STRATEGI OCH BUDGET 2015 2016

STRATEGI OCH BUDGET 2015 2016 Kommunstyrelsen Förutsättningar Strategier och indikatorer Ekonomiska ramar

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 2 1.1 FÖRORD... 2 1.2 KOMMUNSTYRELSENS ANSVARSOMRÅDE... 3 1.3 LAGSTIFTNING, PROGRAM OCH POLICIES... 4 1.4 VIKTIGA FRÅGOR... 4 2. FÖRUTSÄTTNINGAR... 8 2.1 OMVÄRLDSANALYS... 8 2.2 INVÄRLDSANALYS... 9 2.3 KOMMUNSTYRELSENS EKONOMI OCH VERKSAMHET 2014...... 9 2.4 ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KOMMUNSTYRELSEN... 10 2.5 FÖRVALTNINGENS ORGANISATION... 11 2.6 ANALYS OCH SLUTSATSER... 11 3. FULLMÄKTIGES MÅL: STRATEGIER, INDIKATORER OCH UPPFÖLJNING... 12 3.1 MÅLOMRÅDE - EKOLOGISK HÅLLBARHET... 12 3.2 MÅLOMRÅDE - SOCIAL HÅLLBARHET... 14 3.3 MÅLOMRÅDE EKONOMISK HÅLLBARHET... 17 4. EKONOMISKA RAMAR 2015-2016... 19 4.1. DRIFTBUDGET KOMMUNSTYRELSEN... 19 4.2. INVESTERINGSBUDGET KOMMUNSTYRELSEN... 22 4.3. FINANSFÖRVALTNING... 24 4.4. EXPLOATERINGSBUDGET... 25

1. Inledning 1.1 Förord Haninge är i dag sjunde snabbast växande kommunen i hela landet. Haninges expansion kräver ett fortsatt ansvarstagande för kommunens verksamheter och för att möta framtidens behov av nya bostäder, ny infrastruktur, fler förskolor och skolor samt nya fritidsmöjligheter. Vår vision är att alla känner sig trygga och stolta över att bo och verka i Haninge. Under 2015 är det prioriterat att utveckla arbetet runt strategin för ungas trygghet, hälsa och utveckling. Trygghetsmätningen och trygghetsstrategin ska ligga till grund för vilket arbete som skall utföras och hur det organiseras. Ett bra näringslivsklimat skapar plattformar för nya etableringar av framgångsrika företag och skickliga entreprenörer. Därför ska näringslivsarbetet i kommunen fortsätta att utvecklas samt arbetet med näringslivsstrategin med tillhörande handlingsplan ska under 2015 prioriteras. När fler Haningebor kommer i arbete skapas ekonomiska förutsättningar för hög kvalitet i de offentligt finansierade verksamheterna. Ett eget arbete ger individen ökad livskvalitet, självkänsla, frihet och makt över sitt eget liv. Haninge ska vara en attraktiv mötesplats för såväl boende, besökare, föreningsliv och näringsliv. Varumärket Haninge ska stärkas för att stärka bilden av Haninge, skapa stolthet, öka besöksnäringen och stimulera till mer investeringar. Ett flertal bostadsbyggnadsprojekt är redan igång i hela kommunen. Under 2015 ska arbetet med den regionala stadskärnan och dess handlingsplan prioriteras. Haninges regionala stadskärna ska utvecklas från en slumrande förort till en modern, pulserande stad, Haninge city. En stad med en bra boendemiljö som välkomnar fler företag och erbjuder ett brett utbud av handel, service och kultur. Särskilt viktigt är att fullfölja projektet Haningeterrassen, att främja utvecklingen och etableringar av företag samt att skapa ett utvecklingsbolag tillsammans med andra intressenter i stadskärnan. Det nya företagsområdet Albyberg växer fram och kommer bli en viktig del i stråket från Globen till Nynäshamn. Pågående revidering av översiktsplanen kommer att ge förutsättningar för den fortsatta utvecklingen i hela kommunen inklusive skärgården. Haninge ska vara en motor för hållbar tillväxt i hela Stockholmsregionen. Haninge kommun ska vara Sveriges bästa arbetsgivare och bedriva Sveriges bästa kommunala verksamhet. Medarbetarnas initiativkraft och kompetens ska tas tillvara. Motiverande och meningsfyllda arbetsuppgifter liksom en stimulerande arbetsmiljö lockar fram det bästa hos individen. Kommunen ska skapa förutsättningar för medarbetarna så att de kan göra ett bra arbete, att de trivs och har en bra arbetsmiljö. Ytterst är det den enskilda prestationen och det unika bemötandet som avgör hur väl vi lyckas med vår uppgift att möta Haningebornas behov. Det personalpolitiska programmet ska ligga som en grund genom att bland annat arbeta aktivt med resultatet från arbetsplats- och brukarundersökningar samt att fortsätta att arbeta med kompetensutveckling, kompetensförsörjning och samverkan. Arbetsmiljöarbete med syfte att sänka sjukfrånvaron är en prioriterad fråga. Att utveckla ledning, styrning, stöd och uppföljning till förvaltningarna är prioriterat för 2015. 2(26)

En kommun i förändring kräver fortsatt förnyelse av den kommunala organisationen så att den är anpassad för att hantera kommande utmaningar. Att bli så snabb, effektiv och serviceinriktad som möjligt är en ständigt pågående process. Varje skattekrona ska användas på bästa sätt. För allt detta ska kommunen tillämpa medborgar-, brukar- och kundperspektiv. Det genomförs en översyn av kommunens organisation under 2014. Med anledning av översynen behöver också en kvalitets- och effektutvärdering på enhetsnivå genomföras och åtgärder ska redovisas under 2015. I Haninge bor nu mer än 80 000 människor, människor med olika bakgrund och med olika drömmar och mål för framtiden. Att utveckla ett långsiktigt ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle är vårt ansvar för att den enskilde Haningebon ska kunna leva ett gott liv hela livet just här i Haninge. Martina Mossberg (M) Kommunstyrelsens ordförande 1.2 Kommunstyrelsens ansvarsområde Kommunstyrelsens uppgift är att på kommunfullmäktiges uppdrag planera, leda, samordna och följa upp den av kommunfullmäktige beslutade verksamheten. Kommunstyrelsen ansvarar särskilt för frågor som gäller kommunens långsiktigt hållbara utveckling och övergripande ekonomi- och personalfrågor. Kommunstyrelsens uppdrag omfattar också ansvaret för ett antal verksamheter av betydelse för kommunens långsiktiga utveckling. Dessa är bl.a. regionala frågor, näringslivsoch högskolefrågor, socialt företagande, översiktlig fysisk planering, mark och exploatering, urban utvecklingspolitik, bostadspolitik, trafikplanering, internationella frågor, folkhälsa, trygghet, arbete med barns rättigheter, integration och information. Kommunstyrelsen ansvarar för uppgifter som innebär strategisk utveckling, stöd och service för hela den kommunala förvaltningen, såsom ekonomi, personal, information, gemensam infrastruktur (IT, post, telefoni, lokal- och fordonsförsörjning) samt brottsförebyggande åtgärder och säkerhetsfrågor. Grunden för kommunstyrelsens arbete är en tydlig målstyrning och uppföljning, där kvalitet sätts främst. Kommunstyrelsen ska på uppdrag av kommunfullmäktige i samarbete och dialog med nämnder, styrelser och bolag planera, leda och följa upp den kommunala verksamheten så att förutsättningar ges för alla invånare till ett liv med trygghet och ett bra boende. Styrelsens verksamhet ska inriktas på att översätta invånarnas önskemål och behov till rätt prioriteringar mellan insatser inom ramen för en effektiv hushållning med tillgängliga resurser. 3(26)

