Från konkurrens till kvalitet

Från konkurrens till kvalitet En studiehandledning om boken Sverige har under de senaste decennierna genomgått en smärre revolution. Vi har gått från att ha en stor offentlig sektor driven i offentlig regi till att ha en av världens mest liberala välfärdsmarknader. Inom alla delar av välfärden har det införts olika typer av marknadsmodeller och vinstdrivande företag har släpps in. Denna utveckling motiverades med att reformerna skulle ge valfrihet, högra kvalitet och högre effektivitet alltså mer välfärd för pengarna. Blev det så? Nja, i boken Konkurrensens konsekvenser, utgiven på SNS förlag, visade ett antal forskare att några förbättrade resultat inte kunde uppmätas. Från konkurrens till kvalitet är en utvärdering av de marknadsreformer som genomförts. I tio fristående bidrag ger elva forskare, utredare och debattörer sin syn på utvecklingen inom välfärden och hur den offentliga sektorn kan reformeras för att öka jämlikheten och samtidigt behålla valfriheten. Boken är den tredje boken i Tiden magasins serie med pamfletter kallad Tiden Debatt. Boken kan beställas på http://tidenmagasin.se/tiden-debatt/ Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en studiehandledning som hjälper er att genomföra en studiecirkel om Från konkurrens till kvalitet. Syftet är att diskutera frågor om marknadisering och konkurrensutsättning av välfärden. Vi ska lära oss mer om hur de reformer som genomförts faktiskt sett ut och vilka konsekvenser det får på olika områden av välfärden. Vi ska också fördjupa oss och diskutera hur välfärden kan reformeras för att nå målet om jämlikhet och bra kvalitet för alla. Med studiecirkelns hjälp kan vi fördjupa oss i frågorna, föra inspirerande och kunskapsgivande diskussioner och stärkas i vårt engagemang för samhällsförändring. Studiematerial Från konkurrens till kvalitet är en antologi där elva debattörer diskuterar och skriver om marknadsutsättning och konkurrens i välfärden. Det uttalade syftet är att granska de reformer som genomförts. Boken är uppdelad i en historisk del, en del som diskuterar offentliga upphandlingar och marknadssystem, en del som diskuterar effekter och reformer inom fyra välfärdsområden och en sista del som diskuterar vinstens roll i välfärden. Författarna pekar på att konkurrensutsättning av verksamheter som inte har marknadskaraktär - inte är väl definierade varor - kan bli svårt och ofta ineffektivt. Fördelning och resultat blir inte som det var tänkt. Förslag till upplägg

Arbetsplanen utgår ifrån en studiecirkel på fem träffar. Men ni kan också träffas fler gånger, och ni kan bestämma er för att utöka cirkeln under resans gång om ni känner att ni behöver mer tid. Det är upp till cirkeln att gemensamt diskutera och besluta om upplägget. Sist i denna arbetsplan finns tips på material att diskutera utifrån om ni vill utöka cirkeln med fler träffar. Vad är en studiecirkel? I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. Det ideala ur ett pedagogiskt perspektiv brukar vara 7-12 deltagare inklusive ledaren, men man kan vara mellan 3 och 20 deltagare i en cirkel. Oftast träffas man en gång i veckan under en eller ett par månader, minst tre gånger. Att vara med i en studiecirkel skiljer sig från att gå i skolan. Man deltar man fritt och frivilligt, det finns ingen färdig kursplan, och alla deltagare är med och påverkar innehållet och upplägget. I en studiecirkel utgår man från deltagarnas behov och tar vara på allas erfarenheter. Studiecirkeln är en demokratisk studie- och diskussionsform som bygger på allas aktiva deltagande. Respekt för varandra är viktigt. Ingen person får dominera diskussionerna idealet är att alla får komma till tals ungefär lika