Larsmo-Öjasjöns kontrollresultat år 2013

Transkript

1 Larsmo-Öjasjöns kontrollresultat år 2013 Foto: Eeva-Kaarina Aaltonen Hanna Mäntynen Eeva-Kaarina Aaltonen Jakobstad 2014

2 2 INNEHÅLL Översättning: Elinor Slotte 1. BAKGRUND TILL UNDERSÖKNINGEN GENOMFÖRANDET AV UNDERSÖKNINGEN BAKGRUNDSINFORMATION Undersökningsområde och kontrollpunkter Väder- och vattenförhållanden år Vattenföring, avtappningar och vattenståndet år VATTENKVALITETSRESULTAT OCH TOLKNING AV DESSA Undersökningsmaterial Åarna som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön år Vattenkvaliteten i åarna Ämnesflödet Vattenkvaliteten i Larsmosjön år Vintern Perioden med öppet vatten Vattenkvaliteten i Öjasjön år Vintern Perioden med öppet vatten Vattenkvalitetens utveckling i Larsmo-Öjasjön Larsmosjön Öjasjön BOTTENFAUNARESULTAT (NYMAN 2014) Metoder Resultat FISKERIKONTROLLEN Den årliga informationsinsamlingen Larsmo-Öjasjöns fiskeriförfrågan år Provfiske i Larsmo-Öjasjön år Granskning av fiskledernas funktionsförutsättningar SAMMANFATTNING KÄLLOR BILAGOR... 54

3 KONTROLLRESULTATEN FRÅN LARSMO-ÖJASJÖN ÅR BAKGRUND TILL UNDERSÖKNINGEN Larsmosjön avskiljdes från havet genom uppdämning år Sjön tjänar som råvattenreservoar för industrin i Jakobstadsnejden och staden Jakobstad. Öjasjön dämdes upp år 1969 för att säkra åtkomsten av vatten åt Yxpilas industri samt Karleby stad. Enligt gällande beslut får högst 5 m 3 /s avledas från Larsmosjön och från Öjasjön högst 1 m 3 /s. Enligt ett tilläggstillstånd beviljat får 0 5 m 3 /s tilläggsvatten tas ur Öjasjön när vattnet annars skulle avtappas direkt ut i havet. Västra Finlands vattendomstol har dessutom genom beslut 33/1982 C ( ) fastställt ett särskilt avtal, enligt vilket högst 2 m 3 /s av Larsmosjöns kvot kan avtappas via Öjasjön. Beslutet gäller tillsvidare. Enligt beslut 96/1969 ( ) av Västra Finlands vattendomstol var regleringen av Larsmosjön bunden till havsvattennivån och Öjasjöns reglering följde Larsmosjöns reglering. Larsmo-Öjasjöns reglering ändrades fr.o.m enligt beslut nr 56/1996/3 ( ) av Västra Finlands vattendomstol, som Vattenöverdomstolen till vissa delar har förändrat genom beslut (VÖD 106/1997). Regleringen av Larsmosjön lösgjordes därmed från havsvattennivån. Regleringstillståndet (VFM 58/2009/3, och VÖD 11/0202/1, ) innehas av Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag, som har bildats av kommunerna. Tillståndsinnehavaren skall senast ansöka om justering av tillståndsvillkoren. Tillståndsinnehavaren skall övervaka regleringens inverkan på vattendraget och inverkan på fiskstammarna på ett sätt som framgår ur tillståndsvillkor 5. Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag har en överenskommelse om skötseln av kontrollen tillsammans med UPM Kymmene Abp och Öjasjöns regleringsbolag Det första gemensamma kontrollprogrammet är daterat (Aaltonen 1998) då regleringsförändringen trädde i kraft. Kontrollen förverkligades enligt detta program med vissa preciseringar och förändringar åren Då det nuvarande regleringstillståndet trädde i kraft i slutet av år 2011, gjordes ett nytt kontrollprogram upp för perioden (Aaltonen 2012), som godkändes av Södra Österbottens NTM-central genom beslut EPOELY/112/07.00/2010 ( ). Programmet för fiskerikontrollen har godkänts i en separat tillståndsprocess, om vilken Västra Finlands miljötillståndsverk gett sitt beslut 59/2009/ och Vasa förvaltningsdomstol fastställt 11/0700/2 ( ). 2. GENOMFÖRANDET AV UNDERSÖKNINGEN År 2012 förverkligades det första året av Larsmo-Öjasjöns kontroll enligt det nya kontrollprogrammet (Aaltonen 2012), som till stor del följer det gamla programmet. Den största förändringen är, att förutom att man utför fyra omfattande provtagningsomgångar även utför tre observationsomgångar för eutrofieringskontrollen under perioden med öppet vatten, då vattenprov endast tas från ytvattnet på 1 m och 0-2 m djup. Därtill har man tagit bort bestämningen av fast substans ur analysurvalet. Till det nya kontrollprogrammet (Aaltonen 2012) har det satts till förutom kontroll av vattnets kvalitet även kontroll av vattenståndet och vattenföringen, vattenväxtligheten, kontroll av fågelfauna och bottendjur samt fiskerikontroll enligt kraven i tillståndsvillkoren.

4 4 Vattenståndet och vattenföringen Vattenståndet på Larsmosjöns sida mäts kontinuerligt vid Storströmmens mareograf och på Öjasjöns sida med Reipskärs automatiska pegel. Vid dessa stationer beräknas vattenståndets dygnsmedelvärden som rapporteras månatligen. Peglar som kan ses av allmänheten finns vid Hickarö och Gertruds bro samt vid Esse och Purmo ås mynningar och på Kronobysidan vid Hästö. I denna rapport anges vattenståndet vid Storströmmen och havsvattenståndet år 2013 (figur 5). Vattenföringen ut i havet (Hästgrundet, Gertruds och fisklederna) har kalkylerats automatiskt vid UPM Kymmene Abp, utgående från uppgifter om vattenstånd och öppethållningstiderna för luckorna (figurerna 3 och 4, bilaga 2). Vattenvegetation På tre olika stränder (Sandgrundet, Svartvattugrundet och Lilla Kalvholmen) har en vattenvegetationsutredning gjorts fem gånger sedan år 1998 (Nyman 1998, , 2003 och 2008). Följande vattenvegetationsutredning görs år 2015 (Södra Österbottens NTM-central 2014b), då man även utför en omfattande vegetationskartering. Fågelfaunan Omfattande fågelinventeringar har blivit gjorda åren 1999 och 2005 (Hannila 2002 och 2006). År 1998 gjorde Mellersta Österbottens ornitologiska förening rf en begränsad fågelinventering och om denna framställdes en särskild rapport (Hannila 1999). Följande fågelinventering görs år 2015 (Södra Österbottens NTM-central 2014b). Bottenfaunan Bottenfaunaprover har årligen tagits och behandlats av Curt Nyman. Resultaten har rapporterats i en separat rapport (Nyman 2014) och ett kort sammandrag av resultaten ingår i denna rapport. En omfattande bottenfaunainventering gjordes år 2005 (Nyman 2005) och den görs följande gång år Vattenkvaliteten Vattenprov tas från Larsmosjön vid tre observationspunkter med djuphöljor (L9, L10 och L11) och från Öjasjön vid sex observationspunkter (Ö1 Ö6). I kontrollprogrammet ingår dessutom observationspunkterna i den sk. Larsmosjöns kanal (Ö7), i åarna som rinner ut i Larsmo-Öjasjön (L1, L2, L3 och L4) samt de vid regleringsdammarna (L5 och L6). Provtagningen och analyseringen för perioden (option 2016) har beställts av NabLabs Oy Fiskbestånd och artsammansättning Norra svenska fiskeområdet har samlat in information om antalet fiskare på området, använda fångstredskap och fångst år 2013 (Wistbacka 2014). År 2012 gjorde man även en mera vidsträckt fiskeriförfrågan om fisket vid Larsmo-Öjasjön (Wistbacka 2013). Resultaten från den årliga fiskeriförfrågan samt ett kort sammandrag av resultaten från fiskeriförfrågan år 2012 presenteras i denna rapport. Höstsommaren 2009 och hösten 2013 utförde man även provfiske i Larsmosjön och resultaten från år 2009 har samlats i en separat rapport (Tikkanen 2010). Även över provfiskeresultaten från år 2013 har man gjort en separat rapport (Kantojärvi 2014) och ett kort sammandrag av resultaten presenteras i denna rapport.

5 5 Fiskledernas funktion Norra svenska fiskeområdet utredde år 1998 genom provfiske hur fisklederna vid Gertruds och Reips fungerar (Wistbacka 1998). Utgående från resultaten av utredningen har man åtgärdat Gertruds fiskled så att fiskarnas vandring har blivit lättare vid högvattenföring. Utredningen gjordes på nytt under åren (Wistbacka 2004). En utredning över fiskledens funktion i Storströmmen gjordes under år 2005 (Keränen 2005) och vid Bågast (f.d. Kräkilä) fiskled hösten 2009 och 2010 (Keränen 2009 ja 2010). Slutrapporten har publicerats år 2011 (Keränen 2011). Man undersöker årligen regleringens inverkan på fiskledernas funktionsförutsättningar med hjälp av information om vattenståndet och fiskledernas öppethållningstider. Rapportering Rapporteringen sker enligt ikraftvarande kontrollprogram. I denna rapport behandlas resultaten från de årliga kontrollerna av vattenkvalitet, bottenfauna och fiskeri för år 2013 och dessa jämförs med material från tidigare år. Rapporten har sammanställts av Österbottens vatten och miljö rf. Föregående omfattande sammandragsrapport har gjorts av resultaten från åren (Kalliolinna 1996). År 2010 färdigställdes en rapport som berör utvärdering av skador på fiskerinäringen på grund av förändringar i vattenkvaliteten i Larsmosjön under åren (Kalliolinna m.fl. 2010). År 2012 färdigställdes utredningen Undersökning av de faktorer som påverkar vattenkvaliteten i Öjasjön och åtgärder som minskar skadorna. I undersökningen granskades bl.a. Öjasjöns vattenbalans och avtappningar, uppdateringen av belastningsutredningen, förebyggningen av försurning, åtgärder som främjar vattenskyddet och vården (Nyman 2012). 3. BAKGRUNDSINFORMATION 3.1 Undersökningsområde och kontrollpunkter Larsmosjön som ligger mellan Karleby och Jakobstad är konstgjord sjö som dämdes upp ur havet år 1962 och som sträcker sig ut över områden inom Pedersöre, Kronoby och Larsmo kommuner. Larsmosjön har en förbindelse till Öjasjön som är mindre och byggdes år 1969, via en cirka 400 meter lång kanal. Kanalen går genom Långös södra ända via näset vid Gåsören ut till Jouxfjärden i Öjasjön. Bysundets del i Öjasjön har en förbindelse till Bredviken via Boholmens kanal. Larsmo-Öjasjöns tillrinningsåar har en tillrinningsareal på sammanlagt km 2 och sjöbassängens tillrinningsområde är 410 km 2. Mera specifik information om Larsmosjöns och Öjasjöns hydrologi finns samlade i tabell 1. Hydrologiska data om Kronoby å, Esse å, Purmo å och Kovjoki å som alla rinner ut i Larsmosjön finns presenterade i tabell 2.

6 6 Tabell 1. Hydrologisk information om Larsmosjön och Öjasjön (Palko m.fl. 1987, Tana & Langi 1987). Variabel Larsmosjön Öjasjön Sammanlagt Avrinningsområde km 2 Areal 73 km 2 12 km 2 85 km 2 Volym 168 milj. m 3 27 milj. m milj. m 3 Medeldjup 2,6 m 1,6 m 2,3 m Maximidjup 10 m 9 m Tabell 2. Hydrologisk information om åar som mynnar ut i Larsmosjön (Vesihallitus 1984, Ekholm 1993). Vattenföring m 3 / s Sjö- Tillrinningsområde MHQ MQ MNQ % F km 2 Kovjoki å 20,0 2,4 0,1 0,7 292 Purmo å 60,0 6,9 0,8 2,4 864 Esse å 34,0 15,8 5,6 9, Kronoby å 46,0 6,1 0,9 2,8 788 Åarna sammanlagt 160,0 31,2 7, Larsmo-Öjasjöns vatten rinner ut i havet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds. Dessutom finns i banken mellan sjön och havet fyra båtslussar (Hästgrundet, Gertruds, Palma och Kräkilä). Vid Gertruds och Storströmmen finns fungerande fiskleder. I Öjasjön vid Bågast (fd. Kräkilä) har man byggt om fiskleden år 2008 och dess funktion har testats åren 2009 och 2010 (Keränen 2009 och 2010). Enligt Nymans (2012) beräkningar är vattenföringen från Larsmosjön till Öjasjön cirka 52 milj.m 3 /år alltså tre gånger större än enligt Rantalas (1991) balansberäkningar, och inget vatten rinner längre från Öjasjön ut i Larsmosjön. Vattnets uppehållstid har sedan 1990-talet halverats från nio månader till cirka fyra och en halv månader. Uppehållstiden vid Bysundet är betydligt mindre än vid Bredviken eftersom största delen av vattnet från Larsmosjön och Kronoby å rinner via Bysundet (Leiviskä 1993). På Larsmosjöns sida finns sammanlagt nio provtagningspunkter (bilaga 1), varav fyra ligger i åarna som rinner ut i sjön (L1 L4), två i närheten av dammluckorna (L5 och L6A), en i Larsmosjöns hölja (L9) och två i fjärdarna (L10 och L11). Hästgrundet observationspunkt i Larsmosjön (L6) flyttades år 1997 till Fårholmsströmmen (L6A), eftersom den nya observationspunkten beskriver bättre kvaliteten på vattnet som strömmar ut från Larsmosjön. År 1998 tillades för Öjasjöns kontroll en ny observationspunkt i Boholmens kanal (Ö2). Idag finns det sammanlagt sju provpunkter på Öjasjöns sida, varav en finns i kanalen som leder till Larsmosjön (Ö7), en i Bysundets kanal som förenar Bredviken och Bysundet (Ö2) och fem i sjöns fjärdar (Ö1 och Ö3 Ö6). Undersökningsområdet och observationspunkterna för vattenkvalitet presenteras i figur 1.

7 Figur 1. Observationspunkterna för Larsmo-Öjasjöns kontroll. 7

8 3.2 Väder- och vattenförhållanden år December 2012 var exceptionellt kall, nederbördsmängden var en aning större än under den längre tidsperioden. Början av år 2013, januari-februari var dock betydligt varmare med mindre nederbörd (figur 2). Under våren regnade det i regel mindre jämfört med den längre tidsperioden och särskilt i mars, då det även var betydligt kallare än genomsnittet. Även i april regnade det en aning mindre än genomsnittet och medeltemperaturen förblev en aning kallare än normalt. I maj låg både temperaturen och regnmängden på en normal nivå. Nästan hela det resterande året var nederbördsrikt och regnmängderna var i regel större än normalt. Regnmängden i juli låg på en normal nivå, men i juni och augusti regnade det en tredjedel mera än genomsnittet. Sommarmånadernas, juni-juli, temperaturer låg i närheten av det normala men från augusti och framåt var de månatliga medeltemperaturerna betydligt högre än normalt. Hösten var varmare och mera nederbördsrik än normalt med undantag för september. Vintern började och året avslutades under mycket exceptionella väderförhållanden, då även december var betydligt mera nederbördsrik och varmare än normalt. Figur 2. Den månatliga totalnederbörden i Korplax år 2013 och jämförelse med medelvärdena för långtidsperioden ( )samt den månatliga medeltemperaturen i Kronoby år 2013 och jämförelse med medelvärdena för långtidsperioden ( ) (Meteorologiska institutet 2013). 3.3 Vattenföring, avtappningar och vattenståndet år 2013 Från de åar som rinner ut i Larsmo-Öjasjön, mäts flödet vid Esse å och Kronoby å. De övriga åarnas flöden har beräknats på basen av Kronoby ås flöden, i förhållande till storleken på åarnas tillrinningsområden. I beräkningen har man använt Kronoby ås flöden, eftersom sjöprocenten i åns tillrinningsområde bäst motsvarar Purmo ås och Kovjoki ås sjöprocent (Tabell 2). Medelvattenföringen i Esse å vid Herrfors var 16,8 m 3 /s, vilket är betydligt mindre än föregående år (bilaga 1). Även om flödet i genomsnitt låg nära medelflödet för den långa tidsperioden (14,5 m 3 /s), var den månatliga variationen i flödena mycket mer ojämnt fördelat jämfört med medelflödena (figur 3). Esse ås flöde låg endast på medelnivån i maj, augusti och september. I början av året, januariapril, var Esse ås flöden större än normalt. I oktober och särskilt i juni var flödet betydligt mindre än normalt. Esse ås månadsmedelflöde var som högst i december; då uppmättes även det högsta flödet (45 m 3 /s) i slutet av månaden. Variationen i det månatliga flödet i Kronoby å var i regel likartat med Esse å, dock var toppflödet under våren betydligt större i Kronoby å i maj och flödet var flerfaldigt större än flödet i april. Även Kronoby ås största flöde (41,8 m 3 /s) var i slutet av december.

9 9 Figur 3. Kronoby och Esse ås månatliga medelvattenföring år 2013 samt Esse ås medelvärden för långtidsperioden ( ) (Södra Österbottens NTM-central 2013) och Den månatliga medelvattenföringen i åarna som mynnar ut i Larsmosjön år 2013 samt medelvärden för ( ) (Södra Österbottens NTM-central 2010)). Tillrinningen via åarna till Larsmo-Öjasjön år 2013 presenteras i figur 3. År 2013 var den beräknade tillrinningen till sjön från Esse, Kronoby, Purmo och Kovjoki åar sammanlagt 34,2 m 3 /s, vilket var betydligt mindre än föregående år. I början av året var tillflödet mycket nära en normal nivå. I april, maj, juni, september och oktober förblev åarnas sammanlagda flöde å sin sida betydligt lägre än normalt. Tillflödet ökade markant mot slutet av året och det högsta tillflödet var faktiskt i december; då även flödet i november var betydligt högre än det genomsnittliga tillflödet. Avtappningen från Larsmo-Öjasjön ut i havet var år 2013 i genomsnitt 30,3 m 3 /s, vilket är en aning mer än medelvärdet under jämförelseperioden (25,4 m 3 /s) (bilaga 3). I början av året, ända fram till april, var avtappningarna endast en aning större än normalt (figur 4). I slutet av våren, i maj, avtappades det cirka en fjärdedel mera vatten än normalt. Den nederbördsrika sommaren kunde inte observeras i avtappningsmängderna, snarare tvärtom; vattenmängderna som avtappades under sommaren var små och i juni, augusti och september avtappades vatten endast via fisklederna. De största avtappningarna förekom exceptionellt i slutet av året. I november avtappades det ungefär en tredjedel mera vatten än normalt, men vattenmängden som avtappades i december var den största både under hela året och exceptionellt stort (83,6 m 3 /s) jämfört med avtappningarna under den långa tidsperioden (27,9 m 3 /s). Av avtappningarna år 2013 utfördes 40 % via Hästgrundet, 42 % via Gertruds och 17 % via fisklederna. Figur 4. Den månatliga avtappningen från Larsmosjön via Hästgrundet och Gertruds samt fisklederna (Gertruds, Storströmmen och Bågast) år 2013 och medelvärdena för långtidsperioden ( ). Vattenståndet i Larsmo-Öjasjön vid Storströmmen samt havsvattenståndet (N 60 -systemet) år 2013 presenteras i figur 5. Larsmo-Öjasjöns reglering ändrades fr.o.m på så sätt att målnivån ligger enligt N 60 -systemet mellan cm, vilket är ca 15 cm högre än tidigare.

10 10 År 2013 förblev vattennivån i Larsmo-Öjasjön huvudsakligen (87,1 %) inom målnivån (tabell 4). Under början av året, ända fram till maj, låg vattennivån på målnivån. I juni förblev vattennivån under målnivån under tre dagar och i augusti under en dag. I början av oktober var vattennivån som lägst och målnivån underskreds under sammanlagt 15 dagar. Mot slutet av året steg dock vattennivån. I november överskreds målnivån under åtta dagar och i december var antalet överskridningsdagar 20. I regel var dagar med överskridningar och underskridningar ganska fåtaliga med undantag för i slutet av året, då vattennivån steg till en exceptionellt hög nivå och låg i december på +55 cm. Sammanlagt överskreds målnivån år 2013 under 28 dagar (7,7 %), vilket är en aning mer än det genomsnittliga under åren (>+20 cm 5%). Vattennivåns överskridningar berodde främst på det höga havsvattenståndet. Underskridningar av målnivån (< +10 cm) var å sin sida i genomsnitt betydligt färre (5,2 %) än under den långa tidsperioden 21 % (Aaltonen m.fl. 2006). Figur 5. Vattenståndet i Larsmo-Öjasjön vid Storströmmen och havsvattenståndet år Av figuren framgår även avtappningarna från Hästgrundet, Gertruds och fisklederna. Tabell 3. Larsmo-Öjasjöns månatliga vattennivå år År 2013 vattenstånd > +20 cm vattenstånd +10 cm +20 cm vattenstånd < +10 cm dagar (d) nivå (cm) dagar (d) nivå (cm) dagar (d) nivå (cm) januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december tot % 7,7 87,1 5,2

11 4. VATTENKVALITETSRESULTAT OCH TOLKNING AV DESSA 4.1 Undersökningsmaterial 11 Vid tolkningen används kontrollresultaten från de prov och analyser Nab Labs Oy har utfört (bilagor 3 och 4). Vinterproven togs i mars under isen. Sammanlagt sex provtagningsomgångar utfördes under perioden med öppet vatten, varav fem förekom i maj-augusti och en i oktober. En förteckning över använda metoder finns i samlade i bilaga 11. Till rapporten bifogas även fabrikernas och stadens råvattenresultat från Larsmosjön (UPM Kymmene Abp), från Öjasjön (Ab Kokkola Power Oy) och från Esse å (Jakobstads Vatten) från år 2013 (bilagorna 5 7). 4.2 Åarna som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön år Vattenkvaliteten i åarna Vattnet i alla de åar som rinner ut i Larsmo-Öjasjön är surt, brun till färgen samt mycket järn- och näringsrikt. Vattenkvaliteten i Esse å har vanligtvis varit bäst, eftersom vattendragets sjöar jämnar ut och förbättrar åvattnets kvalitet. Kovjoki å har vanligtvis haft den sämsta vattenkvaliteten. Under år 2013 var vattenkvaliteten i alla Larsmo-Öjasjöns tillrinningsåar i regel en aning bättre än föregående år. Generellt låg den genomsnittliga vattenkvaliteten i Kovjoki å, Purmo å och Kronoby å på samma nivå jämfört med varandra (tabell 4). De genomsnittliga näringshalterna var betydligt lägre än föregående år. Halterna av totalkväve ( µg/l) var högre i Kronoby å och i Kovjoki å, i den senare var även den genomsnittliga fosforhalten (67,1 78,0 µg/l) högst. Vattnet i alla tre åar var också grumligt (10,4 23,3 FNU) och mycket järnrikt (4,20 9,03 mg/l). Kovjoki å hade det mest grumliga och järnrika vattnet. Även åvattnens medelvärden för färg var höga ( mgpt/l) och färgvärdet var högst i Kronoby å. Vattnet i Kronoby å och Purmo å var i genomsnitt det suraste. Åvattnens genomsnittliga alkalinitet, eller buffertförmåga, var betydligt bättre än föregående år. Endast i Esse å förblev den genomsnittliga buffertförmågan under gränsen för god och låg endast på en nöjaktig nivå. Esse ås vattenkvalitetsresultat avvek markant från de övriga åarnas genomsnittliga vattenkvalitet och vattnet i Esse å hade den bästa kvaliteten för nästan alla parametrar. Tabell 4. Den genomsnittliga vattenkvaliteten i åarna som rinner ut i Larsmo-Öjasjön år Det bästa värdet för varje vattenkvalitetsparameter har poöängterats ut med grönt och det sämsta med rött ph Alkalinitet Aciditet Grumlighet Färg* Järn Fosfor Kväve COD Mn mmol/l mmol/l FNU mgpt/l mg/l µg/l µg/l mg/l Kovjoki å L1 6,5 0,288 0,233 23, ,03 78, Purmo å L2 6,4 0,200 0,153 10, ,20 67, Esse å L3 6,7 0,193 0,078 3, ,10 31, Kronoby å L4 6,4 0,245 0,145 12, ,10 73, *komparator Om man jämför mellan olika provtagningsomgångar, var vattenkvaliteten i Esse å på en betydligt jämnare nivå gällande alla parametrar jämfört med de övriga åarna. Esse ås ph-värden var under alla provtagningsomgångar år 2013 högre och åvattnet var huvudsakligen endast en aning surt eller nästan neutralt (figur 6). Vattnen i de övriga åarna som rinner ut i Larsmo-Öjasjön var huvudsakligen surt ända fram till juli, men i början och slutet av augusti samt under provtagningen i oktober var ph-värdena i

12 12 regel högre och surhetsskillnaderna mellan de olika åarna var mindre. Som högst var ph-värdet i Esse å i oktober (7,0) och vattnet var som surast i Kronoby å under provtagningarna i juni och juli (ph 5,9). Variationen i åvattnens buffertförmåga var på basen av alkalinitetsvärdena som störst mellan provtagningsomgångarna i mars och maj. Buffertförmågan var som bäst i alla åar under provtagningsomgången i mars och som sämst i maj. Buffertförmågan var som sämst i alla åar i maj, då särskilt Purmo ås, Kronoby ås och Kovjoki ås buffertförmåga sjönk på grund av vårflödets inverkan. Reduktionen i buffertförmågan i Esse å var betydligt mildare. Åvattnens buffertförmåga var år 2013 bättre än föregående år och alkalinitetsvärdena underskred inte heller detta år bestämningsgränsen i ett enda prov. Buffertförmågan i alla åar var åtminstone på en nöjaktig nivå, förutom under provtagningen i maj i Purmo å, då buffertförmågan i alla åar var som lägst. Buffertförmågan i Kronoby å var i regel nöjaktig och låg endast på en försvarlig nivå i maj. Purmo å hade den sämsta buffertförmågan i maj (0,07 mmol/l) och Kovjoki å den bästa i oktober (0,40 mmol/l). Figur 6. Åvattnens surhetsgrad och alkalinitet (buffertförmåga) vid de olika provtagningstillfällena år Vattnet i Esse å var under alla provtagningsomgångar år 2013 det klaraste av alla åvatten (figur 7). Det grumligaste vattnet fanns i Kovjoki å. Även färgvärdena var betydligt lägre i Esse å än i de övriga åarna. Färgvärdena steg betydligt i alla åar mellan provtagningstillfällena i juli, augusti och september, förutom i Esse å och Purmo å som hade de lägsta färgvärdena i augusti. Esse ås järnhalter var betydligt lägre under alla provtagningstillfällen jämfört med de övriga åarna. Kovjoki å hade å sin sida de högsta halterna; under provtagningarna i augusti och oktober ökade halterna exceptionellt mycket. Även den kemiska syreförbrukningen i Esse å (COD Mn ) var under alla provtagningar en aning lägre än i de övriga åarna. Den kemiska syreförbrukningen var som högst i Esse å under provtagningen i mars; i Kronoby å och Kovjoki å i maj och i Purmo å både i mars och i maj. Under provtagningen i oktober var den kemiska syreförbrukningen som lägst i alla åar.

13 13 Figur 7. Åvattnens grumlighet, färgvärden, järnhalt och kemiska syreförbrukningen (COD Mn ) vid de olika provtagningstillfällena år År 2013 var Esse ås kvävehalter i regel lägre än i de övriga åarna som rinner ut i Larsmo-Öjasjön (figur 8); endast i maj var kvävehalten nästan lika hög i alla åar. Den högsta kvävehalten (1700 µg/l) uppmättes exceptionellt i Esse å i början av juli, då även kvävehalten i Kronoby å var som högst. Purmo ås högsta kvävehalt förekom å sin sida i mars och motsvarande i Kovjoki i mars och i slutet av augusti. Esse ås fosforhalt var betydligt lägre än i de övriga åarna under alla provtagningar år Som lägst var fosforhalten i Esse å i oktober, i Kovjoki i juni samt i Purmo å och Kronoby å i april. De högsta fosforhalterna uppmättes i regel i juli. Årets högsta fosforhalt (95 µg/l) uppmättes i Kovjoki å i slutet av augusti, vilket var betydligt lägre än den högsta halt som uppmättes föregående år. På basen av hela årets medelvärden för fosforhalten var vattnet i Esse å år 2013 eutroft och de övriga åarnas vatten mycket eutroft. Figur 8. Åvattnens fosfor- och kvävehalt vid de olika provtagningstillfällena år 2013.