Kommunstyrelsen ska även genom omvärldsanalys, helhetssyn och framförhållning bidra till en god samhällsutveckling. Detta sker bl a genom att samverkan med andra aktörer inom näringsliv, föreningsliv och den offentliga sektorn prioriteras. 1.3 Lagstiftning, program och policies Kommunstyrelsens verksamhet är framför allt reglerad i kommunallagen. Vidare finns det ett stort antal lagar och förordningar som styr verksamheten inom exempelvis arbetsgivaroch personalområdet och ekonomiområdet. Kommunstyrelsen berörs också av bestämmelser i bl a plan- och bygglagen, miljöbalken, lagar och förordningar om köp och försäljning av fastigheter med angränsande fastighetsrättsliga frågor, tryckfrihets- och sekretesslagen, arkivlagen, personuppgiftslagen, lagar och förordningar om beredskap, civilt försvar och extraordinära händelser. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har antagit ett antal program och policys som också är styrande dokument för kommunstyrelsens arbete. Dessa styrdokument finns på kommunens intranät, http://www.haninge.se/sv/kommun-och-politik/styrdokument. 1.4 Viktiga frågor Nedan finns de viktigaste frågorna beskrivna som kommer att arbetas med under 2015 för att utveckla kommunens verksamheter, möta krav från omvärlden och för att nå de mål som kommunfullmäktige satt upp i Mål och budget 2015-2016. Beskrivningen utgår från de prioriteringar fullmäktige har uttalat om kommunstyrelsens verksamhet på sid 14-16 i Mål och budget 2015-2016. Företag, arbete och bostäder Ett eget arbete ger individen ökad livskvalitet, självkänsla, frihet och makt över sitt eget liv. Framgångsrika företag och skickliga entreprenörer behövs för att skapa jobb och möjligheter för kommunens invånare. Fler Haningebor i arbete skapar också ökade ekonomiska resurser som möjliggör hög kvalitet i de offentligt finansierade verksamheterna. Därför ska näringslivsarbetet i kommunen fortsätta att utvecklas. Kommunfullmäktige fastställde 2012 en näringslivsstrategi. Till strategin hör en av kommunstyrelsen fastställd handlingsplan. Dessa dokument styr kommunstyrelsens och förvaltningens arbete 2015. Kommunstyrelsen fastställde 2009 en policy och övergripande handlingsplan för främjande av sociala företag i Haninge. Detta arbete är integrerat i övrigt näringslivsarbete. Haninge ska vara en attraktiv mötesplats för såväl boende, besökare, föreningsliv och näringsliv. Varumärket Haninge ska stärkas genom effektiv marknadsföring. Syftet är att stärka bilden av Haninge, skapa stolthet, öka besöksnäringen och stimulera till mer investeringar. Ett flertal bostadsbyggnadsprojekt har initierats de senaste åren i enlighet med kommunens bostadsstrategi. En prioriterad uppgift är att arbeta för att projekten också genomförs i alla delar av kommunen. Pågående revidering av översiktsplanen kommer att ge förutsättningar för den fortsatta utvecklingen i hela kommunen inkl. skärgården. 4(26)

Stråket från Globen till Nynäshamn är ett av Stockholmsregionens viktigaste utvecklingsområden. Den avslutade utbyggnaden av väg 73, den pågående utbyggnaden av Nynäsbanan och den planerade hamnen i Norvik ökar förutsättningarna för viktiga företagsetableringar. Stockholms stad, Huddinge, Haninge och Nynäshamns kommuner har därför inventerat befintliga och planerade verksamhetsområden för att gemensamt möjliggöra för att nya verksamhetsområden utvecklas. Även större fastighetsägare och viktiga varumärken längs stråket har identifierats. Gemensamma insatser planeras från Haninge och Nynäshamn. Försäljning av mark i Albyberg inleds i slutet av 2014 eller i början av 2015. En aktionsplan för hållbar tillväxt och utveckling togs fram under 2009 i samarbete mellan Haninge kommun, Handelskammaren Östra Södertörn och Företagarna i Haninge. Planen täcker viktiga områden för att stärka Haninges långsiktiga tillväxt och utveckling. En årlig uppföljning av aktionsplanen redovisas på Näringslivets dag. Den regionala stadskärnan Haninge Som en del av en växande Stockholmsregion är det angeläget att arbeta vidare med framväxten av den regionala stadskärnan Haninge. Haninge är en av fyra regionala stadskärnor söder om Stockholm och ska som sådan vara en motor för tillväxt och utveckling också utanför den egna kommunens gränser. En sådan utveckling ska vara tilltalande och inspirerande för såväl boende, besökare som föreningsliv och näringsliv. Det innebär bland annat en förtätning med bostäder i stadskärnan. Ett utvecklingsprogram och en handlingsplan finns. Under 2015 ska arbetet med den regionala stadskärnan och dess handlingsplan prioriteras. Särskilt viktigt är att fullfölja projektet Haningeterrassen, att främja utvecklingen och etableringar av företag i den regionala stadskärnan samt att fullfölja fullmäktiges uppdrag att skapa ett utvecklingsbolag tillsammans med andra intressenter i stadskärnan. Ett första steg har tagits under 2014 genom att ett samverkansavtal har träffats mellan kommunen och berörda fastighetsägare. Avtalet reglerar bl a vilket arbete som parterna tillsammans skall utföra under en första treårsperiod. Arbetsgivarpolitik Haninge kommuns personalpolitiska vision är att kommunen ska vara Sveriges bästa kommunal arbetsgivare och bedriva Sveriges bästa kommunala verksamhet. Utgångspunkten i förverkligandet av visionen är det personalpolitiska programmet och planen för främjande av mångfald. För att uppnå visionen behöver bland annat kultur och förhållningssätt förändras. Detta arbete har bedrivits under ett par års tid och bland annat lett till att riktlinjer för chefsuppdraget och uppdraget som medarbetare i Haninge kommun har tagits fram. Arbetsmiljöarbete med syfte att sänka sjukfrånvaron har varit en prioriterad fråga under 2013/14. På koncernnivå har uppdraget varit att samordna arbetet och skapa förutsättningar för ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete på förvaltnings-, avdelnings-, och enhetsnivå. Arbetet med riktlinjer och arbetsmiljö har samlats i en koncernövergripande utvecklingsplan som genomförs 2014/15 Att utveckla ledning, styrning, stöd och uppföljning till förvaltningarna är prioriterat för 2015. Målsättningen är att chefer och verksamheter ska få bättre förutsättningar för att genomföra sina uppdrag. Det är viktigt att alla medarbetare ges möjlighet att känna stolthet över sitt arbete och resultatet av det. Arbetet genomförs inom ramen för de överenskommelser som träffats mellan kommunstyrelseförvaltningen och fackförvaltningarna. 5(26)

