VÅGA VARA VUXEN 1 Om alkohol och narkotika till dig som är förälder
2 VÅGA VARA VUXEN Copyright 2005, Alna Riks. Produktion, Alna Riks. Text, Anders Johnson. Layout och bilder, Häregård Info och Carlström workshop AB. Tryck, Temomailer, Vällingby.
INNEHÅLL VÅGA VARA VUXEN... 4 ALKOHOL OCH NARKOTIKA HAR BLIVIT VANLIGARE BLAND UNGDOMAR... 9 FÖRÄLDRAR SPELAR ROLL... 13 SEX BRA RÅD VILL DU VETA MER?... 17 FAKTARUTA: SYMPTOM VID NARKOTIKABRUK... 18 VART KAN JAG VÄNDA MIG?... 19 3 VAD ÄR ALNA?... 19
VÅGA VARA VUXEN Som föräldrar vill vi inget hellre än att våra barn ska få en god uppväxt och en bra framtid. Vi vill att alla ungdomar ska få möjlighet att utvecklas efter sina önskningar och sina förmågor. Därför är det viktigt att tonårsperioden blir en tid av sökande, där det är möjligt att pröva på olika saker innan man går in i en vuxenvärld där livet på gott och ont ofta formas i mer fasta banor. 4 Men tonårstidens sökande och experimenterande innebär också risker. En tonåring är varken kroppsligt eller psykiskt färdigutvecklad. Erfarenheterna är begränsade. De sociala normerna i gränslandet mellan barnens värld och vuxentillvaron är ofta osäkra. Två risker som ungdomarna utsätts för är narkotika och alkohol. Ungdomar vill testa gränser. Som vuxna har vi ansvar för att sätta gränser. Att säga nej till sådant som kan ge de unga allvarliga skador och som kan äventyra deras framtid, det är att bry sig om. Om vi som vuxna inte bryr oss om, då känner sig barn och ungdomar svikna. Narkotikabruk är något som inte är accepterat i det svenska samhället. All icke-medicinsk befattning med narkotika är förbjuden. Det gäller även konsumtion och innehav för eget bruk. För de allra flesta ungdomar är det också självklart att ta avstånd från all
narkotika. Men samtidigt vet vi att narkotikabruk förekommer och att det ökar bland ungdomar. Eftersom många föräldrar aldrig själva har kommit i kontakt med narkotika kan det vara svårt för dem att upptäcka och reagera om deras barn börjar testa. Alkohol är däremot något som de allra flesta vuxna konsumerar och som många anser vara en självklar del av det goda livet. Samtidigt vet vi att alkoholen också orsakar många skador, både bland ungdomar och vuxna. Därför är det till exempel viktigt att alkohol inte förekommer i arbetslivet, trafiken eller under graviditeten. Det är också viktigt att ungdomsåren är fria från alkohol och att alkoholdebuten skjuts upp så länge som möjligt. SAMMANFATTNING Att säga nej till sådant som kan äventyra ungdomarnas hälsa och framtid är naturligt. Det är att bry sig. 5 Genomsnittlig årskonsumtion i ÅK 9, 1989-2005, i liter 100% alkohol. Källa: CAN
"Varför får inte jag dricka, när du...? Det är naturligt att ungdomar uppfattar detta som ett dubbelt budskap: Varför ska inte unga få dricka alkohol om alkoholen ses som ett naturligt inslag i ett gott umgänge mellan vuxna?. 6 Här är några svar: Risken för medicinska skador av alkohol, bland annat hjärnskador, är större för ungdomar. Alkohol är, liksom narkotika, beroendeframkallande och ju tidigare man debuterar, desto större är risken att ett beroende utvecklas. Tonåringar saknar många av de sociala skyddsmekanismer som vuxna får genom familjebildning och arbetsliv. Bristande erfarenheter och psykisk mognad, liksom en mer utåtagerande och experimenterande livsstil, gör att ungdomar som berusar sig löper betydligt större risker än vuxna att drabbas av skador till följd av olyckor eller våld. Alkoholkonsumtion ökar också risken för oönskat och oskyddat sex. Alkohol är en inkörsport till narkotikabruk. De flesta är påverkade av alkohol när de första gången prövar på narkotika. På samma sätt finns ett klart samband mellan alkoholkonsumtion och erfarenhet av hormondopning. Det är inte så, som många kanske tror, att alkohol huvudsakligen fungerar som en ersättning för annat missbruk.