14 Ämnesflödet Ämnesflödet via åarna till Larsmosjön liksom flödet ut till havet uträknades på årsnivå utgående från kontrollresultaten (n = 7). Ämneshalterna multiplicerades med medelvattenföringen under tre månader. Andelen (%) av de olika åarna med avseende på vattenföringen och ämnesflödet till Larsmosjön under år 2013 presenteras i figur 9. Av den sammanlagda vattenmängden från åarna år 2013 (34,2 m 3 /s) kom nästan hälften från Esse å, cirka en femtedel från vardera Purmo och Kronoby åar och knappt en tiondel från Kovjoki å. Ämnesflödet till Larsmosjön via åarna bestod år 2013 av 51,7 ton fosfor och 1140 ton kväve (bilaga 8). Största delen av ämnesflödet kom från Esse å. Kovjoki ås näringsflöde var det lägsta både gällande kväve och gällande fosfor. Särskilt kväveflödet från Esse å var större än från de andra åarna, då åns andel var över en tredjedel av det totala flödet. Både Purmo ås och Kronoby ås andel av kväveflödet var cirka en fjärdedel. Utmed Kovjoki å kom endast en tiondel av kvävets totalflöde till Larsmo-Öjasjön. Fosforbelastningen fördelades mera jämnt över Esse å, Kronoby å och Purmo å, då fosforflödet från alla tre åar var cirka 30 % vardera av det totala flödet. Även Kovjoki ås andel av fosforflödet var cirka en tiondel av totalflödet. Esse ås belastning på sjön var klart mindre och de övriga åarnas belastning högre än vad dess andel var av vattenföringen. Från Kronoby å var andelen kväve i förhållande till vattenföringen en aning större och fosfor betydligt större. Även från Purmo å och Kovjoki å var kvävebelastningen å sin sida större än åarnas fosforbelastning med tanke på vattenmängden som strömmade genom ån. Figur 9. Vattenmängden och ämnesflöden från åarna till Larsmosjön år 2013.

15 15 Åarnas ämnesflöde följer väl variationerna i vattenflödet (figur 10) och vid större flöden är även ämnesflödena större än normalt. År 2013 var åarnas medelflöde (34,2 m 3 /s) betydligt lägre än nivån föregående år och var alltså en aning lägre än medelflödet under åren (35,1 m 3 /s). Även ämnesflödena sjönk från föregående års nivå. Fosfor- och kväveflödet som kom in till sjön år 2013 var betydligt mindre än under de föregående två åren. Även årsnivån av ämnesflödena ut i havet via Gertruds och Hästgrundets dammluckor samt via fisklederna har beräknats utgående från kontrollresultaten (n = 7), genom att multiplicera ämneshalterna med medelflödet under tre månader (bilaga 8). Flödet från Larsmosjön ut i havet år 2013 var i genomsnitt 30,3 m 3 /s, vilket är mindre än föregående år men var trots detta fortfarande större än medelflödet åren (25,4 m 3 /s). Även ämnesflödena från Larsmosjön ut till havet hade sjunkit år 2013 från föregående års nivå. På basen av Larsmosjöns kontrollmaterial var ämnesflödet som går ut från sjön till havet år 2013 cirka 36,3 ton fosfor och 880 ton kväve. På basen av siffrorna förblev knappt en tredjedel (29,8 %) av fosforn och drygt en femtedel (22,7 %) av kvävet kvar i sjön av det som rann ut i sjön via åarna. Figur 10. Vattenmängden och ämnesflöden från åarna till Larsmosjön (figurerna till vänster) och från sjön ut i havet (avtappningarna och fisklederna, figurerna till höger) under åren

16 Vattenkvaliteten i Larsmosjön år Vintern Temperaturen i Larsmosjön varierade i mars mellan 0,0 3,2 C. Temperaturskillnaden mellan ytvattnet och det bottennära vatten större än föregående år (bilaga 4). Det varmaste bottennära vattnet fanns i Larsmosjöns djuphölja vid Kalvholmsfjärden (L9). I mars 2013 var Larsmosjöns vatten en aning surt, ytvattnets ph-värden varierade mellan 6,2 6,4 och det bottennära vattnets ph-värden låg ungefär på samma nivå (figur 11). Alkaliniteten, alltså vattnets buffertförmåga, var nöjaktig vid Gertruds, Kalvholmsfjärden och Mörtgrundet och var då i ytvattnet vid alla provtagningspunkter mycket nära gränsvärdet för en god buffertförmåga (>0,2 mmol/l). Vid Fårholmsströmmen och Gloskärsfjärden var buffertförmågan god. Det klart högsta alkalinitetsvärdet uppmättes i det bottennära vattnet vid Kalvholmsfjärden (L9); endast vid Gloskärsfjärden var alkaliniteten en aning lägre i det bottennära vattnet än i ytvattnet. Figur 11. Surheten och alkaliniteten (buffertförmågan) i Larsmosjöns yt- (1 m) och bottenvatten (-1 m) vintern Syresituationen i Larsmosjön var i mars relativt god (figur 12). Förutom vid Kalvholmsfjärden var syrets mättnadsgrad i ytvattnet (74 78 %) god och i det bottennära vattnets fanns det rikligt med syre kvar. Vid Larsmosjöns djupaste punkt, Kalvholmsfjärden, var syreförhållandet i det bottennära vattnet betydligt sämre, där var syremättnadsgraden endast 24 %. Information om syreförhållandet i provpunktens ytvatten kunde inte fås vintern 2013, då provflaskan gick sönder under transporten. Vattnet i Larsmosjön var mycket järnrikt (> 1000 µg/l). Järnhalten i ytvattnet var som högst i Fårholmsströmmen, där halten var ungefär fem gånger större än vad som är typiskt för humusvatten. I det bottennära vattnet steg järnhalterna vid Kalvholmsfjärden på grund av det dåliga syreförhållandet till en anmärkningsvärd nivå. Även i det bottennära vattnet vid Gertruds var järnhalten betydligt högre än vid Mörtgrundet och Gloskärsfjärden, även om det inte fanns en stor skillnad i syreförhållandet i det bottennära vattnet. Under vintern var Larsmosjöns vatten mycket brunt och den kemiska syreförbrukningen (COD Mn ) samt färgvärden låg på alla kontrollområden på en nivå som motsvarar humusvatten (figur 13). Färgvärdet var liksom järnhalten högst i ytvattnet vid Fårholmsströmmen. I det bottennära vattnet var färgvärdet och den kemiska syreförbrukningen liksom järnhalten högst vid Kalvholmsfjärden och Gertruds. Larsmosjöns klassas på basen av färgvärdet, den kemiska syreförbrukningen och järnhalten som mycket humusrikt.

17 17 Figur 12. Syrets mättnadsgrad och järnhalt i Larsmosjöns yt- (1 m) och bottenvatten (-1 m) vintern Figur 13. Färgtalet och den kemiska syreförbrukningen (COD Mn ) i Larsmosjöns yt- (1 m) och bottenvatten (-1 m) vintern Vintern 2013 var variationerna i näringshalterna mellan olika provpunkter mycket likartade både gällande kväve och gällande fosfor (figur 14). Näringshalterna i ytvattnet var högst i Fårholmsströmmen. Vid Kalvholmsfjärden och Gertruds var kväve- och fosforhalten i det bottennära vattnet betydligt högre än i ytvattnet. Som högst var näringshalterna i det bottennära vattnet vid Kalvholmsfjärden, där man uppmätte både vinterns högsta fosforhalt (55 µg/l) och högsta kvävehalt (1300 µg/l). Vid Mörtgrundet och Gloskärsfjärden hade vattnet nästan en jämn kvalitet i hela vattenstapeln med tanke på näringsämnena. Figur 14. Fosfor- och kvävehalten i Larsmosjöns yt- (1 m) och bottenvatten (-1 m) vintern 2013.

18 Perioden med öppet vatten I slutet av maj år 2013 var temperaturen i Larsmosjöns vatten betydligt högre än föregående år, då temperaturen i ytvattnet var 18,2 19,8 C (bilaga 4). I början av juni var sjöns vattentemperatur redan cirka 20 C. Fram till början av juli hade temperaturerna dock sjunkit en aning och vattnet var liksom föregående år som varmast i augusti, då vattentemperaturen var 20,1 20,7 C. I oktober var sjövattnet en aning kallare än föregående år, då temperaturerna var 8,7 8,8 C. Under perioden med öppet vatten hade vattenpelaren en jämn temperatur och alla parametrar hade en jämn kvalitet. Under perioden med öppet vatten varierade ph-värdena i Larsmosjön mellan 5,9 6,9 och värdena för alkalinitet mellan 0,09 0,23 mmol/l (figur 15). Vattnet var som surast och hade sämst buffertförmåga i maj. Sjövattnets genomsnittliga ph- och alkalinitetsvärden låg nästan på samma nivå vid de olika provpunkterna. På basen av resultaten från perioden med öppet vatten var Larsmosjöns vatten lindrigt surt i hela vattenpelaren och sjöns buffertförmåga var både i ytvattnet och i det bottennära vattnet nöjaktig. Under provtagningsomgången i maj var sjövattnets buffertförmåga sämre än genomsnittet och var endast på en försvarlig nivå. Figur 15. Surhet och alkalinitet i Larsmosjöns ytvatten (1m) och det bottennära vattnet (botten -1 m) under perioden med öppet vatten år Ytvattnets syresituation var god, då syrets mättnadsgrad varierade mellan % (figur 16). I det bottennära vattnet låg syrets mättnadsgrad mycket nära samma nivå (72 87 %), med undantag för Kalvholmsfjärden där syresituationen i det bottennära vattnet var som sämst (24 %) i augusti. Syresituationen var som bäst i det bottennära vattnet på alla provtagningspunkter i oktober. På basen av kontrollproven var Larsmosjöns vatten år 2013 mycket järnrikt, då ytvattnets genomsnittliga halt var 1,9 2,7 mg/l och det bottennära vattnets genomsnittliga halt var 1,9 2,9 mg/l. Sjöns vatten var av jämn kvalitet i hela vattenstapeln beträffande järnhalterna, förutom vid Gertruds och Kalvholmsfjärdens provpunkt. Där var järnhalten en aning förhöjt i det bottennära vattnet på grund av den försämrade syresituationen. I regel var järnhalterna som lägst i maj och oktober. Färgvärdena i Larsmosjöns ytvatten var under perioden med öppet vatten på nivån för mycket bruna humusvatten, alltså i genomsnitt mg Pt/l. På basen av färgvärdena var vattnet av jämn kvalitet i hela vattenstapeln. Vid Gertruds och Fårholmsströmmens punkter var färgvärdet i genomsnitt en aning högre än vid de övriga punkterna (figur 17).

19 19 Den kemiska syreförbrukningen (COD Mn ) var hög i Larsmosjön. I genomsnitt fanns det inga stora variationer i den kemiska syreförbrukningen mellan olika områden och värdena var nästan jämnhöga i hela vattenstapeln. Den i genomsnitt allra högsta kemiska syreförbrukningen uppmättes i Fårholmsströmmen. Figur 16. Medelvärdena för syrets mättnadsgrad och järnhalten i Larsmosjöns ytvatten (1 m) och det bottennära vattnet (botten -1 m) under perioden med öppet vatten år Figur 17. Medelvärdena för färg och den kemiska syreförbrukningen i Larsmosjöns ytvatten (1 m) och det bottennära vattnet (botten -1 m) under perioden med öppet vatten år Den genomsnittliga fosforhalten (37-45 µg/l) och kvävehalten (~ µg/l) i Larsmosjöns ytvatten låg nästan på samma nivå som under vintern. Vattnet hade en ganska jämn kvalitet i hela vattenstapeln på alla provpunkter (figur 18). Endast vid Kalvholmsfjärden och Gertruds var fosforhalterna i det bottennära skiktet en aning högre än i ytvattnet. Av kvävehalterna var det endast det bottennära vattnet vid Kalvholmsfjärden som hade en anmärkningsvärt högre kvävehalt än i ytvattnet. Även näringshalterna var på ungefär samma nivå vid alla provpunkter. Fosforhalten var som högst i augusti-oktober och den enskilt högsta fosforhalten (54 µg/l) uppmättes i Kalvholmsfjärden i oktober. Kvävehalten var å sin sida högst i maj och de högsta kvävehalterna (1100 µg/l) uppmättes i Kalvholmsfjärden i maj-augusti. På basen av de genomsnittliga fosforhalterna var Larsmosjöns vatten eutroft under perioden med öppet vatten.

20 20 Figur 18. Medelvärdena för fosfor- och kvävehalten i yt- (1 m) och bottenvattnet (botten -1 m) i Larsmosjön under perioden med öppet vatten år Larsmosjöns a-klorofyllhalter var år 2013 under perioden med öppet vatten 5,6 23,6 µg/l. De genomsnittliga halterna (9,6 12,5 µg/l) varierade ganska lite mellan olika provpunkter (figur 19) och var lägst vid Gertruds. Som högst var a-klorofyllhalterna i regel i början av augusti, med undantag för Fårholmsströmmen, där halten var högst i maj. Den enskilt högsta a-klorofyllhalten (23,6 µg/l) uppmättes vid Gloskärsfjärden i början av augusti. Klorofyllhalten är ett mått på mängden svävande alger, eller växtplankton, som i sin tur beskriver eutrofieringsgraden av vattnet. Enligt eutrofieringsklassificeringen, som beräknats på basen av medelvärdena (juli-augusti), var Larsmosjöns vatten liksom föregående år eutroft på alla kontrollpunkter. Figur 19. Larsmosjöns genomsnittliga a-klorofyllhalt (0-2 m) under perioden med öppet vatten år På basen av kontrollresultaten och resultaten från provtagningar vid simstränder var vattnet i Larsmosjön ur hygienisk synvinkel av god badvattenkvalitet år 2014 (bilaga 9). I samband med badsträndernas kontrollprovtagning påträffades blågröna alger vid Annäsgrundets, Fagernäs och Vikarholmens badstränder i juli år Vattenkvaliteten i Öjasjön år Vintern Vattentemperaturen i Öjasjön varierade i mars mellan 0,1-3,9 C (bilaga 4). I Bysundsvikens (Ö5) bottenhölja och i bottenhöljan i Bredvikens norra del (Ö4) rådde en tydlig temperaturskiktning, temperaturskillnaden mellan yt- och bottenvattnet var cirka 3 C.

21 21 Vintern 2013 var även ytvattnet i Öjasjön i regel ganska surt och ph-värdena (5,9 6,5) låg mycket nära nivån som rådde i Larsmosjön. Det bottennära vattnets ph-värden var endast i Bysundsviken (Ö 5) lite högre än vid ytan (figur 20). Det suraste vattnet fanns i Boholmens kanal, Bredvikens södra del och Bysundsviken. Vattnets buffertförmåga var å sin sida sämst i Bysundsviken och Träskminnsviken, och dessutom förblev buffertförmågan vid Bredvikens provpunkter endast på en nöjaktig nivå. Vi de övriga punkterna var buffertförmågan god. Vid djuphöljorna var alkalinitetsvärdena i det bottennära vattnet betydligt högre än i ytvattnet. De högsta alkalinitetsvärdena (0,34 mmol/l) uppmättes i ytvattnet vid Jouxfjärden samt i kanalen som leder in till Larsmosjön. Figur 20. Surhet och alkalinitet i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenvatten (botten -1 m) under vintern Syresituationen i mars år 2013 var aningen sämre än föregående år, då syrets mättnadsgrad i ytvattnet var % (figur 21). På grund av att provflaskorna gick sönder under transporten finns det inga syreresultat under vintern från Jouxfjärden och Bredvikens södra del. Den sämsta syresituationen fanns i ytvattnet vid Boholmens kanal (27 %). Även syresituationen i Bysundsvikens ytvatten hade försämrats märkbart. Syresituationen i det bottennära vattnet var betydligt sämre än i ytvattnet vid bägge av Öjasjöns djuphöljor. I Bysundets bottennära vatten var syresituationen mycket dålig, då syrets mättnadsgrad var endast 2 %. Vintern 2013 var Öjasjöns vatten vid alla kontrollpunkter mycket järnrikt. I Öjasjön fanns det under vintern stora skillnader i järnhalterna mellan punkterna. På grund av grundvattnets inverkan, fanns den lägsta järnhalten (2,9 mg/l) i ytvattnet vid Bredvikens norra del. Den högsta järnhalten i ytvattnet uppmättes i Boholmens kanal (5,7 mg/l). Den allra högsta järnhalten som uppmättes fanns i det bottennära vattnet vid Bysundsviken (7,6 mg/l) på grund av den dåliga syresituationen. Även i det bottennära vattnet vid Bredvikens norra del var järnhalten en aning högre än i ytvattnet. Figur 21. Syremättnadsgrad och järnhalt i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenskikt (botten -1 m) under vintern 2013.

22 22 Vintern 2013 var Öjasjöns vatten vid alla kontrollpunkter mycket brunt, färgvärdena låg en nivå som är typisk för humusvatten. Liksom i järnhalterna fanns det även tydliga områdesvisa skillnader även i färgvärdena (figur 22). Under vintern var färgvärdena lägst vid Bredvikens provpunkter (225 mg Pt/l) och det högsta färgvärdet uppmättes i Bysundsviken (450 mg Pt/l). Gällande färgvärdena var vattnet vid Öjasjöns bägge djuphöljor av jämn kvalitet i hela vattenstapeln. Vintern 2013 låg den kemiska syreförbrukningen (COD Mn ) på alla provpunkter i Öjasjön på den övre gränsen för nivån som är typisk för humusvatten eller högre. De områdesvisa variationerna i den kemiska syreförbrukningen var mycket likartade med färgvärdena, då den kemiska syreförbrukningen var minst i Bredvikens södra del (20 mg O 2 /l) och störst i Bysundsviken (39 mg O 2 /l). Den kemiska syreförbrukningen i det bottennära vattnet vid bägge djuphöljor låg nästan på samma nivå som i ytvattnet. Figur 22. Färgvärde och den kemiska syreförbrukningen(cod Mn ) i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenskikt (botten -1 m) under vintern I mars 2013 var näringshalterna i Öjasjön betydligt högre än i Larsmosjön. Öjasjöns fosforhalt i ytvattnet varierade mellan µg/l och kvävehalten på motsvarande sätt mellan µg/l (figur 23). De områdesvisa variationerna i fosforhalten var större än för kväve. I Jouxfjärden var fosforhalten i ytvattnet det lägsta och ytvattnets högsta fosforhalter uppmättes i Larsmosjöns kanal. Den högsta fosforhalten i det bottennära vattnet uppmättes i Bysundsviken, där halten ökade på grund av den dåliga syresituationen. Även i Bredvikens norra del var fosforhalten i det bottennära vattnet högre än i ytvattnet. Vintern 2013 hade Öjasjöns kvävehalter i regel en jämn nivå mellan de olika kontrollpunkterna, och låg alltså på en nivå som är typisk mycket bruna vatten. Ytvattnets högsta kvävehalt fanns i Bysundsviken och den lägsta i Boholmens kanal. Figur 23. Fosfor- och kvävehalterna i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenskikt (botten -1 m) under vintern 2013.

23 Perioden med öppet vatten År 2013 var även Öjasjöns vattentemperatur betydligt högre i slutet av maj än föregående år, då ytvattnets temperatur varierade mellan 18,3 18,9 C (bilaga 4) och även i början av juni var Öjasjöns vatten exceptionellt varmt (19,8 20,8 C). Liksom i Larsmosjön var Öjasjöns vatten varmast i början av augusti, då ytvattnets temperatur varierade mellan 20,2 20,7 C. Under provtagningen i början av augusti kunde man observera en temperaturskiktning vid Bysundets (Ö5) provpunkt, skillnaden mellan ytvattnets temperatur och det bottennära vattnets temperatur var 3,5 C. I oktober hade sjöns temperatur redan sjunkit markant och ytvattnets temperatur vid provpunkterna var 8,3 8,8 C. Under perioden med öppet vatten varierade Öjasjöns ph-värden mellan 5,9 7,1 och alkaliniteten mellan 0,10 0,25 mmol/l. I genomsnitt var Öjasjöns vatten en aning surt och hade en nöjaktig buffertförmåga (figur 24). De lägsta ph-värdena uppmättes i regel i juni och de högsta under provtagningen i oktober. Öjasjöns buffertförmåga var som sämst i maj. De högsta alkalinitetsvärdena uppmättes i oktober, då nästan alla provpunkter i sjön hade även en god buffertförmåga. På basen av surhet och alkalinitet var vattnet av en ganska jämn kvalitet i hela vattenstapeln. Figur 24. Surhet och alkalinitet i Öjasjöns ytvatten (1 m) och bottenskikt (botten -1 m) under perioden med öppet vatten. Under perioden med öppet vatten år 2013 var syresituationen i Öjasjön ganska god, då ytvattnets syremättnadsgrad varierade mellan %. Den i genomsnitt sämsta syresituationen i ytvattnet (figur 25) fanns liksom föregående år i Boholmens kanal, där ytvattnets syremättnadsgrad var endast 56 % i augusti. På basen av kontrollproven uppmättes den allra sämsta syresituationen i det bottennära vattnet vid Bysundet under provtagningen i augusti, där syremättnadsgraden var endast 19 %. Från provtagningen i maj kunde man inte analysera syrehalten vid Bredvikens norra del då provflaskan gick sönder under transporten. Under perioden med öppet vatten var Öjasjöns genomsnittliga järnhalter höga, då den områdesvisa variationen var mycket stor. Vattnets genomsnittliga järnhalt var lägst vid Bredviken och högst vid provpunkten i Boholmens kanal. Under perioden med öppet vatten år 2013 var järnhalten i Öjasjöns vatten av en ganska jämn kvalitet i hela vattenstapeln. Ytvattnets och det bottennära vattnets skillnader i halter var som störst i Bysundet i augusti, då man på grund av den dåliga syresituationen uppmätte den enskilt högsta järnhalten (6,0 mg/l) för perioden med öppet vatten i kontrollpunktens bottenskikt.

24 24 Figur 25. Syrets mättnadsgrad och genomsnittliga järnhalt i Öjasjöns ytvatten (1 m) och bottenskikt (botten -1 m) under perioden med öppet vatten år Under perioden med öppet vatten år 2013 var Öjasjöns genomsnittliga färgvärden liksom järnhalterna höga och den områdesvisa variationen ganska stor (figur 26). I genomsnitt låg vattnets färgvärden på nivån för mycket bruna humusvatten, då ytvattnets färgvärde var lägst i Bredviken. Det brunaste vattnets fanns i Jouxfjärden. Under perioden med öppet vatten hade Öjasjöns vatten år 2013 en ganska jämn kvalitet i hela vattenstapeln med beaktande på färgvärdet. Ytvattnets och det bottennära vattnets skillnader i halter var liksom för järnhalten störst i Bysundet i augusti, då även färgvärdet i det bottennära vattnet var högst (450 mgpt/l). Färgvärdet steg dock till ett lika högt värde i kanalen som leder in till Larsmosjön under provtagningen i juli. Öjasjöns kemiska syreförbrukning låg även på en nivå som motsvarar humusvatten och var i genomsnitt lägst i Bredviken. Liksom färgvärdet var den områdesvisa variationen relativt stor, då ytvattnet och det bottennära vattnet låg nästan på samma nivå. Den kemiska syreförbrukningen var störst (32 mg O 2 /l) i Boholmens kanal i maj och lägst (14 mg O 2 /l) i oktober i Bredvikens södra del. Figur 26. Medelvärdena för färg och kemiska syreförbrukning(cod Mn ) i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenvatten (botten -1 m) under perioden med öppet vatten år Under perioden med öppet vatten varierade de genomsnittliga totalfosforhalterna mellan µg/l och kvävehalterna mellan µg/l. De områdesvisa variationerna i näringshalterna var i likhet med variationerna i färgvärdet och järnhalten under perioden med öppet vatten (figur 27). I genomsnitt var både fosfor- och kvävehalterna lägre vid Bredvikens båda provpunkter och vid Träskminnsviken. Fosfornivån under perioden med öppet vatten var en aning högre än under vintern, då halterna var i regel högst i augusti. Under perioden med öppet vatten varierade kvävehalterna mera än under vintern och de genomsnittliga halterna förblev lägre än vinterns kvävenivå. Halterna var i regel högst under juli-augusti. På basen av näringshalterna Öjasjöns vatten en mycket jämn kva-

25 25 litet i hela vattenstapeln. Kronoby å som rinner ut till Bysundet gör vattnet mörkare och höjer halterna av näringsämnen. Under perioden med öppet vatten var Öjasjöns vatten på basen av den genomsnittliga fosforhalten eutroft i Bredviken och Träskminnsviken, i Bysundsviken på gränsen mellan eutroft och mycket eutroft och på de övriga områdena mycket eutroft. Figur 27. Medelvärdena för fosfor- och kvävehalten i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenvatten (botten -1 m) under perioden med öppet vatten Under perioden med öppet vatten år 2013 varierade Öjasjöns α-klorofyllhalter mellan 4,4 27,5 µg/l. De genomsnittliga klorofyllhalterna för hela perioden med öppet vatten var 6,5 15,7 µg/l. Även de områdesvisa skillnaderna var ganska stora, då Boholmens kanal var klart den mest eutrofa (figur 28). De lägsta halterna uppmättes i regel i oktober och de högsta i augusti, även om klorofyllhalterna var i regel höga på flera områden redan i maj. Enligt den ekologiska klassificeringens medeltal (juliaugusti) låg klorofyllhalterna vid Bredvikens bägge provpunkter samt Bysundsviken på en lindrigt eutrof nivå. Vid de övriga punkterna var α-klorofyllhalterna på en eutrof nivå, då den genomsnittliga halten Boholmens kanal förblev en aning lägre än gränsen för den mycket eutrofa nivån. Figur 28. De genomsnittliga a-klorofyllhalterna i Öjasjön (0 2 m) under perioden med öppet vatten Till sin hygieniska kvalitet hade Öjasjön gott badvatten både på basen av kontrollresultaten samt på basen av resultaten från provtagningarna vid Bredviken och vid Öja simstrand (bilaga 9). Sjöskabb, som ställde till med besvär för badare, förekom i början 1990-talet vid Hickarö och Bredviken. Snäckor fungerar som mellanvärdar för sjöskabb och dessa förekom speciellt i sjöns norra och östra delar (Aaltonen 1992 och Storbacka 1994). Den senaste observationsmisstanke på sjöskabb gjordes år 2006 vid Bredvikens simstrand. Sommaren 2013 observerades inga blågröna alger i samband med badvattnets kontrollprovtagning och inga anmälningar om observationer på blågröna alger kom in till Karleby stad (Lundell 2014, personligt meddelande).

