Sikyngelnotningar i Larsmo-Öjasjön 12 NaK Mikaela Korin FM Birthe Wistbacka Norra svenska fiskeområdet, 12
Innehåll 1 Introduktion... 2 2 Bakgrund... 2 3 Metoder... 3 4 Notningslokalerna... 4 4.1 Assarskär... 6 4.2 Annäsgrundet... 6 4.3 Kalvholmen... 7 4.4 Sandskata... 7 4.5 Norröströmmen... 8 4.6 Storstensörarna/Stenörarna/Alörarna... 8 4.7 Hästöskatan... 9 4.8 Metsola... 9 4.9 Svennasminnet... 9 4.1 Långreveln... 1 4.11 Platsen... 1 4.12 Fagernäs... 11 4.13 Övriga stränder... 11 5 Resultat av sikyngelundersökningen... 13 5.1 Assarskär... 13 5.2 Annäsgrundet...14 5.3 Kalvholmen...14 5.4 Sandskata... 15 5.5 Norröströmmen... 15 5.6 Storstensörarna/Stenörarna/Alörarna...16 5.7 Hästöskatan...16 5.8 Metsola...16 5.9 Svennasminnet... 17 5.1 Långreveln... 17 5.11 Platsen... 17 5.12 Fagernäs... 18 6 Sammanfattning och diskussion... 18 7 Åtgärder...19 8 Referenser... 1
1 Introduktion Norra svenska fiskeområdet utförde i maj-juni 12 undersökningar i Larsmo- och Öjasjön för att avgöra huruvida det finns naturlig produktion av sikyngel i sjön. Rapporter har visat att romstinna sikar på hösten har sökt sig in i sjön vilket tyder på det finns en sannolikhet att det finns yngel. Målsättningen med denna undersökning var att fastställa huruvida det finns sikyngel och att föreslå åtgärder för att säkra fortsatt yngelproduktion. Undersökningen finansierades med medel ur UPM Kymmene Oy:s och Öjasjöns regleringsbolags fiskerihushållningsavgifter. Österbottens Ely-centrals fiskerienhet beställde undersökningen av Norra svenska fiskeområdet. 2 Bakgrund Larsmo-Öjasjön är en kraftigt modifierad havsvik som har dämts upp för att trygga råvattentillgången för industrier i Karleby och Jakobstad. Den ekologiska statusen i sjön har bedömts vara måttlig och speciellt de södra delarna av sjön är tidvis eutrofierad (Västra Finlands Miljöcentral 9). Dessutom påverkas vattenkvaliteten av de sura sulfatjordar som finns i området som periodvis sänker ph till nivåer under det optimala. Till Larsmo-Öjasjöns tillrinningsområde räknas Kovjoki, Purmo å, Esse å samt Kronoby å. De tre förstnämnda har blivit tilldelade dålig ekologisk status medan Kronoby å har bedömts ha måttlig status. Tre fiskleder (Gertruds, Storströmmen samt Bågast) tryggar sedan 199-talet vandring in i sjön. Vattenkvaliteten i sjön har varierat en hel del från år till år och speciellt de s.k. surchockerna som återkommer med jämna mellanrum kan ha förödande effekter på fiskbeståndet. Enligt den kontrollenliga undersökningen av Larsmo och Öjasjön år 1 (Kalliolinna 11) har phvärdena varit förhållandevis goda under -talet med undantag av vissa år (speciellt hösten 6- våren 7). Under tiden för årets notningar var ph-värdet genomgående god. Syrehalten har under perioden med öppet vatten varit relativt god beträffande långtidsmätningar, medan vinterns halter har varit varierande. Av närsalterna har fosforhalterna under de senaste åren sjunkit något medan kvävehalterna har fluktuerat på vintern och hållits någorlunda konstanta under perioder med öppet vatten. Tyvärr fanns värdena för år 11 inte att tillgå vid skivandet av denna rapport. För sikens del har utvecklingen varit positiv vilket till en stor del beror på förbättring av fisklederna. Fullvuxna sikar har i flera år vandrat in i sjön, men deras vandring upp i åarna förhindras av ett stort antal vandringshinder. Vandringshinder samt sjöns vattenkvalitet har hittills hindrat siken att fortplanta sig i sjön. Uppgifter från såväl yrkesfiskare som fiskundersökningar har dock visat att romstinna sikar har påträffats i sjön (Wistbacka 12). Sikarna som tar sig in i sjön är sannolikt av olika stammar, vilket Keränen (11) noterade i en studie över fiskleden i Bågast. Vandringssik är troligen en av sikformerna i sjön, men det är sannolikt att också den s.k. Larsmosiken har hittat tillbaka till sjön eftersom den utplanteras utanför Jakobstad. 2