I det förvaltningsinterna arbetsgivarpolitiska arbetet är prioriterat att förverkliga det personalpolitiska programmets vision genom att aktivt arbeta med resultatet från arbetsplatsoch brukarundersökningar samt att fortsätta att arbeta med kompetensutveckling och kompetensförsörjning och samverkan. Översyn av kommunens organisation Medborgar-, brukar- och kundperspektivet ska genomsyra kommunens verksamheter. Kommunen ska ge service med gott bemötande. Det är också viktigt att kommunens verksamheter effektiviseras. Vi ska ständigt verka för att skattebetalarnas pengar används på ett klokt sätt. För allt detta ska kommunen tillämpa medborgar-, brukar- och kundperspektiv. Därför görs en översyn av kommunens organisation under 2014. Med anledning av översynen behöver också en kvalitets- och effektutvärdering på enhetsnivå genomföras och åtgärder ska redovisas under 2015. Finansiering av kommande investeringar Kommunen står inför omfattande investeringar. Lokalresursplanen som togs fram i början av 2014 visar på ett investeringsbehov på ca 7 miljarder de kommande 10 åren utifrån planerade utbyggnader, demografiska förändringar, kvalitetshöjningar och ett reinvesteringsbehov. Om alla dessa investeringar kommer att genomföras kommer de framtida lokalkostnaderna att ta i anspråk en större del av kommunens totala kostnader än idag. Det finns en antagen beskrivning av investeringsprocessen. Nästa steg är att respektive facknämnds behov redovisas och därefter ansvarar kommunstyrelsen för att säkerställa en långsiktig finansieringsplan och aktivt verka för nya investeringslösningar. Kommunstyrelseförvaltningen kommer att arbeta med att hitta andra alternativ än att bygga allt i egen regi. En förutsättning för arbetet är att hitta lösningar som minskar kommunens investeringar och samtidigt inte leder till högre driftskostnader. Att hitta andra aktörer som bygger och kommunen sedan hyr tillbaka lokalerna till en högre kostnad än vad det skulle kosta att bygga i egen regi är ingen hållbar lösning på sikt. Styrning och ledning av hållbarhetsfrågorna Former för och innehållet i det förvaltningsövergripande arbetet ska fortsätta utvecklas. Barn och unga Även under 2015 är det prioriterat att arbeta enligt strategin för ungas trygghet, hälsa och utveckling. Presidiesamråden mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder är ett viktigt instrument för arbetet. Trygghetsfrågor 2014 års trygghetsmätning och trygghetsstrategin från 2012 ligger till grund för vilket arbete som skall utföras 2015 och hur det organiseras. Politisk vision för Jordbro Under 2015 är det prioriterat att arbeta enligt tidsplan och beslutade åtgärder för förverkligandet av den politiska visionen för Jordbro. Arbetet skall under året också utvecklas från att hittills huvudsakligen ha drivits i projektform, till att införlivas i linjeorganisationens löpande arbete. 6(26)

Medborgardialog Kommunstyrelsen skall skapa struktur och handledning för medborgardialog som stöd för nämnder och förvaltningar. Prioriterat är också att fortsätta den medborgardialog som den ovan nämnda visionen för Jordbro innebär. Instrumentet medborgarbudget är generellt en viktig del av arbetet med medborgardialog. Samverkan med civilsamhället/föreningslivet Kommunstyrelsen kommer under 2015 att fortsätta utveckla samverkan med civilsamhället, bl a genom föreningsrådet. Södertörnssamarbetet De åtta Södertörnskommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö samverkar kring regional utveckling på Södertörn utifrån ett gemensamt utvecklingsprogram. Prioriterade frågor 2015 är samverkan mellan kommun, näringsliv och akademi samt samordnade varutransporter. IT-frågor En IT-strategi inkluderande e-strategi och drift- och infrastruktur frågor kommer att styra utvecklingen inom området. Prismodell och finansieringsmodell skall utvecklas vidare. Finskt förvaltningsområde och nationella minoriteter Arbetet med finskt förvaltningsområde och övriga därtill hörande frågor om nationella minoriteter ska utvecklas. 7(26)

2. Förutsättningar 2.1 Omvärldsanalys Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret 2014 kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som skett i bostadsbyggandet. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i snabb takt. Hushållens sparande ligger nu på en historiskt mycket hög nivå. SKL förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket låg. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. SKL räknar dock med att arbetslösheten sjunker mer markant under 2015. Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets nominella tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark, runt 2 procent både 2014 och 2015. Åren 2016 2017 fortsätter skatteunderlaget växa med omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin växer med drygt en procent per år mellan 2014 och 2017. Under 2015 och 2016 väntas skatteunderlaget öka tack vare att konjunkturåterhämtningen leder till mycket stark utveckling av arbetade timmar, tilltagande löneökningstakt och stigande pensionsinkomster. Därefter avtar skatteunderlagstillväxten, främst till följd av att arbetade timmar inte ökar lika mycket när arbetsmarknaden åter är i balans. Befolkningen i Stockholmsområdet väntas fortsätta att öka under de kommande åren. För Haninges del innebär det en folkökning på mellan 800 och 1 100 personer per år. För att möta efterfrågan på bostäder i Haninge krävs ett fortsatt bostadsbyggande. Den ökande befolkningen ställer också stora krav på att alla nämnder planerar för att ta emot våra nya Haningebor. Antalet invånare över 65 år kommer på bara fyra år öka med 15 procent. Även antalet barn i grundskoleåldern kommer att öka något, medan antalet tonåringar i 8(26)