26 Vattenkvalitetens utveckling i Larsmo-Öjasjön Utvecklingen av vattenkvaliteten i Larsmo-Öjasjön granskas nedan med basis av vattenkvalitetsresultaten från ytvattnet (1 m) vid bägge sjöars djupa punkter (L 9, L 10 och L 11 samt Ö 4 och Ö 5), förutom syre, där basis för granskningen har varit det bottennära vattnet (botten -1 m). Variablerna som granskas är: surhet, alkalinitet, syremättnad (endast vinter), färg, järn, totalfosfor, totalkväve och a- klorofyll (endast perioden med öppet vatten). I figurerna presenteras vinterresultaten (n=1) och medeltalen för perioden med öppet vatten. I fråga om surhet och alkalinitet presenteras minimivärdena för varje år (n=1) och de övriga vattenkvalitetsparametrarna medelvärdena från hela perioden med öppet vatten. Medeltalen för perioden med öppet vatten under åren har beräknats från medelvärden för tre provtagningsomgångar (n=3). Sedan år 2012 har man beräknat medeltalen för perioden med öppet vatten enligt det nya programmet, som medeltal från sex provtagningstillfällen (n=6). I samband med rapporteringen för år 2012 kunde man inte observera att ökningen av provtagningstillfällena skulle ha haft en inverkan på de olika vattenkvalitetsparametrarnas medelvärden. I jämförelsen år 2012 har man både bearbetat material enligt det gamla programmet (n=3) och det nya programmet (n=6). Resultaten från båda jämförelsemetoder gav i regel en mycket progressiv bild av Larsmo-Öjansjöns vattenkvalitet år De i programmet ökade provtagningstillfällena för eutrofieringsbedömningen höjde dock en aning a- klorofyllhaltens medelvärde, jämfört med den tidigare jämförelsemetoden. På basen av granskningen, är uppfattningen att förnyandet av provtagningen under perioden med öppet vatten skulle ge en mera noggrann bild över α-klorofyllhalterna sommartid, utan att desto mera inverka på medelvärdena för de övriga parametrarna som granskas. Vid granskning över den längre tidsperioden har resultaten från perioden med öppet vatten haft en mindre variation både mellan olika områden och mellan olika år än under vintern. Den mera jämna vattenkvaliteten mellan olika områden under perioden med öppet vatten, jämfört med vinterns vattenkvalitet, torde förutom att bero på skillnaderna i årstider också även på att det finns fler mätresultat, samt på den utjämnande inverkan då man räknar medelvärdet för dessa resultat Larsmosjön Surhet Gloskärsfjärdens och Mörtgrundets ph-värden har förblivit relativt jämna under vintrarna på 2000-talet, då ph-värdet har rört sig runt 6,5 (figur 29). Vid Kalvholmsfjärden har variationen varit större och till exempel vid årsskiftet 2006/2007 rådde en låg ph-nivå (ph 4,7) vilket kunde tydligt observeras i Kalvholmsfjärdens ytvatten vintern Även ph-värdet vintern 2008 (ph 5,3) var lågt. Vintern 2009 hade surheten i Kalvholmsfjärdens ytvatten nästan återgått till en normal nivå. År 2013 var ökade ph-värdet markant i Larsmosjöns vatten på alla provpunkter jämfört med föregående år.

27 27 Figur 29. Ytvattnets (1 m) surhetsgrad under vintern och surhetsminimivärde under perioden med öppet vatten åren Trenden för ph-minimin under perioden med öppet vatten har i regel varit ökande ända fram till år 2006, med undantag för den temporära sviktningen i ph-värden år 2004 i Gloskärsfjärden. Den låga ph-nivån som rådde vintern 2006/2007 kunde observeras i värdena på alla områden under perioden med öppet vatten år 2007, då surhetsminimin sjönk avsevärt (ph 5,3-5,4). Som undantag för de övriga områdena var Gloskärsfjärdens vatten också exceptionellt surt i maj 2004 (ph 5,7). Under perioden med öppet vatten har ph-minimina förblivit på nivån 6,0 sedan år År 2013 hade provpunkternas ph-minimin under perioden med öppet vatten en mycket jämn kvalitet sinsemellan, då vattnet var endast en aning surare än föregående år. Alkalinitet Alkaliniteten i Larsmosjöns vatten har under vintern i regel legat runt 0,2 mmol/l, då buffertförmågan har varierat på gränsen mellan nöjaktig och god (figur 30). Undantaget från detta är de stora variationerna i Mörtgrundets alkalinitetsvärden under slutet av 1990-talet. Den områdesvisa variationen i alkalinitetsvärdena under 2000-talet har varit betydligt mindre. De låga ph-värdena som rådde i Kalvholmsfjärden vintrarna 2007 och 2008 syns dock tydligt även i områdets alkalinitetsvärden. Vintern 2009 kunde man inte längre observera områdesvisa skillnader och sjöns buffertförmåga ökade till en god nivå. Alkalinitetsvärdena år 2012 sjönk återigen på alla provpunkter och vattnets buffertförmåga försämrades till en nöjaktig nivå. År 2013 ökade dock alkalinitetsvärdena en aning från föregående års nivå, då buffertförmågan i Kalvholmsfjärden och Mörtgrundet låg fortfarande på en nöjaktig nivå och i Gloskärsfjärden strax under gränsen till en god nivå. Figur 30. Ytvattnets (1 m) alkalinitet under vintern och alkalinitetsminimivärde under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren

28 28 Under perioden med öppet vatten har alkalinitetsminimivärdena varit på en mycket jämn nivå sinsemellan på de olika provpunkterna under hela uppföljningsperioden. Under 2000-talet har buffertförmågan i Larsmosjön närmast varit på en försvarlig nivå. Den tydliga sviktningen i alkalinitetsminimina år 2007 berodde på den föregående vinterns sura episod. Värdena återgick dock snabbt till nivån som rådde tidigare. Vintrarna var buffertförmågan under perioden med öppet vatten tillfredsställande vid Kalvholmsfjärden och nöjaktig på de övriga punkterna. Under perioden med öppet vatten år 2011 sjönk även buffertförmågan vid Mörtgrundet och Gloskärsfjärden till en försvarlig nivå. Åren 2012 och 2013 steg dock alkalinitetsvärdena tydligt vid alla provpunkter. Syre Vattnets syremättnadsgrad i höljorna (botten -1 m) i Larsmosjön varierar mycket mellan olika vintrar. Bottnens syresituation har i allmänhet varit bäst i Gloskärsfjärden (figur 31). I Kalvholmsfjärden har den nästan varje vinter varit sämst. Vintrarna 2010 och 2011 har Kalvholmsfjärdens syresituation varit mycket dålig (mättnad.% 2 och 5). År 2012 var bottnens syresituation på alla kontrollpunkter bättre än år Särskilt Kalvholmsfjärdens syremättnadsgrad (38 %) var betydligt högre än föregående år. År 2013 var syremättnadsgraden vid Kalvholmsfjärden sämre än föregående år, men mättnadsgraden var dock betydligt högre än åren dessförinnan. Vid de övriga punkterna var syremättnadsgraden i det bottennära vattnet en aning bättre än föregående år. Syresituationen under perioden med öppet vatten har vanligtvis förblivit god i Larsmosjöns hela vattenstapel, med undantag för några av augusti månads resultat i Kalvholmsfjärden (L9). Figur 31. Syremättnadsgraden i Larsmosjöns bottenvatten (botten -1 m) vintrarna I det bottennära vattnet (botten -1 m) vid Larsmosjöns djuphöljor observerades tydliga skillnader i syreförhållandet mellan olika punkter vid granskningen av vattenkvalitetens förändringar under perioderna och (Kalliolinna m.fl. 2010). Syrehalten var sämst vid Kalvholmsfjärden (L9), där situationen hade därtill försämrats markant vid granskningen av den senare perioden. Mörtgrundets (L10) och Gloskärsfjärdens (L11) syreförhållanden har däremot hållits stabila och var främst på en nöjaktig nivå. (Kalliolinna m.fl. 2010). Kalvholmsfjärdens syreförhållande har under åren 2012 och 2013 var på en exceptionellt bra nivå.

29 29 Färg Larsmosjöns färgvärden har under vintern mellan olika områden och olika år varierat tidvis ganska mycket (figur 32). Vanligtvis har vattnet varit brunast vintertid vid Kalvholmsfjärden. Sedan år 2010 har Larsmosjöns färgvärden haft en ökande trend vid alla provpunkter, då Kalvholmsfjärdens halt vintrarna 2012 och 2013 var på en betydligt högre nivå än vid de övriga punkterna. Figur 32. Ytvattnets (1 m) färg under vintern och färgmedelvärde under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren Under perioden med öppet vatten har Larsmosjöns vatten i genomsnitt varit en aning mörkare och de områdesvisa skillnaderna har varit mindre jämfört med vinterperioden. Sedan år 2009 och fram till år 2012 har Kalvholmsfjärdens vatten varit mörkare än vattnet på de övriga områdena. De årliga variationerna i Larsmosjöns färgvärden har varit stora, men trenden i färgvärdena tycks vara ökande, granskat under en längre tidsperiod. Sjöns vatten har på alla provpunkter varit betydligt brunare under 2000-talet än under början av 1990-talet. Färgvärdena under perioden med öppet vatten har under de senaste år ökat i jämn takt sedan 2010 och de genomsnittliga färgvärdena år 2013 var på alla provpunkter de högsta under hela kontrollperioden Järn Larsmosjöns uppmätta järnhalter under vintern har under hela kontrollperioden varit på en ganska jämn nivå sinsemellan vid Mörtgrundet och Gloskärsfjärden (figur 33). Kalvholmsfjärdens järnhalt har i huvudregel varit på än betydligt högre nivå än vid Mörtgrundet och Gloskärsfjärden och den årliga variationen i halterna har varit betydligt större. Åren har de områdesvisa skillnaderna i järnhalterna jämnat ut sig, då halterna var på alla provpunkter cirka 1,0 mg/l. Figur 33. Ytvattnets (1 m) järnhalt under vintern och järnmedelvärde under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren

30 30 De områdesvisa variationerna i de genomsnittliga järnhalterna under perioden med öppet vatten har varit små, då halterna har varierat ganska mycket från år till år. Under perioden med öppet vatten har järnhaltens nivå i Larsmosjön varit högre än under vintern. Sedan år 2006 har järnhalternas nivå ökat från 1,5 mg/l till 2 mg/l. År 2013 var de genomsnittliga järnhalterna i Larsmosjön dock betydligt lägre vid alla provpunkter jämfört med föregående år och särskilt vid Kalvholmsfjärden hade den genomsnittliga järnhalten sjunkit betydligt jämfört med tidigare år. Kemiska syreförbrukning (COD Mn ) Under vintern har Larsmosjöns kemiska syreförbrukning i regel förblivit på en nivå som är typisk för humussjöar, alltså cirka mg O 2 /l. Vid Kalvholmsfjärden har den vanligtvis varit en aning större än vid Mörtgrundet och Gloskärsfjärden (figur 34). Åren 2007 och 2008 var den kemiska syreförbrukningen vid Kalvholmsfjärden på en betydligt högre nivå än vid de övriga områdena, men i regel har både den områdesvisa variationen och variationen från år till år varit ganska liten. Sedan år 2010 har den kemiska syreförbrukningen ökat vid nästan alla provpunkter. Även år 2013 var den kemiska syreförbrukningen betydligt större vid alla provpunkter jämfört med föregående år. Figur 34. Ytvattnets (1 m) kemiska syreförbrukning under vintern och den genomsnittliga kemiska syreförbrukningen under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren De områdesvisa variationerna i den genomsnittliga kemiska syreförbrukningen har varit en aning större, liksom även variationen från år till år, under perioden med öppet vatten än under vintern. Under perioden med öppet vatten har den kemiska syreförbrukningen i Larsmosjön i regel förblivit på en nivå som typisk för humussjöar och har endast varit en aning större vid Kalvholmsfjärden åren 2011 och 2012 och vid de övriga områdena år År 2013 var den kemiska syreförbrukningen i genomsnitt lägre på alla områden än under föregående år. Fosfor Under vintrarna på 1980-talet var fosforhalterna i Larsmosjön höga och varierade mycket kraftigt från år till år. Under 2000-talet har halterna minskat sedan millennieskiftet och Larsmosjöns fosfornivå har ända tills de senaste år varit lägre än nivån på 1990-talet. Därtill har de områdesvisa skillnaderna varit mindre, även om Kalvholmsfjärdens halter i regel har varit en aning högre än på de övriga punkterna (figur 35). Fosforhalterna som ökade vintern 2011 och 2012 började sjunka på alla provpunkter år 2013.

31 31 Figur 35. Ytvattnets (1 m) fosforhalt under vintern och fosformedelvärde under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren Vattnets genomsnittliga fosfornivå i Larsmosjön har under perioden med öppet vatten i regel varit betydligt högre än under vintern. Variationerna i halterna mellan olika år har dock varit betydligt måttligare än under vintern och de områdesvisa variationerna mellan olika provpunkter har varit små. Till följd av försurningsperioden har de lägsta fosforhalterna (ca. 30 µg/l) under perioden med öppet vatten förekommit åren 1996, 1997 och Åren 2011 och 2012 var de genomsnittliga fosforhalterna under perioden med öppet vatten, högre än under tidigare år. År 2013 sjönk halterna återigen till samma nivå som rådde år På basen av fosforhalten har Larsmosjöns eutrofieringsgrad förblivit på nivån eutrof. Kväve De uppmätta kvävehalterna vintertid varierar kraftigt både mellan olika områden och mellan olika år. Under de senaste åren har kvävehalterna varierat mest vid Kalvholmsfjärden, där halterna steg till en mycket signifikant hög nivå vintern 2007 och 2008 (figur 36). Sedan år 2009 har de områdesvisa variationerna i halterna dock minskat betydligt. Larsmosjöns kvävehalter har ökat en aning åren Figur 36. Ytvattnets (1 m) kvävehalt under vintern och kvävemedelvärde under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren De genomsnittliga kvävehalterna i Larsmosjön har under perioden med öppet vatten varierat betydligt mera både områdesvist och mellan olika år än under vintern. Kvävehalten har under hela talet varit cirka 900 µg/l, och under de senaste åren har man inte kunnat observera en ökande trend. Under perioden med öppet vatten år 2013 sjönk dock de genomsnittliga kvävehalterna betydligt jämfört med föregående års nivå.

32 32 Klorofyll Medelvärdena för a-klorofyll i Larsmosjön varierar kraftigt från år till år (figur 37), medan skillnaderna mellan punkterna är mycket mindre. Larsmosjöns genomsnittliga klorofyllhalter har i regel varit på en eutrof nivå under hela 2000-talet. Under de senaste åren har man kunnat observera en måttlig nedåtgående trend i halterna och eutrofieringsgraden i Larsmosjön har åren har i stort sett varit på en måttligt eutrof nivå. År 2012 ökade dock a-klorofyllhalterna till en eutrof nivå. År 2013 var α-klorofyllhalterna högre än föregående år vid Gloskärsfjärden och Kalvholmsfjärden, då vattnet låg liksom föregående år på en eutrof nivå vid alla provpunkter. Figur 37. Medelvärdet för a-klorofyllhalten (0 2 m) i Larsmosjön under perioden med öppet vatten åren I medeltalen av vattenkvalitetsvariablerna för Larsmosjön och dess tillrinningsåar har det inte observerats några stora skillnader mellan olika provpunkter vid granskningen av förändringar i vattenkvaliteten under perioderna och (Kalliolinna m.fl. 2010). Variationen i vattenkvaliteten har, med undantag för a-klorofyllhalterna, minskat för nästan alla de övriga parametrarna under den senare perioden Öjasjön Öjasjöns vattenomsättning har sedan 1990-talet halverats från nio månader till cirka fyra och en halv. Förändringen har förorsakats av avtappningarna via fisklederna, som stegvis utförts först genom den gamla (Kräkiläs) fiskled och sedan genom ibruktagandet av den nya (Bågast) fiskleden. Nuförtiden härstammar två tredjedelar av Öjasjöns vatten från Larsmosjön eller direkt från Kronoby å, via flodarmen som leder ut till Jouxfjärden (Nyman 2012) och därav är omsättningstiden betydligt kortare på Bysundets sida än vid Bredviken (Leiviskä 1993, Nyman 2012). Dessa förändringar har försämrat Öjasjöns vattenkvalitet, vilket kan särskilt observeras i vattnets järn-, totalfosfor- och totalkvävehalter samt som en ökning av färgvärdet. Vid bägge djuphöljor förbättrades vattnets syreförhållande markant under perioden och därefter sjönk syreförhållandet drastiskt särskilt i Bysundet. Under de senaste tre åren har syreförhållandet återigen försämrats till den nivå som rådde i början av 2000-talet. De senaste tre åren har det varit en stor skillnad i ph-minimina, då inverkan från Kronoby å har kraftigare än tidigare kunnat observeras i Bysundet

33 33 Surhet Under vintern är vattnet i Öjasjön i regel surt både på Bysundets sida och på Bredvikens sida (figur 38). Under hela jämförelseperioden har Bysundets ph-värden tidvis varit betydligt högre än i Bredviken, men under 2000-talet har de områdesvisa skillnaderna minskat. Information om vattenkvaliteten från vintern 2007 saknas, då man inte kunde ta prov på grund av det dåliga isförhållandet i Öjasjön. Enligt resultaten från vattenverkets råvattenkontroll (ph 5,9) var Öjasjöns ph-värde i mars 2007 fortfarande mycket surt på grund av höstens sura episod. Vintern 2008 var ph-värden ännu lägre. Sedan år 2008 har Öjasjöns surhet minskat, då ph-värdena år 2010 var de högsta någonsin under 2000-talet. Vintern 2011 och 2012 sjönk ph-värdena betydligt och var återigen i närheten av nivån som rådde år Vintern 2013 steg ph-värdena på bägge undersökningsområde men vattnet var ändå mycket surt. Figur 38. Ytvattnets (1 m) surhetsgrad under vintern och surhetsminimivärde under perioden med öppet vatten i Öjasjön åren (Märk: inga prov togs vintern 2007). Under perioden med öppet vatten har den årliga variationen i ph-minimin varit betydligt större än under vintern både i Bysundet och i Bredviken. Man kan observera en ökande trend i Öjasjöns ph-värden under åren År 2007 rasade ph-värdena, då minimina var på bägge områden de absolut lägsta under hela granskningsperioden. Öjasjöns surhetsnivå återtog sig dock snabbt och år 2008 klättrade phvärdena nästan upp till nivån som rådde år Sedan år 2008 har utvecklingen i surhet varit mycket olika på Bredvikens och Bysundets provpunkter. Bredvikens ph-minimin fortsatte att öka och områdets surhetsnivå (ph 6,5) har under de senaste år förblivit på nivån lindrigt sur. Bysundets ph-minimin å sin sida sjönk radikalt ända fram till år 2010, varefter ph-värdenas ökning fortsatte även år Den områdesvisa variationen i surhetsminimin ökade år 2013 från föregående års nivå, då ph-värdena ökade i Bredviken och sjönk i Bysundet. Alkalinitet Vintertid har alkalinitetsvärdena i Öjasjön varierat mycket från år till år och från område till område. Variationen i alkalinitetsvärdena under 2000-talet har i Bysundet och Bredviken varit mycket likartad och de områdesvisa skillnaderna tydliga (figur 39). Vintern 2008 hade sjöns buffertförmåga avtagit betydligt, men situationen förbättrades på bägge områden redan år Sjöns buffertförmåga har dock förblivit på en stabil nivå ända fram till år 2012, då den var god i Bysundet och nöjaktig i Bredviken. Inga områdesvisa variationer kunde observeras år 2013, då Bysundets alkalinitet sjönk och Bredvinkens alkalinitet ökade en aning och bägge observationsområdens alkalinitetsvärden låg på nästan samma nivå, då buffertförmågan var nöjaktig.

34 34 Figur 39. Ytvattnets (1 m) alkalinitet under vintern och alkalinitetsminimivärde under perioden med öppet vatten i Öjasjön åren (Märk: inga prov togs vintern 2007). Under perioden med öppet vatten har variationen i Öjasjöns buffertförmåga mellan olika år och olika områden varit betydligt mindre än under vintern. På basen av alkalinitetsminimin i både Bredviken och i Bysundet under perioden med öppet vatten har sjöns buffertförmåga i regel varit på en försvarlig nivå under 1990-talet. Sjöns buffertförmåga ökade till en nöjaktig nivå i början av 2000-talet. År 2007 försämrades buffertförmågan på bägge undersökningsområden till en dålig nivå. Bysundets buffertförmåga steg direkt följande år till en nöjaktig nivå, men sedan år 2009 har den varit på en försvarlig nivå. Bredvikens alkalinitetsvärden har å sin sida ökat i en långsammare takt, men har varit på en nöjaktig nivå sedan år Under perioden med öppet vatten 2013 var Öjasjöns alkalinitetsminimin högre än föregående år på bägge undersökningsområden Syre I början av kontrollperioden varierade syresituationen i Öjasjöns bottennära vatten ganska mycket, både områdesvist och från år till år. Under 1990-talet var syreförhållandet i det bottennära vattnet som sämst på bägge områden, då det bottennära i Bysundet var nästan syrefritt under flera år. I Bredviken har syrets mättnadsgrad i regel varit en aning högre och den årliga variationen har varit större än i Bysundet. Under 2000-talet har Öjasjöns syreförhållande tydligt förbättrats på båda områden och har i regel varit på en god nivå (figur 40). Sedan år 2008 har syreförhållandet i Öjasjöns bottennära vatten haft en nedåtgående trend och år 2009 var syreförhållandet i Bysundets bottennära vatten exceptionellt dåligt jämfört med den generella nivån under 2000-talet. År 2013 försämrades syreförhållandet i Bysundets bottennära vatten ytterligare, då mättnadsgraden (2 %) var sämre än under 2000-talet. I Bredviken har syreförhållandet förblivit i närheten av föregående års nivå. Även under perioden med öppet vatten under 1990-talet har syremättnadsgraden tidvis varit dåligt i det bottennära vattenskiktet i Bysundet i slutet av skiktningsperioderna. Under 2000-talet har syresituationen ofta hållits på en god nivå. I augusti 2011 hade Bysundets syreförhållande återigen försämrats (syremättnad-% 39) och år 2012 var situationen ännu sämre, då syremättnadsgraden var den sämsta under hela kontrollperioden (17 %). I augusti 2013 var syresituationen nästan lika dålig som föregående år, då syremättnadsgraden i det bottennära vattnet var endast 19 %.

35 35 Figur 40. Syremättnadsgraden i det bottennära vattenskiktet (botten -1 m) i Öjasjön vintern (Märk: inga prov togs vintern 2007). Färg Färgvärdena i Öjasjöns vatten har varierat kraftigt under hela kontrollperioden både vintertid och under perioden med öppet vatten. Man har även observerat markanta områdesvisa skillnader mellan Bysundet och Bredviken, som kan förklaras till stor del genom de olika förhållandena på kontrollområdena. Enligt Nyman (2012) är Kronoby ås inverkan på Bysundets vattenkvalitet uppenbar. En ganska stor mängd grundvatten faller å sin sida ut i Bredviken vilket gör att vattnet där är klarare än i sjöns övriga delar (Nyman 2012). Vintertid är vattnet betydligt mörkare och variationerna i färg större i Bysundet än i Bredviken. En sjunkande trend har kunnat observeras i färgvärdena under 2000-talet, men sedan år 2008 har färgvärdena återigen börjat öka (figur 41). Vintern 2012 var vattnets färgvärden högre än föregående år på bägge kontrollområden. Särskilt i Bredviken hade färgvärdet ökat från nivån år Även vintern 2013 var färgvärdena högre på båda kontrollområden jämfört med föregående år. I Bysundet steg dock färgvärdena betydligt mera än i Bredviken. Figur 41. Ytvattnets (1 m) färg under vintern och medelvärde för färg under perioden med öppet vatten i Öjasjön åren (Märk: inga prov togs vintern 2007). Även i fråga om medelhalterna för färg under perioden med öppet vatten märks en tydlig skillnad mellan Bysundet och Bredviken, då vattnet är klart mörkare i Bysundet. De årliga variationerna på båda områden har dock varit likartade och de områdesvisa skillnaderna är en aning mindre än under vintern. Sedan år 2008 har man vid båda kontrollområden kunnat observera en tydligt ökande trend i de genomsnittliga färgvärdena. Under perioden med öppet vatten år 2011 var vattnets färgvärden i Bysundet och Bredviken nästan på samma nivå, då Bysundets färgvärde var lägre än normalt. Under perioden med öppet

36 36 vatten år 2012 ökade färgvärdet på Bysundets sida markant, då de genomsnittliga färgvärdena på båda områden var de högsta som uppmätts under kontrollperioden. År 2013 ökade färgvärdena vid bägge kontrollområden från föregående års nivå. Järn På Bysundssidan av Öjasjön är vattnet förutom mörkare, även betydligt mera järnrikt än i Bredviken, vilket beror på Kronoby ås vatten (figur 42). Liksom för Öjasjöns färgvärden, har ibruktagandet av Bågast fiskled i slutet av år 2008 haft en inverkan på sjöns järnhalter. Sedan dess har järnhalterna tydligt ökat (Nyman 2012). Vintertid varierar halterna mycket från år till år, särskilt i Bysundet och man kan inte observera en klar trend i halterna. Bredvikens järnhalter å sin sida sjönk markant ända fram till år 2008 och de årliga variationerna har stabiliserats sedan början av 1990-talet. Sedan de låga järnhalterna som uppmättes år 2008 har järnhalterna i både Bysundet och Bredviken ökat under de senaste år. Halterna som uppmättes år 2013 var betydligt högre på båda områden än föregående år. Figur 42. Ytvattnets (1 m) järnhalt under vintern och järnmedelvärde under perioden med öppet vatten i Öjasjön åren (Märk: inga prov togs vintern 2007). Under perioden med öppet vatten har de områdesvisa skillnaderna i järnhalternas medelvärden varit mindre än under vintern. Järnhalterna i Bysundet har varit lägre och variationerna från år till år har varit mindre än under vintern. I Bredviken har dock variationen från år till år varit en aning större under talet och2000-talet, då halterna i regel har varit på samma nivå som under vintern. Järnahalterna under perioden med öppet vatten har även ökat på bägge områden sedan år De genomsnittliga järnhalterna år 2013 var fortfarande betydligt högre än tidigare år. Kemiska syreförbrukningen (COD Mn ) Även variationen i den kemiska syreförbrukningen samt variationen mellan olika år har varit större i Bysundet än i Bredviken (figur 43). Under vintern har Öjasjöns kemiska syreförbrukning i regel förblivit på en nivå som är typisk för humussjöar (10 20 mg O 2 /l), dock har värdena i Bredviken varit mycket nära klassificeringsnivåns nedre gräns och tidvis till och med under. I Bysundet har värdena på motsvarande sätt varit i närheten av den övre gränsen och tidvis högre. I Öjasjöns kemiska syreförbrukning vintertid har man under de senaste åren kunnat observera en tydlig ökande trend. I Bredviken har den kemiska syreförbrukningen ökat stadigt sedan år 2008 men i Bysundet har värdena ökat sedan år Vintern 2013 var den kemiska syreförbrukningen i Bysundet nästan dubbelt så hög som gränsvärdena för typiska humusvatten och även i Bredviken var den kemiska syreförbrukningen vid klassificeringsnivåns övre gräns.

37 37 Figur 43. Ytvattnets (1 m) kemiska syreförbrukning under vintern och den genomsnittliga kemiska syreförbrukningen under perioden med öppet vatten i Öjasjön åren (Märk: inga prov togs vintern 2007). Även under perioden med öppet vatten har den genomsnittliga kemiska syreförbrukningen i Öjasjön i regel förblivit på nivån som är typisk för humussjöar, dock högre i Bysundet än i Bredviken. Variationerna mellan olika år har varit likartade på bägge områden. Som lägst var den kemiska syreförbrukningen åren 2007 och 2008, varefter nivån för den kemiska syreförbrukningen har tydligt ökat. I Bredviken har ökningen varit mera stadig, och skillnaderna mellan olika år har varit betydligt måttligare än i Bysundet. I Bysundet har den kemiska syreförbrukningen varit som högst år 2011, varefter värdena har sjunkit en aning. Fosfor På Bysundets sida är även vattnets fosforhalt betydligt högre än i Bredviken (figur 44). Nivåskillnaderna mellan områdena beror först och främst på det näringsrika vattnet som rinner in till Bysundet från Kronoby å och grundvattnet som faller ut i Bredviken, som å sin sida sänker områdets näringshalt. Vintertid har fosforhalterna varierat mycket från år till år. De årliga variationerna i Bredviken har dock jämnat ut sig sedan mitten av 1990-talet, då halterna på Bysundets sida varierade betydligt mera ända fram till början av 2000-talet. Fosforhalterna i Bredviken var i regel på en eutrof nivå åren och på Bysundets sida på en mycket eutrof nivå. Sedan år 2002 sjönk fosforhalten på båda områden men började återigen öka år Fosforhalten vintern 2012 var högre i Bredviken än föregående år och halten på Bysundets sida låg mycket nära nivån som rådde år År 2013 var fosforhalterna vid bägge områden en aning högre än föregående år. Figur 44. Ytvattnets (1 m) fosforhalt under vintern och fosformedelvärde under perioden med öppet vatten i Öjasjön (Märk: inga prov togs vintern 2007).

