Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125. anna.lundborg@energimyndigheten.se



Relevanta dokument
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

skogsbränsle för klimatet?

Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Mer skogsbränslen Så påverkar det skog och miljö

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

GROT är ett biobränsle

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

hållbar affärsmodell för framtiden

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Svensk författningssamling

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?

Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning

Biobränslen från skogen

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror.

Bioenergi från Norra Europa en nyckelkomponent i övergången till en fossilfri ekonomi

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Potential för hållbara biodrivmedel

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

Värme. Med Biobränsle

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle

Hållbara biodrivmedel

Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Biomassa en knapp resurs i globalt perspektiv

Svensk författningssamling

Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

SKA 15 Resultatpresentation

Hållbarhet för biobränslen Vad leder EU:s reglering till?

Miljöhänsyn vid uttag av skogsbränsle en möjlighet att förstärka hänsynen?

EUs politik om bioenergi Hur kan det påverka oss? Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet, energitillförsel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi från Stockholms stads skogar!

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF

Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet RÄCKER NATUREN TILL ALLA?

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Kunskap ger effekt i skogen Skogsstyrelsens kompetensutvecklingsprojekt inom EU:s landsbygdsprogram

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Miljöriktig användning av askor Bioenergiproduktion hos björk och hybridasp vid tillförsel av restproduktbaserade gödselmedel

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

Biobränslehantering från ris till flis


Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar

Biogas och miljön fokus på transporter

EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv. LULUCF-förordningen

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2

Yttrande angående Underlagsrapporter från arbetet med att ta fram Sveriges första nationella skogsprogram

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Arbetstillfällen

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Möjligheterna till intensivodling av skog (MINT), utredning av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Remiss från Jordbruksverket

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Förnybarhetsdirektivet påverkan på biobränslen på svensk marknad. Julia Hansson, Mathias Gustavsson. IVL Svenska Miljöinstitutet 8/2 2018

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015

Rolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

Remissyttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Hållbar markanvändning, Del 1, SOU 2013:43

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Hållbar energi 100 % förnybart på naturens villkor. Mattias de Woul Världsnaturfonden WWF

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011

Transkript:

Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125 anna.lundborg@energimyndigheten.se

Läget är bekymmersamt Klimatproblem (fossila bränslen, avskogning) Världens energiförsörjning är 80 % fossil Växande befolkning, flera snabbt växande ekonomier ökad användning av energi och råvaror Ingen patentlösning, alla åtgärder behövs Skogrika länder har stora biobränsleresurser, men det handlar inte om avskogning Hållbart brukande

Skogen är den stora bränsleproducenten, och det går att öka uttaget Skogsbränslepotentialer enligt SKA08 Avser total grot, minskar efter avdrag för ekologi, ekonomi osv

Jämställda (?) mål i skogsbruket, produktion OCH miljö enl SVL Produktionsmål: Viktigt för klimat, och för ett samhälle som baseras på förnybar råvara Miljömål: Levande skogar, generell hänsyn, undanta arealer Motsatsförhållande mellan produktion och miljö? Eller kan man se ökad produktion som en miljöåtgärd? Ha kakan kvar och äta upp den = hållbart brukande Kan man öka produktionen på ett hållbart sätt?

Om Energimyndigheten Energimyndigheten verkar inom olika samhällssektorer för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Energi-FUD är en av flera aktiviteter. Bioenergi, biobränsle, är ett av 6 prioriterade områden Genom åren har vi haft många forskningsprogram om biobränsleproduktion, miljöhänsyn och hållbarhet

Röda tråden i Energimyndighetens bio-fou Bränsletillförsel Skogsskötsel, odling av energigrödor Skörd och logistik Bränsleegenskaper, förädling Pelletering, briketter Lagring, bränslekvalitet Användning Låga emissioner, svåra bränslen, effektiva system Miljö och hållbarhet Mark, vatten, skogsproduktion, biodiversitet, LCA, klimatnytta, effektiv resursanvändning

Skogsbränsle, skogsskötsel, miljö, resultat från många års forskning Det är möjligt att öka bränsleuttaget ur skogen även om tekniska, ekonomiska och miljömässiga restriktioner räknats bort Tillväxteffekter av grotuttag men det går att kompensera Skogsskötsel för ökad biomassaproduktion (lövträd, gödsling, skötsel av röjningsskog mm) nya möjligheter, fortsatt FoU behövs Näringsbalanser, försurning, aska långtidsförsök, modellering Stubbskörd kolförluster i mark kompenseras av ökad trädtillväxt? Mindre rotröta, kanske ökad tillväxt. Hg-problem? Gödsling positivt för kolbalans, risk för lustgas liten om man gör rätt Biodiversitet: Död ved viktig för många arter. Men uttag av grot bedöms acceptabelt. Troligen viss andel av granstubbar. Skogsbrukets naturhänsyn viktigare. Syntesgrupp: Johnny de Jong, Henrik von Stedingk, CBM, Gustaf Egnell, Bengt Olsson, Håkan Berglund, SLU, Cecilia Akselsson, LU

Skogsbränsle och biologisk mångfald? Foto Jörgen Rudolphi Avverkningsrester från gran OK, men lämna mer av grot från lövträd Många arter lever i stubbar, men få rödlistade i granstubbar. Grot och stubbar är en energiresurs i ekosystemet, ta inte ut allt. Analysera och planera på landskapsnivå Viktigast är hur det vanliga skogsbruket sköter naturhänsynen Naturvårdsgallring, t ex ekprojektet! Foto Pär Aronsson Foto Frank Götmark