3 Metoder Larsson et al. (1) räknar upp några viktiga punkter som bör kommas ihåg då sikyngelnotningar utförs. Först och främst måste man pricka rätt tidsfönster då sikynglen finns i strandvattnen. Enligt Hudd och Veneranta (11) kläcks ynglen då vattentemperaturen stiger till 2-4º C. För att maximera chansen att hitta sikyngel borde man insamla yngel under en tid då ynglen är av så olika storlek som möjligt för att undvika systematiska fel till exempel då det gäller fångstredskapet. Denna tid infaller i praktiken 25.5 15.6 i områden norr om Kvarken. I denna undersökning utfördes notningarna 14.5 13.6. En annan viktig aspekt är att platsen ska vara väl vald. I denna yngelstudie användes kriterier som Hudd et al. identifierar i rapporten Potentiella yngelproduktionsområden och restaureringsförslag för Malax ås mynningssik (6). 1) långgrunda sandstränder 2) sandbotten 3) ren bottenyta 4) vattenstranden är fri från högre vegetation och drift 5) områdena är medelvarma 6) fetch (= hur långt vind och vågor obehindrat kan verka på en strand) mellan 35 och 5 meter Dessa parametrar togs i beaktande vid val av notningslokaler och kriterierna 1, 2 och 6 var av speciellt intresse. Lokalerna valdes även med hänsyn till erfarenheter från sikyngelnotningarna i Larsmo-Öjasjön år 1 och med tanke på att alla delar av sjön skulle representeras i undersökningen. Som utrustning användes en yngelnot vars armar var 1 m långa med en maskstorlek på 7mm. Fångstpåsens storlek var 1m x 1m x 4m med en maskstorlek på 1 mm. Draglinorna mätte 15 m och ett notdrag beräknades täcka en yta på 1 x 3 m. Noten drogs manuellt ut i vattnet och i mån av möjlighet drogs noten in mot stranden och ändå upp på land. I vissa fall där bottnen var muddrad gjordes ett drag längs med stranden så att fångstpåsen samlade upp så mycket yngel som möjligt. Antalet notdrag bestämdes av strandens storlek så att hela området blev ordentligt undersökt. Vid vidsträckta stränder gjordes i regel 8 drag. Sammanlagt 12 stränder ansågs utgöra passande habitat och dessa besöktes 2 gånger med ett par veckors mellanrum. Ytterligare 6 stränder undersöktes men befanns vara otillräckliga i ett eller flera avseenden med tanke på sikyngelproduktion. Larsson et al. (1) konstaterar att siken främst kan förväxlas med harr och siklöja. Eftersom harr inte har påträffats i Larsmo-Öjasjön är siklöjan således den enda arten som sannolikt kan förväxlas med sik. Eftersom habitaten är lika kan det vara svårt att artbestämma fiskarna, men några exemplar av alla misstänkta sikyngel togs och konserverades i etanol för senare analyser. 3