gymnasieåldern väntas minska med ungefär tio procent på fyra år. Det är också viktigt att planering och genomförande sker med en hållbar utveckling i fokus ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. 2.2 Invärldsanalys En fortsatt snabb utveckling inom IT-området medför att det utvecklingsarbete som genomförs behöver konsolideras ytterligare för att säkerställa att Haninge kommun har en fungerande infrastruktur. Medel har avsatts i investeringsbudgeten. Flera förvaltningar aviserar svårigheter att finna medarbetare med rätt kompetens. Detta gäller framförallt chefer och specialister men även inom vissa yrkesgrupper på medarbetarnivå. Därför behöver kommunen utveckla sitt arbete avseende vilken bild av arbetsgivaren Haninge kommun som finns och som kommuniceras. Vidare behöver kommunen arbeta med att bredda rekryteringsunderlag genom mer aktiva externa insatser samt fortsätta arbetet med chefs- och ledarutveckling genom att kunna erbjuda utvecklingsinsatser utifrån respektive chefs individuella behov. Haninge kommun har, i jämförelse med andra kommuner, en hög sjukfrånvaro och särskilt inom vissa yrkesgrupper. Genom förbättrad analys av sjukfrånvaron och orsakerna till densamma samt ett förändrat uppdrag till företagshälsovården får förvaltningarna mer stöd för att få minska sjukfrånvaron. Till detta bidrar även att kostnaden för insatser från företagshälsovården och ROA tas ut centralt och inte från respektive enhet. I insatserna från företagshälsovården ingår även rehabiliteringssamordning och sjukanmälan. Kommunens lokalförsörjning står inför stora utmaningar. Investeringsbudgeten 2015-2017, som finns i Mål och budget 2015-2016, innebär en investeringsvolym i lokaler på ca 1 600 mnkr de tre kommande åren. Till detta skall läggas 2014 års investeringsbudget som är 623 mnkr (alla siffror inkluderar Tornberget). Den stora investeringsvolymen består dels av investeringar med anledning av volymökningar då kommunen växer men också av reinvesteringar för att höja lokalkvaliteten. Investeringarna kommer under åren framöver, förutom att påverka det ekonomiska utrymmet, också att innebära mycket arbete från förvaltningen med framtagande av lokalprogram samt att följa projekten. I samband med renoveringar tillkommer även arbete med att planera för evakueringslösningar så att den befintliga verksamheten berörs så lite som möjligt. 2.3 Kommunstyrelsens ekonomi och verksamhet 2014-2015 Bokslut 2013 visar att av fullmäktiges mål har tio mål uppfyllts, sex mål uppfyllts delvis och tre mål har inte uppfyllts. Resultatet var bäst inom målområdet social hållbarhet där alla mål har uppnåtts helt eller delvis. Det ekonomiska resultatet för kommunstyrelsen blev ett överskott på 3,9 miljoner kronor (mnkr). Kommunstyrelsen har inte förbrukat hela investeringsbudgeten och det finns 22,7 mnkr kvar. I kommunstyrelsens delårsrapport 2 (2014) redovisades en uppföljning av kommunstyrelseförvaltningens åtaganden för att uppfylla målen. Inom ekologisk hållbarhet bedömer förvaltningen att kommunstyrelsens strategier kommer att kunna genomföras, d.v.s. verksamheten går i önskad riktning. Målet att öka den biologiska mångfalden ska beaktas vid 9(26)

exempelvis planering av byggnationer. Viss hänsyn tas generellt i planprocessen. I de fall byggnationer planeras som riskerar att leda till att specifikt höga naturvärden går förlorade behöver former för hantering, såsom exempelvis kompensationsåtgärder utvecklas. Förvaltningen har tagit fram ett förslag till naturvårdsplan. Naturvårdsplanen har ännu inte fastställts. För att bidra till renare sjöar och vattendrag (mål 5) har en utredning om skärmbassäng mot Drevviken för att få förbättrad vattenkvalitet genomförts. Ett politiskt ställningstagande behövs om hur arbetet ska fortsätta. Förvaltningen bedömer att tre av fullmäktiges mål inom målområdet social hållbarhet kommer att uppfyllas helt eller delvis. Det är målen att barn och ungdomar ska må bra och känna framtidstro, invånarna ska vara nöjda med kommunens service och att fler människor kommer i arbete. Däremot uppfylls inte målet om bättre folkhälsa eftersom sjukpenningtalet har ökat och bedömningen är att det finns risk att sjukpenningtalet inte kommer att minska. Inom målområdet ekonomisk hållbarhet kommer två av fem mål uppfyllas helt eller delvis under året. Det gäller till exempel målet kommunen ska ha en effektiv resurshushållning eftersom sjukfrånvaron har sjunkit och avtalstroheten bedöms kunna förbättras jämfört med förra året. I juni 2014 beslutade kommunstyrelsen om en åtgärdsplan med anledning av det prognostiserade underskottet i den första delårsrapporteringen. Förvaltningen har genomfört olika åtgärder och i prognosen ingår effekter av åtgärdsplanen. Kommunstyrelseförvaltningen prognostiserar ett underskott på -3,0 miljoner kronor som är 5,7 mnkr bättre än den senaste prognosen. Utfallet på investeringarna är 4,56 mnkr. Prognosen är att 35 mnkr eller 36 procent av budgeten kommer att förbrukas. Det finns stora osäkerheter i denna bedömning. I prognosen har inräknats att knappt häften av investeringsreserven tas i anspråk och att investeringen i infrastruktur i Vega kommer senare. 2.4 Övriga förutsättningar för kommunstyrelsen I kommunfullmäktiges mål- och budget 2015-2016 har kommunstyrelsen tilldelats 187 750 tkr, vilket är 7 900 tkr mer än 2014. Tilldelad budgetram ska täcka pris- och löneökningar. Ökade IT- och infrastrukturkostnader ska hanteras inom befintlig budgetram. Ramen har beräknats för att även inrymma miljönämndens förvaltningsstöd och kommunens utvecklingsarbete för en stärkt samverkan med civilsamhället utifrån handslaget. Ramen inkluderar 3,4 mnkr för att förstärka arbetet med prioriterade utvecklingsområden för kommunen, kostnader för förtroendemannaorganisationen och arbetet med nationella minioriteter. Kommunens arbete med den regionala stadskärnan, exploaterings- och näringslivsfrågor ska prioriteras. Markanvisningar ska ges ett särskilt fokus, till exempel centrala Västerhaninge. Medborgardialogen i Jordbro ska fortsätta så att den når ut till fler. Erfarenheterna från Jordbrodialogen ska nu tas in i Brandbergsberedningens arbete. Erfarenheterna ska 10(26)