Skogsskötsel för mer biobränsle - gamla och nygamla sätt Behovsanpassad gödsling, BAG, ungskog Ökat uttag av biomassa i röjning och första gallring Stubbskörd Ökad tillväxt i skogen genom aktiv skötsel och nyttjande av förädlat material, inklusive främmande trädslag där så är lämpligt (och tillåtet) En ny roll för lövträden? Foto Pär Aronsson

Exempel klimatnytta av behovsanpassad gödsling Biomassan substituerar byggmaterial och fossila bränslen (c) shows net substitution benefits of wood product use assuming coal reference fuel, with deductions made for N2O, CH4 and fossil CO2 emissions Källa: Sathre, R., Gustavsson, L. & Bergh J. 2010. Primary energy and greenhouse gas implications of increasing biomass production through forest fertilization. Biomass and bioenergy 34. 572-581.

Detta vet vi om skog, skogsbränsle och klimat Energiinsatsen för skörd, flisning, transport motsvarar 2-5 % av levererat bränsle. Bättre än för kol och olja. Bränsleuttag kan ge lite lägre tillväxt nästa skogsgeneration. Kan motverkas med skötselåtgärder. Klimatnyttan av avverkningsrester är långsam, kan räknas hem först när de annars skulle ha brutits ned i skogen. 20 år för grot, längre för stubbar. Viktigt hålla skogen i god tillväxt och full med träd, extra utglesningar = förlust av kol och fotosynteskapacitet. Gödsling ger mer kol i skogen som kan skördas och ersätta fossila bränslen och energikrävande material. Gödsling ger inte mer lustgas om man gör rätt Växande skog tar upp mest kol. Avverkning = kolförlust, men ger förnybar råvara åt samhället, och plats åt ny skog med högt kolupptag Världens energimix innehåller ca 80 % fossila bränslen

Gammal skog vs produktionsskog Att behålla träden ger hög klimatnytta initialt, lägre på sikt. Det finns många bra skäl att spara skog, men klimatnytta är inte det största (snarare bonus) Aktivt skogsbruk med cykler av tillväxt och skörd ger högre upptag av CO2, och förnybar råvara och bränsle som ersätter fossila råvaror. Klimatnyttan är långsiktig. Antingen-eller-diskussion leder ingenstans, vi behöver både förnybara råvaror och gammelskog, både kortsiktig och långsiktig klimatnytta.

Bioenergi och miljömålen Klimat Försurning Övergödning Vatten Biodiversitet Giftfri miljö Odlingslandskap Risk / nytta Stor nytta, men Grotuttag, aska Gödsling Grotuttag Vegetationsfilter Gödsling, markstörning Förlust av död ved. Perenna energigrödor. Naturvårdsgallring Aska Salix Salix Salix Åtgärd Undvik motverkande effekter, koll på GHG Kompensera med aska Anpassa Anpassa Skogsbrukets naturhänsyn, spara död ved, löv-grot Koll på askan. Rena mark med Salix (Cd) Anpassa

Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att inte använda skogsbränsle? Möjliga åtgärder Effektivisering CCS och kärnkraft Förnybar energi Gas ersätter kol Nya perfekta energikällor??? Alla åtgärder behövs! Bioenergi kommer att behövas!

Vi lär oss mer om mer om biobränslen och klimat, men hur ska man förhålla sig till den kunskapen? Det finns bra biobränslen (hög och snabb klimatnytta, t ex Salix), bra men långsamma (ex grot) samt en del som ger relativt låg klimatnytta Alla åtgärder behövs, inte minst energieffektivisering och förnybar energi. Även med kärnkraft och CCS är det en utmaning att kraftigt minska de fossila bränslena Kan vara intressant att prioritera snabba biobränslen med hög klimatnytta. Men bränslen med hög fast långsam klimatnytta behövs också. Bioenergin måste klara miljökrav, men vi måste se till helheten och kunna göra avvägningar.

Bioenergi eller vad då? Slutsats: det behövs mycket bioenergi, och all bioenergi man avstår ifrån t ex av miljöskäl innebär att någonstans i systemet så fortsätter någon annan att elda kol. Vi måste lära oss att alltid ha den avvägningen för ögonen när vi diskuterar miljörestriktioner på förnybar energi.

EUs hållbarhetskriterier, välment men Syfte bl a att undvika oönskade effekter av ny markanvändning, t ex på biodiversitet och kolbalanser Gäller biodrivmedel och biovätskor. Måste uppfyllas för att få tillgodoräknas inom EUs åtagande, och för skattebefrielser mm Krav på klimatnytta (35 % i början, senare högre) i LCA-perspektiv Införlivas i svensk lag 2010. Energimyndigheten ansvarig. Omfattande byråkrati Ännu inga krav på fasta biobränslen, men det kan komma. För svenska fasta biobränslen är nationella miljömål och regler mer relevanta F.n. viss oro att kriterierna ger suboptimeringar Markanvändningskrav, bl a Skydd av områden med hög biologisk mångfald Naturskogar (Primary forest and other wooded land) Formellt skyddade områden (reservat m.m.) Gräsmarker (naturliga och icke naturliga) Skydd av områden med höga kolförråd Våtmark Kontinuerligt beskogade områden Torvmarker Vissa undantag gäller för avfall och vissa restprodukter