Figur 1 Yngelnotens fångstpåse undersöks Figur 2 Noten dras mot strand Fångsten artbestämdes på plats och åldersbestämdes visuellt enligt storlek. Fiskarna indelades i klasserna +(vårlekande arters nysskläckta yngel), 1+, 2+ samt >3+. 4 Notningslokalerna Figur 3 Sikyngel från Hästöskatan 23.5 12 I följande avsnitt presenteras de olika lokalerna, både de som uppfyllde tillräckligt många kriterier för att komma i fråga som yngelhabitat samt de som inte uppfyllde kraven. I tabell 1 presenteras fetchen och koordinater för lokalerna och figur 4 visar deras läge i Larsmo- Öjasjön. Tabell 1Fetchen och koordinater för notningslokalerna. Koordinaterna anges enligt KKS enhetskoordinatsystemet. Nr på kartan Plats Koordinat N Koordinat E Datum Antal besök Fetch (km) Riktning 1 Assarskär 775484 329877 14.5 & 1.6 2 5,1 SE 2 Annäsgrundet 784625 329247 15.5 & 31.5 2 8,6 SE 3 Kalvholmen 7842 329315 15.5 & 31.5 2 1,7 W 4 Sandskata 783899 333761 16.5 & 4.6 2 2,8 N 5 Norröströmmen 787356 3299583 21.5 & 4.6 2 4,1 S 6 Storstensörarna 782227 3297984 22.5 & 6.6 2 7,1 SW 7 Hästöskatan 7778 329576 23.5 & 4.6 2 6,1 N 8 Metsola 786152 333536 24.5 &13.6 2 4,3 S 9 Svennasminnet 785218 3295856 3.5 1 8,8 S 1 Långreveln 77571 32975 31.5 & 13.6 2 3,3 SW 11 Platsen 7713 3295433 31.5 & 13.6 2,3 NW 12 Fagernäs 777851 3292535 1.6 & 13.6 2 5,4 SW 4
Figur 4 Karta över notningsplatserna Assarskär (1), Annäsgrundet (2), Kalvholmen (3), Sandskata (4), Norröströmmen (5), Storstensörarna (6), Hästöskatan (7), Metsola (8), Svennasminnet (9), Långreveln (1), Platsen (11) samt Fagernäs (12) (Källa: Lantmäteriverkets bakgrundskartserie) 5
djup (cm) djup (cm) 4.1 Assarskär Assarskär är en bred och långgrund vik med sandbotten (figur 5). Vattnet avgränsar till en campingplats med gräsmatta, så en naturligt sluttande strandlinje saknas vid största delen av stranden. Vegetationen var sparsam i maj-juni och bestod främst av slingor (Myriophyllum sp), ålnate (Potamogeton perfoliatus), näckrosor samt sylört (Subularia aquatica). Igelknopp (Sparganium sp) samt vass (Phragmites australis) återfanns vid utkanterna av stranden. Figur 6 illustrerar djupförhållandena vid stranden. 1 3 5 6 7 1 3 6 9 12 15 18 21 24 27 3 Figur 5 Assarskär Figur 6 Djupprofil för Assarskär 4.2 Annäsgrundet Annäsgrundet är en allmän badstrand med sandbotten vid stranden och hård lerblandad sand längre ut (figur 7). Stranden omges av vass och sjöfräken (Equisetum fluviatile). Bottnen är relativt långsluttande (figur 8) och till en viss del täckt av detritus. 1 3 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 9 12 15 18 21 24 27 3 Figur 7 Annäsgrundet Figur 8 Djupprofil för Annäsgrundet 6
djup (cm) djup (cm) 4.3 Kalvholmen Kalvholmens strand kantas av fritidsbostäder och den utgör en av de största sammanhängande notdragningsplatserna i denna undersökning. Stränderna skiljs åt av stenbryggor, vilket minskar strömningen som på sikt kan leda till igenväxning. De flesta stränderna är dock i gott skick med tanke på sikyngelproduktion och notning. Vegetationen var rätt så sparsam (figur 9). Bottnen består av sand och området var långgrunt (figur 1). Gäddnate (Potamogeton natans), igelknopp, sylört samt gul och vit näckros (Nuphar lutea samt Nymphaea alba) återfanns på området. 1 3 5 6 7 1 2 3 4 5 6 9 12 15 18 21 24 27 3 Figur 9 Kalvholmen Figur 1 Djupprofil för Kalvholmen 4.4 Sandskata Sandskata är Karleby stads friluftsområde som domineras av tallskog och sandmark. Stränderna är uteslutande sandstränder och bottenvegetation saknas så gott som helt (figur 11). Området är relativt stort och notningarna gjordes på norra kusten samt vid stranden som vetter mot sydväst. Stränderna är långgrunda (figur 12). 1 3 5 6 7 8 3 6 9 12 15 18 21 24 27 3 Figur 11 Sandskata Figur 12 Djupprofil för Sandskata 7
