Alumnstudie 2015 Energi- och miljöprogrammet



Relevanta dokument
Alumnstudie Genomförd av Linda Widetoft

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår

Umeå universitet Kemiska institutionen Vad gör våra studenter efter avlagd examen?

1. Wågman, Tony 2. Wågman, Åsa 3. Nyqvist, Anna 4. Larsson, Daniel 5. Eriksson, Magnus

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet.

Technology Management Lunds Universitet

[Efternamn], [Förnamn] [Adress] [Postnummer] [Stad]

Lärling i butik en gymnasieutbildning från Svensk Handel

Enkät till dig som tagit en Magister-/Masterexamen

STATISTIK ARBETS MARKNADS UNDER SÖKNING. Många studenter arbetar gratis

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund. Magisterutbildning och arbetsmarknad

Placement Report. Placement Report Placement Report är en kartläggning av TBi- alumnerna som gjorts av Alumniutskottet 2012/2013.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Arbetslivsundersökning 2011

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Förskolelärare att jobba med framtiden

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Svenskt Näringsliv 50 medlemsorganisationer medlemsföretag med 1,6 miljoner anställda

Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige års lönestatistik

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning Technology Management

Sverige behöver studentmedarbetare

HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

Hälsa och balans i arbetslivet

Sverige behöver studentmedarbetare

Vårmötets deltagare Material insamlat våren 2014 Powerpoint sammanställd, 2015, av Daniel Larsson, utredare, Linnéuniversitetet

Alumnstudie forskarutbildningen Bilaga 3

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Praktik är ett viktigt inslag i utbildningen. - Studenter anser att praktik är viktigt

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Huddingetrainee: socionom

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

Novus Unga om vården. Vårdförbundet Lina Lidell

Efter examen En uppföljning av 2011 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey Suomi Svenska English

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

STUDENTER I JOBBKRISEN

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM

Socialhögskolan Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE

Vad hände sen? - Uppföljning av Pol mag-studenter vid Uppsala universitet

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade

Du har fått den här enkäten eftersom du har tagit ut en psykologexamen vid Uppsala universitet åren

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Huddingetrainee: socionom

Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna

Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

RAPPORT. PTP-enkät (10)

ALUMNIRAPPORT MASKINTEKNIK

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen

Studie- och yrkesvägledarenkät 2013

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET.

Sifos Telefonbuss 2009

Praktikrapport Strandberghaage

Så bra är ditt gymnasieval

Undersökning bland utexaminerade 2010

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Rätt individ. På rätt plats. Alltid.

Lunds Tekniska Högskola

1100 högskolestudenters syn på statliga myndigheter som arbetsgivare

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Cooperative Education, Co-op. En kombination av studier och arbete i samarbete med näringslivet

ELNU Arbetsmiljöenkät 2011

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson

april 2014 Unga om drömjobbet Studenter och unga yrkesverksamma om attraktiva jobb

Lars Andrén. Samhällsnyttan säkrar kompetensen i den statliga sektorn

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM. Vill du bli mentor eller adept?

Personas för utbildningskommunikation Specifika behov av innehåll och funktion/tjänster

Intervju hur kan det gå till? Mats Reinhold Karriärvägledare Enheten för externa relationer twitter: matsreinhold

Egenanställning- en ny väg in på arbetsmarknaden

Frågor? Kontakta Rådgivningen: FAQ om Flexpension

FBI Mentorprogram 14/15

Din lön och din utveckling

Varumärket Linnéuniversitetet

Svensk Gymnasielärling

GRvux. Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret 2011

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Transkript:

Alumnstudie 2015 Energi- och miljöprogrammet Sammanställd av: Linda Widetoft

Abstrakt Energi- och miljöprogrammet startades år 2006 och under sommaren 2015 har en Alumnstudie genomförts för att se var de tidigare studenterna tagit vägen efter avslutad utbildning. Telefonintervjuer har genomförts med 32 personer med hjälp av en intervjuguide och intervjulängden har i snitt varit 15 minuter. Alumnerna var fler män än kvinnor och majoriteten av de intervjuade var födda på 1980-talet och uppväxta i Småland samt bor kvar i samma region efter studierna. De arbetade främst inom den privata sektorn och medianlönen för de intervjuade hamnade på 27 000 kronor. Alumnerna tyckte att kurserna i energi- och förbränningsteknik var de mest givande och intressanta under utbildningen. De tyckte att det var ganska enkelt att få arbete inom området och flera Alumner fick anställning redan innan examen. Alumnerna ansåg att framtiden för energi- och miljöområdet är mycket ljus, då det är en expansiv bransch och att det kommer finnas många arbeten och möjligheter. De tyckte det var svårt att peka ut vad de arbetar med om fem år, då de nyss kommit ut på arbetsmarknaden och börjat sina anställningar. i

Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund och syfte 3 1.2 Tillvägagångssätt 3 1.3 Metoddiskussion 4 2 Resultat 5 2.1 Bakgrundsvariabler 5 2.2 Utbildningen 6 2.2.1 Positivt med utbildningen 6 2.2.2 Negativt med utbildningen 6 2.2.3 Examen 6 2.2.4 Efter examen 7 2.3 Arbetslivet 8 2.3.1 Yrken 8 2.3.2 Arbetsuppgifter 9 2.3.3 Inkomst 9 2.3.4 Arbetsmarknad 9 2.4 Framtiden 10 2.4.1 Framtidsvisioner 10 2.4.2 Alumnerna om fem år 10 2.4.3 Gästföreläsningar 10 2.4.4 Övriga synpunkter 11 Bilagor I Bilaga A Intervjuguide I Bilaga B Gästföreläsare III ii

1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Denna rapport redovisar resultaten av den Alumnstudie som genomfördes under sommaren 2015 med tidigare studenter som läst Energi- och miljöprogrammet vid Växjö universitet, Kalmar Högskola eller Linnéuniversitetet. Programmet för Energi- och miljö startades igång år 2006 och syftet med Alumnstudien är att följa upp vad studenterna har gjort efter avslutad utbildning. Frågor som var intressanta att få reda på var exempelvis: Vad tyckte studenterna om utbildningen? Hur många arbetar inom utbildningsområdet? Hur ser framtiden ut inom energi- och miljöområdet? Resultatet av Alumnstudien kommer att användas som underlag i det fortsatta arbetet med att utveckla, underhålla och kvalitétssäkra Energi- och miljöprogrammet. Alumnstudien ger även möjlighet till att hålla kontakt med tidigare studenter via programmets grupper på sociala medier(facebook-grupp och Linkedin) samt möjlighet att ta del tidigare studenters kunskaper och erfarenheter genom gästföreläsningar. 1.2 Tillvägagångssätt Alla studenter som startade sin utbildning på Energi- och miljöprogrammet under hösten 2006, 2007, 2008, 2009, 2010 och 2011 har funnits med i urvalet som använts till studien. Studenter som startade utbildningen 2012, 2013 och 2014 har inte varit aktuella att medverka i studien, då de som startade 2012 precis avslutat utbildningen och de övriga två årskullarna fortfarande studerar. Studien genomfördes via telefonintervjuer med 32 tidigare studenter. Vid varje intervju berättade först intervjuaren om syftet med Alumnstudien och sedan genomfördes intervjun med hjälp av en intervjuguide(bilaga A). Intervjutiden var i snitt 15 minuter. Alla medverkade kommer vara anonyma, med undantag för de som kunde tänka sig att komma och gästföreläsa på programmet. Deras namn och kontaktuppgifter bifogas i en bilaga(bilaga B). 3

