning till en attraktiv och utnyttjad resurs Gör vi detta på ett bra sätt, tillsammans med övrig löpande verksamhet, så kommer Tranås att växa och bidra till hela regionens utveckling. Anders Wilander 3
Kommunkoncernens organisation Politisk Ledning Mandatfördelning i Kommunfullmäktige 1/11 2010-31/10 2014 Kommunstyrelsen Moderata samlingspartiet 11 Kristdemokraterna 3 Ordförande Anders Wilander (M) Folkpartiet 3 Kommunalråd Centerpartiet 3 1:e vice ordf. Rolf Lindahl (KD) Socialdemokraterna 16 2:e vice ordf. Anders Karlsson (S) Miljöpartiet de gröna 2 Oppositionsråd Vänsterpartiet 1 Jennie Saxfeldt (M) Sverigedemokraterna 2 Erik Nygårds (FP) Totalt antal mandat 41 Sven-Olof Wahlström (C) Colm Ò Ciarnáin (MP) Kommunfullmäktiges presidium Björn Thiele (S) Ordförande Per Ulfsbo (FP) Catarina Edman (S) 1:e vice ordf. Kjell-Åke Trygg (S) Bengt E Carlsson (S) 2:e vice ordf. Siw Warholm (M) Svanthe Hansson (S) Nämnds- och styrelseordförande Per Ulfsbo (FP) Anders Wilander (M) Anders Schierbeck (M) Frida Gårdmo (FP) Leif Andersson (C) Mats Antonsson (KD) Jennie Saxfeldt (M) David Hultman ( C ) Krister Rydholm (M) Gunnar Malmberg (KD) Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Bygg- och Miljönämnd Kultur- och fritidsnämnd Barn- och Utbildningsnämnd Socialnämnd Teknik- och Griftegårdsnämnd Tranås Energi AB Tranåsbostäder Tranås Stadshus AB 4
OMVÄRLDSANALYS Världen har det senaste året förändrats och fått en utveckling som aldrig har skådats. Som det ser ut nu får vi snart börja betala för att sätta in pengar och få betalt när vi lånar pengar. Hur detta påverkar oss är svårt att säga då ingen har någon erfarenhet av detta. De flesta bedömare är överens om att låga räntor kommer vara fakta under lång tid. Kina fortsätter med en hög tillväxt och USA börjar komma igång igen. Inom Euroområdet ser det fortsatt dystert ut. Svensk tillväxt Sverige står sig bra i Europa tack vare en ökad tjänstesektor som håller uppe ekonomin. Vilken består i framförallt privat konsumtion. Arbetsmarknaden utvecklas positivt många signalerar dock ett läge där rätt kompetens är svårare att få. I dag finns det mycket pengar på kapitalmarknaden till låga kostnader vilket är positivt för att investera. Investeringsviljan är dock låg. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram rekryteringsstrategier för framtiden där beskrivs hur kommunerna ska möta det ökade behovet i framtiden. Några viktiga delar är: Låt fler jobba mer Idag arbetar många anställda i kommuner och landsting deltid. Fler kan arbeta mer. Skapa engagemang Engagerade medarbetare som får ta ansvar på jobbet kommer bättre till sin rätt och bidrar mer till verksamhetens utveckling. Utnyttja tekniken En ökad digitalisering av välfärdstjänsterna öppnar för både effektivare verksamhet och bättre kvalitet. Kommuner och landsting ska ligga i framkant vad gäller att utnyttja tekniken. Tranås tillväxt Tranås sticker ut med att ha en högre ökning av antalet medborgare än riket i snitt. Tranås ökade med 219 medborgare. Positivt är att åldersgruppen upp till nitton år ökar. Detta innebär en positivare fördelning mellan åldersgrupperna. För att möta framtidens behov arbetar kommunen aktivt med viktiga delar som SKL belyser. Låt fler jobba mer Arbete pågår inom kommunen att erbjuda heltidstjänster. Inom vissa delar sker detta från 2015. Skapa engagemang Stort arbete sker genom implementering av ständiga förbättringar, ledningssystem samt kreativitets- & belöningssystem. Detta ska utveckla engagemanget, arbetsmetoderna och förbättra arbetsmiljön. Utnyttja tekniken Under året har en digital agenda tagits fram för att få en samlad bild över hur mycket investeringar som krävs i framtiden för att utnyttja tekniken. Några resultat syns redan genom digitalisering av larm och timrapporter samt uppstart av nyckelfri hemtjänst. Tranås Ekonomi Tranås har en mycket god ekonomi anledningen till detta är att alla tar ett stort ansvar för att inte använda mer pengar än som tilldelats. Kostnadsutvecklingen följer därmed SKL:s framräkningar. Kommunen har även ett stort kapital och kan därmed göra de investeringar som krävs för framtiden med en liten andel upplåning. Tranås är väl rustad för att möta framtidens utmaningar 5
LEDSTJÄRNA OCH MÅL Ledstjärnepriset utdelas till den arbetsplats som lever ledstjärnan i vardagen, koncernens värdegrund och beskriver hur koncernens personal ska förhålla sig till kunden och till varandra. Priset tilldelades Maria Mowitz rektor, Ängaryds hemtjänstgrupp och Elevhälsan. Ledningsmodell Ledningsmodellen för Tranås kommun är beslutad ii kommunfullmäktige. Ledningsmodellens syfte är att säkerställa att den politiska viljeinriktningen efterlevs i verksamheterna och att de politiska målen uppfylls samt att kommuninvånarnas skattemedel används på bästa tänkbara sätt. Modellen har delats upp i fyra delar grundförutsättningar, ansvar och roller, styrdokument, mål och kvalitet. Arbetet fortsätter nu med att förtydliga de olika delarna i ett styr och ledningssystem. Ledning för kvalitet En projektorganisation är klar och kommer arbeta med ledning för kvalitet. En del i detta är att förverkliga handlingsplanen kring ständiga förbättringar och en del är att införa ett ledningssystem. Inom ständiga förbättringar har nu egna utbildningar startats upp för de chefer och nyckelpersoner som inte genomgått utbildningar tidigare. Ett coachningsprogram för chefers implementering startas upp vid årsskiftet. Ledningssystemet har nu påbörjat uppsättning av dokumenthantering. Detta innebär ett systematiskt arbetssätt med olika typer av dokument som ska kvalitetssäkras. Processer, projekt och ärenden är flöden som ska sättas upp i ledningssystemet. Användarna beräknas börja använda systemet under nästa år. Projektet kommer pågå till våren 2016 för att därefter övergå i en normal driftsform. Målet är att kommunen ska uppfylla kraven vid kvalitetscertifiering