mycket, och att beslut fattas i öppen och demokratisk anda. Istället för en lärare finns det en cirkelledare. Hen fungerar som en guide och inspiratör, och leder gruppens arbete framåt. Cirkelledaren kan sitt ämne, men det är i samspelet mellan cirkelledaren, deltagarna och studiematerialet som ny kunskap växer fram. Det finns några formella krav för att studiecirkeln ska få ekonomiskt stöd från ABF för materialkostnader eller annat. Cirkeln måste bestå av minst nio studietimmar (en studietimme = 45 minuter) uppdelat på minst tre sammankomster. Tre deltagare inklusive ledaren är minimum. Kom ihåg att rapportera studiecirkeln till ABF! En bra studiecirkel Ger alla deltagare ungefär lika stort utrymme Tar vara på allas erfarenheter Kombinerar kunskapssökande med dialog och problemlösning Anpassar ambitionsnivån till deltagarna Låter olika perspektiv komma fram i diskussionen Cirkelledarens roll Cirkelledaren har ansvar för att samordna arbetet i cirkeln, förbereda träffarna, skaffa fram studiematerialet och hålla kontakten med ABF. I en del cirklar är cirkelledaren given på förhand, men ibland måste gruppen utse en av deltagarna. Cirkelledaren är en i gruppen, ingen lärare som måste sitta inne med alla ämneskunskaper. Hen får gärna vara en inspiratör och dela med sig av dina kunskaper, men får inte fastna i föreläsarrollen. Cirkelledarskapet handlar mycket om att skapa bra stämning i gruppen, få igång samtal och diskussion, göra all delaktiga, tydliggöra vägval, hantera eventuella problem, reda ut oenighet i

gruppen, och leda cirkeln mot ett gemensamt mål. Nyckelordet är dialog, och ofta handlar cirkelledarskapet mer om att ställa frågor än om att ge svar. Tips för en bra cirkel Som cirkelledare kan du bidra till att alla blir delaktiga, att ingen tar över, att dialogen blir konstruktiv. Här är några tips som kan vara till hjälp: Gå en runda. Då får alla chansen att säga något och alla får ungefär lika stort utrymme. Använd en talarboll/pinne som ger rätt att prata. Den som talat färdigt kastar vidare. Är ni fler än 8 personer? Då kan det vara bra att dela in cirkeln i mindre grupper om två eller tre ibland, med återkoppling i storgrupp. Det gör att alla vågar delta. Ställ riktade frågor av typen Anna vad tycker du? Vissa måste tilldelas ordet för att säga något. Samtidigt har man förstås rätt att passa. Ställ en följdfråga för att locka fram mer ur en deltagare som svarat kort. Agera jokern i leken. För in tankar och idéer som inte annars finns i gruppen. Försök styra in diskussionen på ämnet om det svävat iväg. Ställ en uppföljningsfråga. För stödanteckningar så att du kan sammanfatta diskussionen kring varje fråga. Så kan ni arbeta i cirkeln Låt gärna någon eller några av deltagarna kort återberätta vad de har läst och vilka intryck de fått i början av varje träff. Det bästa är om alla har läst innan träffen. Det viktigaste momentet är diskussion. Utgå från de föreslagna diskussionsfrågorna eller formulera egna. Det är alltid bra om du som cirkelledare sammanfattar kort vad ni pratat om och kommit fram till (även om alla diskussioner inte leder till en slutsats). En variant på detta är att diskutera frågorna i grupper om två eller tre, och sedan rapportera i storgrupp. Använd er av andra typer av aktiviteter för att skapa variation och för att göra cirkeln spännande. Man kan också föreslå fördjupningsuppgifter. Detta gör alla delaktiga i kunskapsbygget. I studiehandledningen finns förslag till aktiviteter och fördjupningsuppgifter. Det är också möjligt att bjuda in en expert, organisationsföreträdare, journalist eller politiker som svara på deltagarnas frågor och delta i diskussionen. Eller varför inte se en film och samtala utifrån den?