djup (cm) 4.5 Norröströmmen Notningarna gjordes på en privat strand väster om Norröströmsbron. Bottnen är övervägande sand, men ställvis mera leraktig och en sluttande sandstrand saknas. Vegetationen var förhållandevis riklig och bestod av gäddnate, vit näckros, svalting (Alisma plantago-aquatica) samt sjöfräken (figur 13). Djupförhållandena illustreras i figur 14. 1 3 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 9 12 15 18 21 24 Figur 13 Norröströmmen Figur 14 Djupprofil för Norröströmmen 4.6 Storstensörarna/Stenörarna/Alörarna De öar som undersöktes ligger väster om Långöskatan i nordöstra delen av Larsmosjön. Ett antal stränder runt holmarna undersöktes och till sin karaktär var de rätt så lika. Sandbottnar dominerade och stränderna var exponerade, men notningarna försvårades av att det fanns mycket stenar på bottnen (figur 15 och 16). På flera ställen hade det också ansamlats avsevärda mängder detritus, vilket också försvårade notningen. Figur 15 Privat strand på Alörarna Figur 16 Stenörsholmen 8
djup (cm) djup (cm) 4.7 Hästöskatan Hästöskatan är en allmän badstrand samt småbåtshamn på östra kusten av Larsmosjön. Området som notades har sandbotten och sparsamt med vegetation (figur 17). Näckrosor, ålnate samt gäddnate återfanns i en inbuktning utanför själva badområdet. Själva badstranden är måttligt sluttande (figur 18), men vid hamnområdet är det muddrat. 1 3 5 6 7 8 9 1 2 3 4 5 6 7 8 9 12 Figur 17 Hästöskatan Figur 18 Djupprofil för Hästöskatan 4.8 Metsola Metsola är ett område med fritidsbostäder och sandstränder. Stenpirar avgränsar stränderna från varandra. Bottnen består av sand och grus samt lera eller mjäla under det översta sandskiktet. Området kantas av vass, men vegetationen är i övrigt sparsam (figur 19). Figur illustrerar djupförhållandena på området. 1 3 5 6 7 8 1 2 3 4 6 9 12 15 18 21 24 27 3 Figur 19 Metsola Figur Djupprofil för Metsola 4.9 Svennasminnet Svennasminnet är en relativt liten badstrand med sandbotten (figur 21). Området utanför stranden är muddrat (figur 22) och notdragen blir därför av det mindre slaget. Endast en 9
djup (cm) djup (cm) notdragningsomgång kunde utföras eftersom stranden var i flitig användning av simskolor och andra badgäster. Vid stranden hittades sjöfräken, igelknopp, säv (Schoenoplectus lacustris) samt pilblad (Sagittaria sagittifolia). 1 3 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Figur 21 Svennasminnet Figur 22 Djupprofil för Svennasminnet 4.1 Långreveln Långreveln i Norrby finns i den södra delen av Larsmosjön. Den allmänna badstranden är ett potentiellt yngelområde med god exponeringsgrad (figur 23). Bottnen är muddrad ca 1 m från stranden och sandbottnen övergår där till dy (figur 24). Vegetationen var rikligare än på flera av de andra stränderna och utgjordes av ålnate, pilblad, sjöfräken och särvar (Ceratohyllum sp). 1 3 5 6 7 8 9 1 2 3 4 5 6 Figur 23 Långreveln Figur 24 Djupprofil för långreveln 4.11 Platsen Platsen är en liten allmän badstrand i Lepplax som, liksom den förra, är muddrad (figur 25 och 26). Bottnen är till övervägande del sand men notdragen begränsades av djupet och blev 1
djup (cm) djup (cm) således lite under 15 m långa. Stranden är i en smal vik och har den minsta exponeringsgraden av lokalerna i denna utredning. Pilblad, gul näckros samt gäddnate hittades. 1 2 3 4 5 6 8 1 1 Figur 25 Platsen Figur 26 Djupprofil för Platsen 4.12 Fagernäs Stranden i Fagernäs är en allmän badstrand med sandbotten (figur 27). Stranden är muddrad (figur 28) och vegetationen är sparsam. Gul näckros var den enda egentliga vattenväxten som fanns på området. 1 3 5 6 7 8 9 1 1 2 3 4 Figur 27 Fagernäs Figur 28 Djupprofil för Fagernäs 4.13 Övriga stränder Utöver dessa stränder undersöktes ett antal lokaler som av en eller annan orsak ansågs vara olämpliga som platser för sikyngelnotningar. Dessa lokaler finns presenterade i figur 29. 11