efter detta arbete. Dock finns inget mål idag att kommunen ska kvalitetscertifieras. Kvalitetscertifierade bolag Kommunens bolag Tranåsbostäder och Tranås Energi är sedan tidigare kvalitetscertifierade. Mål Koncernen arbetar med styrkort som ett verktyg att sätta mål och följa upp målen. Tanken är att en röd tråd ska löpa från kommunfullmäktiges mål ner till målen för alla enheter. En utvecklingsstrategi för fullmäktige för perioden 2015-2018 kommer att tas fram våren 2015 och ligga till grund för nämnders och förvaltningars styrkort. Beslutet är därför att alla chefer ska arbeta fram styrkort tillsammans med medarbetarna. Det ska sedan gå att följa hur de underliggande målen leder till kommunfullmäktiges måluppfyllnad. Målet är att alla chefer tillsammans med sin verksamhet har utarbetat styrkort som följs upp från 2015. Koncernen har 101 mål i de olika nämnderna och bolagen av dessa är 52 uppfyllda vid årets slut enligt nedanstående tabell. Målstyrningen kommer i framtiden följas upp i ledningssystemet vilket beräknas ske från 2016. Nämnd Antal mål Antal uppfyllda Uppfyllnadsg rad i % Kommunfullmäktige 9 5 56% Kommunstyrelsen 12 3 25% Bygg- och miljönämnd 15 11 73% Teknik- och Griftegårdsnämnd 6 5 83% Kultur- och fritidsnämnd 21 12 57% Barn- och utbildningsnämnd 6 1 17% Socialnämnd 12 6 50% AB Tranåsbostäder 9 5 56% Tranås Energi AB 11 4 36% Totalt 101 52 50% 6
TILLVÄXT Som liten ort går Tranås även fortsättningsvis mot strömmen och växer med tvåhundranitton medborgare under året. Nya medborgare betyder fler skattekronor som kan användas till att utveckla Tranås till en ännu bättre plats att bo, leva och verka på. Bo i Tranås Under året har tolv tomter sålts för nyproduktion. Under året kommer därmed upp till 25 nya villor vara inflyttningsklara och 16 lägenheter. Tranås har under året marknadsförts som attraktivboendeort i radion över sommaren samt en golfkampanj. Förbättrade kommunikationer Landstinget numera region Jönköping är trafikhuvudman och ansvarig för kollektivtrafiken i länet. Landstinget är också ansvarig för färdtjänst och närtrafik. Kommunikationer är viktigt för att ta sig till och från tätorten och vidare ut i kommunen för arbets- och fritidsresor. Från mars 2014 återställde tågtrafiken till 2010 års nivå efter ombyggnationer. Fortsatt arbete sker för att få ytterligare stop i Tranås. Kommunen arbetar för att få ett stationsläge längs Götalandsbanan, den nya höghastig- hetsjärnvägen mellan Linköping och Borås. Utbildningsnivån i Tranås måste höjas samarbete skola och näringsliv Arbetslösheten är lägre jämfört med samma tidpunkt föregående år. En minskning har skett främst bland ungdomarna. Tranås erbjuder lediga platser, dock finns inte arbetssökande med rätt kvalifikationer i samma utsträckning som antalet arbeten. Aktiviteter pågår för att stimulera till högre utbildning för att lösa matchningsproblematiken. En aktivitet som genomförts är resebidrag med halva kostnaden om medborgaren dagpendlar till sina studier. Ungdomarna går ut gymnasieskolan med höga betyg. Andelen som fortsätter till eftergymnasiala studier som är tre år eller längre är tio procent lägre än genomsnittet i landet. För en positiv utveckling av fler medborgare i arbete krävs att fler genomför gymnasiala studier samt fortsätter till högre studier. Idag har1 av 5 ungdomar inget gymnasiebetyg. Högre eftergymnasiala studier genomför endast 1 av 5 trots att de flesta arbetstillfällen kräver högre utbildning. Tranås United och skolan startar nu upp olika projekt för att belysa dessa frågor. Lärare erbjuds studiebesök i näringslivet. Föräldrar informeras om var jobben finns i framtiden och vilka krav på utbildning som ställs. Eleverna får information kring olika yrken. Detta är några exempel på aktiviteter. Näringsliv I Tranås har under året 71 företag startats vilket är fler än förra året. Av dessa har Tranås United genom sin coachning tillskapat 17 företag och i dessa 18 arbetstillfällen. Totalt har 97 coachningsuppdrag genomförts under året. Konkurserna har endast varit fyra företag. En ny etablering har skett under året och fler diskuteras. Organisationen Möbelriket är nu bildat och styrelse utsedd. Rekrytering av klusterledare sker och nästa år kommer aktiviteter starta upp. Projektet Industriinkubator är uppstartat och Tranås United arbetar med fyra case. 7
VÄLBEFINNANDE En hållbar utveckling innebär en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Hållbar utveckling delas vanligtvis in i tre dimensioner; social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. I Tranås har man sedan 2011 valt att arbeta med hållbar utveckling utifrån begreppen MTV - Miljö, Tillväxt och Välbefinnande. Kommunstyrelsen har förtydligat hur miljö och välbefinnande är vägen till tillväxt genom att uttrycka det som M+V=T. Detta ska genomsyra kommunens arbete för att nå det övergripande tillväxtmålet att bli 20 000 invånare år 2025. Samverkan för en bättre hälsa för alla Sedan lång tid tillbaka har det genomsnittliga hälsoläget i Sverige blivit allt bättre. Vi mår helt enkelt bättre och bättre. Samtidigt står det klart att skillnaden i hälsa mellan olika grupper i samhället inte har minskat. Tvärtom har hälsogapet mellan olika grupper ökat. Detta konstaterande kan även göras för Tranås del. En viktig samverkanspartner för kommunen i arbetet med att minska skillnader i hälsa är landstinget. Under året har arbetet påbörjats av landstinget att tillsammans med länets kommuner ta fram en gemensam strategi för arbetet för en jämlik hälsa i länet. Tranås kommun samarbetar med landstinget/ Region Jönköpings län. Som invånare i kommunen möter du detta samarbete på Familjecentralen och Seniorcentralen. En satsning som landstinget påbörjat under året är att erbjuda samtliga 40-, 50- och 60-åringar i Tranås kommun en kostnadsfri hälsokontroll på Vårdcentralen. Detta är en förebyggande satsning som