Under tonårsperioden präglas tillvaron inte sällan av osäkerhet och problem. Man söker sig själv och sin plats i tillvaron. Därför utsätter man sig för särskilt stora risker om man använder alkohol och narkotika som tar bort naturliga spärrar och nedsätter omdömet. SAMMANFATTNING Det finns många skäl till att ungdomsåren ska vara fria från alkohol och droger. Vi vuxna måste sätta dessa gränser. 1 burk folköl = 4 cl starksprit 7 5 burkar folköl = 1 flaska vin 8,5 burkar folköl = 37,5 cl starksprit
8
ALKOHOL OCH NARKOTIKA HAR BLIVIT VANLIGARE BLAND UNGDOMAR Det är en vanlig missuppfattning att hög alkoholkonsumtion och missbruk av narkotika bland ungdomar i första hand förekommer i miljöer med svag ekonomi och större sociala problem i övrigt. I själva verket är det snarare tvärt om. Det är vanligare med hög alkoholkonsumtion bland ungdomar som växer upp i hem med goda ekonomiska resurser. "Det gäller väl inte mig eller mitt barn..." En annan vanlig missuppfattning är att narkotika finns inte i vårt område och att det skulle vara hemskt dyrt att köpa. I själva verket är det oftast billigt och mycket lätt för den som vill att komma över narkotika. 9 "Det är väl inte så farligt?" En del föräldrar, som själva prövade hasch i sin ungdom, tror kanske att detta inte är särskilt farligt. Då ska man veta att haschet som finns i dag, är 3-4 gånger starkare än de droger som fanns på 1960- och 70-talen. Hasch är en lömsk drog som kan verka "ofarlig" men skapar passivitet och avtrubbning. Användning av hasch kan också skapa koncentrationssvårigheter, försämra närminnet och planeringsförmågan, försämra immunförsvaret samt ge andra medicinska men framför allt psykologiska skador.
SAMMANFATTNING Idag dricker ungdomar ungefär lika mycket alkohol som de gjorde under 70-talet. Ungdomars bruk av alkohol och narkotika går i vågor. Under 1960- och 70-talen ökade problemen. Men i slutet av 70-talet vände utvecklingen. Problemen minskade, bland annat därför att försäljningen av mellanöl i livsmedelsbutikerna förbjöds 1977. På 1980-talet planade konsumtionen ut men under 1990- talet har problemen återigen börjat växa: I dag dricker ungdomar ungefär lika mycket alkohol som de gjorde under slutet av 1970-talet. 10 Berusningsdrickandet har ökat under 90-talet även om det inte har nått upp till 70-talets nivåer. Bland pojkarna är det starköl och folköl som dominerar medan flickor dricker mera vin. Bland de äldre ungdomarna ökar inslaget av vin. Under 90-talet har det blivit mer än dubbelt så vanligt bland elever i årskurs nio att någon gång ha prövat narkotika. Samma sak gäller för de 18- åringar som mönstrar till värnplikten. 60 procent av dem som har prövat narkotika har enbart använt cannabis (alltså hasch och marijuana). Tio procent har enbart använt annan narkotika än cannabis. Det näst vanligaste medlet är amfetamin men även LSD och ecstasy har blivit vanligare bland ungdomar.
Berusningskonsumtion av alkohol och konsumtion av narkotika är störst i storstadsområdena. Undersökningar som Stockholms stad har gjort visar bland annat följande: Ungefär 60 procent av både pojkar och flickor i nian har någon gång varit kraftigt berusade. I gymnasiets årskurs 2 storkonsumerar 49 procent av pojkarna och 36 procent av flickorna minst en gång i månaden. (Med storkonsumtion menas 6 burkar folköl eller motsvarande vid samma tillfälle.) 10-15 procent av niorna och 20-25 procent av eleverna i gymnasiets årskurs två har någon gång prövat narkotika. SAMMANFATTNING Det är vanligare med hög alkoholkonsumtion bland ungdomar som växer upp i hem med goda ekonomiska resurser. 11 Andelen elever i ÅK 9 bland dem som aldrig använt narkotika, som "haft möjlighet" att pröva samt "vet någon som kan ge eller sälja narkotika, 1989-2004. Källa: CAN, Drogutvecklingen i Sverige - Rapport 2004.