Första träffen Privatiseringarnas historia Inför denna träff: Läs igenom sidorna 11-60. Dessa sidor utgörs dels av förordet där bokens redaktörer beskriver syftet med boken och sammanfattar problematiken. Sedan beskriver Anne-Marie Lindgren privatiseringarnas historia och vad som ledde fram till att man gjorde som man gjorde. Fundera över hur privatiseringarna ser ut i samhället, hur ser er personliga erfarenhet av mötet med offentlig sektor ut? Fundera sedan på anledningarna till att reformerna genomfördes, vilka argument kan du se för att göra som man gjorde? För att komma igång: Börja med att gå en snabb runda där alla får säga sitt namn. Ta sedan upp vad studiecirkeln ska handla om och hur dagens upplägg ser ut. Prata igenom och bestäm praktiska saker: när ni ska ses i fortsättningen, hur deltagarna ska meddela frånvaro, fika till träffarna etc. Prata om vad en studiecirkel är och hur cirkeln kan bli konstruktiv och deltagande. Kom överens om hur ni ska bemöta varandra och arbeta tillsammans. Om deltagarna inte känner varandra bra innan cirkelns början: Låt deltagarna intervjua varandra två och två (i ca fem minuter var) och presentera varandra för resten av gruppen. Några saker att ta reda på i intervjuerna är: namn, bostadsort, sysselsättning, fritidsintresse, politiskt engagemang, och sist men inte minst förväntningar på studiecirkeln. Samla ihop deltagarnas förväntningar och samtala en stund om dessa hur kan de uppfyllas? Utifrån förväntningarna kan ni formulera mål för studiecirkeln. Gå igenom studiematerialet så att alla får en överblick (om några av deltagarna inte hunnit läsa foldern i förväg ge alla en liten stund att titta igenom den). Bestäm upplägget för resten av cirkeln. Att samtala om: Vad är syftet med skriften? Låt någon av deltagarna sammanfatta bokens syfte, gärna kort. Är det ett rimligt syfte? Behöver de reformer som har genomförts inom välfärden granskas och diskuteras? Varför behöver de i så fall granskas? I inledningen listas fyra gemensamma ansatser för bokens författare. Vilka är dessa och kan ni från er vardag hitta exempel på de saker författarna skriver om? På sida 18-20 skriver författarna om hur konkurrensen inom offentlig sektor ser ut och pekar på att välfärdsmarknaden inte fungerar som en marknad utan snarare kan klassas som en kvasimarknad. Vad menar dem med det? Vad innebär det att välfärden inte fungerar som en marknad? Hur skulle det gå till att göra välfärden till en renodlad marknad? Går det? I första kapitlet tas ett antal målkonflikter som uppstår när offentlig sektor privatiseras. Vilka är dessa målkonflikter? Gå ett varv och låt varje deltagare ta upp en målkonflikt var. I andra kapitlet tecknar Anne-Marie Lindgren historien bakom privatiseringarna och försöker peka på vilka tankar som låg bakom reformerna. Hon menar att bakgrunden är sammansatt men att det finns ett antal faktorer som låg bakom reformerna. Vilka var dessa? Under 1980-talet började Socialdemokraterna att diskutera valfrihet och en uppluckring av styrningsformerna av välfärden. Varför startade denna debatt? Tror ni att man utifrån dessa

tankar hade kunnat reformera offentlig sektor på något annat sätt? Författaren pekar på att det fanns rationella orsaker bakom den förändrade styrningen, vilka är dessa? Skulle det gå att tolka dessa realiteter på ett annat sätt än vad man gjorde? Författaren avslutar kapitlet med att ställa sig frågan om vi nu har gått varvet runt, vad menar hon med det? Andra aktiviteter, i mån av tid, lust och möjlighet: Om man är intresserad av välfärden utifrån den ekonomiska forskningens horisont kan man läsa Peter Gerlachs kapitel om informationsasymmetrier i boken Nationalekonomi för vänstern. Inför nästa träff: Läs sidorna 61-96, på dessa sidor skriver Stefan Jönsson och Magnus Ljungkvist om hur regelverket för offentliga upphandlingar ser ut och fungerar och Simon Vinge diskuterar vilka effekter de förändrade styrningsformerna får och vilka konsekvenser detta får för politiker rollen. Fundera över hur regelverket för upphandlingar ser ut, det är ett tämligen krångligt regelverk. Rita gärna upp eller skriv ner en struktur