38 38 Under perioden med öppet vatten är de årliga variationerna i de genomsnittliga fosforhalterna i Öjasjön betydligt jämnare och skillnaden mellan Bysundet och Bredviken är betydligt mindre än under vintern. De genomsnittliga halterna har på båda kontrollområden förblivit ganska jämnt på samma nivå. På basen av fosforhalten var Bredvikens vatten eutroft åren , då Bysundets halter har varierat på gränsen mellan eutrof och mycket eutrof. Åren 2007 och 2008 var fosfornivån under perioden med öppet vatten exceptionellt låg på båda kontrollpunkter. Sedan år 2008 har Öjasjöns fosfornivå återigen fortsatt öka. De genomsnittliga halterna år 2013 var på bägge kontrollområden lägre än föregående år, då vattnet i Bredviken var eutroft och i Bysundet på gränsen mellan eutroft och mycket eutroft. Kväve Även kvävehalterna har i allmänhet varit högre i Bysundet än i Bredviken (figur 45). Vintertid har halterna varierat kraftigt både mellan olika områden och från år till år. Under slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet åkte kvävehalten i Bredviken upp och ner, µg/l, från år till år. Bysundets kvävehalt ökade å sin sida markant under åren och var som högst 1800 µg/l, sedan sjönk halten igen tills man i mitten av 1990-talet återigen kunde observera en ökande trend ända fram till år Sedan år 2008 har även kvävehalterna i Öjasjön haft en tydligt ökande trend. Vintern 2013 var kvävehalten i Bysundet högre än föregående år och i Bredviken i närheten av förgående års nivå. Figur 45. Ytvattnets (1 m) kvävehalt under vintern och kvävemedelvärde under perioden med öppet vatten i Öjasjön Under perioden med öppet vatten är de genomsnittliga kvävehalterna i Öjasjön lägre än under vintern. Även de områdesvisa variationerna i kvävehalterna har i regel varit mindre under perioden med öppet vatten än under vintern. Öjasjöns medelvärde för kväve har under perioden med öppet vatten varierat mycket från år till år under slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet. Sedan år 1996 har trenden för Öjasjöns kvävehalter varit ökande. Under perioden med öppet vatten åren 2007 och 2008 sjönk Öjasjöns kvävenivå temporärt i likhet med fosfornivån, men under de senaste åren har även kvävehalterna börjat öka. År 2013 var de genomsnittliga kvävehalterna på bägge kontrollområden en aning lägre än föregående år. Klorofyll Öjasjöns a-klorofyllhalter har områdesvist varierat kraftigt och mellan olika år (figur 46). Bysundet har i regel varit mera eutroft än Bredviken. Från år 1987 fram till år 1994 förändras Öjasjöns eutrofieringsnivå från måttligt eutrof till eutrof. År 1995 sjönk sjöns eutrofieringsnivå återigen till nivån måttligt eutrof, för att sedan återgå till en eutrof nivå i början av 2000-talet. Bredvikens klorofyllhalter började tydligt minska år 2003 och har sedan dess förblivit på nivån måttligt eutrof. På Bysundets sida har variationen varit betydligt kraftigare. Under 2000-talet låg klorofyllhalterna i regel på en

39 39 eutrof nivå och var betydligt högre än Bredvikens. De områdesvisa skillnaderna i Öjasjöns eutrofieringsnivå har varit som störst under 2000-talet. Sommaren 2011 låg den genomsnittliga klorofyllhalten vid provpunkterna ungefär på samma nivå, då bägge områden var lindrigt eutrofa. År 2012 steg halten på Bysundets sida betydligt mer än i Bredviken och områdets eutrofieringsnivå steg igen till eutrof. År 2013 steg Bysundets klorofyllhalt återigen från föregående års nivå, vid Bredviken var halten en aning lägre än föregående år. Figur 46. Medelvärdet för a-klorofyllhalten (0 2 m) under perioden med öppet vatten i Öjasjön år BOTTENFAUNARESULTAT (NYMAN 2014) 5.1 Metoder Bottenfaunaprov togs med en Ekman-Birge-hämtare från sammanlagt tre provpunkter, varav en fanns på Larsmosjöns sida (L11) och två i Öjasjön (Ö4 och Ö5) (figur 1 och bilaga 1). Provtagningspunkterna lokaliserades med GPS och fastställdes med hjälp av landmärken. Vid alla punkter gjordes 5 parallella lyft med en Ekman-Birge-hämtare (areal 246 cm 2 ), i enlighet med standard SFS Proven sållades på plats med en 0,5 mm såll. Det sållade materialet preserverades i etanol och djuren sorterades senare med hjälp av stereomikroskop. Djuren konserverades i 70 % etanol. Den konserverade våtmassan erhölls genom att väga biomassan (Precisa XB220A, mätosäkerhet 0,2 mg) efter en lätt torkning. Biomassa av musselkräftor och övriga mycket små arter uppskattades på basen av deras uträknade volym. Fåborstmaskar och fjädermyggslarver fastställdes med hjälp av ljusmikroskop. De nödvändiga preparaten gjordes genom att använda polyvinyl laktofenol (Brinkhurst 1971). 5.2 Resultat I bottenfaunaproven observerades år 2013 sammanlagt 22 olika bottendjursarter eller grupper (bilaga 10). Variationen mellan de olika stationerna var arter. År 2013 var artantalet en aning mindre än tidigare år, men ändå i samma storleksklass. Individtätheten av bottendjuren mellan provtagningspunkterna varierade mellan ca individer per kvadratmeter år De till storleken små rundmaskarna, kvalster, vattenloppor, hoppkräftor och musselkräftor representerade en stor del av provens totala individantal, särskilt vid provpunkterna L11 och Ö4 (figur 47). Med tanke på biomassan hade de ingen väsentlig betydelse på

40 40 grund av deras ringa storlek. Vid provpunkten i Larsmosjön L 11 samt vid provpunkten Ö5 i Bysundet i Öjasjön var den totala biomassan ganska stor vilket berodde på den stora mängden av Chironomuslarver och fåborstmaskar. Vid provpunkten i Bysundet (Ö 5) bestod en avsevärd andel av biomassan av tofsmygglarver och svidknottslarver. Vid provpunkt L11 i Larsmosjön fick man även i proven två allmänna dammusslor (Anodonta piscinalis), vars biomassa är ganska stor. Med beaktande på jämförbarheten har inte dessa musslors biomassa beaktats i figurerna 47 och 48. Figur 47. Individantalet och den genomsnittliga biomassan i bottenfaunaproven i Larsmosjön (L11) och Öjasjön (Ö5 och Ö4) år Biomassan för de allmänna dammusslorna som påträffades vid provpunkt L11 har inte beaktats. Utvecklingen från tidigare år År 2013 var individantalet och biomassan vid Larsmosjöns kontrollpunkt (L11) ungefär på samma nivå som föregående år (figur 48). I figuren har biomassan för de allmänna dammusslorna som påträffades år 2013 inte beaktats. Figur 48. Individantalet och biomassan av bottenfaunan vid Larsmosjöns provtagningspunkt L11 åren Vid Bredvikens provpunkt (Ö4) i Öjasjön var bottenfaunans totala individantal i samma storlek som föregående år (figur 49). Biomassan hade dock fortfarande minskat en aning. Variationerna mellan åren beror främst på förekomsten av de till storleken stora Chironomus-larverna. Figur 49. Individantalet och biomassan av bottenfaunan vid Öjasjöns provtagningspunkt i Bredviken Ö4 åren

41 41 Individantalet vid provtagningspunkten Bysundet (Ö5) i Öjasjön har ökat en aning sedan år År 2013 var individantalet nästan det samma som föregående år (figur 50). Så som på övriga provpunkter bestod individantalet för kategorin övriga åren till största del av djurgrupper som inte beaktats innan år 2009, och därför kan ökningen i individantalet bero på dessa till storleken små djur. Därtill har mängden fåborstmaskar ökat. Även i biomassan kan man observera en tydligt ökande trend sedan år 2008, som främst beror på en ökning i biomassan för fåborstmaskar och Chironomuslarver. Variationen i biomassan påverkas även av förändringar i mängden av svidknottslarver (Ceratopogonidae) och tofsmyggslarver (Chaoboridae). Figur 50. Individantalet och biomassan av bottenfaunan vid Öjasjöns provtagningspunkt i Bysundet Ö5 åren FISKERIKONTROLLEN 6.1 Den årliga informationsinsamlingen Fångstdata insamlad av Norra svenska fiskeområdet år 2013 har samlats in av Kronoby, Lepplax-Norrby, Pirilö, Kållby-Edsevö, Larsmo, Eugmo och Öja fiskelag (Wistbacka 2014). Sammanlagt fiskade 543 personer år 2013 inom området, varav 10 var yrkesfiskare eller binäringsfiskare. Av fiskarna hörde 41 % till Kronoby fiskelag, 31 % till Lepplax-Norrby fiskelag, till Larsmo Eugmo fiskelag 11 %, till Öja fiskelag 7 %, till Larsmo fiskelag 5 %, till Kållby-Edsevö fiskelag 3 % samt till Pirilö och Vestersundsby fiskargille vardera 1 %. Fiskarenas antal hade ökat år 2013 med elva personer från föregående år. Antalet yrkesfiskare hade till och med ökat från fem personer till 10. Nästan alla yrkesfiskare kom liksom föregående år från Larsmo, Eugmo och Öja. Den totala fångsten i Larsmo-Öjasjön var år 2013 sammanlagt kg (tabell 5). Av fångsten bestod nästan en tredjedel av braxen (34 %), 28 % av gädda, 13 % av abborre och 10 % av gös. Lakens andel av fångsten (4 %) var betydligt mindre än föregående år. Fiskarena i Larsmo fiskelag stod för hälften (50 %) av fångsten, Lepplax-Norrby för 16 %, Kronoby för 13 %, Eugmo för 9 % och Kållby- Edsevö för 7 % av fångsten. Fisket utfördes främst med nät, katsar, kastspön och mete och man använde betydligt fler gäddsaxar än föregående år (tabell 6). Sedan år 1998 har man samlat in information om fiskfångsten i Larsmo-Öjasjön, då den totala fångstmängden var drygt kilogram (tabell 5 och figur 51). Fångstmängderna ökade ända till början av 2000-talet, och var som störst (ca kg) år 2002, varefter den totala fångstmängden sjönk stadigt ända fram till år Fiskfångsterna från Larsmosjön var exceptionellt stora år Enligt fiskeområdets disponent Birthe Wistbacka (e-post ) beror den stora fångsten på surchocken under hösten 2006 och reaktionerna från denna på både fisk och fiskare. I slutet på året

42 42 ökade fisket betydligt från det normala, vilket även syns i mängden fångst, som var kg. Efter Larsmo-Öjasjöns surhetsproblem sjönk fångstmängden betydligt, då den totala fångstmängden år 2007 var endast cirka hälften av fångstmängden år Fångstmängden de senaste åren har återigen börjat öka. Den totala fångstmängden år 2013 var större än föregående år, och var den största sedan år Tabell 5. Fångstdata fiskelagsvis i Larsmo-Öjasjön år 2013 (Wistbacka 2014) Fiskart Kronoby Lepplax- Norrby Pirilö Kållby- Edsevö Fångst kg Vestersundsby / fiskargille* Tabell 6. Använda fångstredskap i Larsmo-Öjasjön fiskelagsvis år 2013 (Wistbacka 2014). Larsmo Eugmo Öja Totalt Sik Gädda Abborre Öring Lake Gös Siklöja Braxen Mört id Nors Övriga Regnbågslax (planterad) Sammanlagt *= data från år 2012 Fångstredskap Antal Kronoby Lepplax- Norrby Pirilö Kållby- Edsevö Larsmo Eugmo Öja Vestersundsby / fiskargille* Nät <35 mm Nät mm Nät >55 mm Siklöjeskötar Lakryssjor Gäddsaxar Lakkrokar Katsar Kastspön Metspö = har använts, ingen information om antal

43 43 * = Fångstdata är delvis bristfälliga. Figur 51. Fiskfångsten i Larsmo-Öjasjön under åren (Wistbacka ). Märk. Korrigering har gjorts för 2007 års fångst (e-post Birthe Wistbacka ). Den risk Larsmosjös vattenkvalitet förorsakar fiskarna beror främst på den tidvisa surheten, vilket ökar de skadliga och toxiska inverkan från aluminium och järn. I sjöns djuphöljor sjunker årligen phvärdet till under 6,0. Surhetschockar som sprider sig över hela sjön, beräknas förekomma vart tionde år som en följd av endast exceptionella väderförhållanden. Problemen med försurningen förekommer mera i djuphöljorna i sjöns norra del (Kalvholmsfjärden) jämfört med de södra delarna. Vattnets surhet beror på de sura sulfatjordarna i tillrinningsområdet och det sura vatten som rinner därifrån. Dessa innehåller även rikligt med upplösta metaller, speciellt järn och aluminium. Som en följd av uppdämningen av sjön når inte det sura vattnet havet och blandas då inte med havsvattnet som har en bra buffertförmåga (Kalliolinna mm 2010). 6.2 Larsmo-Öjasjöns fiskeriförfrågan år 2012 Fisket i Larsmo-Öjasjön år 2012 utreddes via en fiskeriförfrågan. Resultaten från fiskeriförfrågan har samlats i en separat rapport (Wistbacka 2013), till vilken man här refererar kort. Förfrågan skickades ut till 2000 slumpvist utvalda personer bosatta runt Larsmo-Öjasjön. Med förfrågan ville man utreda antalet personer som fiskar i Larsmo-Öjasjön, samla information om fiskekortsinnehav, använda fiskeredskap, fiskeområden, antal fisketurer och fiskfångster. Därtill efterfrågades åsikter om fiskeförhållandena i sjön och inverkan av regleringen av sjön på fisket. Man fick sammanlagt 1159 svar på fiskeriförfrågan, alltså svarsprocenten var 58 %. Av de som svarat på förfrågningen meddelade 8 % att de fiskade i sjön. På basen av detta uppskattade man att sammanlagt cirka 2370 personer fiskade i sjön år På basen av förfrågningen metade över hälften av dem som fiskade och en lika stor andel hade idkat spöfiske. Övriga fiskemetoder var pilkfiske, fiske med katsar, nät och ryssjor. Ungefär tre fjärdedelar av fiskarna hade giltiga tillstånd att fiska i sjön. Norra Larsmosjön var det populäraste och mest använda fiskeområdet. Den största delen av totalfångsten hade fångats där. Drygt en tredjedel av fångsten (36 %) hade fångats med nät och en knapp tredjedel (27 %) med kastspö eller trolling.

44 44 Den största delen av fångsten bestod av gädda (33 %) och abborre (27 %). Övriga arter var braxen, mört, gös, lake, id, siklöja, löja, öring, sik, regnbåge och gärs. Cirka 20 % av totalfångsten fiskades av fiskare utan fiskekort. Variationen mellan de olika fiskarenas medelfångster var mycket stor och på grund av detta var det svårt att uppskatta totalfångsten i sjön. Uträkningarna visade att den kunde variera mellan ca kg och ca kg (56 ton ± 32,8 ton). De flesta fiskarena ansåg att sjön hade eutrofierats och att den stora mängden skräpfisk inverkade negativt på deras fiske. Många ansåg även att fångstmängden från sjön var för liten. En tredjedel ansåg att det var problematiskt att få tag i fiskekort. De flesta fiskarena ansåg att det var lätt att ta sig ner till sjön när man skulle ut och fiska. De flesta ansåg att det inte förekom några problem med illdåd eller sabotage eller att det förkom för många fiskare eller någon störande båttrafik. På frågan om hur sjöns nyreglering år 1999 påverkade fisket svarade 12 % att fångsterna hade ökat. 8 % hade kunnat ta nya fiskeområden i bruk under vintern, 5 % hade kunnat förlänga sin fiskesäsong och 10 % hade noterat en minskning av döda fiskar i bragderna. De allra flesta som svarade på förfrågan kommenterade dock inte på frågan om nyregleringens inverkan på fisket. I samband med jämförelser mellan resultaten av fiskeriförfrågningarna år 2004 och 2012 kunde konstateras att antalet fiskare i sjön hållits mer eller mindre konstant. Andelen fiskare med fiskekort från ett delägarlag hade minskat på samma gång som andelen personer med länsbaserat spöfiskekort hade ökat. Andelen fiskare utan giltiga tillstånd hade också ökat. Spöfiskets andel av fisket hade ökat i fråga om såväl fångster som fångstansträngning Enhetsfångsten för de olika fiskemetoderna var i regel likartade åren 2004 och Arternas fördelning i fångsten har heller inte väsentligt förändrats från år 2004 till Resultaten av fiskeriundersökningen jämfördes också med uppsamlad fiskeristatistik från Larsmo- Öjasjön. Det är svårt att jämföra dessa resultat med varandra på grund av olikheterna i det sätt som uppgifterna samlas in. Bägge metoder kompletterar dock varandra. Genom att årligen samla in fångstdata är det möjligt att följa snabba upp- och nedgångar i fångsterna. De mera omfattande fiskeriförfrågningarna ger mera detaljerad information om fångstredskap, enhetsfångsten, samt åsikter om fisket och fiskeområdena. 6.3 Provfiske i Larsmo-Öjasjön år 2013 I september 2013 utförde man provfiske med Nordic-översiktsnät i Larsmo-Öjasjön i enlighet med fiskeriåliggandena, genom att så noggrant som möjligt upprepa provfisket som utfördes år 2009 (Tikkanen 2010) samt genom att följa de direktiv som getts om fiskerikontroll (Böhling & Rahikainen 1999). Resultaten från provfisket har samlats i en separat rapport (Kantojärvi 2014), som man refererar till här. I stället för att endast mäta på basen av urval mätte man alla individer av de viktigaste fångstarterna. Längdmätningarna berörde även mört, vars indikatorvärde i fiskafaunan ansågs som stor. På Öjasjöns sida mätte man mörtens längd på basen urval, vid Larsmosjön mätte man alla individer. Resultaten jämfördes med, liksom vid tidigare provfisken, väntevärden för provfiskefångst i grunda humussjöar och de kvalitetsklasser som bildats på basen av dessa värden. Larsmo-Öjasjöns provfiskeresultat var mycket likartade åren 2009 och Resultaten från Bysundets område var osäkra på grund av den lilla fångsten. En positiv observation i provfisket år 2013 var en klar ökning av antalet gös och siklöja i provfiskefångsten samt förekomsten av nors i fångsten.

45 45 Jämfört med provfisket år 2009 ökade arternas antal med en och var nu 12. Enligt den senaste informationen påträffas det dock sannolikt åtminstone 17 arter i Larsmo-Öjasjön. I bägge sjöbassänger var mörtfångstens biomassa liten jämfört med grunda humussjöar överlag. Mörtens medelvikt i Larsmosjön har knappt förändrats jämfört med tidigare provfisken (Tikkanen 2010, Keränen 2010). Vid Bredviken har dock mörtens medelstorlek minskat med en tredjedel. Mängden av abborre som rovfisk var större år 2013 än under provfisket år 2009 och betydligt större än genomsnittet för grunda humussjöar. Detta berodde delvis på ökningen av mängden gös i fångsten. Gösens andel av den totala fångstens biomassa har i Larsmo-Öjasjöns område ökat till nästan 13 procent. Mängden gös i kilogram som fångades vid provfisket år 2013 var 10,3 kg, då gösfångsten i det tidigare provfisket var endast 0,3 kg. Eftersom bägge provfiskens fångstinsats var den samma, kan man tydligt observera en ökning i göspopulationen. Siklöjans fångstmängd minskade i Bredviken, men steg tydligt i Larsmosjön. Fångstens individantal/nätfiskedygn ökade jämfört med tidigare provfisken. Bysundets fångst, behandlat som ett separat område, förblev liten, alltså är tolkningen av resultaten från detta område endast riktgivande. I provfisket fick man individer som kan klassas som fjolårsyngel av gös, mört, abborre och siklöja. Provfisket ger bra information om fiskebeståndet i Larsmo-Öjasjön för tidpunkten för undersökningen. Larsmo-Öjasjöns område kan inte direkt jämföras med genomsnittet för en grund humussjö, då området har en samverkan med havsområdet via fisklederna och dammluckorna. Larsmo-Öjasjön har ett eget fiskbestånd, men under vår, höst och vinter stiger en anmärkningsvärd mängd fisk upp till sjön för att leka. Detta kan inte observeras i provfiskeresultaten från slutet av sommaren, men fenomenet kan observeras i till exempel det snabba återhämtandet i fiskfaunan efter surhetsskador. Vid jämförelse av provfiskeresultaten från år 2013 med väntevärdena angivna för grunda humussjöar och den ekologiska klassificeringen som grundar sig på väntevärdena (Syke 2012), klassas Larsmosjön och Bredviken i klassen utmärkt på basen av fångstens biomassa, mörtfiskarnas biomassa och abborrfiskarna som rovfisk. På basen av individantalet i fiskfångsten placeras Bysundet i klassen god och Bredviken i klassen utmärkt. Larsmo-Öjasjön har dock ingen officiell kvalitetsklassificering för fiskbeståndet. Det som är mera betydelsefullt är jämförelsen av resultaten från år 2013 och 2009, samt framtida resultat som erhålls med samma metoder. En upprepning av provfisket inom de kommande åren som är förenlig med redan utförda provfisken skapar en god grund för bedömningen av fiskbeståndets utveckling i Larsmo-Öjasjön. Att jämföra Larsmo-Öjasjön men standardsjöar ger en felaktig bild av den verkliga situationen i området på grund av sjöbassängernas speciella särdrag. Motsvarande, relativt stora sjöar, som nästan har en direkt samverkan med havet finns knappt. Kontrollen borde därför utvecklas på basen av områdets egna utgångspunkter, med beaktande på områdets särdrag. Väsentligt är, att man inte ändrar på den redan påbörjade uppföljningen på lätta grunder. Som en utvidgning för att försäkra och komplettera resultaten kunde dock vara att regelbundet fastställa arternas ålder och tillväxt inom storlekskontrollen. Detta skulle ge en indikation på förändringar i fiskbeståndet även under perioder som ligger mellan provfiskeår.

46 Granskning av fiskledernas funktionsförutsättningar I funktionsutredningarna för Larsmo-Öjasjöns fiskleder (provfisken, t.ex Kantojärvi 2009 och Keränen 2011) har konstaterats, att både Gertruds och Bågast fiskleder fungerar, alltså fiskarna kan simma i dem både till sjön och därifrån, när fiskledernas luckor är öppna och när vattennivåskillnaden mellan sjön och havet inte är för stor. Med tanke på fiskarnas vandring borde man ha som målsättning att fisklederna i regel skulle vara öppna. Med tanke på fiskarnas vandring är de viktigaste öppethållningstiderna följande: vårlekande arter , siken och lake (Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag 2012). Att fisklederna hålls öppna under sommaren förbättrar förflyttningsmöjligheter från sjön ut till havet och tvärtom. För att förverkliga Larsmo-Öjasjöns ursprungliga användningsändamål (vattenförsörjningen) och det nuvarande regleringstillståndet måste fisklederna ändå stängas vid följande situationer: Högt havsvattenstånd Larsmo-Öjasjön skall regleras så, att man förhindrar att havsvatten tränger in i Larsmo- Öjasjön. Därför stängs fisklederna när havsvattennivån stiger i närheten (i praktiken cirka 20 cm) av sjöns vattennivå. Sjöns vattennivå sjunker under + 10 cm-nivån: Enligt tillståndet (LSY ) för Bågast fiskled i Öjasjön, skall det via fiskleden avtappas vatten alltid då, när Öjasjöns vattenstånd är 10 cm eller högre och havsvattennivån är lägre än Öjasjöns vattennivå med förutsättningen att detta inte försvårar regleringen av Larsmo- Öjasjön enligt tillstånden ikraft och inte heller vattentagen enligt de tillstånd beviljade före detta beslut. I praktiken har Bågast fiskled alltid stängts när sjöns vattennivå har sjunkit under + 10 cm. Enligt tillståndsbestämmelse 1b i regleringsbeslutet (LSY ) som beviljats åt Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag, har det gällande användandet av fisklederna under torra perioder fastställts följande när vattennivån är under + 10 cm: Om det för att försäkra fiskarnas vandring, är nödvändigt att hålla fisklederna öppna, kan fisklederna hållas öppna ända tills vattenhöjden vid Storströmmens pegel faller under + 5 cm. När vattennivån faller under + 5 cm, kan fisklederna hållas öppna i en eller flera avsnitt per vecka högst 32 h. Alla fiskleder skall dock stängas, när vattennivån vid Storströmmens pegel faller under 10 cm. Dålig vattenkvalitet Kvaliteten på det råvatten som kommer till Öjasjöns regleringsbolagets vattenverk i Karleby har försämrats betydligt sedan år 2009, vilket har bedömts att bero på de ökade avtappningarna via Bågast fiskled och till följd av dem den förändrade vattenbalansen i Öjasjön. Vattentaget har försvårats på grund av den försämrade vattenkvaliteten på vattnet som kommer till vattenverket, och som följd av detta har fiskleden stängts. Stängningen av fiskleden har förändrat strömningen i sjön och på så vis har man minskat tillträdet av vatten med dålig kvalitet från Kronoby å till vattenverket.

47 47 Granskning av perioderna när Bågast, Storströmmens och Gertruds fiskleder varit stängda och orsakerna År 2013 var man tvungen att hålla fisklederna stängda betydligt mera än föregående år. Avvikande från tidigare år, var man tvungen att stänga fisklederna även under sommaren på grund av sjöns låga vattenstånd och dåliga vattenkvalitet (figur 52). Den största orsaken till att fisklederna stängdes år 2013 var vid Gertruds på grund av högt havsvattenstånd, vid Storströmmen på grund av sjöns låga vattenstånd och vid Bågast på grund av dålig kvalitet på råvattnet (tabell 7). Figur 52. Vattennivå i Larsmosjön (Storströmmen), havsvattenstånd samt öppettider av Gertruds, Storströmmens och Bågast fiskleder under året Därtill presenteras målnivån för Larsmosjöns vattennivå. Gertruds fiskled var stängd år 2013 under sammanlagt 61 dagar. I början av året var fiskleden öppen i ett sträck fram till mitten av juni. Stängningen av fiskleden påverkade således inte lakens vandring i januari och det fanns heller inga hinder för de vårlekande fiskarnas vandring. Under sommaren blev man tvungen att stänga fiskleden under sammanlagt 12 dagar i juni och augusti på grund av sjöns låga vattenstånd. Under oktober som är en viktig tidpunkt för sikens vandring var Gertruds fiskled hela tiden öppen. I slutet av året, som är en viktig tidpunkt för lakens vandring, var fiskleden dock stängd på grund av högt havsvattenstånd under 18 dagar i november och under hela december månad. Storströmmens fiskled var år 2013 stäng under sammanlagt 21 dagar, vilket är betydligt mer än föregående år. Fiskleden var öppen under tidpunkten som är viktig för de vårlekande fiskarterna. I oktober, under sikens vandringstid, var Storströmmens fiskled stängd i sammanlagt fem dagar. Under den tid som är viktig för lakens vandring var fiskleden stängd i endast två dagar i december. I regel stängdes fiskleden på grund av lågt vattenstånd i sjön.