Region Jönköpings län fortsättningsvis kommer att driva. I december släpptes Öppna jämförelser Folkhälsa en nationell jämförelse av folkhälsan utifrån olika indikatorer som har stor betydelse för en god folkhälsa. Rapporten redovisar en överlag god folkhälsa för Tranås kommun och länet. Ett rikt föreningsliv Ett rikt utbud av olika föreningar är något som kännetecknar Tranås kommun. Föreningslivet i Tranås erbjuder allt från sång, musik, konst, idrott och mycket mera. Här finns något som passar alla! Under 2014 började kultur- och fritidsförvaltningen att ställa krav på föreningar att ha en drog-, mobbnings- och diskrimineringspolicy för att vara berättigade till bidrag från kommunen. Förhoppningen är att detta ska leda till en ökad medvetenhet kring frågorna bland både unga och vuxna och att det i sin tur bidrar till ett ökat välbefinnande. Projekt för att minska arbetslöshet och öka studiebenägenhet Tranås kommun har under flera år genomfört olika insatser för att minska arbetslösheten, framförallt bland ungdomar. Dessa projekt, såsom projekt Arbetskraft, Ungdomsanställningar och Gröna Jobb, kommer att fortsätta även under 2015. I oktober slöts dessutom en överenskommelse mellan Tranås kommun och Arbetsförmedlingen. Under första delen av 2014 genomfördes en förstudie med titeln Ung kompetens-rörlig arbetsmarknad, hade som syfte att belysa vad som kan göras ytterligare för att minska ungdomsarbetslösheten respektive öka studiebenägenheten i Tranås kommun. Förstudien har gett ett gediget underlag för kommunens fortsatta arbete med frågorna. Avsikten är att under 2015 ansöka om ytterligare medel för genomförande. 8
MILJÖ 2014 var året då Tranås största investering togs i bruk. Tranås Energis nya kraftvärmeverk kommer ge mer grön el och större kapacitet på fjärrvärmenätet samtidigt som utsläppen hålls på en låg nivå. Ett stort steg att göra kommunen självförsörjande på energi samtidigt som klimatpåverkan blir mindre. Ren luft och rent vatten Med nya lokala miljömål beslutade under året där ren luft och rent vatten har varit utgångspunkten. I enlighet med målen under klimatpåverkan kommer en elbilspool att starta under våren 2015. Under målet ren luft passar luftvårdssamarbetet mellan kommunerna i Jönköpings län in. Samarbetet har lett till luftmätningar under 2014 som visar att luftkvaliteten blir bättre. Fortfarande är det ibland höga halter med små partiklar. Halterna organiska lösningsmedel och kväveoxider minskar. Vattenprovtagning i recipientkontrollen har visat på lägre halter av fosfor i Svartån än tidigare år. Resultatet är samtidigt svårtolkat på grund av att parametrar som nederbörd och flödet i Svartån påverkar utfallet och försvårar jämförelsen mellan åren. Energidriven affärsutveckling Året har inneburit intensivt arbete med energieffektivisering i projektet Energidriven affärsutveckling, som riktar sig till kommunens företag. Många åtgärder är genomförda eller planerade.. Målet är att varje företag ska spara minst 20 % energi. Potentialen visar att nästan 13 miljoner kwh väntar på att sparas in i de företag i Tranås kommun som varit med i projektet. Naturvård och vatten Ett enda träd, oftast en gammal ek, kan ha enormt höga naturvärden. Dessa jättar som följer oss genom generationer men aldrig skvallrar, tillrättavisar eller berömmer. De bara står där för sig själva och är samtidigt värdar för en myriad av svampar, insekter och fåglar. På samma sätt är vatten fascinerande. Små droppar som faller, går samman och bildar till slut en liten rännil, eller stora mängder som forsar och brusar eller bara ligger där och glittrar. Under året har kunskapen om vilka pärlorna i Tranås naturskatt är börjat sammanställas och ska leda fram till en naturvårdsplan, en uppdaterad kunskapsbank om vad vi vet om små och stora områden i kommunen och om deras biologiska värde. Vattnet är också aktuellt i vattenförvaltningen som genom EU ställer krav att allt vatten ska klassas. Under 2014 togs det fram förslag på klassning för alla vatten i kommunen. Alla kan bidra med kunskap Gemensamt för klassningen av vatten och naturvårdsplanen är att alla kan vara med och bidra med kunskap. Förslagen på klassning av vatten visar vilken tillgång det är vi har runt omseking oss. Samtidigt visar det att det finns en del att göra för att bevara och i en del fall förbättra vattenkvaliteten. Att vandra vid sidan av Svartån och se öringar som simmat upp från Sommen leka, ger hopp om att utvecklingen går åt rätt håll och energi till arbetet med att fixa det som är kvar. En mer global fråga är Energi och klimatfrågan. Det lättaste sättet att ta sig an den är att spara energi och då samtidigt spara pengar. Störst klimatpåverkan i Tranås har de fossildrivna transporterna och konsumtionen av importerade produkter. Transporterna ökar, men inte klimatpåverkan. Minskningen är för liten för att nå klimatmålen, men med en snabb implementering av fordon med alternativa drivmedel kommer även klimatmålen nås. 9
MEDARBETARE OCH ARBETSMILJÖ Medarbetare och arbetsmiljö Tranås kommunkoncern är en personalintensiv arbetsplats och medarbetarna är koncernens viktigaste tillgång. För att nå koncernens mål ställs krav på medarbetarens kompetens och hälsa. Ett aktivt kompetensutvecklingsarbete och arbetsmiljöarbete är en förutsättning för att utveckla verksamheterna och möta de krav som ställs. Kreativitet är nyckelordet för att möta förändringstakten. Implementering av ständiga förbättringar fortgår och kreativitetsoch belöningssystem har införts. Inom koncernen arbetar 1623 medarbetare omräknat till heltider, varav 75 % är kvinnor. Inom de närmsta fem åren beräknas drygt tvåhundra personer gå i pension. Åldersstruktur 2014 (antal anställda ) Ålder Kommun Tranås Bostäder Tranås Energi Totalt Totalt i % 20-29 113 1 10 124 8% 30-39 291 1 12 304 19% 40-49 475 4 11 490 30% 50-59 463 13 8 484 30% 60-215 5 1 221 14% Totalt 1557 24 