för hur dessa upphandlingar sker. Fundera också på vilka konsekvenser systemet med offentliga upphandlingar får för politikerna och för offentlig sektors funktionssätt. Håll utkik i omgivningen i samtal, i politiken och i medierna efter sådant som hänger samman med de frågor ni diskuterar i cirkeln. Ta gärna med tidningsurklipp eller illustrationer till nästa träff. Andra träffen Offentlig upphandling och valfrihetssystem För att komma igång: Be någon att kort sammanfatta vad som står i materialet. Att samtala om: Börja med att låta alla berätta om det var något som slog dem när det läste om offentliga upphandlingar. Någon speciell insikt eller något de ser på ett nytt sätt? Reglerna kring offentliga upphandlingar är tämligen krångliga och är bland annat reglerade av EU. Författarna pekar på några fundamentala skillnader mellan offentliga upphandlingar och hur man handlar i exempelvis en butik. Vilka är dessa skillnader? Försök att tillsammans reda ut reglerna kring offentlig upphandling. Dela in processen i steg: vad måste en myndighet börja med när en upphandling skall genomföras? Vilka är de påföljande stegen? Många upphandlingar överklagas, varför? Vad tror ni att detta får för konsekvens för effektiviteten i offentlig sektor? Enligt författarna kan lagen om offentlig upphandling vara för stel i många situationer. Detta har man försökt lösa genom Lagen om valfrihetssystem (LOV). LOV fungerar på så sätt att alla organisationer som uppfyller vissa krav kan få gå in och driva verksamhet. Detta får

konsekvenser både för landstingets egna inrättningar och för välfärdssystemet. Vilka är dessa konsekvenser och vad tror ni om LOV - är det en bra lagstiftning? I kapitlet Att styra genom val? diskuterar författaren vilka skillnader som uppstår för politiker i offentlig sektor när de går från att styra verksamheterna direkt till att styra dem genom olika typer av upphandlingssystem. Vilka är dessa skillnader skulle ni säga? Författaren menar att styrsystemen kan bli trubbiga, vad menar han med det? Författaren pekar på ett antal problem som uppstår när man inför valfrihetssystem. Vilka är dessa problem? Tips - titta på sidorna 86-94. Varför uppstår dessa problem och har ni några förslag på vad man kan göra åt dem? Avslutningsvis pekar författaren på att valfrihetssystem får konsekvenser för politikerrollen och frågar sig om denna nya roll verkligen är den vi vill att våra politiker skall ha. Vad säger ni om det? Andra aktiviteter, i mån av tid, lust och möjlighet: Ni kan läsa Peter Norman och Anna-Karin Kindbergs debatt-artikel om varför LOV inte skall bli obligatoriskt. Varför svänger moderaterna i denna fråga? Artikeln kan hittas på http://www.dn.se/debatt/lagen-om-valfrihet-bor-inte-bli-obligatorisk Inför nästa träff: Läs sidorna 97-144 där Ulrika Lorentzi skriver om utvecklingen inom barnomsorgen och hur denna utveckling skall kunna vändas och Erik Nilsson skriver om valfrihet och marknad inom skolan och vilka konsekvenser detta får. Fundera över vilka konsekvenser marknadssystem och valfrihet får för barnomsorgen respektive skolan. Kan ni plocka fram konkreta exempel på effekter inom skolans organisationssätt? Har ni några egna erfarenheter från dessa sektorer? Håll utkik i omgivningen i samtal, i politiken och i medierna efter sådant som hänger samman med de frågor ni diskuterar i cirkeln. Ta gärna med tidningsurklipp eller illustrationer till nästa träff. Tredje träffen Barnomsorgen och skolan För att komma igång: Be någon att kort sammanfatta vad som står i materialet. Att samtala om: Författaren skriver i kapitlet Barnomsorg om vilka mål förskolan har. Sammanfatta dessa och ger er syn på förskolans mål. Den svenska förskolan har byggts ut kraftigt sedan 1970-talet. Ett antal principer har väglett denna utbyggnad. Vilka är dessa principer, och tycker ni att förskolan lever upp till dem? Författaren pekar på ett antal effekter som de nya styrformerna av förskolan för med sig. Börja med att sammanfatta vilka de nya styrformerna är och red sedan ut vilka effekter de får. Varför tror ni att dessa effekter uppstår? Bryter dessa effekter mot förskolans syfte?