också tas tillvara i andra liknande sammanhang. Jordbrodialogen skall under året också utvecklas från att hittills huvudsakligen ha drivits i projektform, till att införlivas i linjeorganisationens löpande arbete. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att utveckla det sociala hållbarhetsperspektivet där prioriterat är generella trygghetsfrågor samt arbetet med att stärka ungas trygghet, hälsa och utveckling utifrån antagen strategi. Kommunen står inför omfattande investeringar. Det finns en antagen beskrivning av investeringsprocessen. Nästa steg är att respektive facknämnds behov redovisas och därefter ansvarar kommunstyrelsen för att säkerställa en långsiktig finansieringsplan och aktivt verka för nya investeringslösningar. Haninge ska vara Sveriges bästa kommunala arbetsgivare. Därför ska insatser för att förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron prioriteras. Kommunen ska ge service med gott bemötande och medborgar- och kundperspektiv ska genomsyra verksamheten. Det är också viktigt att kommunens verksamheter effektiviseras. Kommunstyrelsen ska ständigt verka för att skattebetalarnas pengar används på ett klokt sätt. Med anledning av översynen av kommunens organisation som genomförs under 2014 behöver också en kvalitets- och effektutvärdering på enhetsnivå genomföras. Åtgärder ska redovisas under 2015. 2.5 Förvaltningens organisation Kommunstyrelseförvaltningen är organiserad i fem avdelningar: 2.6 Analys och slutsatser Kommunstyrelsens verksamheter präglas, som redovisas ovan, av stark förändring och utveckling. Därför är det angeläget att det i organisationen finns en flexibilitet för att möta nya utmaningar och arbeta med redan beslutade uppdrag. En del uppdrag kräver samar- Kommundirektör Personalavdelningen Ekonomiavdelningen Kansliavdelningen Samhällsutvecklingsavdelningen Serviceavdelningen Även miljönämnden, valnämnden, Södertörns överförmyndarnämnd och Södertörns upphandlingsnämnd får sitt förvaltningsstöd av kommunstyrelseförvaltningen. 11(26)

bete mellan och inom förvaltningarna. En sådan kommunikation måste prioriteras för att möjliggöra delaktighet och stärka de positiva effekterna av förändringsarbetet. För att skapa goda arbetsförutsättningar krävs god och relevant kommunikation mellan ledning och medarbetare. Där har förvaltningens ledningsgrupp ett särskilt ansvar. De forum som finns är bl.a. arbetsplatsträffar, den årliga förvaltningskonferensen och det s k chefsforum, dvs gemensamma möten med alla chefer inom förvaltningen. Det är även viktigt att förvaltningens ledning aktivt följer de projekt som pågår och följer upp resultaten av dem. 3. Fullmäktiges mål: Strategier, indikatorer och uppföljning Nedan anges kommunstyrelsens strategier för att nå de av kommunfullmäktige fastställda målen. Under varje avsnitt anges de styrdokument som även fullmäktige har angivit i Mål och budget. Utöver dessa styrdokument finns det styrdokument av mer generell art, som påverkar alla verksamheter oavsett sakområde. Några exempel är det personalpolitiska programmet, kommunens internationella program, programmet för säkerhets- och riskhanteringsarbete. Sådana styrdokument finns på kommunens hemsida, http://www.haninge.se/sv/kommun-och-politik/styrdokument/. 3.1 Målområde - Ekologisk hållbarhet Vårt klimat utsätts för en allt starkare negativ påverkan. Därför ska kommunen ständigt präglas av långsiktig ekologisk hållbarhet. Oavsett verksamhet ska ett övergripande ansvar vara att värna om våra gemensamma resurser så att biologisk mångfald, kulturmiljöer, människors hälsa och ekosystemets produktivitet inte äventyras. Fullmäktiges mål (nr 1-5) 1. Utsläpp av växthusgaser ska fram till år 2020 ha minskat med 25 % jämfört med nivån 2005 KS strategier Indikator Målvärde Följs upp Prioritera och samordna åtgärder som bidrar till att klimat- och energistrategins mål uppnås Koldioxidutsläppsförändring i den kommunala organisationen Utsläpp av växthusgaser (genomsnittlig årlig minskning för att nå målet 2020) Mindre än 5 709 ton (2013) Minst 3 271 ton/år Andel miljöbilar i kommunorganisationen 1 Högre än 2014 2. Inköpen av ekologiska livsmedel ska öka 1 KKiK: Andel miljöbilar och lätta lastbilar som uppfyller miljökrav enligt förordning. Källa. Miljöfordon syd 12(26)

KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Utveckla arbetet med upphandling och informera förvaltningarna om gällande ramavtal Andel ekologiska inköp (hela kommunen) Minst 25 % Delår 2 och 3. Energianvändningen ska minska KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Prioritera och samordna åtgärder som bidrar till att klimat- och energistrategins mål uppnås Energianvändning per kvadratmeter (hela kommunen) Lägre än 182 kwh/m2 2 (2013) 4. Den biologiska mångfalden ska öka KS strategier Indikator Målvärde Följs upp Fysisk planering ska ta hänsyn till biologisk mångfald Verka för att öka medborgarnas kunskap om den biologiska mångfaldens värde Prioritera och samordna åtgärder som bidrar till att vattenplanens mål uppnås Detaljplaner som beaktat biologisk mångfald och en beskrivning av hur det har beaktats. Genomförda insatser/aktiviteter (ex naturguidningar, föredrag) Genomförda aktiviteter enligt vattenplanen Verbal uppföljning Verbal uppföljning Verbal uppföljning Delår 2, 5. Sjöar och vattendrag ska bli renare KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Prioritera och samordna åtgärder som bidrar till att vattenplanens mål uppnås Antal ytvattenförekomster som enligt EU:s vattendirektiv har god ekologisk och kemisk status Genomförda aktiviteter enligt vattenplanen Minst 2 Verbal uppföljning Delår 2, Aktuella styrdokument inom målområdet: Klimat- och energistrategi Ekologiskt hållbarhetsprogram Vega 2 Gäller Tornbergets bestånd, 13(26)

Vattenplan Naturvårdsplan (ännu ej fastställd) Strategi för ekologisk hållbarhet Cykelplan Resepolicy Avfallsplan VA-policy Fordonspolicy Kostpolicy Dagvattenstrategi Översiktsplan 3.2 Målområde - Social hållbarhet Kommunen ska ansvara för en långsiktig social hållbarhet genom att utveckla välfärden och säkra goda livsvillkor för invånarna. Både på kommunövergripande nivå och i enskilda nämnder ska människors behov och välbefinnande sättas i fokus. Möjlighet till arbete, trygghet, hälsa, utveckling, delaktighet och inflytande ska tas tillvara för att skapa ett socialt hållbart Haninge. Fullmäktiges mål (nr 6-19) 6. Haninge ska utveckla en attraktiv regional stadskärna KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Ge förutsättningar för attraktivare stadsmiljö genom att komplettera med fler bostäder och lokaler Prioritera, samordna och leda åtgärder som bidrar till att utvecklingsprogrammet för den regionala stadskärnan genomförs Handelsindex Attitydundersökning Genomförda åtgärder enligt utvecklingsprogrammet Bättre än 2014 Verbal uppföljning 7. Barn och ungdomar ska må bra och känna framtidstro KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Stödja och samordna ett sammanhållet preventionsarbete enligt Strategi för ungas hälsa, trygghet och utveckling Fastställa hur styrning, ledning och uppföljning ska stärkas samt hur ökad samverkan över nämnd- och förvaltningsgränser ska ske Verbal beskrivning (avseende KS/KSF stöd och samordning, målgrupp är övriga nämnder och förvaltningsledningar) Verbal uppföljning 14(26)