Figur 29 De stränder som undersöktes men ansågs vara olämpliga för sikyngelnotningar. Sndviken (1), Alholmen (2), Långöskatan (3), Sandviken N (4), Lerviken (5) samt Grummelören (6). (Källa: Lantmäteriverkets bakgrundskartserie) 12
Sandviken (1) var för igenväxt för att notning av sikyngel skulle komma på fråga. Alholmens (2) stränder var även de vegetationsrika och bottentypen var lerig. Dessutom ansågs fetchen vara alldeles för otillräcklig för sikyngelförekomst. Långöskatan (3) var som notningsplats för vegetationsrik och bottnen var dyig. Dessutom saknades långgrunda stränder. Sandviken N (4) hade däremot förutsättningar för sikyngelförekomst eftersom bottnen var ren sand och viken var långgrund. Stranden var emellertid igenväxt av vitmossa och vass och var i och med det alltför svårtillgänglig med tanke på regelbunden monitorering av sikyngel. Lerviken (5) var för djup och dyig för att utgöra bra habitat för sikyngel. Grummelören (6) var likaså för dyig och vegetationsrik. Figur 3 Sandviken N Figur 31 Lerviken 5 Resultat av sikyngelundersökningen I följande kapitel presenteras de olika lokalerna i tabeller och kort i textform. 5.1 Assarskär Vid Assarskär hittades inga sikyngel. Områdets karaktär lämpar sig dock utmärkt både med tanke på bottentyp och fetch och har potential som sikyngelområde. Resultatet från notningarna i Assarskär framgår ur tabell 2. Tabell 2 Fångsten vid Assarskär 14.5 12 Fångst 14.5 1.6 12 Fångst 1.6 Temp H₂O: 6ºC 1 abborre 1+ Temp H₂O: 1ºC 1 abborre 1+ Väder: Mulet, hård SW vind Väder: Halvklart, SW vind Antal notdrag: 9 1 gers 1+ Antal notdrag: 8 2 gädda + 15 mört 1+ 58 stäm 1+ 18 mört 2+ 1 stäm 3+ 7 stäm 1+ 82 stäm 2+ 6 stäm 3+ 13
5.2 Annäsgrundet Vid Annäsgrundet hittades inte heller sik, men i denna undersökning var stranden vid Annäsgrundet inte en av de allra bäst lämpade. Vid några stränder togs ph-prover som alla visade att kvaliteten var tillräckligt god för yngelproduktion. Resultatet från notningarna vid Annäsgrundet framgår ur tabell 3. Tabell 3 Fångsten vid Annäsgrundet 15 och 16.5 12 Fångst 15 & 16.5 31.5 12 Fångst 31.5 Temp H₂O: 6ºC 1 abborre 1+ Temp H₂O: 11ºC 1 abborre 2+ Väder: Mulet, frisk vind 15.6 Väder: Soligt, svag vind 1 abborre 3+ soligt, svag vind 16.5 1 mört 1+ Antal notdrag: 2 ph: 5,9 3 mört 2+ 1 stäm 2+ Antal notdrag: 7 1 mört 3+ 2 stäm 3+ 5.3 Kalvholmen 2 stäm 1+ Vid Kalvholmen hittades inte sikyngel trots goda förutsättningar. Den rikliga fångsten under det första notningstillfället kan sannolikt förklaras med vädret. Stora stim av främst mörtfiskar fastnade i yngelnoten vid flera notdrag. Resultatet från notningarna vid Kalvholmen framgår ur tabell 4. Tabell 4 Fångsten vid Kalvholmen 15.5 12 Fångst 15.5 31.5 12 Fångst 31.5 Temp H₂O: 6ºC 2 abborre 1+ Temp H₂O: 12ºC 1 mört 1+ Väder: Halvklart, hård vind 1 abborre 2+ Väder: Soligt, svag vind 1 mört 2+ Antal notdrag: 8 Antal notdrag: 6 2 björkna cm 1 stäm 2+ 4 stäm 3+ 1 braxen 15 cm 1 gers 1+ 2 gädda 3+ 5 id 2+ 7 id 3+ ett fåtal lake + 113 mört 1+ 41 mört 2+ 127 mört 3+ 14