48 48 Tabell 7. Tidpunkt då Gertruds, Storströmmens och Bågast fiskleder varit stängda år 2013 samt orsaker. Tidpunkt Gertruds Storströmmen Bågast datum stängd (d) orsak datum stängd (d) orsak datum stängd (d) orsak Januari dålig vattenkvalitet Februari dålig vattenkvalitet Mars dålig vattenkvalitet April dålig vattenkvalitet Maj Juni lågt sjövattenstånd lågt sjövattenstånd lågt sjövattenstånd lågt sjövattenstånd lågt sjövattenstånd dålig vattenkvalitet Juli dålig vattenkvalitet Augusti lågt sjövattenstånd lågt sjövattenstånd högt havsvattenstånd September dålig vattenkvalitet Oktober lågt sjövattenstånd lågt sjövattenstånd November högt havsvattenstånd 30.marras 1 högt havsvattenstånd December högt havsvattenstånd högt havsvattenstånd lågt sjövattenstånd Sammanlagt Bågast fiskled var år 2013 stängd under ett flertal gånger på grund av olika orsaker, sammanlagt nästan fem månader. På grund av en försämrad kvalitet på råvattnet och de svårigheter i vattentaget som det orsakar var fiskleden stängd i ett sträck under januari-april. Då fiskleden var stängd en lång tid i januari-februari försämrades lakens möjligheter att stiga upp Öjasjön. Från mitten av april kunde fiskleden vara öppen i ett sträck nästan ända fram till mitten av juni och då fanns det inga hinder för de vårlekande fiskarnas vandring. På hösten var man tvungen att stänga fiskleden på grund av dålig vattenkvalitet under nästan hela september och oktober. Fiskleden var stängd på grund av lågt sjövattenstånd i sammanlagt åtta dagar under den tidpunkt som är viktig för sikens vandring. Av samma orsak var man tvungen att stänga fiskleden under en dag i december. Slutsatser Gertruds fiskled kunde man år 2013 hålla öppen under största delen av året. Som mest var fiskleden stängd under 31 dagar i ett sträck, alltså under hela december. Stängningen av fiskleden i novemberdecember kan ha stört lakens vandring. Storströmmens fiskled var öppen under nästan hela året. I oktober var fiskleden stängd under fem dagar vilket kan ha stört sikens vandring. Fiskleden var stängd under tre dagar på grund av högt havsvattenstånd, varav två dagar inföll i december under tidpunkten som är viktig för lakens vandring. Den främsta orsaken till att Bågast fiskled stängdes år 2013 var på grund av den försämrade kvaliteten på råvattnet. Lakens vandring till Öjasjön kan på så vis ha skadats. Fiskleden var även stängd under åtta dagar i oktober, som är tidpunkten för sikens vandring. År 2013 försökte man förbättra kvaliteten på Öjasjöns råvatten genom att muddra de smala sunden i sjöns norra del. För att förbättra Kronoby ås vattenkvalitet och förhindra vatten med dålig kvalitet krävs det långsiktiga åtgärder, och flödesmodellen som färdigställs under år 2014 underlättar planeringen. Öppethållningstiden för Bågast fiskled kunde i framtiden ökas och samtidigt förbättra fiskarnas vandringsmöjligheter, då man på fiskledernas stängningshöjd kunde tillämpa den avtappningsbestämmelse som är presenterad i tillståndsbestämmelse 1b gällande torra perioder i Larsmo-Öjasjöns regleringsbolags tillstånd (Södra Österbottens NTM-central 2014a).

49 49 Gällande det höga havsvattenståndet presenteras inga åtgärder. Då, när havsvattenståndet är högt vilket är en viktig tidpunkt för fiskens vandring, vore det bra om fiskleden inte behövde vara stängd under långa perioder i sträck utan luckorna kunde öppnas för korta perioder om förhållandena tillåter det. 7. SAMMANFATTNING Larsmosjön och Öjasjön har avskilts från havet för att tjäna som sötvattenreservoarer för industrins vattenbehov i Jakobstad och Karleby. Regleringstillståndet och kontrollåliggandet innehas av Larsmo- Öjasjöns regleringsbolag, som har bildats av kommunerna. Bolaget har en överrenskommelse om skötseln av kontrollen tillsammans med UPM Kymmene och Öjasjöns regleringsbolag. Kontrollen år 2012 utfördes för första gången enligt det nya kontrollprogrammet. Båda sjöarnas vattenkvalitet liksom resultaten från bottenfauna- och fiskerikontrollerna för år 2013 behandlas i denna rapport. Det beräknade tillflödet till Larsmo-Öjasjön år 2013 från Esse å, Kronoby å, Purmo å och Kovjoki å var sammanlagt 34,2 m 3 /s, och var på så vis betydligt mindre än föregående år. Avtappningarna ut till havet var å sin sida 30,3 m 3 /s, vilket är en aning mera än genomsnittet från jämförelseperioden I regel låg Larsmo-Öjasjöns vattennivå på målnivån. Antalet överskridningar och underskridningar av målnivån var fåtaliga förutom alldeles i slutet av året, då sjöns vattennivå steg till en ovanligt hög nivå på grund av det höga havsvattenståndet. Åarna som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön år 2013 Typiskt för åvattnen är att de är sura, mörka samt mycket järn- och näringsrika. År 2013 var åvattnen inte särskilt sura och buffertförmågan var bättre än föregående år. Näringshalterna i Esse å var lägre än i de övriga åarna, både för fosforns och för kvävets del. Kvävehalterna var i genomsnitt högre i Kronoby å. Halten av totalfosfor var å sin sida i genomsnitt högst i Kovjoki å. På basen av de genomsnittliga fosforhalterna för hela året, var vattnet i Esse å eutroft år 2013 och i de övriga åarna mycket eutroft. Vattenkvaliteten i Larsmosjön år 2013 I mars år 2013 var Larsmosjöns vatten mycket brunt och järnrikt samt en aning surt. Vattnets buffertförmåga låg i närheten av gränsvärdet mellan nöjaktigt och god. Larsmosjöns syreförhållande var god, förutom vid Larsmosjöns djupaste punkt, Kalvholmsfjärden, där syreförhållandet i det bottennära vattnet var sämre. Järn- och näringshalterna i det bottennära vattnet vid Kalvholmsfjärden var, på grund av det sämre syreförhållandet, klart förhöjda. Variationerna i näringshalterna mellan olika provpunkter var mycket likartade och näringshalterna i det bottennära vattnet var i regel högre än i ytvattnet. Under perioden med öppet vatten var sjövattnet på basen av alla variabler av mycket jämn kvalitet. Även de områdesvisa skillnaderna var små. På basen av resultatens medelvärden var Larsmosjöns vatten en aning surt och hade en nöjaktig buffertförmåga. Under perioden med öppet vatten var syreförhållandena i ytvattnen goda och det förekom inte heller syrebrist i det bottennära vattnet, förutom vid Kalvholmsfjärden, där syreförhållandet i det bottennära vattnet hade tydligt försämrats i augusti. Vattnets genomsnittliga färgvärden och järnhalter har under de senaste åren ökat och var även höga år Larsmosjöns vatten klassades som eutroft på basen av de genomsnittliga fosforhalterna från hela perioden med öppet vatten samt α-klorofyllhalterna enligt den ekologiska klassificeringen (juli-augusti). Som badvatten hade Larsmosjön en god hygienisk kvalitet år 2013.

50 50 Vattenkvaliteten i Öjasjön år 2013 Vintern 2013 var Öjasjöns vatten ganska surt och buffertförmågan var i regel en aning sämre än föregående år. I mars 2013 var syreförhållandet i Öjasjöns bägge djuphöljor betydligt sämre än i ytvattnet och särskilt i Bysundet. Öjasjöns vatten var vid alla provpunkter mycket brunt och järnrikt. Även den kemiska syreförbrukningen var på en hög nivå och de områdesvisa variationerna stora. Näringshalterna var betydligt högre än i Larsmosjön. Under perioden med öppet vatten år 2013 var Öjasjöns vatten i regel av jämn kvalitet i hela vattenpelaren. I genomsnitt var Öjasjöns vatten en aning surt och hade en nöjaktig buffertförmåga. Syresituationen var i regel god. I Öjasjöns färgvärden, järnhalt och kemiska syreförbrukning har det kunnat observeras en ökande trend under de senaste åren och värdena var höga även år Fosfornivån under perioden med öppet vatten var en aning högre än under vintern. På basen av de genomsnittliga fosforhalterna under perioden med öppet vatten var Öjasjöns vatten eutroft i Bredviken och Träskminnsviken, i Bysundet på gränsen mellan eutroft och mycket eutroft och på de övriga områdena mycket eutroft. De områdesvisa variationerna var ganska stora, med Boholmens kanal som den mest eutrofa. På basen av α-klorofyllhalten för den ekologiska klassificeringen (juli-augusti) var bägge punkter i Bredviken samt i Bysundet på en måttligt eutrof nivå. Vid de övriga områdena var α- klorofyllhalterna på en eutrof nivå. Som badvatten hade Öjasjön en god hygienisk kvalitet. Larsmo-Öjasjöns bottenfauna år 2013 (Nyman 2014) Bottenfaunaprov togs från Gloskärsfjärden i Larsmosjön samt från Bredviken och Bysundet i Öjasjön. År 2013 var variationerna i bottenfaunans artantal på de olika provpunkterna 13-17, alltså i samma storleksklass som föregående år. Vid Larsmosjöns provpunkt (L11) var individantalet och biomassan på samma nivå som föregående år. Vid Bredvikens provpunkt i Öjasjön (Ö4) låg individantalet av fåborstmaskar på samma nivå som föregående år, men biomassan hade fortsatt att minska. Vid Bysundets provpunkt i Öjasjön (Ö5) har individantalet och biomassan ökat under de senaste åren. Biomassan bestod till största delen av fåborstmaskar samt tofsmyggslarver och svidknottslarver. Larsmo-Öjasjöns fiskerikontroll år 2013 År 2013 fiskade 543 personer i Larsmo-Öjasjön, varav 10 var yrkesfiskare eller hade fisket som bisyssla. På basen av den insamlade informationen från fiskeområdet var den totala fångsten sammanlagt kg, alltså betydligt mera än föregående år. Av den totala fångsten bestod ungefär en tredjedel (34 %) av braxen, 28 % av gädda, 13 % av abborre och 10 % av gös. Lakens andel av fångsten (4 %) var betydligt mindre än föregående år. Fångstredskapen var främst nät, kastspön och metspön. Det användes även betydligt fler gäddsaxar än föregående år. Fisket i Larsmo-Öjasjön år 2012 utreddes med hjälp av en fiskeriförfrågan (Wistbacka 2013). På basen av förfrågan uppskattades att sammanlagt cirka 2370 personer fiskade i sjön år Över hälften av fiskarena använde metspön och en lika stor andel fiskade med kastspön. Övriga fiskemetoder som användes var pilkfiske och fiske med katsar, nät och ryssja. Ungefär trefjärdedelar av fiskarna hade köpt erforderliga fiskekort. Det populäraste fiskeområdet var i Larsmosjöns norra del, där man även fick den största delen av fångsten. Drygt en tredjedel av fångsten fångades med nät och knappt en tredjedel med kastspön eller trolling. Största delen av fångsten bestod av gädda och abborre. Cirka 20 % av totalfångsten fiskades av fiskare utan fiskekort. De flesta av fiskarena var av den åsikten att sjön har eutrofierats och den rikliga förekomsten av skräpfisk skadar fisket. Enligt många var även

51 51 fiskfångsten för liten. Antalet fiskekort som köpts från delägarlagen har minskat sedan år 2004, då antalet personer som betalat den länsbaserade spöfiskeavgiften har ökat. Även antalet fiskare utan fiskekort har ökat. Enhetsfångsten för de olika fiskemetoderna var i regel likartade åren 2004 och 2012, liksom även fångstandelarna för olika fiskarter. I september 2013 utförde man även provfiske i Larsmo-Öjasjön i enlighet med fiskeriåliggandena (Kantojärvi 2014). Resultaten jämfördes med provfisket år 2009 samt väntevärden för provfiskefångst i grunda humussjöar och de kvalitetsklasser som bildats på basen av dessa värden. Larsmo- Öjasjöns provfiskeresultat var mycket likartade åren 2009 och En positiv observation i provfisket år 2013 var en klar ökning av antalet gös och siklöja i provfiskefångsten samt förekomsten av nors i fångsten. I bägge sjöbassänger var mörtfångstens biomassa liten jämfört med grunda humussjöar överlag. Mängden av abborre som rovfisk var större år 2013 än under provfisket år 2009 och betydligt större än genomsnittet för grunda humussjöar. Vid jämförelse av provfiskeresultaten från år 2013 med väntevärdena angivna för grunda humussjöar och den ekologiska klassificeringen som grundar sig på väntevärdena (Syke 2012), klassas Larsmosjön och Bredviken i klassen utmärkt på basen av fångstens biomassa, mörtfiskarnas biomassa och abborrfiskarna som rovfisk. På basen av individantalet i fiskfångsten placeras Bysundet i klassen god och Bredviken i klassen utmärkt. År 2013 var man tvungen att hålla fisklederna stängda mera än under föregående år. Den främsta orsaken till att fisklederna stängdes vid Gertruds var det höga havsvattenståndet, vid Storströmmen på grund av låg vattennivå i sjön och vid Bågast på grund av den dåliga kvaliteten på råvattnet.

52 KÄLLOR 52 Aaltonen, E - K. 1992: Öjanjärven kuormitus ja vedenlaatu. Vaasan läänin vesiensuojeluyhdistys ry. Kokkolan ympäristölautakunnan julkaisuja 5/ s. Aaltonen, E-K Kontrollprogram angående nyregleringen av Larsmo-Öjasjön. Österbottens vattenskyddsförening. 10 s + liitteet. Pietarsaari 1998 Aaltonen, E - K. 2012: Kontrollprogram angående nyregleringen av Larsmo-Öjasjön Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry. 10 s + liitteet. Pietarsaari Aaltonen, E - K., Kalliolinna, M. ja Zittra, S. 2006: Larsmo-Öjasöns raglering: ansökan till miljötillståndsverket Sammanfattning av ålagda kontroller. Österbottens vattenskyddsförening rf. 37 s. + bilagor. Jakobstad Brinkhurst, R. O. 1971: Aquatic oligochaeta. Freshwater Biological Association, Scientific publication. No: 22. Böhling, P. & Rahikainen, M. (toim.) 1999: Kalataloustarkkailu. Periaatteet ja menetelmät RKTL, Helsinki 1999 Ekholm, M. 1993: Suomen vesistöalueet. Vesi- ja ympäristöhallitus. Vesi- ja ympäristö-hallituksen julkaisuja - sarja A. N:ro s. Helsinki Etelä-Pohjanmaa ELY-keskus Ähtävän- ja Kruunupyynjoen virtaamat Etelä-Pohjanmaa ELY-keskus 2014a. Lausunto Luodon ja Öjanjärven kalateiden käytöstä. Etelä- Pohjanmaan ELY-keskus Dnro EPOELY/112/07.00/2013. Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus 2014b. Luodon-Öjanjärven tarkkailuohjelmien tarkentaminen. Etelä- Pohjanmaan ELY-keskus Hannila, J. 1999: Luodon-Öjanjärven linnustolaskenta Keski-Pohjanmaan lintutieteellinen yhdistys ry. 15 s + liitteet. Kokkola Hannila, J. 2002: Luodon-Öjanjärven linnusto Keski-Pohjanmaan lintutieteellinen yhdistys ry. 24 s. Kokkola Hannila, J. 2006: Luodon-Öjanjärven linnusto Keski-Pohjanmaan lintutieteellinen yhdistys ry.23 s. + liite. Kokkola Ilmatieteen laitos 2013: Ilmastokatsaukset: Tammikuu 2013 Joulukuu Kalliolinna, M. 1996: Luodon-Öjanjärven vedenlaatu vuosina Vaasan läänin vesiensuojeluyhdistys ry. 54 s + liitteet. Pietarsaari Kalliolinna, M., Aaltonen, E - K. ja Sillanpää, T. 2010: Luodonjärven vedenlaadun muutokset Jaksojen ja välinen vertailu. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. 38 s. + liitteet. Pietarsaari Kantojärvi; V. 2009: Luodonjärven patoamisen merkitys kalaston liikehdintään Ekomac Oy. 50 s.+liitteet. Kemi Kantojärvi; V. 2014: Luodon-Öjanjärven koekalastus Ekomac Oy. 14 s.+ liitteet. Kemi Keränen, J. 2005: Storströmmenin kalatien kalastotarkkailu Jaakko Pöyry Infra. PSV-Maa ja Vesi. 5 s. + liitteet. Keränen, J. 2009: Öjanjärven Kräkilän kalatien toimivuus keväällä Pöyry Oy. 5 s. + liitteet. Keränen, J. 2010: Öjanjärven Kräkilän kalatien toimivuus keväällä Pöyry Oy. 6 s. + liitteet. Keränen, J. 2011: Öjanjärven Kräkilän kalatien toimivuus Loppuraportti. Pöyry Oy. 11 s. + liitteet.

53 53 Kokkolan kaupunki Keski-Pohjanmaan ympäristöterveydenhuolto, Kokkolan uimarantavesien laatu 2013 [www-dokumentti]. Päivitetty 2014 [viitattu ] Saatavilla www-muodossa: _tulokset/ Leiviskä, P. 1993: Palman ja Kräkilän juoksutusten lisäämisen vaikutus Öjanjärven vedenlaatuun vuonna 1991 VENLA-mallilla simulaoituna. Moniste. Lundell, M Kokkolan kaupunki; terveystarkastaja Mirva Lundell. Sinilevä- ja järvisyyhytilanne Öjanjärvellä kesällä Puhelinkeskustelu Luodon-Öjanjärven säännöstely-yhtiö : Luodon-Öjanjärven poikkeusjuoksutusten toimintasuunnitelma. Moniste. Pietarsaari Nyman, C. 2000: Nyregleringens inverkan på strandvegetationen i Larsmo-Öjansjön åren s + bilagor. Nyman, C. 2003: Nyregleringens inverkan på strandvegetationen i Larsmo-Öjasjön år Nyman. C. 2005: Kartläggning av bottenfaunan i Larsmo-Öjasjön Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag. 17 s + bilagor. Nyman, C. 2008: Nyregleringens inverkan på stransvegetationen i Larsm-Öjasjön år s + bilagor. Jakobstad Nyman, C, 2012: Öjanjärven veden laatuun vaikuttavien tekijöiden selvitys ja haittojen vähentämistoimenpiteet. Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry. 23 s. + liitteet. Pietarsaari Nyman, C. 2014: Luodonjärven ja Öjanjärven pohjaeläintarkkailu vuonna s. + liitteet. Pietarsaari Palko, J., Räsänen, M. ja Alasaarela, E. 1987: Luodon-Öjanjärven valuma-alueen maa-perän ja vesistön happamuuskartoitus. Vesi- ja ympäristöhallituksen julkaisuja. N:ro 11. ss Pietarsaaren kaupunki Sosiaali- ja terveysvirasto: Uimavesivalvonta kesällä 2013 [wwwdokumentti]. Päivitetty [viitattu ]. Saatavilla www-muodossa: Rantala, A Öjanjärven vesitase vuonna Kokkolan vesi- ja ympäristöpiiri. Moniste 3 s. Storbacka, N. 1994: Öjanjärven järvisyyhy. Järvisyyhyä aiheuttavan cercariatoukan ja keuhkokotiloiden esiintyminen Öjanjärvellä vuosina Käsikirjoitus Tana, J. ja Langi, A. 1987: Fiskeriundersökning av Larsmosjön år Oy Keskuslaboratorio. Z s. Espoo Tikkanen, H. 2010: Luodon-Öjanjärven koekalastus Ramboll. 13 s. + liitteet. Kokkola Vesihallitus 1984: Pohjanmaan etelä-, keski- ja pohjoisosan vesien käytön kokonais-suunnitelmat. Vesihallituksen julkaisuja. No s. Helsinki Wistbacka, B. 1998: Utredning av fiskvandringen i Gertruds och Reips fiskleder år Norra svenska fiskeområdet. 20 s. Larsmo Wistbacka, B : Norra svenska fiskeområdetin keräämät saalis- ja pyydystiedot vuosilta Larsmo Wistbacka, B Fiskeriundersökning i Larsmo-Öjasjön Norra svenska fiskeområdet 30s.+liitteet Larsmo Wistbacka, B. 2004: Provfiske i Gertruds och Reips fiskleder 2003 och Norra svenska fiskeområdet. Larsmo 2004.

54 54 BILAGOR 1 Kontrollpunkterna i Larsmo-Öjasjöns vattenkvalitetskontroll 2 Den månatliga medelvattenföringen till Larsmosjön via åarna år Avtappningarna från Larsmosjön till havet år Analysresultat från Larsmo-Öjasjön år 2013 ( ). 5 UPM - Kymmene Oyj:s råvattenresultat från Larsmosjön år 2013 ( ). 6 Oy Kokkola Power Ab:s råvattenresultat från Öjasjön år 2013 ( ). 7 Jakobstads vattens råvattenresultat från Esse å (Åminne) år I blanketterna är kolumnerna N = NO 3 -N, + NH 4 -N ja P = PO 4 -P. 8 Ämnesflödet från åarna till Larsmosjön och från Larsmosjön år Badvattenresultat från Larsmosjön och Öjasjön från år 2013 (Sosiaali- ja terveysvirasto, Pietarsaaren kaupunki ja Keski-Pohjanmaa ympäristötervydenhuolto). 10 Larsmo-Öjasjöns bottenfauna år 2013 (Nyman C. 2014). 11 Använda metoder år 2013: Nablabs Oy.

55 Liite / Bilaga 1 Luodon Öjanjärven vedenlaadun tarkkailun havaintopisteet vuonna 2013 Näytepiste tunnus kok.syv (m) koordinaatit (KKJ) Luodonjärveen laskevat joet Kovjoki/Bockholmskanalen L 1 2, Luodonjärveen laskevat joet Purmonjoki L 2 3, Luodonjärveen laskevat joet Ähtävänjoki L 3 3, Luodonjärveen laskevat joet Kruunupyynjoki L 4 3, Luodonjärvi Gertruds L 5 7, Luodonjärvi Lammassaaren salmi L 6A 2, Luodonjärvi Kalvholmsfjärden Korsskäret L 9 10, Luodonjärvi Mörtgrundet L 10 4, Luodonjärvi Gloskärsfjärden/Admiral L 11 3, Öjanjärvi Jouxfjärden Ö 1 1, Öjanjärvi Boholmenin kanava Ö 2 1, Öjanjärvi Laajalahti, eteläinen Ö 3 1, Öjanjärvi Laajalahti, pohjoinen Ö 4 6, Öjanjärvi Bysundetin salmi Ö 5 7, Öjanjärvi Träskminnsviken Ö 6 3, Öjanjärvi Luodonjärveen johtava kanava Ö 7 2, Öjanjärvi Sundbäcken, pumppausasema S 1 0,

56 Liite / Bilaga 2 Luodonjärveen laskevien jokien kuukausikeskivirtaamat (m 3 /s) vuonna Den månatliga medelvattenföringen (m 3 /s) till Larsmosjön via åarna år Purmonjoen ja Kovjoen virtaamat laskettu Kruunupyynjoen virtaamista/ Vattenföringen av Purmo å och Kovjoki å har man räknats från Kronoby ås vattenföring Kuukausi Ähtävänjoki/ Kruunupyynjoki Purmonjoki/ Kovjoki/ Månad Esse å Kronoby å Purmo å Kovjoki å Herrfors 768,00 km 2 787,65 km 2 864,28 km 2 291,51 km 2 Yhteensä Sammanlagt I 16,7 14,8 18,5 3,8 3,9 4,3 1,4 25,5 28,1 II 15,8 14,5 20,5 2,7 2,8 3,1 1,0 22,5 27,3 III 14,4 14,6 18,4 2,2 2,3 2,5 0,8 25,7 24,0 IV 17,9 17,6 22,0 15,8 16,2 17,7 6,0 69,0 61,9 V 18,3 19,6 20,5 11,3 11,6 12,7 4,3 67,9 49,1 VI 13,6 15,7 7,0 3,0 3,1 3,4 1,2 32,8 14,7 VII 9,6 9,38 15,1 6,0 6,1 6,7 2,3 24,7 30,2 VIII 9,4 7,69 9,6 3,5 3,6 4,0 1,3 20,8 18,5 IX 13,4 11,3 10,6 1,2 1,2 1,3 0,4 20,0 13,5 X 15,3 14,0 9,8 2,9 3,0 3,3 1,1 30,6 17,2 XI 16,5 16,9 22,0 12,5 12,9 14,1 4,8 40,7 53,7 XII 17,0 17,5 27,3 17,9 18,3 20,1 6,8 40,6 72,5 Keskiarvo 15,1 14,4 16,8 6,9 7,1 7,8 2,6 35,1 34,2 Medeltal

57 Liite / Bilaga 3 Luodonjärven juoksutukset/avtappningen av Larsmosjön Kuukausi/ Hästgrundet Gertruds Kalatiet/ Yhteensä/ Fiskleden Totalt Månad m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s I 27 19,8 8,2 9,1 7,3 24,6 II 26 18,3 6,8 8,1 7,7 22,6 III ,8 7,2 8,7 20,7 IV 59 76,7 22,7 48,4 9,3 80,4 V ,4 30,5 10,6 55,5 VI 20 15,6 0,0 0,0 6,9 6,9 VII 11 7,4 9,3 0,0 2,7 12,0 VIII 17 10,1 0,7 0,0 2,9 3,6 IX 20 12,5 0,0 0,0 0,3 0,3 X 30 21,6 3,6 0,5 2,0 6,1 XI 39 31,7 33,5 11,4 2,5 47,4 XII 35 27,9 42,5 39,1 2,0 83,6 Keskiarvo/ 31,3 25,4 12,2 12,9 5,2 30,3 Medeltal

58 Liite / Bilaga TUTKIMUSTODISTUS 2013E Tarkkailu: Luodon-Öjanjärven vesistötarkkailu 2013 Tarkkailukierros: maaliskuu Tilaaja: Yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys [m] Kokonaissyvyys [m] Jään paksuus [m] Lumen paksuus [m] Näytteenottaja Lisätiedot L1 Luodonjärvi (Bockholmskanalen) L ,4 2,9 0,35 0,03 KiKa L2 Luodonjärvi (Purmonjoki) L ,4 3,6 0,36 0,07 KiKa L3 Luodonjärvi (Ähtävänjoki) L ,2 3,3 0,47 0,00 KiKa L4 Luodonjärvi (Kruunupyynjoki alaosa) L ,4 3,8 0,43 0,11 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,9 7,0 0,43 0,03 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,9 2,5 0,00 0,00 KiKa avovesi L9 Luodonjärvi (Kalvholmsfjärden) L ,9 9,8 0,40 0,02 KiKa L10 Luodonjärvi (Mörtgrundet) L ,9 4,1 0,46 0,10 KiKa L11 Luodonjärvi (Admiral) L ,8 3,5 0,46 0,08 KiKa Ö1 Ojanjärvi (Jouxfjärden) Ö ,5 1,8 0,45 0,11 KiKa Ö2 Ojanjärvi (Boholmskanalen) Ö ,6 1,5 0,16 0,01 KiKa Ö3 Ojanjärvi (Bredviken södra) Ö ,7 1,8 0,51 0,05 KiKa Ö4 Ojanjärvi (Bredviken norra) Ö ,7 6,8 0,44 0,08 KiKa Ö5 Ojanjärvi (Bysundet) Ö ,5 7,6 0,41 0,12 KiKa Ö6 Ojanjärvi (Träskminnsviken) Ö ,6 3,8 0,48 0,04 KiKa Ö7 Ojanjärvi (Larsmosjöns kanal) Ö ,5 2,2 0,09 0,03 KiKa * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. Jakelu erillisen jakelulistan mukaisesti sähköisenä ja postitse Tiina Ylipahkala Laboratoriokemisti Sivu 1/1