Årskull Antal intervjuer Procent 2006 9 28 2007 2 6 2008 6 19 2009 6 19 2010 5 16 2011 4 12 Totalt 32 100 1.3 Metoddiskussion Då Energi- och miljöprogrammet är en relativt ny utbildning är det viktigt att ta hänsyn till att många av de synpunkter som Alumnerna haft, redan kan ha ändrats och utvecklats flera gånger. Totalt fanns det 138 namn i de listor som togs fram ur LADOK. Det första som togs bort från listorna var de studenter som började sin utbildning HT14, HT13 och HT12. Då minskades antalet möjliga respondenter till 88 namn. Nästa steg var att utesluta de 18 namn som inte hade något telefonnummer. Vilket resulterade i 70 namn som var aktuella som potentiella intervjupersoner. De 38 potentiella intervjupersonerna av de 70 namnen hade några olika anledningar till att inte medverka i studien. Att de helt enkelt inte valde att svara på de flertalet samtal som intervjuaren ringde till dem. (15 personer, 39 %) Att de hoppat av utbildningen innan de påbörjat den och kunde därför inte uttala sig om en utbildning som de ej gått. (4 personer, 11 %) Att de inte hade tid att svara på frågorna. (12 personer, 31 %) Att de inte ville medverka, då de hoppat av utbildningen på grund av att den inte låg inom deras intresseområde. (7 personer, 19 %) Det externa bortfallet av studenter ur de sex årskullar som varit aktuella för medverkan handlade om att det inte funnits något telefonnummer att nå dem på, att de valt att inte medverka i studien eller att de avbrutit utbildningen redan innan den startat. De 32 intervjuer som genomfördes motsvarar 45 procent av de 70 namn som var aktuella att ta kontakt med. 4

Det interna bortfallet har främst rört frågorna: Är det någon kunskap som du tycker att du saknat i ditt nuvarande yrke och Tycker du att dina kunskaper (från utbildningen) behövs och tillför kunskap till företaget/samhället? Dessa två frågor hade Alumnerna svårt för att svara på, då de ansåg att de behövde en längre tids reflektion än vad som var möjligt att ge vid en telefonintervju. 2 Resultat 2.1 Bakgrundsvariabler Det var fler män än kvinnor som medverkade i studien, vilket kan ha att göra med att det är fler män än kvinnor som läste utbildningen. Det var 22 män och 10 kvinnor som blev intervjuade. Kön Antal Procent Män 22 69 Kvinnor 10 31 Totalt 32 100 Majoriteten av Alumnerna var födda på 1980-talet. Det fanns även Alumner som var födda på 1960- och 1990-talet, men inga som var födda på 1970- talet. Årtionde Antal Procent 1960 2 6 1970 - - 1980 25 78 1990 5 16 Totalt 32 100 Majoriteten av Alumnerna växte upp i Småland och valde att stanna kvar efter avslutade studier. Några Alumner växte upp i andra delar av landet och valde att bo kvar i Småland efter avslutade studier. Övriga flyttade till storstäderna eller flyttade tillbaka till sin hemort. Den främsta anledningen till att byta bostadsort eller stanna kvar var att de fått arbete och fick anpassa sig efter det. Bostad Antal Procent Uppväxt i Småland och bor kvar i Småland efter studierna 18 56 Uppväxt i Småland och flyttat till storstäderna efter studierna 5 16 Uppväxt i storstäderna och bor kvar i Småland efter studierna 2 6 Uppväxt på annan ort och flyttat tillbaka efter studierna 4 13 5

Uppväxt i angränsande landskap och bor i Småland efter studierna 2 6 Uppväxt i Småland och bor i angränsande landskap efter studierna 1 3 Totalt 32 100 2.2 Utbildningen 2.2.1 Positivt med utbildningen Kurserna i förbrännings- och energiteknik framhävs som de mest uppskattade och nyttiga under utbildningen. Alumnerna framhävde även Professor Björn Zethraeus som mycket skicklig på att undervisa och att han lärde dem att tänka på ett speciellt sätt. Möjligheten att de själva fick välja inriktning på ett par kurser under det tredje året tyckte många var givande och roligt. För att de fick inrikta och specialisera sig på det som de tyckte var mest intressant och att det kunde ge dem en nisch till framtida arbeten. Några Alumner kunde inte peka ut något särskilt som var mer positivt än något annat, då de var nöjda med utbildningen som helhet. 2.2.2 Negativt med utbildningen På frågan om vad Alumnerna tyckte var mindre bra eller vad de ville ändra på kom flera olika synpunkter fram. Alumner från samma årskull hade generellt samma synpunkter och de som studerade i den första årskullen 2006 var de som hade flest synpunkter. Här är några av synpunkterna: Programmet uppfattades som rörigt och saknade en ordentlig struktur under de första åren, då utbildningen var ny Första årskullen tyckte att de var försökskaniner och att många kurser testades på dem Beroende på intresse ansågs kemidelen och mattedelen ibland som icke relevanta och svåra att applicera på de övriga kurserna Det fanns en del problem med administrationen och kurshemsidan Avsaknad av kurser som behandlade kärnkraft 2.2.3 Examen Det var fler Alumner som tagit ut sin högskoleingenjörsexamen än som inte har gjort det. Några valde sedan att bygga på sin examen med en Masterutbildning inom energi- 6