I slutet av kapitlet presenterar författaren ett antal reformförslag. Vilka är dessa? Diskutera huruvida ni tycker att dessa är bra och om ni tror att de kommer råda bot på det problem ni identifierat tidigare. Kan ni komma på några egna reformförslag? Enligt den svenska läroplanen ska alla elever erbjudas lika chanser och en av skolan främsta uppgifter är att skola samhällsmedborgare. Dock sjunker resultaten i svensk skola. Författaren pekar ut ett antal problem i den svenska skolan och relaterar dessa till hur den styrs. Vilka är problemen och vad är anledningarna till att de uppstått? På skolans område har olika valfrihetsreformer funnits länge. Hur ser dess valfrihetsreformer ut. Författaren menar att pengasystemet innebär problem för skolans styrning - vad för typ av problem? Han pekar också på att få föräldrar gör övervägda val. Vad menar han med det? Trots problemen med valfrihet menar författaren att det inte gå att ta bort valfriheten från skolan. Varför? Håller du med? Kan vi tänka oss att föräldrar skulle gå med på en skola utan valfrihet? Slutligen presenterar författaren ett antal reformer för att förbättra svensk skola, vilka är dessa reformer och vilka problem försöker det möta? Vad tycker ni om reformerna, diskutera och fundera om ni kan tänka er fler möjliga skolreformer. Andra aktiviteter, i mån av tid, lust och möjlighet: Amerikanska forskare har uppmärksammat den svenska skolmarknaden. Lyssna på detta Sveriges Radio-inslag och diskutera: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/168010?programid=412 Inför nästa träff: Läs sidorna 145-204. På dessa sidor skriver Göran Dahlgren om vilka effekter LOV och vinstdriften får inom sjukvården och Anna Hedborg skriver om hur äldreomsorgen kan reformeras. Fundera över hur vården fungerar. Varför kan man tänka sig att vinstintresse och fri etableringsrätt skulle inverka negativt på vårdens funktionssätt? Tänk också på hur äldreomsorgen fungerar, vilka är möjligheterna att göra rationella val av exempelvis äldreboende? Hur skulle ni vilja att er ålderdom såg ut? Fundera också över vilka skillnader och likheter som finns mellan problemen i sjukvården och äldreomsorgen respektive skolan och barnomsorgen. Håll utkik i omgivningen i samtal, i politiken och i medierna efter sådant som hänger samman med de frågor ni diskuterar i cirkeln. Ta gärna med tidningsurklipp eller illustrationer till nästa träff.