48 stäm 1+ 144 stäm 2+ 12 stäm 3+ 5.4 Sandskata Vid Sandskata hittades vid båda tillfällena sik, dock hittades yngel endast vid det första tillfället. Området är omfattande med flera sandstränder, så det är möjligt att ynglen vid det andra notningstillfället hade sökt sig till en annan del av stranden eller också hade de vid det skedet redan lämnat strandvattnen. Sandskata är den enda lokalen i Öjasjön där sikyngel påträffades. Resultatet från notningarna vid Sandskata framgår ur tabell 5. Tabell 5 Fångsten vid Sandskata 16.5 12 Fångst 16.5 4.6 12 Fångst 4.6 Temp H₂O: 1ºC 17 sik + Temp H₂O: 1ºC 5 sik 1+ Väder: Soligt, svag vind 6 sik 1+ Väder: Mulet, svag vind Antal notdrag: 8 Antal notdrag: 8 1 björkna cm ph: 6,5 1 abborre 2+ 1 stäm 3+ 1 gädda 5 cm 1 vårlekande + 4 mört 2+ 5.5 Norröströmmen 1 stäm 3+ Ingen sik hittades vilket till en del kan bero på att stranden finns i en relativt långsmal vik. Resultatet från notningarna vid Norröströmmen framgår ur tabell 6. Tabell 6 Fångsten vid Norröströmmen 21.5 12 Fångst 21.5 4.6 12 Fångst 4.6 Temp H₂O: 11 C 3 abborre 1+ Temp H₂O: 12ºC 8 abborre 1+ Väder: Soligt, svag bris 4 abborre 2+ Väder: Mulet, svag vind 4 abborre 2+ Antal notdrag: 4 1 abborre 3+ Antal notdrag: 4 4 abborre 3+ 1 mört 1+ 1 gädda 2+ 2 mört 2+ 2 gädda 3+ 6 mört 3+ 2 id 3+ 1 stäm 2+ 2 mört 2+ 7 mört 3+ 15
5.6 Storstensörarna/Stenörarna/Alörarna På en liten 1,5 m bred strand på Stenörsholmen (figur 16) hittades ett stim med sikyngel. Stranden är exponerad och har sandbotten. Sikyngel hittades här inte vid någon annan plats, trots att liknande små stränder finns. Inte heller på andra notningsförsöket hittades yngel, inte ens på Stenörsholmen. Resultatet från notningarna vid Storstensörarna framgår ur tabell 7. Tabell 7 Fångsten vid Storstensörarna 22.5 12 Fångst 22.5 6.6 12 Fångst 6.6 Temp H₂O: 9,5 C 6 sik + Temp H₂O: 1ºC 1 gädda 6 cm Väder: Soligt, svag bris Väder: Dimmigt Antal notdrag: 5 1 braxen 45 cm Antal notdrag: 6 12 stäm 3+ 5.7 Hästöskatan 1 gädda cm 4 mört 2+ Hästöskatan är den andra stranden i Larsmosjön och den tredje stranden i hela undersökningen där sikyngel hittades. Även här hittades ynglen endast vid det första notningstillfället. Resultaten från notningarna vid Hästöskatan framgår ur tabell 8. Tabell 8 Fångsten vid Hästöskatan 23.5 12 Fångst 23.5 4.6 12 Fångst 4.6 Temp H₂O: 12 C 11 sik + Temp H₂O: 12ºC 4 abborre 1+ Väder: Soligt, nordlig vind 7-8 m/s Väder: Halvklart, lugnt 3 abborre 3+ Antal notdrag: 5 1 id 2+ Antal notdrag: 5 17 mört 3+ 5.8 Metsola 1 stäm 1+ 3 stäm 2+ 3 stäm 3+ >3 vårlekande + I Metsola hittades andra och tredje årets sikar, men inga yngel. Områdets bottentyp och långgrundhet utgör ett bra habitat för sik och Metsola är därmed ett potentiellt område för yngelproduktion i framtiden. Resultatet från notningarna vid Metsola framgår ur tabell 9. Tabell 9 Fångsten vid Metsola 24.5 12 Fångst 24.5 13.6 12 Fångst 13.6 Temp H₂O: 13 C 12 sik 1+ Temp H₂O: 17ºC 1 abborre 3+ Väder: Soligt, svag vind 1 sik 2+ (25 cm) Väder: Soligt, svag vind 16
Antal notdrag: 8 Antal notdrag: 4 1 id 3+ 1 löja 3+ 1 mört 3+ 5.9 Svennasminnet några vårlekande + Svennasminnet är inte ett av de bästa notningsställena på grund av dess flitiga användning och bottentypen. Eftersom stranden är muddrad blir dragen få och korta, men å andra sidan är stranden väldigt lättillgänglig. Resultatet från notningarna vid Svennasminnet framgår ur tabell 1. Tabell 1 Fångsten vid Svennasminnet 3.5 12 Fångst 3.5 13.6 12 Fångst 13.6 Temp H₂O: 11 C 1 gädda 2+ Omöjligt att nota p.g.a. barnlekar Väder: Soligt, svag vind Antal notdrag: 2 1 mört 2+ 5.1 Långreveln 1 stäm 2+ Vid