42 1623 100% Fgår 1533 25 40 1599 Kompetensutveckling Kompetensutveckling är viktigt, för att möta de krav som ställs på förändring, utveckling och specialisering. En plan har antagits för att samtliga medarbetare ska få utbildning i ständiga förbättringar och egna utbildningar har tagits fram. Tranås Energi och Tranåsbostäder har individuella utvecklingsplaner för sina medarbetare. I kommunen har ett arbete påbörjats för genomförande av utvecklingsplaner. Arbetsmiljö En god arbetsmiljö bidrar positivt till större engagemang, bättre hälsa och ökad trivsel. Hörnstenarna är den goda dialogen chef medarbetare samt det systematiska arbetsmiljöarbetet. Antalet genomförda medarbetarsamtal uppgår i år till 74 %. Målet är att arbetsplatserna har hälsoinspiratörer. Sjukfrånvaron är oförändrad 5,5 %. Sjukfrånvaro koncernen % av arbetstiden 2013 2014 Män 3,04 2,91 Kvinnor 6,24 6,25 Totalt 5,50 5,5 Arbetsplatserna genomför friskvårdsaktiviteter. Medarbetare erbjuds också träningsmöjligheter. Årets kommunfest, körschlaget, skapade ett särskilt engagemang, genom att medarbetare tillsammans skapade festen. Jämställdhet och mångfald Ett övergripande mål inom jämställdhetsarbetet är att ge alla rätt till heltid och den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda är 92 % i kommunen. Utmaningen är att minska den könssegregerade arbetsmarknaden. Samtliga medarbetare omfattas av individuell och differentierad lön. Arbete pågår att öka kvalitén i arbetet med Individuell lönesättning som är ett viktigt verktyg och styrmedel för en effektivare organisation. Att skapa goda förutsättningar för personalen är grunden i koncernens personalarbete. Medborgarnas service, ett resultat av medarbetarnas prestationer 10
FINANSIELL ANALYS 2014 avslutas med ett koncernresultat på 43,3 Msek efter skatt. Kommunens resultat är 29,8 Msek, AB Tranås bostäder 9,4 Msek, Tranås Energi AB 3,4 och Tranås Stadshus AB 2,1 Msek (exklusive vinsten från försäljningen av AB Tranås Industrifastigheter med 2,9 Msek). Under året har koncernen Tranås Industrifastigheter AB sålts, dock ingår en förlust med 1,4 mkr i resultatet för 2014. Bolaget Östanå Parken AB köpts. Ekonomiska mål Tranås kommun och koncern har under många år redovisat positiva resultat. Budgetmoralen är hög och utvecklingen av tvåårsbudget där över och underskott får följa med nästkommande år har visat sig skapa en god ekonomisk utveckling och planering över tid. Kommunens bolag följer budget och redovisar positiv utveckling. En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett bra mått på denna balans är driftskostnadsandel, som innebär att samtliga löpande kostnader exklusive finansnetto relateras till skatteintäkterna. Redovisas en driftskostnadsandel under 100 procent har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Enligt SKL är en driftskostnadsandel under 98 procent att betrakta som god ekonomisk hushållning, eftersom de flesta kommuner då klarar att finansiera sina investeringar över en längre tidsperiod. Kommunen använder två ekonomiska mål - 99 % av skatteintäkter och bidrag skall gå till verksamheterna, och det andra är soliditet. År 2014 använde man 97 % av skatteintäkter och bidrag till verksamheterna vilket ger en bra grund för ekonomi samt att måluppfyllelsen om 99 % är uppfylld. Kommunens långsiktiga mål är att 98 % av skatteintäkter och bidrag används till verksamheten. Soliditet är kommuns viktigaste mål för att mäta ekonomisk styrka på lång sikt. Det anger hur stor del av totala tillgångar som kommunen betalat med egna medel. Ett bra riktvärde på soliditet är 30 %. Soliditeten i kommunen inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner som uppgår till 449,6 Msek är 21 %. Kommuns soliditets mål för 2014 är 20 %, vilket är uppfyllt. Socialnämnden redovisar underskott på mindre än 1 % av tilldelad budgetram, vilket är en stark återhämning från 2013. Övriga nämnder följer budget eller redovisar överskott. Totalt redovisar alla nämnder överskott med 9,7 Msek. Balanskravet Vid beräkning av balanskravet ska extraordinära poster räknas bort. Balanskravet uppfylls då vi hamnar på ett resultat i Tranås kommun på 29,8 Msek. Tranås har en låg medelinkomst vilket är en naturlig följd av låg utbildningsnivå. Detta innebär att Tranås är beroende av bidrag från övriga kommuner i landet med högre skatteintäkter per invånare. Kommuninvånarnas inbetalda skatter är 74 % och bidrag från övriga kommuner är 26 %. För att ändra detta krävs att fler arbetar och att inkomstnivåerna ökar. Tranås kommun får i genomsnitt 50 tkr per invånare av detta tjänar invånarna själva in 35 tkr och resterande betalar kommuner med högre skatteintäkter in till Tranås. Skattesatsen i kommunen är 21,41 kr och ingen tendens pekar åt att någon höjning kommer att göras de närmaste åren. Kommunen har ett positivt finansnetto med drygt 6 Msek beroende på placeringar i företagscertifikat och obligationer. 11
NÄMND- OCH BOLAGSINFORMATION I KORTHET 12
NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 2014 Kommunens resultat uppgick till 29,8 Msek. Nämnderna visar ett överskott på 9,7 mot budget. Kommunens resultat är drygt 15 Msek bättre än budgeterat resultat vilket beror på verksamheternas överskott samt försäljning av tomer i Norraby. Verksamhetens kostnader i relation till skatter och bidrag uppgår till 97 %. Kostnaderna inom kommunen består till närmare 60 % av personalkostnader. Av kommunens pengar fördelas 83 % till socialnämnden samt barn- och utbildningsnämnden. Koncernens resultat är 43,3 Msek. Årets resultat påverkas av Tranås Industrifastigheter som ägdes de första elva månaderna. Resultatet av försäljningarna är interna poster inom Tranås Stadshuskoncern. Tranåsbostäder och Tranås Energi har en fortsatt positiv utveckling. (Belopp i msek) Budget 2014 Utfall 2014 % av budget Diff. mot budget Kommunfullmäktige inkl revision -4,9-4,9 99,9% 0,0 