och miljö vid andra lärosäten i landet och därefter erhålla en Civilingenjörsexamen. De Alumner som inte tagit ut någon examen har berättat om flera anledningar till att de inte fullföljt utbildningen. Här presenteras några anledningar: Har några kurser kvar (främsta anledning) Bytte utbildning till något som passade deras intresse mer Tröttande på studier och valde att jobba med något utanför området istället Fick jobb inom området innan examen och hoppade de sista kurserna Privata anledningar Bland de som hade några kurser kvar, fanns ett intresse för att återuppta studierna och ta ut examen. Som motivation till att läsa klart var en av anledningarna att det fanns många arbeten att söka om man bara hade en examen. Högskoleingenjörsexamen Antal inom energiteknik JA 20 62,5 NEJ 12 37,5 Totalt 32 100 Procent 2.2.4 Efter examen Majoriteten av Alumnerna arbetade efter studierna på Energi- och miljöprogrammet. Övriga höll antingen på med fort- och vidareutbildning, då i form av uppläsning av de kurser som de inte fullföljt under ordinarie utbildningstid eller studier av andra ämnen eller var arbetssökande och letade arbete inom energi- och miljöområdet. Sysselsättning Antal Procent Arbete 25 78 Fort- och vidareutbildning 5 16 Arbetssökande 2 6 Totalt 32 100 De flesta av Alumnerna som arbetade hade en anställning inom energi- och miljöområdet. Anställningarna berörde något av de ämnen och kurser som tagits upp under utbildningstiden. Majoriteten av Alumnerna som arbetade återfanns inom den privata sektorn. Vilket kunde bero på att den privata sektorn är större än den offentliga och erbjuder fler möjligheter. 7

Sektor Antal Procent Privat 19 76 Offentlig 6 24 Totalt 25 100 Många Alumner fick en anställning inom området direkt efter examen, då de genomförde ett intensivt arbetssökande under den sista terminen på utbildningen. Tidsperioden för att få ett arbete inom området sträckte sig i ett spann från två månader innan examen till två år efter examen. Det vanligaste sättet som Alumnerna fick sin anställning på var via sökande på annonser. Sedan kom sökande via kontakter, något som ansågs vara effektivt och ett snabbare sätt att få anställning på. De flesta Alumner hade en anställning inom området och det var deras nuvarande tjänst. Något som var naturligt, då de nyss tagit steget från studier ut i arbetslivet. Sedan fanns det Alumner som varit ute lite längre i arbetslivet och hunnit med två eller fler anställningar efter examen. 2.3 Arbetslivet 2.3.1 Yrken Alumnerna beskrev Energi- och miljöprogrammet som en bred utbildning som tog upp många aspekter inom området och gjorde det möjligt att få anställning inom flera olika yrken. Alumnernas nuvarande yrken visade på utbildningens möjligheter att få arbete inom ett brett fält. Här följer exempel på yrken: Laboratorieingenjör Produktingenjör Forskningsingenjör Forskningsassistent Projektledare Forskare inom energiteknik Teknikinformatör Energiingenjör VVS-ingenjör VVS-konstruktör Doktorand inom skog- och träteknik Arbetsledare Driftstekniker Stationstekniker Mekaniker Teknisk säljare Upphandlare på teknisk förvaltning Processingenjör Ventilationstekniker VA och renhållningsingenjör Konsult inom energi 8