långrevelns badstrand hittades inga sikar. Trots att bottentypen inte är optimal är det inte otänkbart att sikar skulle söka sig hit från Hästöskatan där sikyngel påträffades eftersom exponeringen är relativt god. Resultaten från notningarna vid Långreveln framgår ur tabell 11. Tabell 11 Fångsten vid Långreveln 31.5 12 Fångst 31.5 13.6 12 Fångst 13.6 Temp H₂O: 12 C 1 abborre 1+ Temp H₂O: 18ºC 2 id 1+ Väder: Halvmulet, lugnt Väder: Soligt, W vind 5m/s 7 id 3+ Antal notdrag: 2 13 stäm 2+ Antal notdrag: 2 2 mört 2+ några vårlekande + 1 mört 3+ 5.11 Platsen 3 stäm 1+ 2 stäm 2+ 1 vårlekande + Fångsten vid Platsen var stor i relation till strandens storlek. Största delen av fångsten bestod av mörtfisk och stranden hade en riklig mängd vårlekande yngel. Tyvärr lämpar sig Lepplax badstrand inte särskilt bra för sikyngel, därtill är den alldeles för instängd och djup. Resultaten från notningarna vid Platsen framgår ur tabell 12. 17
Tabell 12 Fångsten vid Platsen 31.5 12 Fångst 31.5 13.6 12 Fångst 13.6 Temp H₂O: 12 C 3 abborre 1+ Temp H₂O: 17ºC 2 abborre 1+ Väder: Mulet, lugnt 1 abborre 2+ Väder: Soligt, W vind 5m/s Antal notdrag: 2 Antal notdrag: 2 1 braxen 3+ 2 id 2+ 3 id 3+ 1 gädda 3 cm 5.12 Fagernäs 5 mört 1+ ~ vårlekande + 2 mört 2+ 2 mört 3+ ~ vårlekande + Vid Fagernäs badstrand hittades ingen sik. Stranden är dock inte utesluten då det gäller uppföljning av sikyngelförekomster eftersom den relativt väl möter kraven som finns för sikyngel. Resultaten från notningarna vid Fagernäs framgår ur tabell 13. Tabell 13 Fångsten vid Fagernäs 31.5 12 Fångst 31.5 13.6 12 Fångst 13.6 Temp H₂O: 12 C 19 stäm 1+ Temp H₂O: 17ºC 1 gädda cm Väder: Mulet 11 stäm 2+ Väder: Soligt, svag vind Antal notdrag: 3 3 stäm 3+ Antal notdrag: 2 7 stäm 1+ 1 stäm 3+ 6 Sammanfattning och diskussion 1 vårlekande + Sammanfattningsvis kan man konstatera att sikyngel hittades på tre ställen och 1+ sikar hittades på ytterligare ett ställe. Dessa stränder (Sandskata, Storstensörarna, Hästöskatan och Metsola) finns i den nordöstra delen av Larsmo-Öjasjön. Detta kan bero på flera faktorer men en möjlighet är att de sikar som lagt rommen har vandrat in i sjön via Öjasjöns fiskled. Eventuellt är även strömningar eller vattenkvalitet bakomliggande orsaker till att siken återfinns just på dessa områden. Samtliga fyndplatser har sandbotten och sparsam vegetation. Dessutom har de sluttande stränder, vilket kanske är viktigt eftersom ynglen då kan fly till de allra grundaste strandvattnen då de jagas av predatorfiskar. Vid många av stränderna (inte minst de privata) har konstgjorda vallar byggts mot vattnet så att en stenläggning eller något liknande kantar strandlinjen. Detta i kombination med igenväxning av stränder, förändrar den naturliga livsmiljön för många arter. 18
Vid samtliga fyndplatser hittades inga yngel vid den andra notningsomgången. Detta kan mycket väl betyda att ynglen lämnar strandvattnen före början av juni. Eftersom Larsmo- Öjasjön har ett medeldjup på endast 2,1 m och eftersom humusrikt vatten värms upp snabbt, sker sannolikt yngelutvecklingen där snabbare än i djupare vattendrag. Därmed kan det vara skäl att inleda yngelnotningarna aningen tidigare än vad litteraturen medger. 