Förebygga att ungdomar och barnfamiljer skuldsätter sig Höja förtroendevaldas och tjänstemäns kunskaper om barns rättigheter Barn och unga ska ses som en resurs i beslutsfattande Andelen ungdomar (18-25 år) som i förebyggande syfte fått rådgivning av budgetoch skuldrådgivare Verbal uppföljning Förslag från ungdomsfullmäktige behandlas skyndsamt Bättre än 2014 inom 90 dagar Delår 2, Delår 2 8. Folkhälsan ska förbättras KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Stödja och samordna ett strategiskt sätt samt utveckla metoder för kommunens folkhälsoarbete Stödja och samordna åtgärder som bidrar till att kostpolicyns mål uppnås Verbal uppföljning (för att följa upp om stöd eller samordning fungerar eller inte) Verbal uppföljning 9. Invånarnas delaktighet och inflytande i samhället ska öka KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Prioritera kommunens principer för medborgardialog och marknadsföra kommunens e-verktyg Säkerställa att barn och unga görs delaktiga tidigt i olika beredningsprocesser, att resultat av dialog återkopplas och följs upp samt att samverkan över förvaltningsgränserna förstärks. Stödja och samordna kommunens arbete för nationella minoriteter Redovisning av - genomförda medborgardialoger, - medborgarförslag, - e-förslag Webbinformation (% av max poäng) 3 Verbal uppföljning Verbal uppföljning Fler än 2014 Delår 2, 10. Invånarnas trygghet ska öka KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Stödja och samordna arbetet utifrån trygghetsstrategin och handlingsplan Trygghetsfrågor i medborgarundersökningen Bättre än 2014 Delår 2 3 KKiK: Extern mätning av informationen på hemsidan. 15(26)

Verbal uppföljning 11. Invånarna ska vara nöjda med kommunens service KS strategier Indikator Målvärde Följs upp Öka tillgänglighet och utbud/information via hemsidan. Värde enligt SKL undersökning av webbinformation Bättre än 2014 Delår 2 och Utveckla digital ärendehantering (från ansökan till arkivering) Andel inkomna ärenden/ansökningar som är digitala 4 Ständigt förbättra tillgänglighet och bemötande Tillgänglighet Epost, % 5 Tillgänglighet telefon 6 Nöjd medborgarindex bemötande och tillgänglighet 7 Verbal uppföljning Bättre än index 54 12. Den enskildes valfrihet över den offentligt finansierade servicen ska öka KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Utveckla system för att jämföra resultat och kvalitet mellan leverantörer av offentliga tjänster Presentation av kvalitet/resultat på hemsidor Verbal uppföljning 13. Fler människor ska komma i arbete KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Verka för att fler företag etablerar sig och utvecklas i Haninge Arbetslöshet 16-64 år Antal nya företag första halvåret per 1000 invånare (KKIK, källa Nyföretagarcentrum) Lägre än 2014 Bättre än 2014 Delår 1, 2 och Totalt antal anställda inom sociala företag Totalt antal arbetsställen i Haninge Totalt antal förvärvsarbetande som tillkommit/försvunnit i kommunen 4 Källa är ärendehanteringssystemet. Ärenden ska ingå i kommunstyrelsens diarium. 5 KKIK: Andel av medborgarna som inom två dagar får svar på en enkel fråga via e-post. 6 Andel av de som ringer in en enkel fråga till kommunens växel (KKiK, görs av externt företag) eller andel inkommande samtal som besvarats inom x minuter (statistik från nya telefonisystemet) 7 SCBs medborgarundersökning Vad tycker medborgarna i Haninge kommun om kommunens verksamheter område bemötande och tillgänglighet 16(26)

Aktuella styrdokument inom målområdet: Utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan, Västerhaninge, Tungelsta och Vendelsö Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Handslag för Haninge Kvalitetspolicy Strategi för trygghet Cykelplan Politisk vision Jordbro Principer för medborgardialog Tillgänglighetsvägledning Upphandlingspolicy Översiktsplan 3.3 Målområde ekonomisk hållbarhet Med ekonomisk hållbarhet i fokus skapas stabila och sunda ekonomiska förhållanden i hela samhället. Övergripande för all kommunal verksamhet är att tänka långsiktigt och planera för kommande generationer. För att säkra välfärd och trygghet för våra invånare förutsätts att kommunens ekonomi är välordnad. Det måste finnas marginaler för att kunna hantera det oförutsedda. All kommunal verksamhet ska därför präglas av god ekonomisk hushållning. Kommunallagen ställer krav på kommunernas ekonomi och kommunerna måste leva upp till en budget i balans, dvs. i den budget kommunfullmäktige fastställer måste intäkterna vara större än kostnaderna. Denna nivå är emellertid för låg för att kravet på och behovet av långsiktighet ska tillfredsställas. Varje kommun behöver bedöma vilken resultatnivå som behövs för att kunna ha en god ekonomisk hushållning. För detta ändamål ska kommunen fastställa finansiella mål. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har rekommenderat att denna nivå bör uppgå till minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. För att nå målet krävs att varje nämnd arbetar för att klara sin verksamhet inom avsatt budgetram. Inom målområdet Ekonomisk hållbarhet redovisas mål som är kommunövergripande. Fullmäktiges mål (nr 20-24) 20. Kommunen ska nå ett budgeterat resultat, som motsvarar minst två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Förbättra uppföljning och prognosarbetet Prognos ekonomiskt resultat Resultat motsv. budgeten Delår 1, 2 och 17(26)