Fjärde träffen Sjukvården och äldreomsorgen För att komma igång: Be någon att kort sammanfatta vad som står i materialet. Att samtala om: I kapitlet "Sjukvården" pekar författaren på ett antal i hans mening negativa konsekvenser som den marknadsorienterade vården för med sig. Bland annat menar författaren att tillgången på vård blir mer ojämlik och att vissa typer av sjukdomar blir olönsamma att behandla. Hur förklarar författaren att dessa effekter uppkommer? Är hans argumentation rimlig? Försök att sammanfatta de konsekvenser som en marknadsorienterad vård får. Var systematiska, gå igenom de effekter som författaren pekar ut och försök förklara varför dessa effekter uppstår. Kan det finnas andra förklaringar? Varför är intresset för att driva företag inom vården så stort, finns det några speciella strukturer som driver fram en marknadsanpassning inom detta område? Vad är det största problemet: finansieringssättet eller valfriheten? I slutet av kapitlet presenteras ett antal förslag på hur man skall komma till rätta med problemen inom sjukvården. Diskutera dessa, är det bra reformförslag? Kan ni komma på några flera? I kapitlet om äldreomsorgen försöker författaren motivera varför vi överhuvudtaget bör ha en välfärdsstat. Be någon sammanfatta detta resonemang och diskutera sedan. Finns det andra möjliga anledningar till varför vi gemensamt finansierar vissa typer av åtaganden? Bör vi göra det? På grund av den demografiska utvecklingen kommer Sverige de närmaste åren att få en betydligt äldre befolkning. Författaren pekar på att detta innebär att färre kommer behöva försörja fler och att detta kommer innebära ansträngningar på välfärden. På vilket sätt innebär det ansträngningar på välfärden och tror ni att hon har rätt i sitt resonemang? För att lösa denna välfärdskris föreslår Hedborg en äldreförsäkring som innebär att man under sitt liv betalar in till en försäkring som sedan kommunen får del av när man behöver omvårdnad dygnet runt. Hur motiverar författaren reformen och vad tror ni, är det en bra reform? Försök att hitta både för- och motargument. Vilka negativa respektive positiva effekter kan en sådan reform få? Författaren föreslår också ett reformerat RUT-avdrag riktat till äldre. Hur tänker hon sig att detta skall se ut? Diskutera för- och nackdelar. Avslutningsvis visar författaren på ett antal problem med val inom äldreomsorgen. Vilka är dessa problem? Diskutera avslutningsvis vilka skillnader och likheter som finns mellan skolan och barnomsorgen respektive sjukvården och äldreomsorgen. På vilka sätt ser problemen lika ut och på vilka sätt ser de olika ut? Kan man tänka sig att det behövs olika typer av reformer i respektive sektor?

Andra aktiviteter, i mån av tid, lust och möjlighet: Journalisten Marciej Zaremba har skrivit om vilka effekter New Public Management har fått i den svenska vården. Läs hela eller delar av reportaget och diskutera: http://www.dn.se/stories/stories-kultur/den-olonsamma-patienten Inför nästa träff: Läs 205-240 på dessa sidor skriver Bo Göransson om välfärden som marknad och diskuterar ett antal påståenden som ofta förs fram i debatten. I det avslutande kapitlet skriver Anne-Marie Lindgren om vilka konsekvenser vinstintresset får för välfärden. Fundera över vinstintresset i vården. Kan ni komma på exempel på situationer där ni märkt att vinstintresse i välfärden fått effekt på kvaliteten eller bemötandet. Hur ser ni själva på möjligheten att göra vinst på skattepengar. Försök att komma på mot- och för argument. Håll utkik i omgivningen i samtal, i politiken och i medierna efter sådant som hänger samman med de frågor ni diskuterar i cirkeln. Ta gärna med tidningsurklipp eller illustrationer till nästa träff. Femte träffen Vinster i välfärden För att komma igång: Be någon att kort sammanfatta det ni läst. Att samtala om: I kapitlet "Välfärd och marknad" pekar författaren på ett antal mål man ville uppnå med reformerna i välfärden. Vilka var dessa och vad tycker ni har dessa mål uppfyllts? Författaren tar upp åtta påståenden om välfärden som han sedan diskuterar. Gå en runda där alla får ta upp ett sådant påstående och sammanfatta vad författaren menar. Diskutera också din egen syn på detta påstående. Sedan diskuterar författaren marknadsbegreppet i relation till välfärden. Han menar att det är både svårt och problematiskt att se välfärden som en marknad. Hur ser hans resonemang ut? Gör ett litet rollspel: Dela in er i två grupper där den ena ska kritisera marknadsmekanismerna i välfärden medan de andra ska argumentera för. Avslutningsvis för författaren fram ett antal förslag om hur välfärden skall styras. Vilka är förslagen? Diskutera hur ni ser på dessa förslag. Författaren diskuterar också vinstintresset vara och inte vara i välfärden, hur ser ni på detta? I antologins avslutande kapitel diskuteras vilka styrmekanismer som ett vinstintresse i välfärden får. Författaren ställer sig frågan: vad är problemet? Vad blir hennes svar på denna fråga? Gå runt i gruppen och försök själva att besvara denna fråga. Författaren pekar på ett antal positiva och negativa styreffekter som ett vinstintresse kan få. Sammanfatta tillsammans vilka dessa är, varför det kan tänkas uppstå sådana styreffekter och om ni tror att detta bli konsekvenserna. Författaren pekar på att på välfärdsmarknaden som den ser ut just nu så är det inte företagen som är kostnadsreglerare utan kommunerna. Vad innebär detta? Vilka konsekvenser tror ni att det får?