59 Liite / Bilaga TUTKIMUSTODISTUS 2013E Tarkkailu: Luodon-Öjanjärven vesistötarkkailu 2013 Tarkkailukierros: maaliskuu Tilaaja: Yhteistarkkailutyöryhmä 2013E t O2 O2 kyll. % ph, 25 C Sähkönjohtavuus, 25 C Alkaliniteetti Kenttämittaus SFS-EN 25813:1996 SFS-EN 25813:1996 SFS-EN ISO 10523:2012 Sis. men. O-Y-003 Asiditeetti Väriluku Sameus Kok. N Kok. P COD Mn Sulfaatti Al Fe Mangaani, Mn Mangaani, Mn SFS 3005:1981 SFS-EN ISO 7887:2012, komparaattori SFS-EN ISO 7027:2000 Sis. men. O-Y-088 Sis. men. O-Y-089 SFS 3036:1981 SFS-EN 10304:2009 SFS-EN ISO 12020:2000 Sis. men. O-Y-087 SFS 3048:1982, SFS 3044:1980 SFS-EN ISO 15586:2004 SFS-EN 27888:1994, lämpötilakompensaatio Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys [m] * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % ms/m mmol/l mmol/l mg Pt/l FTU µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l L1 1m ,0 0,1 9,8 67 6,2 18,2 0,29 0,39 250# L2 1m ,0 0,2 11,9 82 6,3 13,9 0,23 0,23 275# ## L3 1m ,0 0,0 11,6 79 6,5 7,1 0,19 0, , L4 1m ,0 0,2 11,0 76 6,5 11,8 0,34 0, L5 1m ,0 0,2 10,9 75 6,2 8,0 0,19 0, , L5 3m ,0 1,0 6,0 42 6,2 8,4 0,18 0, , L5 5m ,0 2,3 9,4 69 6,1 11,4 0,21 0, , L6A 1m ,0 0,5 10,6 74 6,4 10,0 0,21 0, , L9 1m ,0 0,5 6,3 7,7 0,19 0, , L9 5m ,0 1,8 6,2 11,6 0,21 0, , L9 9,5m ,8 3,2 3,3 24 6,1 13,0 0,26 0, , L10 1m ,0 0,0 11,2 77 6,3 7,5 0,19 0, , L10 3,3m ,1 0,7 9,7 68 6,5 7,7 0,19 0, , L11 1m ,0 0,0 11,4 78 6,4 7,8 0,20 0, , L11 3m ,5 0,6 10,5 73 6,3 7,7 0,18 0, , Ö1 1m ,0 0,2 6,5 12,3 0,34 0, Ö2 1m ,0 0,1 4,0 27 5,9 20,0 0,24 0, , Ö3 1m ,0 0,5 5,9 19,8 0,15 0, , Ö4 1m ,0 0,6 10,3 71 6,2 18,2 0,15 0, , Ö4 3m ,0 2,8 6,5 48 6,1 17,8 0,17 0, , Ö4 5 m ,8 3,6 3,9 29 6,1 20,8 0,21 0, , Ö5 1m ,0 1,1 4,7 33 5,9 13,4 0,14 0, , Ö5 4m ,0 2,8 4,4 32 5,9 13,3 0,14 0, , Ö5 6m ,6 3,9 0,3 2 6,1 16,7 0,32 0, Ö6 1m ,0 0,8 9,1 64 6,1 16,2 0,14 0, , Ö7 1m ,0 0,2 10,1 70 6,5 12,4 0,34 0, =näytepullo rikkoutunut kuljetuksen aikana, ei tulosta. #=suodatettu ##=Analyysitulos tarkistettu uusintamäärityksellä. Viiveaika ylittyi, tulokseen liittyy ilmoitettua suurempi mittausepävarmuus. Sivu 1/1

60 Liite / Bilaga TUTKIMUSTODISTUS 2013E Tarkkailu: Luodon-Öjanjärven vesistötarkkailu 2013 Tarkkailukierros: toukokuu Tilaaja: Yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys [m] Kokonaissyvyys [m] Jään paksuus [m] Lumen paksuus [m] Näytteenottaja Lisätiedot L1 Luodonjärvi (Bockholmskanalen) L ,50 3,0 KiKa L2 Luodonjärvi (Purmonjoki) L ,50 3,7 KiKa L3 Luodonjärvi (Ähtävänjoki) L ,0 3,0 KiKa L4 Luodonjärvi (Kruunupyynjoki alaosa) L ,50 3,1 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,2 7,0 KiKa Luodonjärven vedenkorkeus +15 cm. L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,1 2,7 KiKa Gertrudin ja Hästgrundetin molemmat L9 Luodonjärvi (Kalvholmsfjärden) L ,1 10,0 KiKa patoluukut kiinni L10 Luodonjärvi (Mörtgrundet) L ,3 4,1 KiKa L11 Luodonjärvi (Admiral) L ,2 3,4 KiKa Ö1 Ojanjärvi (Jouxfjärden) Ö , ,6 KiKa Ö2 Ojanjärvi (Boholmskanalen) Ö ,50 1,7 KiKa Ö3 Ojanjärvi (Bredviken södra) Ö ,1 1,7 KiKa Ö4 Ojanjärvi (Bredviken norra) Ö ,3 6,6 KiKa Ö5 Ojanjärvi (Bysundet) Ö ,1 7,7 KiKa Ö6 Ojanjärvi (Träskminnsviken) Ö ,3 3,8 KiKa Ö7 Ojanjärvi (Larsmosjöns kanal) Ö ,90 2,0 KiKa S1 Sundbäckenin pumppaamo S ,55 0,55 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu erillisen jakelulistan mukaisesti sähköisenä ja postitse Seija Tauriainen Laborantti Sivu 1/1

61 Liite / Bilaga TUTKIMUSTODISTUS 2013E Tarkkailu: Luodon-Öjanjärven vesistötarkkailu 2013 Tarkkailukierros: toukokuu Tilaaja: Yhteistarkkailutyöryhmä 2013E Kenttämittaus Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys [m] t Klorofylli-A Enterokokit (36oC 2 vrk) Alkaliniteetti SFS 5772:1993 SFS-EN ISO :2000 E.coli O2 O2 kyll. % ph, 25 C Sähkönjohtavuus, 25 C SFS 3016:2011 SFS-EN 25813:1993 SFS-EN 25813:1993 SFS-EN ISO 10523:2012 SFS-EN 27888:1994, lämpötilakompensaatio Sis. men. O-Y-003 Asiditeetti Väriluku Sameus Kok. N NH4-N NO2,3-N Kok. P PO4-P COD Mn Sulfaatti Al Fe Mangaani, Mn SFS 3005:1981 SFS-EN ISO 7887:2012, komparaattori * * * * * * * * * * * * * * * * * C µg/l pmy/100 ml pmy/100 mg/l % ms/m mmol/l mmol/l mg Pt/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l ml SFS-EN ISO 7027:2000 Sis. men. O-Y-088 Sis. men. O-Y-077 Sis. men. O-Y-078 Sis. men. O-Y-089 Sis. men. O-Y-079 SFS 3036:1981 SFS-EN 10304:2009 SFS-EN ISO 12020:2000 Sis. men. O-Y-087 SFS 3048:1982, SFS 3044:1980 L1 1m ,0 18,2 2 <2 7,0 74 6,1 14,9 0,10 0,24 300# L1-0-2m ,1 L2 1m ,0 17,7 <2 <2 8,2 86 6,0 10,1 0,07 0,15 350# 8, L2 0-2m ,7 L3 1m ,0 19,5 <2 <2 8,4 91 6,7 6,7 0,16 0,08 110# 4, L3 0-2m ,8 L4 1m ,0 17,7 <2 <2 7,5 79 6,4 10,4 0,12 0,14 350# 8, L4 0-2m ,8 L5 1m ,0 18, ,0 85 6,5 7,6 0,09 0, , L5 3m ,5 18,3 7,8 83 6,5 7,6 0,09 0, , L5 5m ,0 18,1 7,5 79 6,5 7,6 0,09 0, , L5 0-2m ,2 L6A 1m ,0 19, ,2 90 6,4 9,8 0,09 0, , L6A 0-2m ,8 L9 1m ,0 18, ,2 87 6,5 7,7 0,09 0, , L9 5m ,0 17,4 7,6 80 6,5 7,7 0,10 0, , L9 9,5m ,0 13,2 5,7 54 6,4 7,6 0,13 0, , L9 0-2m ,7 L10 1m ,0 18, ,0 86 6,5 8,0 0,10 0, , L10 3,3m ,1 18,6 7,8 84 6,5 7,9 0,09 0, , L10 0-2m ,5 L11 1m ,0 19, ,3 90 6,6 8,1 0,10 0, , L11 3m ,4 19,1 8,1 87 6,6 8,1 0,10 0, , L11 0-2m ,7 Ö1 1m ,0 18, ,5 80 6,4 8,6 0,10 0, , Ö1 0-2m ,4 Ö2 1m ,0 18, ,7 72 6,3 9,0 0,11 0, , Ö2 0-2m ,7 Ö3 1m ,0 18, ,0 86 6,8 14,4 0,15 0, , Ö3 0-2m ,7 Ö4 1m ,0 18, ,2 87 6,9 14,8 0,16 0, , Ö4 3m ,0 18,2 8,1 86 7,0 14,8 0,16 0, , Ö4 5 m ,6 17,9 6,9 14,8 0,16 0, , Ö4 0-2m ,6 Ö5 1m ,0 18, ,5 80 6,5 9,2 0,10 0, , Ö5 4m ,0 17,9 6,8 72 6,5 9,2 0,10 0, , Ö5 6m ,7 9,2 4,5 39 6,4 8,6 0,15 0, , Ö5 0-2m ,3 Ö6 1m ,0 18, ,5 81 7,0 12,1 0,15 0, , Ö6 0-2m ,6 Ö7 1m ,0 18, ,8 83 6,5 8,2 0,10 0, , Ö7 0-2m ,5 13,7 S ,4 3,8 67,2 < 0,02 1, =suodatettu 50 ml =näytepullo rikki kulkjetuksessa,ei tulosta #=suodatettu Sivu 1/1

62 Liite / Bilaga TUTKIMUSTODISTUS 2013E Tarkkailu: Luodon-Öjanjärven vesistötarkkailu 2013 Tarkkailukierros: kesäkuu, vk 24, Tilaaja: Yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkö- syvyys [m] Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys [m] Jään paksuus [m] Lumen paksuus [m] Näytteenottaja Lisätiedot L1 Luodonjärvi (Bockholmskanalen) L ,5 2,4 KiKa L2 Luodonjärvi (Purmonjoki) L ,5 3,8 KiKa L3 Luodonjärvi (Ähtävänjoki) L ,0 2,8 KiKa L4 Luodonjärvi (Kruunupyynjoki alaosa) L ,5 3,1 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,0 7,1 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,9 2,7 KiKa L9 Luodonjärvi (Kalvholmsfjärden) L ,9 10,0 KiKa L10 Luodonjärvi (Mörtgrundet) L ,0 3,8 KiKa L11 Luodonjärvi (Admiral) L ,0 3,4 KiKa Ö1 Ojanjärvi (Jouxfjärden) Ö ,5 1,5 KiKa Ö2 Ojanjärvi (Boholmskanalen) Ö ,5 1,7 KiKa Ö3 Ojanjärvi (Bredviken södra) Ö ,9 1,7 KiKa Ö4 Ojanjärvi (Bredviken norra) Ö ,0 6,4 KiKa Ö5 Ojanjärvi (Bysundet) Ö ,8 7,7 KiKa Ö6 Ojanjärvi (Träskminnsviken) Ö ,0 3,4 KiKa Ö7 Ojanjärvi (Larsmosjöns kanal) Ö ,8 2,1 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: Erillisen jakelulistan mukaisesti sähköisenä ja postitse Seija Tauriainen Laborantti Sivu 1/1

63 Liite / Bilaga TUTKIMUSTODISTUS Tarkkailu: Luodon-Öjanjärven vesistötarkkailu 2013 Tarkkailukierros: kesäkuu, vk 24, Tilaaja: Yhteistarkkailutyöryhmä 2013E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys t Klorofylli-A ph, 25 C Kenttä-mittaus SFS 5772:1993 SFS-EN ISO 10523:2012 Väriluku Kok. N NH4-N NO2,3-N Kok. P PO4-P SFS-EN ISO 7887:2012, Sis. men. O-Y- 088 Sis. men. O-Y- 077 Sis. men. O-Y- 078 Sis. men. O-Y- 089 Sis. men. O-Y- 079 * * * * * * * * C µg/l mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l L1 1m ,0 19,3 6, L1-0-2m ,1 L2 1m ,0 17,6 6, L2 0-2m ,6 L3 1m ,0 19,6 6, < L3 0-2m ,3 L4 1m ,0 18,4 5, L4 0-2m ,4 L5 1m ,0 18,7 5, L5 0-2m ,1 L6A 1m ,0 20,7 5, L6A 0-2m ,2 L9 1m ,0 20,0 5, L9 0-2m ,2 L10 1m ,0 20, , L10 0-2m ,2 L11 1m ,0 19,9 6, L11 0-2m ,7 Ö1 1m ,0 19,8 5, Ö1 0-2m ,8 Ö2 1m ,0 19,8 5, Ö2 0-2m ,9 Ö3 1m ,0 20,5 6, Ö3 0-2m ,2 Ö4 1m ,0 20,0 6, Ö4 0-2m ,2 Ö5 1m ,0 20,8 6, Ö5 0-2m ,9 Ö6 1m ,0 20,1 6, Ö6 0-2m ,4 Ö7 1m ,0 20,1 6, < Ö7 0-2m ,5 12,8 Sivu 1/1

64 Liite / Bilaga TUTKIMUSTODISTUS 2013E Tarkkailu: Luodon-Öjanjärven vesistötarkkailu 2013 Tarkkailukierros: heinäkuu, vk 27, Tilaaja: Yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys [m] Kokonaissyvyys [m] Jään paksuus [m] Lumen paksuus [m] Näytteenottaja Lisätiedot L1 Luodonjärvi (Bockholmskanalen) L ,4 3,0 KiKa L2 Luodonjärvi (Purmonjoki) L ,4 3,8 KiKa L3 Luodonjärvi (Ähtävänjoki) L ,9 2,8 KiKa Luodonjärven veden korkeus +16cm. L4 Luodonjärvi (Kruunupyynjoki alaosa) L ,4 3,2 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,2 7,2 KiKa Gertrudsin molemmat patoluukut kiinni L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,1 2,2 KiKa Hästgrundetin toinen patoluukku auki L9 Luodonjärvi (Kalvholmsfjärden) L ,2 10,2 KiKa L10 Luodonjärvi (Mörtgrundet) L ,2 3,6 KiKa L11 Luodonjärvi (Admiral) L ,2 3,4 KiKa Ö1 Ojanjärvi (Jouxfjärden) Ö ,7 1,6 KiKa Ö2 Ojanjärvi (Boholmskanalen) Ö ,7 1,6 KiKa Ö3 Ojanjärvi (Bredviken södra) Ö ,9 1,7 KiKa Ö4 Ojanjärvi (Bredviken norra) Ö ,3 6,5 KiKa Ö5 Ojanjärvi (Bysundet) Ö ,8 6,2 KiKa Ö6 Ojanjärvi (Träskminnsviken) Ö ,2 3,6 KiKa Ö7 Ojanjärvi (Larsmosjöns kanal) Ö ,6 2,2 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: Erillisen jakelulistan mukaisesti sähköisenä ja postitse Tiina Ylipahkala Laboratoriokemisti Sivu 1/1

65 TUTKIMUSTODISTUS 2013E Tarkkailu: Luodon-Öjanjärven vesistötarkkailu 2013 Tarkkailukierros: heinäkuu, vk 27, Tilaaja: Yhteistarkkailutyöryhmä 2013E t Klorofylli-A ph, 25 C Väriluku Kok. N NH4-N NO2,3-N Kok. P PO4-P Kenttämittaus SFS 5772:1993 SFS-EN ISO 10523:2012 SFS-EN ISO 7887:2012, Sis. men. O-Y- 088 Sis. men. O-Y- 077 Sis. men. O-Y- 078 Sis. men. O-Y- 089 Sis. men. O-Y- 079 * * * * * * * * Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys [m] C µg/l mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l L1 1m ,9 6, L1-0-2m ,5 L2 1m ,5 6, L2 0-2m ,0 L3 1m ,6 6, L3 0-2m ,5 L4 1m ,7 5, L4 0-2m ,0 L5 1m ,3 6, L5 0-2m ,9 L6A 1m ,5 6, < L6A 0-2m ,6 L9 1m ,4 6, L9 0-2m ,8 L10 1m ,3 6, L10 0-2m ,6 L11 1m ,3 6, < L11 0-2m ,6 Ö1 1m ,1 6, Ö1 0-2m ,5 Ö2 1m ,8 6, Ö2 0-2m ,0 Ö3 1m ,1 6, < Ö3 0-2m ,6 Ö4 1m ,7 6, Ö4 0-2m ,8 Ö5 1m ,7 6, < Ö5 0-2m ,2 Ö6 1m ,5 6, < Ö6 0-2m ,1 Ö7 1m ,5 6, Ö7 0-2m ,5 7,3 Sivu 1/1, Liite / Bilaga 4.4.2

66 Liite / Bilaga TUTKIMUSTODISTUS 2013E Tarkkailu: Luodon-Öjanjärven vesistötarkkailu 2013 Tarkkailukierros: elokuu Tilaaja: Yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys [m] Kokonaissyvyys [m] Jään paksuus [m] Lumen paksuus [m] Näytteenottaja Lisätiedot L1 Luodonjärvi (Bockholmskanalen) L ,4 2,8 KiKa L2 Luodonjärvi (Purmonjoki) L ,5 3,6 KiKa L3 Luodonjärvi (Ähtävänjoki) L ,0 2,7 KiKa L4 Luodonjärvi (Kruunupyynjoki alaosa) L ,4 3,2 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,9 7,1 KiKa Hästgrundetin ja Gertrudsin L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,7 2,3 KiKa molemmat patoluukut kiinni L9 Luodonjärvi (Kalvholmsfjärden) L ,9 10,0 KiKa L10 Luodonjärvi (Mörtgrundet) L ,7 3,9 KiKa L11 Luodonjärvi (Admiral) L ,8 3,5 KiKa Ö1 Ojanjärvi (Jouxfjärden) Ö ,5 1,6 KiKa Ö2 Ojanjärvi (Boholmskanalen) Ö ,5 1,6 KiKa Ö3 Ojanjärvi (Bredviken södra) Ö ,8 1,7 KiKa Ö4 Ojanjärvi (Bredviken norra) Ö ,8 6,4 KiKa Ö5 Ojanjärvi (Bysundet) Ö ,6 7,1 KiKa Ö6 Ojanjärvi (Träskminnsviken) Ö ,9 3,6 KiKa Ö7 Ojanjärvi (Larsmosjöns kanal) Ö ,7 2,1 KiKa S1 Sundbäckenin pumppaamo S ,7 0,7 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muuhun kopiointiin on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu erillisen jakelulistan mukaisesti sähköisenä ja postitse Seija Tauriainen Laborantti Sivu 1/1

67 Liite / Bilaga TUTKIMUSTODISTUS 2013E Tarkkailu: Luodon-Öjanjärven vesistötarkkailu 2013 Tarkkailukierros: elokuu Tilaaja: Yhteistarkkailutyöryhmä 2013E t Klorofylli-A Enterokokit (36oC 2 vrk) SFS 5772:1993 SFS-EN ISO :2000 E.coli O2 O2 kyll. % ph, 25 C Sähkönjohtavuus, 25 C SFS 3016:2011 SFS-EN 25813:1993 SFS-EN 25813:1993 SFS-EN ISO 10523:2012 SFS-EN 27888:1994, lämpötilakompensaati o Sis. men. O-Y-003 Asiditeetti Väriluku Sameus Kok. N NH4-N NO2,3-N Kok. P PO4-P COD Mn Sulfaatti Al Fe Mangaani, Mn SFS 3005:1981 SFS-EN ISO 7887:2012, komparaattori SFS-EN ISO 7027:2000 Sis. men. O-Y-088 Sis. men. O-Y-077 Sis. men. O-Y-078 Sis. men. O-Y-089 Sis. men. O-Y-079 SFS 3036:1981 SFS-EN 10304:2009 SFS-EN ISO 12020:2000 Sis. men. O-Y-087 SFS 3048:1982, SFS 3044:1980 Alkaliniteetti Kenttämittaus Ottopiste Näytenumero Otto syvyys[m] * * * * * * * * * * * * * * * * * * C µg/l pmy/100 ml pmy/100 ml mg/l % ms/m mmol/l mmol/l mg Pt/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l L1 1m ,0 20,3 16 <2 6,0 66 6,8 15,6 0,36 0, L1-0-2m ,9 L2 1m ,0 19,7 >60 0 6,8 75 6,8 9,3 0,21 0, , L2 0-2m ,1 L3 1m ,0 20, ,1 79 6,8 6,4 0,20 0, , , L3 0-2m ,3 L4 1m ,0 19, ,8 74 6,9 11,3 0,21 0, L4 0-2m ,0 L5 1m ,0 20, ,4 82 6,7 8,6 0,14 0, , < L5 3m ,0 19,9 7,3 80 6,8 8,6 0,14 0, , L5 5m ,1 18,8 4,9 52 6,6 8,8 0,17 0, , L5 0-2m ,7 L6A 1m ,0 20, ,3 81 6,8 8,4 0,20 0, , < L6A 0-2m ,2 L9 1m ,0 20, ,5 83 6,7 8,6 0,15 0, , < L9 5m ,0 20,0 7,0 77 6,7 8,6 0,15 0, , L9 9,5m ,0 17,1 2,3 24 6,7 9,3 0,23 0, L9 0-2m ,3 L10 1m ,0 20, ,2 80 6,8 8,4 0,15 0, , < L10 3,3m ,9 20,1 7,1 78 6,8 8,4 0,15 0, , L10 0-2m ,7 L11 1m ,0 20, ,5 83 6,9 7,7 0,17 0, , < L11 3m ,0 20,4 7,5 83 6,9 7,7 0,17 0, , L11 0-2m ,6 Ö1 1m ,0 20, ,7 75 6,7 9,7 0,21 0, , Ö1 0-2m ,5 Ö2 1m ,0 20,4 5 <2 5,0 56 6,5 9,3 0,22 0, , Ö2 0-2m ,5 Ö3 1m ,0 20,7 2 <2 7,2 80 6,8 14,3 0,20 0, , < Ö3 0-2m ,5 Ö4 1m ,0 20, ,4 82 6,9 14,7 0,18 0, , < Ö4 3m ,0 20,1 7,5 83 6,9 14,7 0,18 0, , Ö4 5 m ,4 20,1 7,3 80 6,8 14,7 0,19 0, , Ö4 0-2m ,9 Ö5 1m ,0 20,5 <2 2 6,0 66 6,6 9,0 0,19 0, , < Ö5 4m ,0 19,6 4,5 49 6,5 9,1 0,20 0, , Ö5 6m ,1 17,0 1,8 19 6,5 9,4 0,23 0, Ö5 0-2m ,1 Ö6 1m ,0 20, ,1 78 6,7 12,6 0,16 0, , < Ö6 0-2m ,5 Ö7 1m ,0 20, ,0 78 6,8 9,5 0,17 0, , Ö7 0-2m ,5 23,6 S ,1 15,2 4,3 50,3 < 0,02 0, =sakkainen näyte, suodatettu 50 ml =suodatettu Sivu 1/1

68 Liite / Bilaga TUTKIMUSTODISTUS 2013E Tarkkailu: Luodon-Öjanjärven vesistötarkkailu 2013 Tarkkailukierros: elokuu, vk 35, Tilaaja: Yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys [m] Kokonaissyvyys [m] Jään paksuus [m] Lumen paksuus [m] Näytteenottaja Lisätiedot L1 Luodonjärvi (Bockholmskanalen) L ,4 2,9 KiKa L2 Luodonjärvi (Purmonjoki) L ,5 3,7 KiKa L3 Luodonjärvi (Ähtävänjoki) L ,0 2,9 KiKa Luodonjärven vedenkorkeus +17cm. L4 Luodonjärvi (Kruunupyynjoki alaosa) L ,4 3,4 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,9 7,0 KiKa Gertrudsin molemmat patoluukut kiinni L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,9 2,7 KiKa Hästgrundetin molemmat patoluukut kiinni L9 Luodonjärvi (Kalvholmsfjärden) L ,0 10,1 KiKa L10 Luodonjärvi (Mörtgrundet) L ,0 4,1 KiKa L11 Luodonjärvi (Admiral) L ,9 3,6 KiKa Ö1 Ojanjärvi (Jouxfjärden) Ö ,6 1,7 KiKa Ö2 Ojanjärvi (Boholmskanalen) Ö ,7 1,7 KiKa Ö3 Ojanjärvi (Bredviken södra) Ö ,9 17 1,7 KiKa Ö4 Ojanjärvi (Bredviken norra) Ö ,0 6,6 KiKa Ö5 Ojanjärvi (Bysundet) Ö ,6 7,6 KiKa Ö6 Ojanjärvi (Träskminnsviken) Ö ,9 3,6 KiKa Ö7 Ojanjärvi (Larsmosjöns kanal) Ö ,7 2,0 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: Erillisen jakelulistan mukaisesti sähköisenä ja postitse Seija Tauriainen Laborantti Sivu 1/1

69 Liite / Bilaga TUTKIMUSTODISTUS 2013E Tarkkailu: Luodon-Öjanjärven vesistötarkkailu 2013 Tarkkailukierros: elokuu, vk 35, Tilaaja: Yhteistarkkailutyöryhmä 2013E Ottopiste Näyte- numero Ottosyvyys [m] t Klorofylli-A ph, 25 C Väriluku Kok. N NH4-N NO2,3-N Kok. P PO4-P Kenttä-mittaus SFS 5772:1993 SFS-EN ISO 10523:2012 SFS-EN ISO 7887:2012, Sis. men. O-Y- 088 Sis. men. O-Y- 077 Sis. men. O-Y- 078 Sis. men. O-Y- 089 Sis. men. O-Y- 079 * * * * * * * * C µg/l mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l L1 1m ,0 16,0 6, L1-0-2m ,2 L2 1m ,0 15,3 6, L2 0-2m ,5 L3 1m ,0 16,6 6, L3 0-2m ,1 L4 1m ,0 15,1 6, L4 0-2m ,2 L5 1m ,0 17,7 6, < L5 0-2m ,1 L6A 1m ,0 17,8 6, L6A 0-2m ,5 L9 1m ,0 17,9 6, < L9 0-2m ,8 L10 1m ,0 17,7 6, < L10 0-2m ,6 L11 1m ,0 17,6 6, L11 0-2m ,5 Ö1 1m ,0 16,8 6, Ö1 0-2m ,8 Ö2 1m ,0 17,2 6, Ö2 0-2m ,3 Ö3 1m ,0 17,2 6, Ö3 0-2m ,2 Ö4 1m ,0 17,8 6, Ö4 0-2m ,9 Ö5 1m ,0 17,8 6, Ö5 0-2m ,0 Ö6 1m ,0 17,8 6, Ö6 0-2m ,7 Ö7 1m ,0 16,0 6, Ö7 0-2m ,5 9,7 Sivu 1/1

70 Liite / Bilaga TUTKIMUSTODISTUS 2013E Tarkkailu: Luodon-Öjanjärven vesistötarkkailu 2013 Tarkkailukierros: lokakuu Tilaaja: Yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys [m] Kokonaissyvyys [m] Jään paksuus [m] Lumen paksuus [m] Näytteenottaja Lisätiedot L1 Luodonjärvi (Bockholmskanalen) L ,5 3,0 KiKa L2 Luodonjärvi (Purmonjoki) L ,6 3,6 KiKa L3 Luodonjärvi (Ähtävänjoki) L ,3 3,0 KiKa L4 Luodonjärvi (Kruunupyynjoki alaosa) L ,5 3,3 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,9 7,2 KiKa Gertrudin ja Hästgrundetin patoluukuit kiinni L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,0 2,7 KiKa Luodonjärven veden korkeus +12 cm L9 Luodonjärvi (Kalvholmsfjärden) L ,0 10,4 KiKa L10 Luodonjärvi (Mörtgrundet) L ,0 3,9 KiKa L11 Luodonjärvi (Admiral) L ,0 3,4 KiKa Ö1 Ojanjärvi j (Jouxfjärden) Ö ,7 1,6 KiKa Ö2 Ojanjärvi (Boholmskanalen) Ö ,6 1,7 KiKa Ö3 Ojanjärvi (Bredviken södra) Ö ,2 1,7 KiKa Ö4 Ojanjärvi (Bredviken norra) Ö ,2 6,6 KiKa Ö5 Ojanjärvi (Bysundet) Ö ,8 7,2 KiKa Ö6 Ojanjärvi (Träskminnsviken) Ö ,0 3,6 KiKa Ö7 Ojanjärvi (Larsmosjöns kanal) Ö ,7 2,1 KiKa S1 Sundbäckenin pumppaamo S ,6 0,6 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muuhun kopiointiin on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu erillisen jakelulistan mukaisesti sähköisenä ja postitse Seija Tauriainen Laborantti Sivu 1/1