Kommunstyrelse -73,6-68,1 92,6% 5,5 Bygg- och miljönämnd -6,9-5,9 86,1% 1,0 Teknik- och griftegårdsnämnd -43,1-40,1 93,1% 3,0 Kultur- och fritidsnämnd -35,2-33,9 96,4% 1,3 Barn- och utbildningsnämnd -393,7-392,0 99,6% 1,7 Socialnämnd -364,3-367,0 100,7% -2,7 Netto exkl finans -921,6-911,9 98,9% 9,7 Div intäkter & kostnader finans -8,9-2,4 26,8% 6,5 Skatteintäker & bidrag 940,2 938,8 99,8% -1,5 Finansiella intäkter & kostnader 5,5 5,3 96,9% -0,2 Årets resultat Tranås kommun 15,2 29,8 196,1% 14,6 Tranås Stadshus AB*** -5,7 2,1-36,8% 7,8 AB Tranås Industrifstigheter tom 20141130-1,3-1,4 107,7% -0,1 AB Tranåsbostäder* 6,3 9,4 150,7% 3,2 Tranås Energi AB** 16,3 3,4 20,6% -13,0 Årets resultat efter skatt och bokslutsdispositioner Tranås kommunkoncern 30,8 43,3 140,5% -2,1 * Budget är före skatt och bokslutsdispositioner för bolagen ** I ovan nämnda resultat ingår koncernbidraget mellan Tranås Energi AB och Tranås Stadshus AB med 8 mkr. ***I redovisat resultat för Tranås Stadshus AB ingår ej vinsten från försäljning av AB Tranås Industrifastigheter med 2,9 mkr, eftersom detta är att betrakta som en internvinst inom Tranås stadshus AB koncern. 13
INVESTERINGAR 2014 Tranås kommunkoncerns investeringar uppgick till 204,4 Msek år 2014 jämfört med den beslutade som var 249,6 MSEK. 45,2 Msek återstår av investeringsbudgeten 2014, vissa kommer att fortsätta under 2015 medan andra har avslutats under året. Kommunstyrelsen har investerat i ny brandbil, skärsläckare, samt upprätthållande av data/telenät. Investering i fiberkabel på landsbygden med 10,5 Msek har startats upp under 2014 men kommer att fortgå under 2015. Planering pågår för bostäder i Junkaremålen och Åsens hagar. Kommunen har förvärvat tomt i Hjälmaryd och fastigheter i centrala industriområdet. Planering fortgår för utvidgning av Höganloft III. Beträffande verksamheter förebereds rivning av bebyggelse inom centrala industriområdet. Där kommer eventuellt uppförande av förskola ske. Investeringar som skjuts framåt är bostadsbyggande på junkaremålensstrand och Tranås hamn. Teknik-och griftegårdsnämnd har under fem år förbättrat Storgatan i Tranås vilket fortsatt under året. Renoveringar av Vriggebo- och tingshus broarna har påbörjats samt bron vid Dalgatan. Det har investerats i nya gång- och cykelvägar runt om i Tranås exempelvis har gång och cykelvägen på Sveagatan förlängts. Ett kontinuerligt arbete med att restaurera råvattenledningar samt VA ledning i Finnanäs/Linderås har pågått under 2014. Ett belysningsprojekt har startats upp där målet är att ljussätta Tranås på bästa sätt. Asfaltering av områden för framtida nybyggnationer i Junkaremålen samt området Mostugan skjuts på framtiden, så även för VA ledning inom dessa områden. Projektering för Stridabron har gjorts under 2014 men arbetet utförs under 2015. Kultur och fritidsnämnden Upphandling av utsmyckning i Ydrerondellen är klar och investeringen utförs under 2015. Nya spontanindrottsplatser för Sommen och Tranås hamn har upphandlats och kommer tillskapas under nästa år. Spontanidrottsplats i Gripenberg har utvecklats under året. En planeringsgrupp för ny idrotts-/evenemangshall är tillsatt och medborgardialog är genomförd. Beslut förväntas under nästa år. Biblioteket har bytt ut bibliotekssystemet och det har medfört förbättringar både för låntagaren samt för biblioteksverksamheten. Barn och utbildningsnämnden har investerat i nya inventarier inom alla skolformer dock främst i den nya skolan i Sommen som blev klar i år. Socialnämnden satsar på nyckelfri hemtjänst som kommer att minska den spilltid som idag finns kring nyckelhanteringen. Under året har även investering skett i utbyte av alla larm till digitala larm. Tranås Energi står inför stora investeringar inom många områden. Byggnation av kraftvärmeverket är klar, vindkraft är ett projekt som pågår och kan bli verklighet inom 2-3 år. Bolaget tittar även vidare på vattenkraft i Svartån. Tranåsbostäder har genomfört stamrenoveringar, om och tillbyggnad Sommens skola samt tillgänglighets och energieffektiviseringsinvesteringar. Inför 2015 förväntas beslut vad gäller utformning kost, kv läroverket, sim & idrottshall, passagen och särskilt boende. 14
Investeringar nämnder och bolag 2014 Budget Utfall % av (Belopp i msek) 2014 2014 budget Kommunfullmäktige inkl revision -0,2 0,0 0,0% Kommunstyrelse -55,3-36,4 65,7% Bygg- och miljönämnd -0,5 0,0 0,0% Teknik- och griftegårdsnämnd -54,7-34,8 63,5% Kultur- och fritidsnämnd -5,1-2,3 45,1% Barn- och utbildningsnämnd -4,7-4,7 100,0% Socialnämnd -6,0-3,1 50,8% Årets investeringar Tranås kommun -126,5-81,2 64,2% Fördelning av investeringarna i % Tranås Stadshus AB 0,0 0,0 0,0% AB Tranåsbostäder -28,0-35,5 126,8% Tranås Energi AB -95,2-88,3 92,8% Årets investeringar Tranås kommunkoncern -249,6-205,0 82,1% Några större investeringsprojekt inom kommunkoncernen år 2014 Msek Kraftvärmeverket (tot ca 340 msek) 66.0 Fabriksgatan stamrenovering 16.4 Sommen skola om och tillbyggnad 12.1 Köp av fastigheter i kommunen 12.1 Fiberkabel på landsbygden 10.5 Elnät om och utbyggnad 8.5 Vattenledning Finnanäs/Linderås 4.9 Fibernät utbyggnad 4.8 Råvattenledning om och utbyggnad 3.5 Gångbana storgatans västra sida 3.2 Kremationsugn och bårhus (tot ca 5,3 msek) 2.6 Installation Microsoft Office 2010 2.3 Bro Dalgatan trumma lillån 1.8 Sveagatan gång och cykelväg 1.8 Översyn avloppsreningsverket 1.5 15
16
17