21. Kommunen ska vara Sveriges bästa kommunala arbetsgivare KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Samordna och utveckla kommunens arbete med chefs- och medarbetarskap med syfte att utveckla verksamheterna Prioritera, samordna och leda arbetet för att förbättra förvaltningarnas möjligheter att förverkliga det personalpolitiska programmet Hållbart medarbetarengagemang HME Hållbart medarbetarengagemang HME Bättre än 2014 Bättre än 2014 22. Kommunens verksamhet ska präglas av effektiv resursanvändning KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Arbeta med att förbättra arbetsmiljön vid kommunstyrelseförvaltningen Förbättra avtalstrohet och avtalstäckning Förbättra metoder och riktlinjer inom intern kontroll och styrning Sjukfrånvaro Avtalstrohet och avtalstäckning - KSF - hela kommunen Verbal beskrivning (urval områden där riktlinjer eller metoder finns och om kommunen tillämpar detta eller inte) Lägre än 2014 Bättre än 2014 Delår 1, delår 2 och Delår 2 och 23. Med 2008 som jämförelseår ska invånarantalet till år 2018 ha ökat med minst 10 000 KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Säkerställa framtida bostads- och trafikförsörjning Marknadsföra Haninge som attraktiv boendekommun Ur medborgarenkäten (SCB) 8 : Kommunikationer (attityder) Bostäder (attityder) Befolkningstillväxt (Genomsnittlig årlig tillväxt för att nå målet 2018) 9 Bättre än 2014 Minst 808 pers/år Delår 2 Delår 1, delår 2, Antal färdigställda bostäder Bättre än 2014 24. Det ska vara enkelt att starta och utveckla företag i kommunen så att antalet arbetsplatser ökar KS strategier Indikator Målvärde Följs upp 8 SCB:s medborgarundersökning Hur bedömer medborgarna Haninge kommun som en plats att bo och leva i område kommunikation och bostäder 9 I KKiK finns Förändring i antalet invånare senaste 5 åren, (%) 18(26)

I samverkan med SBA, nyföretagarcentrum och andra aktörer verka för nya etableringar Säkerställa tillgången på verksamhetsmark SBA/SKL:s INSIKT (Nöjd-Kund-Index) för företagare 10 Antal arbetsställen i kommunen Antal nya företag första halvåret per 1000 invånare (KKIK, källa Nyföretagarcentrum) Areal planlagd mark för verksamhet (antal hektar) Bättre än 2013 Fler än 2014 Fler än 2014 Fler än 2014 Aktuella styrdokument inom målområdet: Personalpolitiskt program Plan för främjande av mångfald 2011-2013 Näringslivsstrategi Aktionsplanen 2010-2025 Policy för sociala företag Reglemente för intern kontroll Policy mot mutor Resepolicy Policy för kurser, konferenser och representation Upphandlingspolicy Översiktsplan 4. Ekonomiska ramar 2015-2016 4.1. Driftbudget Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens budget är 187 750 tkr enligt KF beslut 2014-06-09 108. För att tydliggöra redovisas kommunstyrelsens budget efter följande indelning: förtroendemannaorganisa-tion, kommunstyrelseförvaltningen och kommungemensamma kostnader. Den totala ramökningen mellan reviderad budget 2014 och budget 2015 är 7 900 tkr, varav 3 400 tkr är en förstärkning av arbetet med prioriterade utvecklingsområden för kommunen, kostnader för förtroendemannaorganisationen och arbetet med nationella minioriteter. Dessa medel har fördelats i nedanstående siffror med 300 tkr för nationella minoriteter (avdelningen för samhällsutveckling), 2 000 tkr till förändrad förtroendemannaorganisation samt 1 100 till prioriterade områden. Det senare är inte utfördelat till avdelningarna utan ligger i anslaget för kommundirektören. Den övriga ramökningen, 4 500 tkr är i dagsläget fördelade med 606 tkr på förtroendemannaorganisationen och 1 437 tkr på gemensamma kostnader. Då kvarstår det 2 457 tkr av ramökningen att fördelas på kommunstyrelseförvaltningen. 10 I KKiK används andra nyckeltal; NKI Företagsklimat enligt SKL:s Insikten och Svenskt näringslivs undersökning 19(26)

Kostnad förtroendemannaorganisation (tkr) Budget 2015 Budget 2014 Kommunstyrelsens reserv 1 000 1 000 Kommunfullmäktige 2 950 2 750 Kommittéer och råd 387 387 Internationellt, EU och vänorter 373 373 Borgerliga förrättningar 160 160 Kommunstyrelse 20 030 17 423 Partistöd 3 113 3 052 Tolk 100 100 Summa förtroendemannaorganisationen 28 113 25 245 Inom förtroendemannaorganisationens budget finns det avsatt 387 tkr för kommittéer och råd. De fördelar sig enligt följande: 167 tkr för MR-beredningen, 100 tkr för BRÅ, Handikapprådet 85 tkr och pensio-närsrådet 35 tkr. I ett separat ärende anslås medel för MR-beredningens verksamhet som finansieras ur kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov. Över tiden arbetar även andra beredningar och då tas det särskilda beslut om budget för dem. De förtroendevaldas arvoden följer arvodesutvecklingen för riksdagsledamöterna enligt KF beslut 2003-06-12 84, senast bekräftat genom beslut 2014-06-09 113. Resurser för politiska resurser och partistöd följer överenskommelsen mellan partierna enligt beslut i KF 2014-06-09 112. Kommunstyrelseförvaltningen Budget 2015 Budget 2014 (Nettokostnader) (tkr) (tkr) Kommundirektör 5 516 5 792 Kansliavdelningen 9 635 9 211 Samhällsutvecklingsavdelningen 33 661 31 998 Personalavdelning 23 985 22 958 Ekonomiavdelning 13 541 12 784 Serviceavdelningen 0 0 Summa 86 337 82 742 Om den verksamhet som idag bedrivs inom kommunstyrelseverksamheten även skall drivas 2015 i samma omfattning, beräknas löneökningar och övriga kostnadsökningar till totalt 2 569 tkr. I denna siffra har avdelningarna kompenserats med 2,7 procent i ökade lönekostnader och en kostnadsökning på 2 procent av övriga kostnader och vid oförändrad verksamhetsnivå. De interna intäkter som övriga förvaltningar betalar till kommunstyrelseförvaltningen har i ovanstående underlag räknats upp 2 procent, förutom ITkostnaderna. IT-kostnader ska, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut, debiteras de verkliga kostnaderna. De interna intäkterna har inte räknats upp sedan 2010. 20(26)