1+ och 2+ sikarna som hittades i Sandskata och Metsola är med stor sannolikhet utplanterande våren 11. Enligt uppgifter som kommit till Norra svenska fiskeområdets kännedom planterades en ansenlig mängd vandringssikyngel av Perho å -stammen ut i området mellan Hickarö och Sandskata. En liten mängd sikyngel planterades också ut vid Norröströmmens bro i maj 12, men sannolikheten att de fångades vid Sandskata, Stenörsholmen och Hästöskatan endast ett par veckor senare är ytterst liten. Därmed kan man anta att de årsyngel (+) som fångades var en naturlig produktion eftersom inga andra utplanteringar torde ha förekommit. Slutligen kan man konstatera att många av stränderna som undersöktes med fog kan anses vara goda sikyngelstränder. Eftersom detta är den första dokumentationen av naturlig sikyngelproduktion i sjön sedan den blev uppdämd, kan man hoppas på att sikarna med tiden hittar till allt fler stränder. 7 Åtgärder Uppföljning av denna undersökning är viktigt för att se huruvida siken har fått ett permanent fäste i Larsmo-Öjasjön. Många lokaler i denna undersökning torde vara av intresse för fortlöpande monitorering, till exempel Assarskär, Annäsgrundet, Kalvholmen, Långreveln och Fagernäs samt de ställen där sikyngel hittades år 12. Därtill finns det många, ännu outforskade, privata stränder runt om sjön som utgör passande habitat. Fördelen med de flesta stränder i denna utredning är att de är offentliga och relativt lättillgängliga. Nackdelen är att allmänna badstränder är i användning, speciellt efter att skolornas sommarlov inletts. För att underlätta den naturliga fortplantningen är det skäl att se till att goda sikyngelhabitat inte förstörs eller växer igen. Detta kan göras genom information till fastighetsägare eller genom att ordna med slåtter eller bete vid stränder som riskerar att växa igen. Därtill kunde även nya simstränder anläggas vid lämpliga platser. Dessa stränder kan med fördel användas för allmänheten under sommarmånaderna eftersom sikynglen lämnar strandvattnen före badvattnen har värmts upp. Den av fyndplatserna som hade den största sikyngeltätheten var dessutom den minsta till storleken, vilket indikerar att stranden inte nödvändigtvis måste vara stor för att utgöra ett gott habitat. Fiskarnas rörlighet in i sjön och upp i åarna måste också tryggas. Upprätthållandet av fisklederna är viktigt, liksom även undanröjandet av vandringshinder i Esse och Kronoby åar. Enligt åtgärdsprogrammet för Öja-Larsmosjön (Västra Finlands miljöcentral 9) är målet att trygga fiskvandringen ända upp till Terjärv i Kronoby å samt i fårorna ovanför Lappajärvi. Om dessa mål förverkligas, torde sikens fortplantning i sjön säkras. 19
8 Referenser Hudd R, Ahlqvist J, Blom A 6: Potentiella yngelproduktionsområde och restaureringsförslag för Malax ås mynningssik (Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet. 26 sid). Hudd R, Veneranta L 11: Synkroniserad uppföljning av den havslekande sikens yngelproduktion och dess yngelproduktionsområden i Bottniska viken (Vilt och fiskeriforskningsinstitutet, Botnia- Atlanticaprogrammet. 12 sid). Kalliolinna M 11: Resultaten från den kontrollenliga undersökningen av Larsmo och Öjasjön år 1 (Österbottens vatten och miljö rf. 46 sid). Keränen J 11: Öjanjärven Kräkilän kalatien toimivuus 9-1 - Loppuraportti (Pöyry Finland Oy. 11 sid). Larsson S, Byström P, Berglund J, Carlsson U, Veneranta L, Hudd R 1: Inventering av sikyngel i svenska vattendrag mynnande i Bottniska viken (INTERSIK, Botnia-Atlanticaprogrammet. 1 sid). Västra Finlands Miljöcentral 9: Åtgärdsprogram för vattenvården i Larsmo-Öjasjöns avrinningsområde (125 sid). Wistbacka B 12: Sikyngelnotningar i Larsmo-Öjasjön år 1 (Norra svenska fiskeområdet. 21 sid).