71 Liite / Bilaga TUTKIMUSTODISTUS 2013E Tarkkailu: Luodon-Öjanjärven vesistötarkkailu 2013 Tarkkailukierros: lokakuu Tilaaja: Yhteistarkkailutyöryhmä 2013E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys [m] t KlorofA Enterokokit E.coli O2 O2 kyll% ph 25 C Sähkönjohtavuus, 25 C Kenttämittaus SFS 5772:1993 SFS-EN ISO :2000 Colilert Quanti- Tray 18h SFS-EN 25813:199 SFS-EN 25813:1993 SFS-EN ISO 10523:2012 SFS-EN 27888:1994, Alkaliniteetti Asiditeetti Väri Sameus Ntot NH4-N NO2+3-N Ptot PO4-P CODMn Sulfaatti Fe Mn Al Mn Sis. men. O-Y-003 SFS 3005:1981 SFS-EN ISO 7887:2012, SFS-EN ISO 7027:2000 Sis. men. O- Y-088 Sis. men. O-Y- 077 Sis. men. O- Y-078 Sis. men. O- Y-089 Sis. men. O- Y-079 SFS 3036:1981 SFS-EN 10304:2009 Sis. men. O- Y-087 SFS 3048:1982 ICP-MS ICP-MS * * * * * * * * * * * * * * * * * # # C µg/l pmy/100 ml mpn/100 ml mg/l % ms/m mmol/l mmol/l mg Pt/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l L1 1m ,0 9, ,3 72 6,8 16,6 0,40 0, L1-0-2m ,9 L2 1m ,0 8, ,7 74 6,8 11,8 0,29 0, , L2 0-2m ,5 L3 1m ,0 8, ,2 87 7,0 6,6 0,22 0, , , L3 0-2m ,5 L4 1m ,0 8, ,1 78 6,8 13,2 0,31 0, L4 0-2m ,6 L5 1m ,0 8, ,7 84 6,9 9,1 0,18 0, , L5 3m ,0 8,8 9,7 84 6,8 9,2 0,18 0, , L5 5m ,2 8,8 10,0 86 6,8 9,1 0,18 0, , L5 0-2m ,4 L6A 1m ,0 8, ,9 85 6,9 9,0 0,22 0, , L6A 0-2m ,6 L9 1m ,0 8, ,0 86 6,8 9,1 0,18 0, , L9 5m ,0 8,7 10,6 91 6,8 9,1 0,18 0, , L9 9,5m ,4 8,6 9,8 84 6,8 9,1 0,17 0, , L9 0-2m ,0 L10 1m ,0 8, ,5 90 6,8 8,5 0,18 0, , L10 3,3m ,9 8,6 10,3 88 6,8 8,5 0,19 0, , L10 0-2m ,0 L11 1m ,0 8, ,5 90 6,9 7,7 0,20 0, , L11 3m ,4 8,7 10,5 90 6,9 7,7 0,20 0, , L11 0-2m ,6 Ö1 1m ,0 8, ,1 86 6,9 10,9 0,22 0, , Ö1 0-2m ,3 Ö2 1m ,0 8, ,1 78 6,8 11,1 0,25 0, , Ö2 0-2m ,8 Ö3 1m ,0 8, ,9 85 7,0 14,8 0,22 0, , Ö3 0-2m ,7 Ö4 1m ,0 8, ,3 88 7,0 14,8 0,23 0, , Ö4 3m ,0 8,7 10,1 86 7,0 14,8 0,22 0, , Ö4 5 m ,6 8,6 10,2 88 7,0 14,8 0,22 0, , Ö4 0-2m ,7 Ö5 1m ,0 8, ,7 84 6,8 10,3 0,20 0, , Ö5 4m ,0 8,6 9,2 79 6,8 10,3 0,19 0, , Ö5 6m ,2 8,4 9,1 78 6,9 10,3 0,22 0, , Ö5 0-2m ,3 Ö6 1m ,0 8, ,2 87 7,1 12,8 0,19 0, , Ö6 0-2m ,7 Ö7 1m ,0 8, ,0 85 6,8 10,2 0,21 0, , Ö7 0-2m ,5 6,8 S ,1 9,6 6,6 44,3 0,65 0, =suodatettu 50 ml #=Analyysi suoritettu alihankintana: Jyväskylän yliopisto, Ympäristöntutkimuskeskus akkreditoitu testauslaboratorio T142, akkreditoitu määritysmenetelmä Sivu 1/1

72 Liite / Bilaga :22 1 Raakavesi Kuukausiraportti Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00 Loppuaika: :00 ph Johtokyky KMnO 4 -kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri 7001.PH 7001.C 7001.KMN 7001.FE 7001.MN 7001.AL 7001.NA 7001.CL 7001.SO SI 7001.COL ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Tavoitearvo 5,0-8,0 < 20 < 90 < 3,0 < 0,30 < 2 < 10 < 10 < 40 < 15 < ,0 9,5 97 2,7 0,14 6,5 10,30 3 5,9 9,7 99 0,60 7,5 4 5,9 9,4 94 0,14 5,5 7, ,0 9, ,8 0,14 6,7 19,5 11, ,0 9,4 92 0,14 0,45 5,9 6,9 9 5,9 10,6 95 0,18 7,9 10 5,9 10,0 96 0,16 7,7 11 5,9 10,0 94 0,16 7, ,9 9,8 95 3,0 0,14 7,2 19,6 11, ,9 10,0 96 0,15 0,59 6,2 7,1 16 5,9 9,7 95 0,15 6,8 17 5,9 9,8 96 0,15 6,9 18 5,9 9,7 95 0,15 6, ,1 9,4 92 2,9 0,14 6,3 19,2 11, ,9 9,6 91 0,14 0,59 5,8 6,9 23 6,0 9,5 94 6,9 24 5,9 9,6 91 0,14 6,7 25 5,9 9,5 93 0,14 6, ,0 9,6 92 3,0 0,13 6,7 19,2 11, ,0 9,8 95 0,14 0,53 6,0 6,8 30 6,0 9,7 93 0,14 6,4 31 6,0 9,3 93 0,13 6,3 Min 5,9 9,3 91 2,7 0,13 0,45 5,5 6,3 19,2 10, Max 6,1 10, ,8 0,18 0,60 6,2 7,9 19,6 11, Haj. 0,1 0,3 2 0,4 0,01 0,06 0,3 0,4 0,2 0,42 8 Ka 5,9 9,7 95 3,1 0,14 0,55 5,9 6,9 19,4 11,03 213

73 Liite / Bilaga :32 1 Raakavesi Kuukausiraportti Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00 Loppuaika: :00 ph Johtokyky KMnO 4 -kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri 7001.PH 7001.C 7001.KMN 7001.FE 7001.MN 7001.AL 7001.NA 7001.CL 7001.SO SI 7001.COL ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Tavoitearvo 5,0-8,0 < 20 < 90 < 3,0 < 0,30 < 2 < 10 < 10 < 40 < 15 < ,9 9,2 86 0,13 6, ,0 9,0 90 2,7 0,12 6,4 20,8 10, ,0 8,9 87 0,11 0,45 5,6 6,4 6 6,0 9,0 89 0,11 6,4 7 6,0 8,9 88 0,11 6,3 8 6,0 8,9 88 0,12 6, ,1 9,1 89 2,8 0,11 6,6 16,9 9, ,1 8,9 91 0,10 0,41 5,6 6,4 13 6,1 8,9 92 0,11 6,1 14 6,1 8,7 87 0,10 6, ,1 8,6 84 2,3 0,10 6,3 15,9 10, ,1 8,5 83 0,09 0,34 5,4 6,0 20 6,2 8,9 83 0,11 6,5 21 6,2 8,6 89 0,10 6,1 22 6,1 9,0 88 0,12 6, ,1 8,7 84 2,5 0,11 6,4 15,5 9, ,1 8,5 86 0,09 0,35 5,4 6,1 27 6,1 8,4 81 0,10 6,2 28 6,1 8,3 83 0,09 6, Min 5,9 8,3 81 2,3 0,09 0,34 5,4 6,0 15,5 9, Max 6,2 9,2 92 2,8 0,13 0,45 5,6 6,6 20,8 10, Haj. 0,1 0,2 3 0,2 0,01 0,05 0,1 0,2 2,4 0,46 2 Ka 6,1 8,8 87 2,6 0,11 0,39 5,5 6,3 17,3 9,93 186

74 Liite / Bilaga :46 2 Raakavesi Kuukausiraportti Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00 Loppuaika: :00 ph Johtokyky KMnO 4 -kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri 7001.PH 7001.C 7001.KMN 7001.FE 7001.MN 7001.AL 7001.NA 7001.CL 7001.SO SI 7001.COL ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Tavoitearvo 5,0-8,0 < 20 < 90 < 3,0 < 0,30 < 2 < 10 < 10 < 40 < 15 < ,1 8,3 83 0,08 6, ,1 9,1 87 2,5 0,10 6,7 17,1 10, ,1 11,0 92 0,16 0,51 7,6 8,9 6 6,0 10,9 90 0,16 8,7 7 6,1 10,2 87 0,14 8,0 8 6,1 9,7 84 0,12 7, ,1 9,3 87 2,7 0,12 7,0 16,8 11, ,1 9,4 84 0,12 0,35 5,9 7,4 13 6,1 9,3 89 0,11 7,4 14 5,8 9,2 15 5,8 8, ,1 9,2 86 2,6 0,11 6,9 17,4 10, ,1 9,1 84 0,10 0,38 5,9 6,7 20 6,2 9,2 87 0,10 7,0 21 6,2 8,8 84 0,09 6,4 22 6,1 8,6 83 0,09 6, ,1 9,9 92 3,0 0,12 7,6 17,0 11, ,1 10,1 89 0,11 0,41 6,5 7,6 27 6,1 9,3 85 0,10 7,2 28 6,1 9,1 85 0,10 6, Min 5,8 8,3 83 2,5 0,08 0,35 5,9 6,0 16,8 10, Max 6,2 11,0 92 3,0 0,16 0,51 7,6 8,9 17,4 11, Haj. 0,1 0,7 3 0,2 0,02 0,07 0,8 0,8 0,3 0,41 8 Ka 6,1 9,4 87 2,7 0,11 0,41 6,5 7,2 17,1 10,79 185

75 Liite / Bilaga :05 1 Raakavesi Kuukausiraportti Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00 Loppuaika: :00 ph Johtokyky KMnO 4 -kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri 7001.PH 7001.C 7001.KMN 7001.FE 7001.MN 7001.AL 7001.NA 7001.CL 7001.SO SI 7001.COL ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Tavoitearvo 5,0-8,0 < 20 < 90 < 3,0 < 0,30 < 2 < 10 < 10 < 40 < 15 < ,1 8,8 88 2,6 0,09 0,30 6,1 6,5 15, ,2 8,8 83 0,09 6,7 9,98 4 6,1 9,2 85 0,10 7,0 5 6,1 8,9 83 0,09 6, ,2 8,4 83 2,1 0,08 6,2 14,0 8, ,2 8,3 85 0,08 0,29 5,4 6,2 10 6,1 9,7 86 0,11 7,7 11 6,2 9,3 89 0,10 7,1 12 6,1 9,2 82 0,09 7, ,2 9,0 90 2,5 0,10 6,9 15,0 9, ,2 8,7 85 0,10 0,32 5,8 6,9 17 6,2 11,4 80 0,18 10,2 18 6,2 10,5 75 0,20 9,6 19 6,1 8,5 75 0,17 6, ,8 7, ,3 0,20 5,1 11,9 8, ,5 6, ,19 0,09 3,5 4,6 24 5,7 6, ,19 5,2 25 5,7 7, ,22 5,8 26 5,6 6, ,18 4, ,4 7, ,9 0,19 4,8 15,7 10, ,5 7, ,20 0,85 4,6 5,1 31 Min 5,4 6,0 75 1,3 0,08 0,09 3,5 4,6 11,9 8,29 16 Max 6,2 11, ,9 0,22 0,85 6,1 10,2 15,7 10, Haj. 0,3 1,3 13 0,6 0,05 0,29 1,0 1,5 1,5 0, Ka 6,0 8,5 92 2,3 0,14 0,37 5,1 6,5 14,3 9,46 179

76 Liite / Bilaga 5.5 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: : : PH ph 7001.C Johtokyky ms/m 7001.KMN KMnO4-kulut. mg/l 7001.FE Rauta mg/l 7001.MN Mangaani mg/l 7001.AL Alumiini mg/l 7001.NA Natrium mg/l 7001.CL Kloridi mg/l Tulostusaika: 7001.SO4 Sulfaatti mg/l : SI 7001.COL Silikaatti Väri mg/l mgpt/l Tavoitearvo: 5-8 < 20 < 90 < 3,0 < 0,3 < 2 < 10 < :00 5,5 7, ,20 5, :00 5,5 8,3 97 0,21 5, :00 5,5 9, ,4 0,22 6,6 21,9 12, :00 5,4 9,7 97 0,23 0,94 5,5 6, :00 5,5 9, ,23 6, :00 5,8 10,0 91 0,23 7, :00 5,7 9,8 89 3,3 0,22 7,5 22,5 11, :00 5,5 10,3 94 0,24 0,78 5,7 6, :00 5,6 9,9 95 0,23 6, :00 5,7 10,0 87 0,23 7, :00 5,6 9,5 89 0,22 6, :00 5,7 9,5 97 0,23 6,2 22,1 9, :00 5,7 9,3 93 2,4 0,21 0,72 5,0 5, :00 5,8 9,4 91 0,22 6, :00 5,8 9,6 90 0,22 7, :00 5,9 9,4 89 0,21 6, :00 6,0 9,5 86 2,3 0,21 7,1 20,5 7, :00 6,0 9,5 87 0,20 0,51 5,8 7, :00 6,0 9,5 79 0,21 7, :00 6,0 10,3 84 0,20 8, :00 6,0 11,1 86 0,21 10,6 Minimi 5,4 7,9 79 1,6 0,20 0,51 5,0 5,3 20,5 Maksimi 6,0 11, ,4 0,24 0,94 5,8 10,6 22,5 Hajonta 0,2 0,7 6 0,8 0,01 0,18 0,4 1,1 0,9 Keskiarvo 5,7 9,6 92 2,6 0,22 0,73 5,5 7,0 21,8 < 40 < 15 7,70 12,23 1,92 10,24 <

77 Liite / Bilaga 5.6 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: : : PH ph 7001.C Johtokyky ms/m 7001.KMN KMnO4-kulut. mg/l 7001.FE Rauta mg/l 7001.MN Mangaani mg/l 7001.AL Alumiini mg/l 7001.NA Natrium mg/l 7001.CL Kloridi mg/l Tulostusaika: 7001.SO4 Sulfaatti mg/l : SI 7001.COL Silikaatti Väri mg/l mgpt/l Tavoitearvo: 5-8 < 20 < 90 < 3,0 < 0,3 < 2 < 10 < 10 < 40 < 15 < :00 6,0 12,0 85 2,2 0,21 14,7 21,9 6, :00 6,0 12,4 87 0,21 0,74 8,6 13, :00 6,0 11,9 86 0,21 12, :00 6,0 11,1 86 0,22 10, :00 6,1 10,9 85 0,21 9, :00 6,1 10,3 85 2,7 0,17 8,0 21,1 5, :00 6,1 10,6 85 0,15 0,47 6,7 8, :00 6,1 10,4 92 0,17 8, :00 6,1 10,2 88 0,15 7, :00 6,1 10,6 82 0,13 9, :00 6,3 10,9 2,8 0,11 10,1 21,5 4, :00 6,3 10,9 88 0,11 0,46 7,9 10, :00 6,3 10,8 85 0,11 10, :00 6,3 11,2 92 3,0 0,12 10, :00 6,2 10,6 88 3,0 0,12 9,5 3, :00 6,4 10,1 81 0,12 0,45 6,8 8,1 19, :00 6,1 9,4 0,12 7,1 Minimi 6,0 9,4 78 2,2 0,11 0,45 6,7 7,1 19,1 Maksimi 6,4 12,4 92 3,0 0,22 0,74 8,6 14,7 21,9 Hajonta 0,1 0,7 4 0,3 0,04 0,14 0,9 2,0 1,2 Keskiarvo 6,1 10,8 86 2,7 0,16 0,53 7,5 9,8 20,9 3,67 6,99 1,44 5,

78 Liite / Bilaga 5.7 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00:00 Loppuaika: :00:00 Tulostettu: : PH ph Johtokyky KMnO4- Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri 7001.C 7001.KMN 7001.FE 7001.MN 7001.AL 7001.NA 7001.CL 7001.SO SI 7001.COL Alaraja: Yläraja: ms/m mg/l mg/l mg/l 0,00 0,30 mg/l 0,00 5,00 mg/l mg/l mg/l mg/l ,30 9,80 82,00 3,00 0,14 8,00 17,90 3,25 184, ,30 10,00 81,00 0,13 0,40 7,30 8, ,40 9,30 82,00 0,13 7, ,40 8,90 82,00 0,12 6, ,50 10,00 83,00 0,11 7, ,50 8,70 83,00 3,10 0,11 6,50 16,00 3,02 190, ,40 8,80 83,00 0,11 0,35 5,70 6, ,40 8,80 81,00 0,11 6, ,50 8,20 81,00 0,11 5, ,40 8,40 79,00 0,10 6, ,40 8,40 85,00 3,30 0,11 6,30 15,20 2,27 194, ,40 8,50 83,00 0,11 0,38 5,40 6, ,20 8,20 83,00 0,09 6, ,50 8,20 86,00 0,10 6, ,50 8,00 81,00 0,10 6, ,40 7,90 84,00 3,00 0,09 6,10 14,60 1,55 176, ,50 7,90 81,00 0,10 0,38 5,60 6, ,50 7,80 74,00 0,09 5, ,20 7,80 80,00 0,09 5, ,50 7,80 79,00 0,09 5, ,40 8,60 85,00 3,30 0,10 6,70 15,30 2,29 200, ,20 9,30 85,00 0,10 0,41 6,50 8, ,20 8,90 80,00 0,11 7,50 0,00 15,00 mgpt/l Minimi*: 6,20 7,80 74,00 3,00 0,09 0,35 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,50 0,11 6,39 147,00 10,00 0,69 8,62 198,20 86,00 2,58 81, ,00 3,30 0,15 3,14 15,70 0,14 0,01 0,11 2,44 0,41 0,02 0,38 1,92 5,40 7,30 0,79 6,10 30,50 5,70 8,60 0,89 6,60 151,80 14,60 17,90 1,27 15,80 79,00 1,55 3,25 0,68 2,47 12,37 176,00 200,00 9,23 188,80 944,00 * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

79 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00:00 Loppuaika: :00:00 Tulostettu: : PH ph Johtokyky KMnO4- Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri 7001.C 7001.KMN 7001.FE 7001.MN 7001.AL 7001.NA 7001.CL 7001.SO SI 7001.COL Alaraja: Yläraja: ms/m mg/l mg/l mg/l ,90 6,30 82,00 0,12 7, ,70 6,30 80,00 0,11 7, ,00 0,30 mg/l 0,00 5,00 mg/l mg/l mg/l mg/l ,20 6,40 3,50 82,00 0,12 8,60 14,40 2,40 192, ,60 6,40 83,00 0,13 0,36 6,20 9, ,90 6,40 83,00 0,13 7, ,90 6,40 83,00 0,13 8, ,50 6,40 81,00 0,13 7, ,30 6,50 2,90 78,00 0,11 7,30 13,20 1,40 166, ,00 6,50 75,00 0,11 0,33 6,10 8, ,00 6,40 78,00 0,14 8, ,70 6,40 78,00 0,13 7, ,50 6,50 81,00 0, ,20 6,50 3,40 82,00 0,11 9,00 13,80 2,52 200, ,00 6,50 80,00 0,10 0,41 6,70 8, ,90 6,40 78,00 0,11 7, ,70 6,50 80,00 0,10 7, ,50 6,40 77,00 0,09 7, ,80 6,50 3,50 82,00 0,10 7,50 13,90 190, ,00 6,50 80,00 0,09 0,34 6,10 7, ,10 6,50 79,00 0,09 7,70 3, ,10 6,50 82,00 0,09 8, ,10 6,50 84,00 0,09 8,40 0,00 15,00 mgpt/l Minimi*: 6,30 7,50 75,00 2,90 0,09 0,33 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,50 0,07 6,44 141,70 9,60 0,41 8,85 194,60 84,00 2,32 80, ,00 3,50 0,29 3,33 13,30 0,14 0,02 0,11 2,41 0,41 0,03 0,36 1,45 6,10 6,70 0,29 6,28 25,10 7,00 9,90 0,72 7,97 167,30 13,20 14,40 0,49 13,83 55,30 1,40 3,38 0,81 2,43 9,70 166,00 200,00 14,65 187,00 748,00 * Laskettu kaikista aikavälin arvoista! Liite / Bilaga 5.8

80 Liite / Bilaga 5.9 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00:00 Loppuaika: :00:00 Tulostettu: : PH ph Johtokyky KMnO4- Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri 7001.C 7001.KMN 7001.FE 7001.MN 7001.AL 7001.NA 7001.CL 7001.SO SI 7001.COL Alaraja: Yläraja: ms/m mg/l mg/l mg/l 0,00 0,30 mg/l 0,00 5,00 mg/l mg/l mg/l mg/l ,50 8,90 73,00 3,80 0,09 7,70 13,90 3,61 204, ,50 9,70 82,00 0,08 0,38 7,20 9, ,50 9,00 81,00 0,09 7, ,50 9,30 80,00 0,08 8, ,50 9,40 80,00 0,08 9, ,60 9,00 84,00 3,50 0,08 8,30 13,10 3,16 200, ,50 9,30 79,00 0,08 0,38 6,80 8, ,50 9,20 78,00 0,08 9, ,50 9,80 78,00 0,09 10, ,50 9,70 80,00 0,08 9, ,50 10,20 81,00 3,60 0,08 10,90 13,20 3,27 208, ,60 9,30 75,00 0,07 0,38 7,10 8, ,60 9,00 80,00 0,08 8, ,60 8,70 81,00 0,07 7, ,60 8,50 81,00 0,07 7, ,60 8,30 76,00 3,20 0,07 7,20 11,40 2,80 190, ,60 7,90 70,00 0,05 0,31 5,90 6, ,60 8,10 72,00 0,06 6, ,70 7,80 70,00 0,05 6, ,70 7,90 68,00 0,05 6, ,00 15,00 mgpt/l Minimi*: 6,50 7,80 68,00 3,20 0,05 0,31 10,20 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,70 0,07 6,56 131,20 0,69 8,95 179,00 84,00 4,59 77, ,00 3,80 0,25 3,53 14,10 0,09 0,01 0,07 1,48 0,38 0,04 0,36 1,45 5,90 7,20 0,59 6,75 27,00 6,30 10,90 1,31 8,21 164,10 11,40 13,90 1,06 12,90 51,60 2,80 3,61 0,33 3,21 12,84 190,00 208,00 7,72 200,50 802,00 * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

81 Liite / Bilaga 5.10 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00:00 Loppuaika: :00:00 Tulostettu: : PH ph Johtokyky KMnO4- Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri 7001.C 7001.KMN 7001.FE 7001.MN 7001.AL 7001.NA 7001.CL 7001.SO SI 7001.COL Alaraja: Yläraja: ms/m mg/l mg/l mg/l ,70 8,10 70,00 0,05 0,35 5,80 7, ,50 8,30 69,00 0,06 7, ,60 8,00 72,00 0,06 0,13 6, ,60 8,20 76,00 0,05 7, ,00 0,30 mg/l 0,00 5,00 mg/l mg/l mg/l mg/l ,80 8,50 78,00 3,50 0,06 7,00 13,30 3,15 210, ,70 8,40 77,00 0,06 0,41 6,10 7, ,70 8,60 79,00 0,05 7, ,70 8,40 78,00 0,05 8, ,70 8,50 77,00 0,05 7, ,60 8,50 73,00 3,40 0,05 7,20 13,20 3,15 200, ,60 8,60 71,00 0,05 0,40 6,20 7, ,70 8,80 74,00 0,05 7, ,70 8,60 75,00 0,05 7, ,70 8,50 71,00 0,06 7, ,70 8,70 77,00 3,50 0,05 7,50 13,60 3,48 190, ,70 8,70 76,00 0,05 0,36 6,40 7, ,70 8,70 77,00 0,05 7, ,70 8,80 72,00 0,06 7, ,70 8,80 73,00 0,05 7, ,70 9,00 70,00 3,60 0,05 8,00 14,20 4,09 184, ,70 8,80 66,00 0,06 0,35 6,10 7, ,60 9,50 70,00 0,07 8, ,60 8,80 63,00 0,06 7,00 0,00 15,00 mgpt/l Minimi*: 6,50 8,00 63,00 3,40 0,05 0,13 9,50 79,00 0,31 4,12 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,80 0,06 6,67 153,40 8,60 197,80 73, ,00 3,60 0,08 3,50 14,00 0,07 0,01 0,05 1,25 0,41 0,10 0,33 2,00 5,80 6,40 0,22 6,12 30,60 6,50 8,60 0,43 7,43 171,00 13,20 14,20 0,45 13,58 54,30 3,15 4,09 0,44 3,47 13,87 184,00 210,00 11,43 196,00 784,00 * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

82 Liite / Bilaga 5.11 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00:00 Loppuaika: :00:00 Tulostettu: : PH ph Johtokyky KMnO4- Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri 7001.C 7001.KMN 7001.FE 7001.MN 7001.AL 7001.NA 7001.CL 7001.SO SI 7001.COL Alaraja: Yläraja: ms/m mg/l mg/l mg/l ,60 9,30 63,00 0,07 7, ,00 0,30 mg/l 0,00 5,00 mg/l mg/l mg/l mg/l ,60 9,20 65,00 0,07 6,60 17,80 4,57 154, ,50 11,00 70,00 0,10 0,45 6,70 8, ,50 10,60 69,00 0,10 7, ,50 10,60 68,00 0,10 7, ,50 10,40 70,00 0,10 7, ,40 11,90 71,00 2,50 0,15 8,00 28,10 7,94 158, ,20 11,20 79,00 0,15 0,83 6,50 7, ,20 11,30 81,00 0,14 9, ,10 11,90 83,00 0,16 7, ,10 11,20 86,00 0,16 6, ,30 12,00 82,00 0,15 6,80 8,10 29,00 9,49 174, ,10 10,90 91,00 0,15 0,83 6, ,10 12,20 89,00 0,18 7, ,00 11,20 90,00 0,16 7, ,00 11,00 92,00 0,15 6, ,00 11,30 91,00 2,20 0,17 7,00 23,40 9,83 184, ,90 11,20 95,00 0,19 0,87 5,30 7, ,90 11,30 96,00 0,17 7, ,90 11,50 97,00 0,17 7, ,90 11,40 95,00 0,17 7, ,00 15,00 mgpt/l Minimi*: 5,90 9,20 63,00 2,20 0,07 0,45 12,20 97,00 0,76 11,37 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,60 0,25 6,20 130,30 11,08 232,60 82, ,00 2,60 0,19 2,48 9,90 0,19 0,03 0,14 2,96 0,87 0,19 0,74 2,98 5,30 6,80 0,69 6,33 25,30 6,60 9,20 0,60 7,42 155,80 17,80 29,00 5,14 24,58 98,30 4,57 9,83 2,40 7,96 31,84 154,00 184,00 13,99 167,50 670,00 * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