12
FÖRÄLDRAR SPELAR ROLL Föräldrarna är de viktigaste personerna i barnens och ungdomarnas liv. Det spelar en stor roll vad vi gör och säger. Men det är inte lätt att veta vad man ska göra för att skydda ungdomar från alkohol och narkotika: Hur mycket kan jag lägga mig i vad barnen gör? Kan jag lita på vad de säger? Hur kan jag upptäcka om de dricker eller använder narkotika? Hur gör jag om jag får mina misstankar bekräftade? SAMMANFATTNING Ungdomarna vill att föräldrarna intresserar sig för deras förhållande till och kunskaper om alkohol. Även om de inte säger det. Den bistra sanningen är att 70 procent av föräldrarna till ungdomar som dricker inte vet om att ungdomarna dricker. Det går inte att ge några tvärsäkra anvisningar om hur man ska lösa dessa problem. Men här är i alla fall några råd på vägen: 13 1. Prata med dina barn Det är viktigt att tidigt ta upp alkohol- och narkotikafrågorna med barnen. Redan innan det finns någon anledning att misstänka att de har kommit i kontakt med dessa ämnen. Barn och ungdomar utsätts för impulser och påtryckningar från många olika håll från kamrater, från medier, från andra vuxna. Därför är det viktigt att de får möjlighet att resonera
14 På frågan "Blir du bjuden på alkohol av dina föräldrar?" svarar eleverna så här: 10 % 25 % 65 % 16 % 50 % 34 % 30 % "Nej, aldrig." "Ja, men bara smaka ur deras glas." 58 % "Ja, någon 12 % enstaka gång." 53 % 47 % "Ja, ofta." Dricker mer än 1 flaska vin 1-2 ggr/mån Dricker mindre än 1 flaska vin 1-2 ggr/mån Dricker inte alls. om dessa frågor, risker och problem med sina föräldrar. De undersökningar som Stockholms stad har gjort visar på ett tydligt samband mellan god föräldrakontakt och sen alkoholdebut. Som förälder är det viktigt att lyssna på de ungas synpunkter och argument. Det är också viktigt att ge dem bra argument för att kunna säga nej till att bruka narkotika eller dricka alkohol. Barnen ska också veta att du som förälder sätter gränser och kommer att se till att dessa gränser respekteras. 2. Bjud inte på alkohol Det är i Sverige förbjudet att sälja folköl eller att servera alkohol till den som är under 18 år. För att få handla på Systemet måste man ha fyllt 20. Det är inte heller tillåtet att köpa ut alkohol till någon som inte själv har rätt att köpa. Det är inte ovanligt att ungdomar bjuds på alkohol i hemmet. Många tror att alkoholkonsumtionen därmed avdramatiseras och att ungdomar lättare lär sig att hantera alkoholen. Men vetenskapliga studier visar på motsatsen: Ju vanligare det är att föräldrarna bjuder på alkohol, desto större är risken för att barnen blir högkonsumenter.
3. Tro inte att alla andra får Ett av de allra vanligaste argumenten då ett barn ska övertala sina föräldrar är men alla andra föräldrar låter ju sina barn få det. Oftast är detta inte sant. Alla andra får inte alls. Och i den mån andra får så beror det nog ofta på att deras föräldrar tror att alla andra får. Överhuvudtaget är ungdomar ofta offer för det så kallade majoritetsmissförståndet. De tror att andra ungdomar konsumerar mer alkohol än de i själva verket gör eller vill göra. Detta skapar en falsk bild och falska förväntningar om hur man ska bete sig för att höra till och vara som alla andra. 4. Bygg nätverk Ett av de effektivaste sätten att upprätthålla respekten för de gränser som du som förälder sätter upp, är att utveckla kontakter med andra föräldrar. Ett skäl är att du då får möjlighet att diskutera problem och förhållningssätt med andra vuxna som befinner sig i samma situation. Ett annat skäl är att du då kan diskutera vilka gränser som bör sättas. Dina barn kan inte lika lätt åberopa att alla andra får om de vet att du vet vilka regler som gäller i andra familjer. 15 Genom att bygga upp föräldranätverk minskar du också risken för att dina barn får tillgång till alkohol genom andra föräldrar eller deras barn.