KOMMUNFULLMÄKTIGE Hur når vi målen Befolkningsmål Befolkningsmålet är det övergripande målet för kommunen. Under 2014 är målet att öka med 153 medborgare. Ökning blev 219 medborgare vilket är över målet. Kostnadsandel Målet är att nämndernas kostnadsandel inte ska överstiga 99 %. Utfallet blev 97% vilket innebär att målet uppnås. Soliditetsmål Soliditeten når 21 %, i denna beräkning räknas pensionskulden in. Det betyder att målet på 20 % är uppfyllt. Medborgarundersökning 2014 Ettusen medborgare har tillfrågats inom tre områden: Tranås som plats att bo på, kommunens verksamheter och möjligheter till inflytande. Resultatet visar att medborgarna ger Tranås högre betyg än genomsnittet för de kommuner som gjort undersökningen. En nedåtgående trend förstärks i alla kommuner. I Tranås är dock förändringen inte statistiskt säkerställd. Kommunen når inte målet. Betyg max 100 (inom parantes betyg 2012): Regionindex 65 (65) Kommunens verksamheter 59 (63) Inflytande 46 (48). Övriga mål Valdeltagandet i riksdagsvalet ökade från 84,6 % till 87,4 %. Antalet medborgarförslag under året uppgick till 33 st. Målet är 44 st. Ekonomi och verksamhet Kommunfullmäktiges ekonomi är i balans. Under året har EU-val och Riksdagsval genomförts. Revisionen har genomfört granskningar inom bl. a överförmyndarverksamheten, försörjningsstöd och flyktingmottagning. Utvecklingsarbetet inom överförmyndarverksamheten har genomförts enligt kommunens arbete för ständiga förbättringar genom att kartlägga och förfina processer. Framtiden Enligt Tranås kommuns ledningsmodell som antagits av kommunfullmäktige 2014 kommer arbetet med att arbeta fram en utvecklingsstrategi starta i februari 2015. Utvecklingsstrategin ligger till grund för nämnder och styrelsers målarbete som redovisas i form av styrkort. Nämndernas och styrelsernas måluppfyllelse och genomförda aktiviteter följs upp och redovisas i fullmäktige enligt plan. Ett nytt ledningssystem kommer att införas som stöd för tillämpning av ledningsmodellen och i arbetet med ständiga förbättringar. Detta skall leda till en ökad kvalité för våra kunder. 17
UTFALL BUDGET (Msek) 2014 2014 Intäkter 2 084 1 592 Personal kostnader -4 583-4 356 Övriga kostnader -2 353-2 094 RESULTAT -4 852-4 858 Budgetavvikelse 0% Investeringar 0 0,2 2014 2013 Antal anställda 0 0 Målredovisning utifrån kommunfullmäktiges styrkort Mål Utfall Befolkningsökning - mål 20 000 år 2025 153 219 Nämndernas kostnadsandel av skatter & bidrag max 98% 99% 97% Soliditet - 20% av tillgångarna är betalda med tidigare års överskott 20% 21% Medborgarnas bedömning av nöjdheten med kommunen: Nöjd regionindex 66 65 Nöjd medborgarindex 65 59 Nöjd inflytandeindex 50 46 Öka antalet medborgarförslag med fem per år 44 33 Förvärvsfrekvens 20-64 år i nivå med länsmedel index=100 96,2 96,3 Valdeltagandet ökar lika mycket 2010-2014 som 2006-2010 85% 87,4% 17
KOMMUNSTYRELSEN Hur når vi målen Antal nya bostäder och sålda företagstomter 12 villatomter har sålts. Målet på 35 nya bostäder nås inte. Genom köp av mark i centrala industriområdet möjliggörs nu omdaning enligt stadsvisionen. Kommunen har sålt två fastigheter till lokala entreprenörer. Förhandlingar pågår kring företagsetableringar och markköp. Andel medborgare 18-24 år som studerar eller som förvärvsarbetar Genom att inrätta ungdomsjobb, ge bidrag för resor till utbildning, samarbeta med näringslivet för att stimulera till studier och informera föräldrar och elever om arbetsmarknaden vill kommun-styrelsen höja utbildningsnivån i Tranås. Målen 27 % i studier och 54 % i arbete målet är mycket nära att uppnås. Andel medborgare 18-24 år som är arbetslösa eller får försörjningsstöd Kommunstyrelsens insatser i samverkan med socialförvaltning, barn och utbildningsförvaltning samt Arbetsförmedlingen i Ung Chans-gruppen ger resultat. Försörjningsstödet har minskat från 13 % till 4,74 % för åldersgruppen. Målet är därmed uppnått. Målvärdet för ungdomsarbetslösheten, 124 indexerat mot ett länssnitt på 100, har inte uppnåtts utfallet blev 137. Kommunstyrelsen medfinansierar Ung Chans satsningar som riktas mot unga som inte går i gymnasiet samt att sommarjobb erbjud. Arbetsmarknadsförstoring pendlingsvolymerna i antal och km ska öka Tidtabellen från mars 2014 innebär fler tågstopp i Tranås. Pendlingsvolymen har ökat och pendling i antal km har sjunkit. Ett av två mål är därmed uppfyllda Minskning av energiförbrukning per medborgare och anställd Målet att minska energiförbrukningen per medborgare och per anställd i Tranås kommun uppnås inte. Medarbetarsamtal för alla medarbetare Målet är inte uppnått då 76 % har erhållit medarbetarsamtal. Det är barn och utbildning samt socialnämnden som inte uppnår målet. Vår personal Gemensamma kompetenshöjande aktiviteter är t.ex. introduktion för nyanställda, ledstjärnan, ständiga förbättringar, chefsmöten och chefskörkort. För nämndens personal genomförs kompetensutveckling enligt plan. Ekonomi och verksamhet Kommunledningsförvaltningen leder kvalitetsarbettet med ledningssystem.två val som har genomförts. Kommunstyrelsen har överskott med 5,5 MSEK vilket avser vakanta tjänster, ej genomförda interna projekt samt mindre kostnader för rekrytering och utbildningar. Framtiden Förverkliga Stadsvisionen i Kvarteret Läroverket/Simhallen, Hamnen och Södra utvecklingsområdet (Centrala Industriområdet). Verka för bättre kommunikationer och fler bostäder. Bidra till aktiviteter för ökad utbildningsnivå och minskat utanförskap bland ungdomar. Ta tillvara medborgarnas och medarbetarnas kreativitet och engagemang genom professionell synpunktshantering och arbetssättet ständiga förbättringar. 18
UTFALL BUDGET (Msek) 2014 2014 Intäkter 13 885 13 964 Personal kostnader -38 297-41 111 Övriga kostnader -43 704-46 449 RESULTAT -68 115-73 596 Budgetavvikelse -7% Investeringar -36,35-55,30 2014 2013 Antal anställda 59 57 Målredovisning utifrån Kommunstyrelsens styrkort Mål Utfall Antal nya bostäder 35 12 Antal sålda företagstomter 2 0 Andel medborgare 18-24 år som studerar (mål 40%) 27% 26% Andel medborgare 18-24 år som förvärvsarbetare (60 %) 54% 53% Andelen 18-24 år med försörjningsstöd ska minska 9% 4,8% Medborgare 18-24 år som är öppet arbetslösa indexerat med 124 137 Arbetsmarknadsförstoring - pendlingsvolymen ska öka, antal p 3 525 3 621 Arbetsmarknadsförstoring - pendlingsavståndet ska öka, km 54 53 Medborgarna ska kunna följa sina ärenden via nätet Slutfört Medarbetarsamtal för samtliga anställda 100% 74% Minska kwh per invånare med 20 % till 2020* 32 067 34 691 Minska kwh per anställd i kommunkoncernen med 20% till 202 17 481 17 558 18
BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Hur når vi målen Bygg- och miljönämndens arbete är till stor del förebyggande där myndighetsutövningen går ut på att hjälpa och se till att företag och medborgare följer de lagar som finns i Planoch bygglag, Miljöbalken och Livsmedelslagen. Målet är att främja en hållbar samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en hälsosam och god miljö. Styrtalen visar att nämnden når långt. Medborgarna är nöjda, luftföroreningarna minskar, vattenkvaliteten i Svartån blir långsamt bättre, tillsynen blir utförd, korta handläggningstider av ärenden och det finns en god planberedskap för tillväxt. Vår personal Personalen har fortlöpande genomgått kompetensutveckling. Ekonomi och verksamhet Plan- och byggavdelningen kan uppvisa ett mycket positivt utfall för 2014. Främsta förklaringen till resultatet är ökade intäkter. Under året har 201 bygglov beviljats vilket är något fler än förra året. Av dessa är 16 bygglov för enbostadshus vilket är en ökning jämfört med föregående år. Under året har nya detaljplaner för Borraren 2, Tranåskvarn 1:1 och Mandolinen 1 m.fl. vunnit laga kraft. Miljö- och hälsa visar ett stort överskott på drygt en halv miljon vilket till stor del beror på att de energiprojekt som drivs med energimyndigheten, regionförbundet och länsstyrelsen som finansiärer har gett ett överskott som kommer att användas när projekten slutförs under första kvartalet 2015. Den ordinarie verksamheten ger också ett överskott pga underbemanning. Största delen av den planerade tillsynen har utförts under året och inget har behövt skjutas till 2015. Resultatet från det strategiska arbetet med projektet Energidriven affärsutveckling Tranås/Norra Småland är inte utvärderat ännu, men redan nu syns att företagen i Tranås utvecklas genom att energi och pengar sparas samt att leverantörer av energitjänster får fler affärer och nya affärsmöjligheter. Framtiden Arbetet med att ta fram nya detaljplaner för attraktivt boende kommer att fortsätta i syfte att kunna erbjuda ett varierat utbud av småhustomter. För att tillmötesgå framtida behov av industrimark kommer en ny detaljplan på Höganlofts industriområde att tas fram. Antalet planuppdrag har ökat kraftigt under senare år varför avdelningen tvingats anlita konsulter som stöd för planarbetet. Den nya plan- och bygglagen ställer utökade krav på hantering av tillståndsärenden och på uppföljning och tillsyn av ärenden. En behovsbedömning visar att avdelningen kan behöva resursförstärkning för att klara tillsynen enligt plan- och bygglagen. En ny tillsynsplan kommer att tas fram under 2015. Under 2015 fortsätter det egeninitierade arbetet med tillsyn som har som mål att förebygga skador på miljö och hälsa. Många av företagen i Tranås får varje år tillsynsbesök som ser till att höja nivå på miljöarbetet i kommunen. Arbetet med vattenkvaliteten i Svartån fortsätter med fokus på näringsämnen från enskilda avlopp och lantbruket. Miljömålsarbetet fortsätter med de lokala miljömålen som syftar till att vi ska nå de nationella miljömålen. Naturvårdsplanen ska färdigställas och presenteras för politiken, projektet Gröna jobb för Tranås utvecklas med mål att starta ett socialt företag. Energidriven affärsutveckling Tranås/Norra Småland och de projekt som drivs mot energimyndigheten med samma tema kommer att avslutas efter första kvartalet, men engagemanget och åtagandet mot företagen i Tranås kommun att fortsätta med energieffektiviseringen står kvar. 20
UTFALL BUDGET (Msek) 2014 2014 Intäkter 9 819 7 239 Personal kostnader -10 369-9 875 Övriga kostnader -5 363-4 231 RESULTAT -5 914-6 867 Budgetavvikelse -14% Investeringar 0-0,45 2014 2013 Antal anställda 21 21 Målredovisning utifrån Bygg- och miljönämndens styrkort Mål Utfall Ren luft- bensenhalten sjunker 1,2ug/m3 1,1 Ren luft- kvävedioxidhalten sjunker 14ug/m3 12 Rent vatten - fosforhalten i Svartån sjunker 32ug/l 28 Växthusgaser-CO2 utsläpp per invånare (ton/år) 2,35 2,19 NKI - hur trivsam bebyggelsen är 7,5 7,4 Besökta verksamheter - planerad tillsyn - livsmedel 150 156 Besökta verksamheter - planerad tillsyn-miljö* 148 148 Besökta verksamheter - planerad tillsyn-häklsoskydd* 75 75 Energieffektivisering av koncernens fastigheter 14% 11% Antal inventerade avlopp per år 100 95 Tillsyn av kemikalier i miljön hos 14 dagbarnvårdare 14 14 Detaljplaner för minst 100 nya lägenheter/tomter 100 100% Detaljplan med tillgänglig industrimark minst 100 000 m2 100 000 100% Införa E-tjänster 2,0 1,0 Öka antalet bygglov med 5% om året 100% 105% *Några verksamheter har försvunnit därav har styrtalet minskat 21
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Hur når vi målen Fokus läggs på att förtydliga bilden av Tranås som en spännande plats att bo på, arbeta i och besöka. I samverkan mellan privata, ideella och offentliga aktörer erbjuds ett tidsenligt, hållbart och mångsidigt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter: mångfald föder mångfald föder attraktivitet föder tillväxt. Utbudet har i skiftande grad lokal, regional, nationell och internationell attraktionskraft. Kultur- och fritidssektorn präglas av att alla aktiviteter och anläggningar håller en hög grad av god service och tillgänglighet som fungerar som öppna mötesplatser för ALLA. Vår personal Samtliga tillsvidareanställda inom kultur- och fritid har sedan vt 2015 heltidsanställningar. Ekonomi och verksamhet Samtliga avdelningars arbete har kännetecknats av långsiktig planering, framgångsrika satsningar och stabil ekonomi. Årets överskott beror på lägre kostnader för hyror, energi och leasing. Under 2014 har flera satsningar kommit föreningslivet till del genom olika typer av stöd