2.3.2 Arbetsuppgifter Den breda utbildningen och det breda spann av yrken gjorde även att arbetsuppgifterna är väldigt varierande. Här presenteras ett utdrag: Miljöfrågor Kvalitetssäkring Studier på forskarnivå Energikartläggning Planering Produktionsutveckling Personalfrågor Systemövervakning Samordning av installationer Kalkylering Utvärdering Support Produktion av innehåll till informationsmaterial Projektion i 3D-teknik 2.3.3 Inkomst Alumnernas månadslön återfanns i ett spann mellan 25 000 och 39 000 kronor. Där medianlönen blad de intervjuade hamnade på 27 000 kr. Löneutvecklingen ansågs var mycket god. Många berättade att den ingångslön de fått från början snabbt gick att få upp och att tack vare de goda karriärmöjligheterna inom branschen, kunde lönen öka ytterligare. Majoriteten tyckte att deras nuvarande lön motsvarade den tid och det arbete de investerade i sin utbildning. Lönen beskrivs som rimlig och helt godkänd. Sedan fanns det Alumner som menade att lönen alltid kunde bli högre. 2.3.4 Arbetsmarknad Majoriteten av Alumnerna tyckte att deras nuvarande arbete stämde helt eller delvis överrens med det som utbildningen handlade om. Då utbildningen beskrevs som bred och mångsidig arbetade Alumnerna med någon del som togs upp under studietiden. De Alumner som arbetade med något som hade en svagare koppling till utbildningen tyckte ändå att kunskaperna de fått med sig kom till nytta på ett eller annat sätt. En Alumn menade att det är nu efteråt som hen fått förståelse för varför de läste vissa kurser och att de har kommit till nytta i arbetslivet. Att ta sig ut på arbetsmarknaden beskrevs som både enkelt och svårt. De som tyckte det var enklast fick arbete redan innan examen eller direkt efter. Det fanns många arbeten att söka och flera Alumner berättade att de haft möjligheten att välja mellan flera olika 9

erbjudanden innan de tackat ja till den tjänst som de velat ha. En Alumn tyckte det var svårt när hen var arbetssökande, men i efterhand upplevde hen det som ganska enkelt. Bland de som tyckte det var svårt att få arbete inom området var en anledning att det var svårt att gå från arbetssektorn till tjänstesektorn. En annan Alumn som var arbetssökande menade att arbetsgivarna inte vet vad de får när de anställer en energiingenjör, eftersom att utbildningen fortfarande är ny. 2.4 Framtiden 2.4.1 Framtidsvisioner Energi- och miljöbranschen beskrevs enligt Alumnerna ha en väldigt ljus framtid. Det kommer finnas många möjligheter till att arbeta med olika saker, då branschen expanderar på flera håll. Den tekniska revolutionen kommer att fortsätta länge, menar en Alumn som samtidigt säger att hen inte är orolig för att det ska bli ont om arbeten i framtiden. Det kommer att finnas fler arbeten att söka, då arbetsgivarna börjar inse att de behöver anställa "rena" energiingenjörer och inte enbart civilingenjörer. En Alumn berättade att om man bara är på tårna och visar vad man kan, så är det inga problem att få arbete. Energi- och miljöbranschen beskrevs som ett ständigt aktuellt ämne och det som kan vara ett möjligt hot mot den till synes ljusa framtiden var det politiska läget. Några Alumner arbetade inom kärnkraftssektorn och där har politikerna makten att i framtiden avveckla verksamheten, vilket skulle minska antalet arbeten radikalt. 2.4.2 Alumnerna om fem år Majoriteten tror att de kommer vara kvar på sin nuvarande arbetsplats, men att de kanske bytt till andra arbetsuppgifter. Många tyckte det var svårt att sia om sina framtidsplaner, då de nyss kommit ut på arbetsmarknaden. De Alumner som arbetade som doktorander hoppas att de är färdiga med sina forskningsstudier och har gått vidare till nya utmaningar inom forskningsområdet. De som arbetade med forskning trodde att de fortsätter sitt arbete. Några Alumner ville göra karriär och tänker sig att de innehar en chefsposition om fem år. 2.4.3 Gästföreläsningar Det var flera Alumner som visade intresse för att komma och gästföreläsa på utbildningen. Några hade redan varit och gästat programmet och några hade redan tagit 10