Avslutningsvis diskuteras huruvida vinstuttag skall försvåras eller förbjudas. Vad tycker ni. Börja med att tillsammans ta fram för- och motargument mot båda ståndpunkterna. Diskutera sedan vad ni själva tycker. Andra aktiviteter, i mån av tid, lust och möjlighet: LO har tagit fram ett förslag på hur vinster i välfärden skall begränsas. Läs sammanfattning och diskutera vad ni tycker om förslaget: http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidview/d6acad5011b39255c1257af40036d1a3/$file /Underlagsrapport_valfard_webb.pdf Utvärdera Ägna minst 15 minuter åt att utvärdera cirkeln, gå gärna en runda. Vad tyckte deltagarna? Vad fungerade bra? Vad kunde ha gjorts bättre? Vad tar ni med er från cirkeln? Sikta framåt Hur kommer var och en att engagera sig i dessa frågor framöver? Vilka perspektiv och argument kommer ni ta med er från cirkelns diskussioner? Vill ni träffas fler gånger? Här är några tips på övningar och frågor att diskutera om ni vill borra djupare i materialet och öka er förståelse kring frågorna. Läs igenom de studier och rapporter som gjorts kring de frågor ni diskuterar. Dela upp ansvaret mellan er i gruppen att läsa igenom, och presentera dem för varandra på nästkommande träff. Vilka slutsatser dras i rapporterna, och vad säger de er om vilka politiska åtgärder som måste genomföras? Finns det skönlitteratur, film och andra kulturella uttryck som handlar om de frågor ni pratar om i cirkeln? Diskutera! Välj ut en bok, film, låt, dikt, teaterpjäs eller liknande och ta del av det tillsammans i gruppen. Diskutera gemensamt hur de frågor ni diskuterar i cirkeln skildras och vad politiken hade kunnat göra för att förbättra situationen för karaktärerna. Tips på litteratur Laura Hartman m. fl., Konkurrensens konsekvenser (SNS gav ut en forskningsantologi med utvärderingar av valfrihetsreformer som blev mycket uppmärksammad) Tiden magasin, nr 1/2012 De asociala ingenjörerna (Om marknadsreformer och hur borgerligheten försöker göra oss mindre sociala) Daniel Ankarloo, Välfärdsmyter (Om finansieringsgapet och om varför detta är en myt enligt författaren) Tvärdrag, 2/2011 Några påstår att vi inte har råd med välfärden, men det är inte sant. (Om finansieringen av offentlig sektor. På a-smedjan.se finns flera rapporter om välfärden. Både vilka konsekvenser som nuvarande regleringar får och hur välfärden skall organiseras i framtiden.

LO har skrivit en utredning om vinster i välfärden där man också för fram flera förslag på regleringar: http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidview/d6acad5011b39255c1257af40036d1a3/$file /Underlagsrapport_valfard_webb.pdf Tankesmedjan Katalys har i en opinionsundersökning undersökt hur svenskarna ser på vinster i välfärden. De har också skrivit en rapport om välfärden: https://s3.amazonaws.com/katalys/katalys_no1_valfarden_ar_vinsten_farg.pdf Denna studiehandledning är framtagen av Tiden och Arbetarnas Bildningsförbund i mars 2012. Skribent: Felix Antman Debels Redaktör: Peter Gustavsson Har du synpunkter eller frågor kring studiehandledningen? Hör av dig till Felix Antman Debels, 073-598 98 13, felix.antman@tidenmagasin.se