5. Bry dig Överhuvudtaget är det viktigt att du engagerar dig i vad dina barn håller på med. Vilka kompisar umgås de med? Vad gör de och var är de på helgerna? I vilket tillstånd befinner de sig om de kommer hem sent på natten? 16 Det finns vissa situationer och tillfällen där det är vanligare än annars med alkohol och då det som förälder gäller att vara extra observant. Det kan handla om vissa traditionella suparhelger, om perioden kring skolavslutningarna, i samband med klassresor och lägervistelser eller då ungdomar lämnas ensamma hemma under någon helg. 6. Lär dig tolka signalerna De flesta vuxna känner nog igen beteendet i samband med kraftig alkoholkonsumtion. Men med narkotikan är det värre. De flesta har inte kommit i kontakt med den och det finns heller inga enkla regler för att identifierbara narkotikamissbruk. En del tecken, som till exempel att tonåringen är trött, håglös eller otillgänglig, behöver ju inte bero på droger, det är också ett vanligt förekommande tecken på att vara tonåring. Därför är det viktigt att som förälder ge akt på helheten i barnens beteende och att lita på sin intuition.
Tecken på missbruk kan vara: Skolk och försämrade skolresultat. Gamla vänner försvinner och nya, okända dyker upp. Mycket pengar går åt utan förklaring (alternativt får tonåringen lika oförklarligt väldigt gott om pengar). Tonåringen blir mycket rastlös, hemlighetsfull och svårtillgänglig. 17 VILL DU VETA MER? www.alna.se - Har en särskild föräldrawebb. www.mentorsverige.se- Arbetar för att unga människor ska kunna ta avstånd från alkohol, tobak och narkotika. www.vuxnamotdroger.nu - Info från IOGT-NTO. www.can.se - Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. www.fmn.org.se - Föräldraföreningen mot narkotika. Ger råd och stöd till familjer i narkotikafrågor. www.alkoholkommitten.se Nytt material att ladda ner för dig som vill diskutera med andra vuxna, kanske vid ett föräldramöte.
TECKEN PÅ NARKOTIKABRUK Här är några tecken som är vanliga vid olika former av narkotikamissbruk. 18 Narkotikum Cannabis (hasch, marijuana, hascholja) Amfetamin och kokain Ecstasy LSD Heroin Tecken/symptom stora pupiller, röda ögon, glansig blick, starkt godissug, pratsam, stor trötthet efter ruset stora pupiller, kraftig och okontrollerad energi, rastlöshet och muntorrhet mycket energi, förstärkta sinnesintryck hallucinationer små pupiller, muntorrhet, svårighet att prata tydligt, stort lugn och frånvändhet. Läs mer på www.alna.se/foraldrar
VART KAN JAG VÄNDA MIG? Organisation Telefonnummer Maria Ungdom, Stockholm/Göteborg 08-508 437 10 BRIS Vuxentelefon - om barn 077-150 50 50 Rädda Barnens föräldratelefon 020-786 786 FMN-Föräldraföreningen mot narkotika 08-654 06 50 (har omkring 20 lokalavd i landet. www.fmn.org.se) VAD ÄR ALNA? Alna arbetar med att minska alkohol- och andra drogproblem i arbetslivet. I Alna samverkar arbetsgivarna, LO och TCO med regionala myndigheter till exempel Försäkringskassa, och Landsting. Alna erbjuder sina tjänster till Sveriges arbetsplatser och företag och alla kan bli medlemmar i Alna. Vi hjälper till med modeller för att aktivt förebygga alkohol- och drogproblem och vi erbjuder utredning/rehabilitering för anställda med missbruksproblem. 19 Varför satsar vi på föräldrainformation? Inom vår verksamhet i arbetslivet möter vi många föräldrar. Föräldrar som känner både glädje och oro för sina barn och deras framtid. Med den här informationen vill vi ge råd, stöd och tips om hur man som förälder kan agera för att förebygga att barnen börjar använda alkohol eller droger.
20 Alna Riks Box 3348 103 66 Stockholm Kungstensgatan 38 tel 020-30 30 95 fax 08-30 40 29 info@alna.se www.alna.se