kontakt med utbildningsansvariga. Namn på de som var intresserade sammanställs i en bilaga, för ytterligare kontakt och samarbete(bilaga B). 2.4.4 Övriga synpunkter Här presenteras några synpunkter från Alumnerna som kan hjälpa till i det fortsatta utvecklingsarbetet med utbildningen: "Lärarna behöver pusha på studenterna till att ta ut sin examen. Det är ju synd att inte fler blir färdiga när det finns så många jobb. Visst, det lättade ju konkurrensen för mig när jag sökte jobb, men det är inte bra på lång sikt." "Lärarna behöver hjälpa studenterna att inse att de måste hitta sin egen studieteknik, om de gör det klarar de utbildningen." "Vi var en liten klass, så vi hade bra sammanhållning och vi hade bra relationer med lärarna. Jag tycker att de ska fortsätta med små klasser för att kunna behålla den känslan." "Skulle önskat att vi läst mer om kärnkraft, för det är också en energikälla precis som vind- och vattenkraft." "Jag tycker att det borde finnas ett starkare samarbete mellan Linnéuniversitetet och Näringslivet för att båda parter ska kunna hålla sig uppdaterade på vad som händer och anpassa utbildningen efter arbetsmarknadens behov. Samtidigt som Näringslivet behöver ta reda på vad energiingenjörer faktiskt gör och hänga med i utvecklingen." 11

12

Bilagor Bilaga A Intervjuguide Bakgrundsfrågor 1. Kön 2. Födelseår 3. I vilken kommun bor du idag 4. I vilken kommun tillbringade du större delen av din uppväxt Utbildning 5. Vilket utbildningsprogram har du läst 6. Vilket år påbörjade och avslutade du ditt program 7. Kan du ge exempel på något moment/någon kurs som var bra i din utbildning 8. Om du fick chansen att ändra något i den utbildning du gick, vad skulle det vara 9. Är det någon kunskap som du tycker att du saknat i ditt nuvarande yrke? 10. Har du tagit ut någon akademisk examen? - Om du tagit ut akademisk examen, vid vilket lärosäte? - Om du inte tagit ut någon akademisk examen, varför? 11. Vilken har din huvudsakliga sysselsättning efter studierna varit? 12. Hur lång tid efter avslutade studier tog det innan du fick en anställning? Som vad och hur länge stannade du? 13. Hur lång tid efter avslutade studier tog det innan du fick en anställning som motsvarade din utbildning? Som vad och hur länge stannade du? 14. Hur fick du din nuvarande anställning? 15. Hur många anställningar inom yrkesområdet har du haft? Arbetsliv 16. Vilket är ditt nuvarande yrke? 17. Kan du beskriva några av dina arbetsuppgifter? 18. Vilken anställningsform har du? 19. Inom vilken sektor arbetar du? 20. Vad får du i lön? 21. Är du nöjd med din investering i utbildningen, har den lett ett givande arbete och en förväntad lön? 22. Hur tycker du att ditt nuvarande arbete stämmer med din avslutade utbildning? I

23. Hur tycker du det var att ta sig ut på arbetsmarknaden, var det lätt att få ett jobb som motsvarar din kompetens? 24. Tycker du att dina kunskaper (från utbildningen) behövs och tillför kunskap till företaget/samhället? 25. Vad tror du om framtiden inom ditt yrke? 26. Vad tror du att du arbetar med om 5 år? 27. Skulle du vara positiv till att bidra att förbättra ditt utbildningsprogram på Lnu genom att t ex gästföreläsa och dela med dig av dina erfarenheter? 28. Någon ytterligare synpunkt som du vill dela med dig av då du reflekterar över din utbildning? Avslutning: Bli gärna medlem i vår alumnigrupp Energi och miljö vid Linnéuniversitetet på LinkedIn och Facebook II

Bilaga B Gästföreläsare Dessa alumner har visat intresse för att komma och gästföreläsa på Energi- och miljöprogrammet. Anders Svensson 073-0384781 Carl Palmén 070-337 41 35 Erik Blomgren 073-064 15 41 Filip Sjöstrand 076-8772579 Tobias Ingemansson 072-313 74 87 Pernilla Hansson - Har redan varit och gästföreläst, men kan tänka sig att göra det igen 076-276 83 28 Niklas Johansson - Har redan haft kontakt med Jörgen Forss och bestämt tid för gästföreläsning 070-355 24 38 Företag som alumnerna arbetar på: * Enertech Group * KTH * E.O.N * Linnéuniversitetet * Ljungby kommun * Golvabia AB * IV produkt * VEAB * Bravida * Växjö kommun * Oskarshamns kärnkraftverk * Södra AB * Sveco Energi III