Till detta kommer kommunstyrelseförvaltningens andel av utfördelningen av de kommungemensamma IT-kostnaderna, som uppgår till 1 646 tkr. För att anpassa verksamheten till budgetramen krävs det effektiviseringar/besparingar på motsvarande 1 511 tkr. Detta är inte i dagläget utfördelat på respektive avdelning utan är inlagt under kommundirektörens ansvar. Fördelningen av effektiviseringarna/besparingarna kommer att ske i samband med att verksamhetsplanen för förvaltningen tas fram. De satsningar på kommunens näringslivsarbete som fanns med i 2014 års budget har prioriterats och uppdrag utifrån näringslivsstrategin ska fullföljas. Det har avsatts resurser för det övergripande ansvaret att utveckla det sociala hållbarhetsperspektivet, generella trygghetsfrågor samt arbetet med att stärka ungas trygghet, hälsa och utveckling utifrån antagen strategi. Resurser finns för att arbetet med den regionala stadskärnan, politisk vision Jordbro och medborgardialog Jordbro ska fortsätta. Vidare finns resurser för att säkerställa arbetet med mark och exploatering, utveckla näringslivs- och stadskärnearbetet, förstärka centralt ekonomistöd samt för att säkra ledning och utveckling inom både det sociala och ekologiska hållbarhetsperspektivet. Kommungemensamma kostnader (belopp i tkr) Budget 2015 Budget 2014 Södertörns brandförsvarsförbund 51 817 50 652 Försäkringar 3 950 3 950 Upprustning av offentlig miljö och klottersanering 500 500 Medlemsavgifter 3 891 3 829 Samordningsförbundet Östra Södertörn 2 400 2 400 Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund 5 414 5 308 Södertörns överförmyndarnämnd 5 328 5 224 Södertörns upphandlingsnämnd 0 0 Summa 73 300 71 863 Avgiften till Södertörns brandförsvarsförbund är ca 51,8 mnkr 2015, vilket är en ökning med 2,3 %. Avgiften till Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund är uppräknad med 2 procent och uppgår till drygt 5,4 mnkr 2015. Södertörns överförmyndarnämnds avgift är uppräknad med 2 procent till totalt 5,3 mnkr. Samordningsförbundet Östra Södertörn är kvar på samma nivå som 2014 och Haninges del i finansieringen av förbundet 2015 är ca 2,4 mnkr. Sammanställning (belopp i tkr) Budget 2015 Budget 2014 Förtroendemannaorganisation 28 113 25 245 Kommunstyrelseförvaltningen 86 337 82 742 Gemensamma kostnader 73 300 71 863 Summa Kommunstyrelsen 187 750 179 850 21(26)

4.2. Investeringsbudget Kommunstyrelsen IT-investeringar 10 000 tkr De sammantagna IT-investeringarna för 2015 uppgår till 10 000 tkr. Fördelningen av dessa medel är enligt följande: Typ av investering IT-arbetsplats, utveckling och projekt Systemdrift, utveckling och projekt Funktioner, utveckling och projekt Infrastruktur, löpande investeringar Infrastruktur, utveckling och projekt Oförutsedda investeringsbehov Telefoni Kostnad Beskrivning 1 000 tkr Utveckling av IT-arbetsplatsen, Exempelvis införande av Windows 8, Mac/iPad-lösningar, distansarbete mm 1 000 tkr Utveckling av lösningar för katalogtjänst, skrivare, webbfilter mm 500 tkr Utveckling av lösningar för antivirus, säkerhet mm 2 000 tkr Investeringar i WAN, LAN och WLAN 2 000 tkr Utveckling av lösningar för WAN, LAN och WLAN 3 000 tkr Oförutsedda investeringsbehov 500 tkr Investeringsbehov för telefonilösningar, exempelvis MDM 10 000 tkr Investeringar i kommunhuset 150 tkr I kommunhuset arbetar nästan 800 personer och det kommer ständigt att finnas behov av anpassningar av lokalerna. Förändringar i omvärlden påverkar kommunens organisation eller anpassningar/omorganisationer som kommunen själv beslutar. För detta behov avsättas 150 tkr. Teknik för egendomsskydd 250 tkr En fortsatt utbyggnad av värmesensorer som indikerar risk för skadegörelse och aktiverar snabba åtgärder i form av väktarutryckning på kommunens skolor genomförs. Det finns objekt med en förhöjd hotbild om skadegörelse och risk för anlagd brand. Investeringen omfattar ytterligare tre objekt i riskzonen som får ett tillfredsställande skydd till skäliga kostnader. Investeringsreserv 40 000 tkr Kommunstyrelsen ansvarar för lokalförsörjningen och administrerar lokalbanken med avställda lokaler från verksamheten. Investeringsreserven på 40 mnkr är för att underlätta hanteringen av mindre investeringsbehov som bl a kan dyka upp i samband med omstrukturering av verksamhetslokaler. Vattenplan 1 500 tkr I budget 2011 till 2014 finns 9,5mnkr i investeringsmedel och för 2015 tillkommer 1,5 mnkr för anläggandet av våtmark och/eller fördröjningsåtgärder i Dammträsk och på Norrby gärde mot utloppet i Drevviken. Medlen förslår inte till de åtgärder som är nödvändiga idag och än mindre så när exploateringen av Vega och Norrby gärde inleds. Åt- 22(26)

gärderna måste därför vidtas dels i samarbete med kommunens va-verksamhet och dels i samarbete med kommande exploatörer i områdena. Kommunens lägenhet i Vemdalen 200 tkr Kommunen äger två semesterlägenheter i Vemdalen. Lägenheterna inköptes på 1980-talet och ingen renovering/upprustning har skett sedan inköpet. Behov finns att renovera kök, ytskikt samt anskaffa nya inventarier. I budget 2014 finns 500 tkr avsatta och nu tillkommer 200 tkr för 2015, så att arbetena kan avslutas. Dubbelspår Tungelsta Hemfosa 16 200 tkr Kommunfullmäktige beslutade 2013-10-14 163 om att godkänna ett genomförandeavtal för dubbelspår mellan Tungelsta Hemfosa. Kommunstyrelsen gavs i uppdrag att i sitt kommande förslag till Mål och budget 2015-2016 redovisa förslag till finansiering av kommunens kostnader. Kommunens finansieringsåtagande uppgår till 16,2 miljoner kronor. Kostnaden bedöms infalla 2015 eller 2016. Bussterminal, Haningeterrassen 35 000 tkr I det beslutade genomförandeavtalet med SveaNor Fastigheter AB och Stockholms Läns Landsting har kommunen åtagit sig att finansiera 35 mnkr i investeringen av en ny bussterminal i Haningeterrassen. Uppgradering av Agresso 2 000 tkr Under 2015 kommer ekonomisystemet Agresso att uppgraderas. Det är en uppdatering till Agresso 5.6. och kostar 2 000 tkr. Sammanfattning investeringsbudget Summerade investeringar för perioden 2015-2016: (Alla belopp anges i mnkr) Projektnamn Budget 2015* Plan 2016 IT investeringar 10,0 10,0 Investeringar i kommunhuset 0,15 0,15 Teknik för egendomsskydd 0,25 0,25 Investeringsreserv 40,0 40,0 Vattenplan 1,5 1,5 Lägenheter Vemdalen 0,2 Dubbelspår Tungelsta - Hemfosa 16,2 Bussterminal Haningeterrassen 35,0 Uppgradering Agresso 2,0 Samtliga investeringar totalt 105,3 51,9 23(26)