till föreningsliv och Studie-organisationer. Pluspolarekortet genomfördes som innebär att medborgare med funktionsnedsättning får ta med ledsagare på evenemang utan kostnad. Arbetet med friluftsliv och anläggningar har fortsatt genom upprustning av friidrottsbanan på Bredstorp, om upprustning av spår och leder, exempelvis Stoeryds elljusspår och Holavedsleden, och uppfräschade badplats i ärenäs och näridrottsplatsen i Gripenberg. Smålandsidrotten belönade Tranås med Årets Idrottskommun i Småland! Biblioteket har investerat i och genomfört helt ny och självserviceinriktad teknik vilket inneburit ökad besöksfrekvens, såväl fysiskt som virtuellt och ökad utlåning både bland barn och vuxna. Allmänkulturavdelningen har arbetat med utomhusskulpturer i Sommen och Stoeryd, nya affischpelare utmed Storgatan, förbättrad miljö kring skateparken, kompetens och ekonomiskt stöd till kulturlivet. EPICs, numera etablerade verksamhet, och framgångsrika, uppsökande arbete bredvid samarbete med Ungdomsrådet och ett attraktivt aktivitetsprogram har inneburit besöksrekord. Framtiden Närmaste framtidens investeringar handlar om fler ytor för spontanaktiviteter, digital utveckling och konst i offentlig miljö. På driftssidan innebär ett överskott vidare långsiktig, kvalitetshöjande och hållbar utveckling framöver, med fokus på mångfald och ännu större möjligheter till satsningar inom alla verksamhetsområden. Utrymme finns för satsningar inom föreningsservice, spontanaktivitets- och friluftslivssatsningar, för teknikutveckling samt inom ungdomskultur. Nämnda utveckling innebär ett ännu tydligare fokus på kundernas önskemål och medarbetarnas kreativitet och långt bättre möjligheter till säkrad kvalitet i verksamheterna. 22
UTFALL BUDGET (Msek) 2014 2014 Intäkter 7 098 7 284 Personal kostnader -15 172-15 364 Övriga kostnader -25 868-27 117 RESULTAT -33 941-35 197 Budgetavvikelse -4% Investeringar - 2,32-5,07 2014 2013 Antal anställda 37 35 Målredovisning utifrån Kultur- och fritidsnämndens styrkort Mål Utfall Aktiviteter i föreningsregi ( ålder 7-20 år) per ungdom 36 38 Antal inspirationsträffar med föreningar, näringsliv, studieorg 3 1 Föreningar med godkända policies(umgdomsverks. Tot 63 st) 50 47 Föreningsdeltagande i utbildningar (ungdomsverks. Tot 63 at) 50 25 Besökare i simhallen 81 000 80 564 Idtrotts/motionsarrangemang i föreingsregi (lokal, regional, nationell) 11 24 Aktiviteter för allmänheten i simhallen (egen regi) 10 11 Utställningar i egen regi 7 7 Evenemang, egen regi (kultur-kultur/förening, kultur/fritid/friluftsliv) 41 46 Kulturevenemang, samarrangerade (föreingsliv, näringsliv, studieorg.) 16 15 Ungdomsrådsmöten 5 18 Besökare på Epic 6 000 6 943 Antal öppettimmar per vecka EPIC 25 22 Antal aktiviteter utanför ordinarie verks. EPIC 8 53 Besökare på biblioteket, fysiska 150 000 142 472 Besökare på bibliotekets hemsida, virtuella 22 000 34 807 Antal utlån, totalt 110 000 108 480 Antal utlån barn/ungdom 36 000 39 063 Antal program/aktiviteter, totalt 150 187 Antal program/aktiviteter, barn/ungdom 100 87 Totalt bestånd (mediaenheter) 76 000 78 680 23
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Hur når vi målen De nationella kunskapsmålen samt elevers trivsel följs upp. Analyser av detta ligger till grund för utvecklingsinsatser. Köläget till förskolan följs upp och en garantiavdelning har inrättats för att kunna svara mot målet att erbjuda platser. En ny organisation kring det växande antalet nyanlända barn och elever till våra förskolor och skolor har tagit form. Vår personal Centralt för verksamheten är dess drygt 700 årsarbetare. En rapport från Skolverket visade hösten 2014 att 80 procent av kommunens behöriga lärare i grundskolan undervisade där de var behöriga. En övervägande majoritet av förvaltningens pedagoger har en pedagogisk examen från högskolan. Rekryteringbehovet av legitimerade förskollärare och lärare är trots det alltid aktuellt. 2014 rekryterades flera nya rektorer och förskolechefer, några av dessa deltar nu i utbildning inom rektors program. Skolan satsar på kompetensutveckling för lärare inom matematik, teknik och grundskolans praktiskt estetiska ämnen. Vidare har förvaltningens pedagoger deltagit i nationella och regionala kompetensutvecklings satsningar. Ekonomi och verksamhet Driftsresultatet för året landade på 1,7 Msek (0,4%). Förvaltningen har haft högre kostander för skolskjutar än budgeterat, men också högre personal- och övriga kostnader beroende på ett ökat antal barn och elever. Detta har vägts upp av högre interkommunala intäkter samt statsbidrag vilket har bidragit till det positiva resultatet. Under året har antalet barn inom förskolan ökat genom inflyttning till kommunen och efter sommaren syns en ökning av nyanlända elever inom grundskolan och gymnasieskolan. Under året har den extra budget som tilldelades Barnoch utbildningsnämnden fördelats ut på verksamheterna i syfte att minska antalet barn i grupperna genom ökad personaltäthet. Vidare har extra medel satsats för att öka andelen ekologiska livsmedel inom skola och förskola. Sommens skola och fritidshem har byggts till och Junkaremålsskolan har byggts om för att skapa uppehållsrum för elever samt för att flytta biblioteket. Under hösten 2014 har det skoladministrativa datasystemet Schoolsoft introducerats i grundskola och gymnasieskola. Under året har Tranås kommun deltagit SKL:s matematiksatsning Pisa 2015. Gymnasieskolan har deltagit i ett projekt via Östsam som syftar till att minska elevavhopp. Framtiden Antalet barn och elever ökar i förskolor och skolor vilket sätter fokus på att finna lösningar för de lokalbehov som har aktualiserats under 2014. Detta är av strategeisk vikt för att kunna nå kommunens övergripande tillväxtmål För att kunna möta framtida utmaningar är en kompetensförsörjnings plan ett strategiskt verktyg för att kunna tillgodose kompetens- och rekryteringsbehov. 24