83 Liite / Bilaga 5.12 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00:00 Loppuaika: :00:00 Tulostettu: : PH ph Johtokyky KMnO4- Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri k l t 7001.C 7001.KMN 7001.FE 7001.MN 7001.AL 7001.NA 7001.CL 7001.SO SI 7001.COL Alaraja: Yläraja: ms/m mg/l mg/l mg/l 0,00 0,30 mg/l 0,00 5,00 mg/l mg/l mg/l mg/l ,10 10,90 89,00 2,40 0,20 7,40 27,40 9,61 176, ,10 10,90 84,00 0,15 0,70 5,70 7, ,00 11,00 88,00 0,15 7, ,10 11,00 84,00 0,16 7, ,90 11,50 89,00 2,40 0,17 7,10 29,00 10,74 186, ,80 11,90 82,00 0,18 0,90 4,20 7, ,90 11,60 90,00 0,17 7, ,90 11,50 88,00 0,16 7, ,90 15,00 84,00 0,15 19, ,90 10,90 86,00 0,15 7,30 26,30 10,06 162, ,70 13,80 84,00 2,70 0,24 0,92 1,60 9, ,90 13,40 87,00 0,24 9, ,70 12,90 88,00 0,22 8, ,50 12,00 91,00 0,21 6, ,30 11,40 109,00 2,40 0,21 5,00 6,60 29,60 12,88 204, ,20 11,30 117,00 0,22 6, ,20 10,30 125,00 2,40 0,21 5,90 24,60 12,11 228, ,20 10,10 128,00 0,20 1,17 4,20 5,40 0,00 15,00 mgpt/l Minimi*: 5,20 10,10 82,00 2,40 0,15 0,70 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,10 0,32 5,74 103,30 15,00 1,27 11,74 211,40 128,00 14,77 94, ,00 2,70 0,13 2,46 12,30 0,24 0,03 0,19 3,39 1,17 0,19 0,92 3,68 1,60 5,70 1,55 4,14 20,70 5,40 19,30 2,99 7,97 143,50 24,60 29,60 2,03 27,38 136,90 9,61 12,88 1,38 11,08 55,39 162,00 228,00 25,64 191,20 956,00 * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

84 Liite / Bilaga 6.1 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Tammikuu E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Tuote Pvm Lims nro. ph Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l 100ml 100ml 100ml 100ml Pintavesi ,3 0,21 15,8 15,0 114, ,10 0,12 0,23 8,40 0,12 <1 <1 210 <1 Pintavesi ,4 0,22 15,9 16, ,98 0,11 0,20 2,62 11,8 43 Pintavesi ,3 0,20 16,1 17,8 109, ,01 0,15 0, ,04 - Pintavesi ,3 0,20 16,3 16,9 116, ,96 0,13 0, Pintavesi ,4 0,21 16,6 16,8 104, ,86 0,10 0, ,17 - Pintavesi ,2 0,21 17,0 17,6 105, ,99 0,11 0, Pintavesi ,3 0,21 17,2 17,6 104, ,03 0,11 0, ,77 - Pintavesi ,2 0,21 17,3 17,5 108, ,05 0,14 0, min 6,2 0,2 15, , ,86 0,1 0,12 2,62 11,8 6,8 43 0,12 ka 6,3 0,21 16, , ,00 0,12 0,20 2,62 11,8 7,6 43 0,12 <1 <1 210 <1 max 6,4 0,22 17, ,1 0,15 0,23 2,62 11,8 8,4 43 0,12

85 Liite / Bilaga 6.2 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Helmikuu E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Tuote Pvm Lims nro. ph Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l 100ml 100ml 100ml 100ml suositusarvot: 5-8 < 20 < 25 < 90 < 300 < 3 < 0,3 < 2 < 15 < 40 Pintavesi ,3 0,22 17,6 17,4 103, ,02 0,19 0,17 5,88 <1 <1 43 <1 Pintavesi ,3 0,22 17,4 17,9 103, ,96 0,14 0,17 2,74 12,3 45 Pintavesi ,2 0,21 17,4 19,3 113, ,97 0,10 0,18 7,14 Pintavesi ,1 0,22 17,4 17,7 108, ,04 0,18 0,17 Pintavesi ,2 110,0 2,96 Pintavesi ,4 0,21 17,6 17,3 101, ,02 0,11 0,19 7,50 Pintavesi ,1 0,21 17,4 18,0 111, ,04 0,11 0,20 Pintavesi ,3 0,22 17,5 18,1 108, ,99 0,08 0,19 9,68 Pintavesi ,4 0,22 17,6 17,9 105, ,01 0,10 0,21 min 6,1 0,21 17, , ,96 0,08 0,17 2,74 12,3 5,9 45 ka 6,3 0,22 17, , ,00 0,13 0,19 2,74 12,3 7,6 45 <1 <1 43 <1 max 6,4 0,22 17, , ,04 0,19 0,21 2,74 12,3 9,7 45

86 Liite / Bilaga 6.3 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Maaliskuu E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ Tuote Pvm Lims nro. ph mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 100ml 100ml 100ml 100ml Pintavesi ,3 0,21 17,6 17,9 102, ,05 0,10 0,17 9,5 < <1 Pintavesi ,2 0,21 17,5 16,6 103, ,95 0,11 0,22 2,55 12,6 43 0,02 Pintavesi ,2 0,21 17,8 20,5 111, ,02 0,12 0,22 8,32 Pintavesi ,2 0,21 18,0 19,6 102, ,16 0,12 0,21 Pintavesi ,1 0,23 18,5 19,3 106, ,16 0,13 0,15 10,10 Pintavesi ,0 0,25 18,8 19,7 124, ,28 0,20 0,18 Pintavesi ,4 0,25 18,7 19,7 119, ,24 0,13 0,18 10,30 Pintavesi ,2 0,26 19,0 18,1 130, ,28 0,89 0,18 Pintavesi ,1 0,26 18,8 19,8 123, ,24 0,2 0,17 min 6 0,21 17, , ,95 0,1 0,15 2,55 12,6 8, ka 6,2 0,23 18, , ,15 0,22 0,19 2,55 12,6 9, < <1 max 6,4 0, ,28 0,89 0,22 2,55 12,6 10,3 43 0

87 Liite / Bilaga 6.4 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Huhtikuu E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ Tuote Pvm Lims nro. ph mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 100ml 100ml 100ml 100ml Pintavesi ,1 0,24 18,6 19,8 121, ,48 0,20 0,17 2,85 12,1 49 <1 <1 40 <1 Pintavesi ,1 0,25 18,6 19,7 121, ,60 0,29 0,21 15,4 <0,02 Pintavesi ,1 0,27 19,0 19,5 118, ,36 0,19 0,22 Pintavesi ,1 0,28 18,5 18,1 118, ,08 0,22 0, Pintavesi ,0 0,29 18,1 20,0 117, ,32 0,24 0, Pintavesi ,3 0,25 16,5 17,7 92, ,78 0,32 0, ,0 - Pintavesi ,3 0,25 15,7 16,9 83, ,56 0,20 0,13 Pintavesi ,4 0,22 14,0 28,0 71, ,98 0,12 0, ,52 - Pintavesi ,3 0,23 13,0 12,5 77, ,62 0,32 0, min 6 0,22 13, ,56 0,12 0,11 2,85 12,1 8, ka 6,2 0,25 16, , ,09 0,23 0,17 2,85 12,1 12,3 49 <0,02 <1 <1 40 <1 max 6,4 0, , ,6 0,32 0,25 2,85 12,1 15,4 49 0

88 Liite / Bilaga 6.5 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Toukokuu Tuote Pvm Lims nro. ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l 100ml 100ml 100ml 100ml Pintavesi ,6 0,21 13,0 12,6 73, ,49 0,13 0,10 4,41 Pintavesi ,6 0,23 12,6 13,3 71, ,55 0,15 0,10 1,55 11,8 24 < Pintavesi ,6 0,22 13,0 13,3 72, ,46 0,14 0,10 4,84 Pintavesi ,6 0,22 12,5 13,2 74, ,61 0,13 0,10 Pintavesi ,5 0,23 12,9 12,9 75, ,42 0,14 0,15 Pintavesi ,5 0,22 13,0 12,8 75, ,34 0,13 0,14 Pintavesi ,6 0,23 13,7 16,4 74, ,20 0,20 0,10 Pintavesi ,7 0,22 13,2 15,4 71, ,44 0,22 0,15 Pintavesi ,5 0,23 13,9 14,8 69, ,38 0,18 0,02 4,84 min 6,5 0,21 12, , ,2 0,13 0,02 1,55 11,8 4,4 24 ka 6,6 0,22 13, , ,43 0,16 0,11 1,55 11,8 4,7 24 < <1 max 6,7 0,23 13, , ,61 0,22 0,15 1,55 11,8 4,8 24

89 Liite / Bilaga 6.6 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Kesäkuu Tuote Pvm Lims nro. ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l 100ml 100ml 100ml 100ml Pintavesi ,5 0,25 13,8 15,0 67, ,30 0,19 0,05 1,75 11,7 36 Pintavesi ,6 0,24 13,8 14,6 72, ,26 0,2 0,03 5, <1 Pintavesi ,6 0,24 14,0 16,80 76, ,12 0,22 0,06 Pintavesi ,6 0,23 14,0 17,3 75, ,30 0,21 0,09 4,31 Pintavesi ,6 0,22 15,0 20,8 73, ,36 0,18 0,03 Pintavesi ,6 0,23 13,9 16,1 77, ,30 0,20 0,04 4,7 Pintavesi ,5 0,23 15,1 20,1 72, ,18 0,25 0,04 Pintavesi ,6 0,25 14,0 18,5 72, ,64 0,36 0,28 5,00 min 6,5 0,22 13, ,12 0,18 0,03 1,75 11,7 4,3 36 ka 6,6 0,24 14, , ,31 0,23 0,08 1,75 11,7 4, <1 max 6,6 0,25 15, , ,64 0,36 0,28 1,75 11,7 5,1 36

90 Liite / Bilaga 6.7 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Heinäkuu E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 Cl2 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ Tuote Pvm Lims nro. ph mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 100ml 100ml 100ml 100ml Pintavesi ,5 0,25 13,3 12,4 69,5 2,70 0,27 0,05 1,75 11,7 30 0, Pintavesi ,6 0,24 16,6 21,5 76, ,25 0,20 0,05 4,91 Pintavesi ,6 0,24 16,4 22,00 74, ,34 0,25 0,02 Pintavesi ,5 0,24 13,7 13,9 77, ,76 0,31 0, ,77 - Pintavesi ,6 0,25 14,3 16,7 78, ,71 0,09 0, Pintavesi ,6 0,23 15,3 18,4 81, ,70 0,09 0,05 4,6 Pintavesi ,5 0,23 15,1 19,1 76, ,70 0,21 0,05 Pintavesi ,4 0,22 16,1 21,9 72, ,72 0,32 0, ,29 - Pintavesi ,4 0,33 14,3 17,9 78, ,81 0,17 0, min 6,4 0,22 13, , ,25 0,09 0,02 1,75 11,7 4,6 30 0,04 ka 6,5 0,25 15, , ,63 0,21 0,04 1,75 11,7 5,1 30 0,04 max 6,6 0,33 16, , ,81 0,32 0,07 1,75 11,7 5,8 30 0,04

91 Liite / Bilaga 6.8 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Elokuu Tuote Pvm ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 Cl2 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 100ml 100ml 100ml 100ml Pintavesi ,5 0,22 17,3 23,4 75, ,43 0,11 0,31 6,71 < <1 Pintavesi ,6 0,22 15,0 17,8 71, ,84 0,13 0,04 Pintavesi ,4 0,21 16,6 17,50 76, ,70 0,09 0,04 Pintavesi ,4 0,22 14,5 18,4 70, ,94 0,15 0,04 2,33 12,3 32 0,05 Pintavesi ,4 0,21 18,0 23,3 65, ,64 0,10 0,04 6,34 Pintavesi ,6 0,21 22,8 23,5 60, ,18 0,12 0,07 Pintavesi ,8 0,23 20,5 29,7 63, ,53 0,11 0,02 5,38 Pintavesi ,4 0,23 15,8 21,1 72, ,84 0,07 0,03 Pintavesi ,5 0,23 16,6 24,4 71, ,88 0,10 0,05 6,48 min 6,4 0,21 14, , ,18 0,07 0,02 2,33 12,3 5, ka 6,5 0,22 17, , ,66 0,11 0,07 2,33 12,3 6,2 32 0,05 < <1 max 6,8 0,23 22, , ,94 0,15 0,31 2,33 12,3 6,7 32 0

92 Liite / Bilaga 6.9 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Syyskuu Tuote Pvm Lims nro. ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 Cl2 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 100ml 100ml 100ml 100ml Pintavesi ,5 0,24 15,0 19,3 75, ,00 0,100 0,03 2,83 13,1 32 Pintavesi ,7 0,25 16,1 22,6 84, ,08 0,06 0,01 5,02 0, <1 Pintavesi ,7 0,24 17,7 23,1 81, ,82 0,04 0,04 Pintavesi ,6 0,25 18,1 25,3 68, ,75 0,08 0,04 4,47 Pintavesi ,6 0,24 18,8 26,6 65, ,55 0,08 0,02 Pintavesi ,7 0,24 15,0 19,2 83, ,13 0,06 0,05 4,02 Pintavesi ,6 0,25 15,7 20,9 72, ,01 0,02 0,02 Pintavesi ,9 0,23 15,1 18,9 69, ,01 0,08 0,04 3,62 min 6,5 0,23 15, , ,55 0,02 0,01 2,83 13,1 3, ka 6,7 0,24 16, , ,92 0,07 0,03 2,83 13,1 4,3 32 0, max 6,9 0,25 18, , ,13 0,1 0,05 2,83 13,1 5,0 32 0

93 Liite / Bilaga 6.10 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Lokakuu Tuote Pvm Lims nro. ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 Cl2 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 100ml 100ml 100ml 100ml Pintavesi ,6 0,24 15,8 20,8 66, ,84 0,16 0,02 2,09 14,7 39 Pintavesi ,7 0,23 16,2 22,1 67, ,74 0,03 0,04 3,82 <0,02 < <1 Pintavesi ,7 0,23 15,7 20,7 67, ,82 0,05 0,03 Pintavesi ,4 0,23 14,5 17,0 65, ,10 0,05 0,04 4,11 Pintavesi ,7 0,25 13,4 14,6 66, ,15 0,11 0,02 Pintavesi ,8 0,25 13,3 14,6 77, ,52 0,09 0,02 3,54 Pintavesi ,7 0,25 14,1 17,9 66, ,06 0,10 0,02 Pintavesi ,7 0,24 13,8 16,3 61, ,06 0,11 0,02 4,62 Pintavesi ,7 0,25 13,9 16,6 67, ,88 0,05 0,04 min 6,4 0,23 13, , ,74 0,03 <0,02 2,09 14,7 3, ka 6,7 0,24 14, , ,02 0,08 0,03 2,09 14,7 4,0 39 <0,02 < <1 max 6,8 0,25 16, , ,52 0,16 0,04 2,09 14,7 4,6 39 0

94 Liite / Bilaga 6.11 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Marraskuu Tuote Pvm Lims nro. ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 100ml 100ml 100ml 100ml Pintavesi ,8 0,23 14,6 19,9 63, ,80 0,10 0,02 4, Pintavesi ,7 0,24 14,0 18,0 59, ,89 0,12 0,02 0,05 Pintavesi ,6 0,21 13,9 16,9 63, ,82 0,05 0,03 3,84 Pintavesi ,7 0,24 14,9 18,9 56, ,66 0,09 0,04 2,00 2,34 29 Pintavesi ,8 0,25 15,0 18,0 65, ,56 0,06 0,02 2,59 Pintavesi ,8 0,22 14,0 15,7 59, ,13 0,11 0,02 Pintavesi ,8 0,24 14,8 17,5 61, ,92 0,04 0,02 3,18 Pintavesi ,5 0,27 15,4 16,2 65, ,75 0,09 0,02 Pintavesi ,6 0,25 15,4 17,0 67, ,80 0,07 0,04 3,98 min 5,8 0,21 13, , ,56 0,04 0,02 2,6 ka 6,6 0,24 14, , ,81 0,08 0,03 2,00 2,3 3,5 29 0, max 6,8 0,27 15, , ,13 0,12 0,04 4,1

95 Liite / Bilaga 6.12 Pintavesi analyysit Oy Kokkola Power Ab, Petri Passoja Joulukuu Tuote Pvm Lims nro. ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 100ml 100ml 100ml 100ml Pintavesi ,4 0,23 14,9 15,9 69, ,72 0,07 0,07 2,52 2, , Pintavesi ,5 0,22 15,4 15,1 83, ,51 0,27 0,08 3,77 Pintavesi , ,65 Pintavesi ,5 0,23 15,4 15,9 73, ,62 0,10 0,06 Pintavesi ,5 0,21 15,2 15,7 76, ,59 0,07 0,09 3,92 Pintavesi ,3 0,21 14,3 13,0 80, ,48 0,18 0,09 Pintavesi , ,49 Pintavesi ,5 0,24 15,7 16,8 68, ,40 0,23 0,06 5,36 Pintavesi ,3 0,23 14,8 15,6 69, ,47 0,14 0,07 Pintavesi ,4 0,28 14,5 17,1 70, ,24 0,17 0,06 7,97 Pintavesi ,3 0,21 15,0 14,5 79, ,08 0,13 0,08 min 6,3 0,21 14, , ,08 0,07 0,06 2,52 2,2 3, ka 6,4 0,23 15, , ,48 0,15 0,07 2,52 2,2 5,3 35 0, max 6,5 0,28 15, , ,72 0,27 0,09 2,52 2,2 8,0 35 0

96 Liite / Bilaga 7.1 Provtagningspunkt: 100 Råvattenpumpstation (Åminne) Råvatten Datum Temp Färg FTU ph ms/m KMnO4 Driftsanalys Al Fe Mn NH4 NO3 N P , ,5 6,0 6,4 76,4 0,08 7,48 1, , ,3 6,2 6,5 75, , ,4 6,3 6,5 75, , ,2 77, , ,3 76, , ,7 6,3 6,2 77,2 0,03 6,60 1, , ,9 6,3 6,3 77, , , ,1 6,4 6,3 76, , ,0 6,4 6,3 76, , ,8 6,3 6,3 75,7 0, , ,3 75, , ,3 78, , ,8 6,3 6,3 79,0 0,06 7,04 1, , ,7 6,3 6,3 77, , ,6 6,3 6,2 73, , ,6 6,3 6,2 78, , ,5 6,3 6,2 79, , ,4 78, , ,4 75, , ,2 76, , ,4 75, , ,3 78,3 0, , ,3 78, , ,5 79, , ,4 78, , ,6 6,4 6,1 79, , ,6 6,4 6,1 79,2 0, , ,4 72, , ,5 71, , ,5 75, , ,3 73, , ,2 76, , ,2 78, , ,6 6,4 6,0 73,6 0,01 7,0 1, , ,3 6,4 6,0 72, , , ,6 6,4 5,9 73,0 0, , ,3 6,3 6,0 72, , ,2 6,3 6,1 73,5 0, , ,3 72, , ,3 75, , ,7 6,3 5,9 72,2 0,00 8,8 2, , ,2 6,3 6,0 72, , , ,2 6,3 6,0 72, , ,2 6,3 5,8 73, , ,2 6,3 6,1 72,2 0, , ,4 6,4 6,0 74, , ,3 6,4 6,0 76, , ,4 6,4 6,1 73,8 0,00 6,6 1, , ,5 6,4 6,1 73, , , ,6 6,4 6,2 73,2 0, , ,2 6,4 6,1 72, , ,2 6,4 6,1 72,3 0, , ,3 75, , ,4 76, , ,5 78, , ,4 75, , ,6 6,4 6,1 72,6 0, , ,6 6,5 6,1 71, , ,8 6,5 6,2 72,3 0, , ,5 74, , ,4 75, , ,6 6,4 6,2 73,4 0,01 7,04 1, , ,3 6,4 6,3 75, , ,1 6,5 6,2 72, , ,3 6,4 6,2 73, , ,1 6,4 6,2 71,9 0, , ,2 6,4 6,2 76, , ,5 71, , ,3 6,4 6,2 74,6 0,03 6,16 1, , ,1 6,4 6,2 75, , ,1 6,4 6,2 73,4 0, , ,1 6,4 6,2 72, , ,1 6,4 6,2 73,1 0, , ,4 78,3

97 Liite / Bilaga 7.2 Datum Temp Färg FTU ph ms/m KMnO4 Al Fe Mn NH4 NO3 N P , ,2 6,3 6,3 75,4 0,00 6,16 1, , ,1 6,4 6,4 74, , , ,7 6,4 6,3 74,7 0, , ,1 6,3 6,3 74, , ,1 6,4 6,3 73,3 0, , ,4 76, , ,4 79, , ,2 6,4 6,3 75,6 0,00 7,48 1, , ,4 6,4 6,4 75, , , ,2 6,3 6,4 76,6 0, , ,2 6,4 6,3 74, , ,3 6,4 6,3 79, , ,5 72, , ,5 73, , ,4 76, , ,3 6,4 6,5 74,9 0,00 6,60 1,50 0, , ,3 6,3 6,3 75, , ,5 6,3 6,3 72, , ,3 6,3 6,3 74,1 0, , ,5 77, , ,6 6,5 6,3 80, , ,5 6,4 6,4 72,6 0,00 5,72 1, , ,7 6,4 6,3 74, , , ,8 6,5 6,4 75,0 0, , ,5 74, , ,5 76, , ,4 77, , ,5 77, , ,5 81,4 0, , ,3 6,4 5,8 74,0 0,90 13,20 3, , ,0 6,2 6,5 82, , ,6 6,1 6,8 86,7 0, , ,1 99, , ,2 99,0 0, , ,0 93, , ,1 89,6 0, , ,9 6,1 7,2 85,6 0,36 12,30 3, , ,5 6,1 7,0 85, , ,2 6,1 6,5 84,3 0, , ,2 85,0 0, , ,4 6,1 6,8 92, , ,8 6,1 6,5 94,0 0, , ,0 85,5 0, , ,1 6,1 6,3 82,1 0, , ,1 80, , ,3 6,2 6,1 79, , ,0 6,2 5,9 77,1 0, , ,1 77,2 0, , ,2 78,3 0, , ,6 6,0 7,1 79,0 0, , ,6 6,0 6,4 81, , ,9 6,1 6,2 79,3 0, , ,4 74, , ,0 79, , ,0 86, , ,0 84, , ,6 6,0 6,6 83,4 0,18 9,24 2, , ,6 6,1 6,3 78, , , ,9 6,2 6,4 80,1 0, , ,8 6,2 6,3 81,9 0, , ,2 6,3 6,1 78,8 0, , ,7 6,3 6,0 84,0 0, , ,5 75, , ,7 6,4 5,9 81,1 0,03 6,16 1, , ,6 6,4 5,9 77, , ,9 6,4 5,8 77,2 0, , ,8 6,4 5,8 78, , ,8 6,4 5,7 76,6 0, , ,4 78, , ,2 6,5 5,8 75,9 0,00 5,72 1, , ,5 6,6 5,7 73, ,00 0, , ,0 72, , ,6 72, , ,5 74, , ,5 74, , ,5 76, , ,3 6,6 6,0 75,9 0,01 5,72 1, , ,5 77, , ,5 80,0 0,01

98 Liite / Bilaga 7.3 Datum Temp Färg FTU ph ms/m KMnO4 Al Fe Mn NH4 NO3 N P , ,5 81, , ,5 81, , ,7 75, , ,7 75, , ,6 77, , ,8 6,6 6,0 77,8 0,00 7,04 1,60 0, , ,9 6,7 6,0 77, , ,0 6,7 6,0 76, , ,9 6,6 5,9 74,1 0, , ,5 78,3 0, , ,4 6,6 6,1 78, , ,9 6,6 6,0 77, , ,7 73,0 0, , ,7 72,0 0, , ,6 74, , ,6 73, , ,6 73, , ,5 73, , ,4 6,6 5,8 74,9 0,00 6,60 1, , ,7 6,5 5,8 75, , ,6 6,6 5,8 73,5 0, , ,2 6,6 5,7 75, , ,6 6,5 5,9 75,3 0, , ,5 73, , ,4 74, , ,8 6,5 5,9 77,2 0,05 7,04 1, , ,4 6,4 6,2 79, , , ,9 6,3 6,3 91,8 0, , ,6 6, , ,9 6,3 5,7 90,4 0, , ,1 6,4 5,5 87, , ,2 6,5 5, , ,5 77, , , , ,5 77, , ,6 77, , ,5 77,6 0, , ,6 78, , ,6 77, , , , ,6 72, , ,5 70, , , ,7 71 0, , ,6 71, ,6 75 0, ,6 73, ,6 73, , ,6 75,7 0, , ,6 73, , ,2 6,5 5,4 73, , ,6 5,4 72, , ,5 73, , ,5 74, , , , ,5 74, , ,5 74,9 0, , ,4 70, , ,5 70,3 0, ,5 71, , ,2 6,5 5,7 71, , ,1 6,5 5,7 72, , ,5 72, ,5 72, , ,4 71, , ,4 71, , ,5 69, , ,4 6,5 5,8 69,9 0,06 6,16 1, , ,7 6,5 5,7 67, , , ,9 6,5 5,7 68,7 0, , ,4 6,5 5,6 67, , ,6 6,5 5,8 64, , ,5 66, ,3 81, , ,3 79, , ,4 81, , ,4 80,2 0, , ,4 79, , ,6 78 0,04

99 Liite / Bilaga 7.4 Datum Temp Färg FTU ph ms/m KMnO4 Al Fe Mn NH4 NO3 N P , ,5 76, , ,6 6,5 5,5 75, , ,2 6,4 5,5 71,6 0,03 6,16 1, , ,8 6,5 5,5 68, , , ,3 6,5 5, , ,1 6,6 5,6 67, , ,3 6,6 5,6 68, , ,6 74, ,6 72, , ,7 6,6 5,6 65,5 0 5,72 1, , ,5 6,5 5,6 67, , , ,6 6,5 5,6 65, , ,4 6,6 6,2 67, , ,3 6,6 5,6 68, , , ,6 71, , ,6 6,6 5,5 67, , ,5 6,6 5,5 68, , , ,6 6,6 5,5 65, , ,1 6,6 5,6 67, , ,8 6,6 5,5 65, , ,7 6,6 5, , ,9 6,6 5,4 70, ,8 6,6 5,4 63 0,01 5,28 1, , ,5 69, , ,7 67, , ,6 66, , ,8 6,6 5,4 63, , ,6 64, ,4 66, ,4 95 6,7 66,3 0, ,3 90 3,4 6,7 5,6 67, ,1 90 3,5 6,7 5,5 66,9 0, ,7 64 0, ,9 80 6, ,6 90 6,7 64, ,5 85 6,7 63, ,7 95 6,7 63,7 0, ,9 95 6,7 63, ,7 63, ,2 90 6, , ,7 5,7 64 0, ,1 75 2,7 6,7 5,6 63, ,3 80 6, ,3 80 6,7 64, ,2 75 6,6 66, ,4 75 6,6 66, ,7 95 6,6 62, ,2 95 6,7 62,4 0, ,8 95 6,7 62, ,8 95 6,7 62, ,1 90 2,8 6,7 5,9 62, ,8 90 2,8 6,7 5,8 61,8 0, ,1 85 6,7 63, ,5 90 6,7 63,7 0, ,7 62, ,3 90 6,7 61, ,4 92 6,7 59, ,7 92 6,7 59,6 0, ,2 90 6,6 60, ,7 90 6,7 60,1 0, , ,4 6,5 7,8 60, , ,3 6,3 10,4 62,4 0, ,1 90 6, ,1 90 6, ,9 95 6,2 67,2 0, , ,2 70, , ,3 69,1 0, , ,3 67,2 0, , ,5 66,8 0, , ,4 65,3 0, ,4 90 3,9 6,3 8,2 65, , ,3 6,3 8 66,2 0, , ,7 6,2 8,8 63,3 0, , ,5 6,1 10,6 67,4 0, ,2 5,9 10,8 80,2 0, , ,5 6 9,5 79,5 0, , ,1 81, ,2 77,4

100 Liite / Bilaga 7.5 Datum Temp Färg FTU ph ms/m KMnO4 Al Fe Mn NH4 NO3 N P , ,2 6,2 8,4 71,1 0,22 8,8 2, , ,6 6,2 7, , , ,5 6,2 7,9 78,6 0, , ,4 6,3 7,8 77, , ,4 75, , , , ,2 80, , ,3 79, , ,3 84, , ,3 83,1 0, , ,1 86, , ,6 6,3 7,3 84,2 0, ,8 6, , ,4 6,5 6,7 86, , ,4 6,4 6,6 79,8 0,14 8,36 2, , ,7 6,4 6,8 79, , , ,4 6,7 74,1 0, , ,9 6,4 7,5 74, , ,4 7,7 72,6 0, , ,3 72, , ,4 73,8 0, , ,5 6,4 6,8 70,9 0,13 8,36 2, , ,7 6,4 6,6 69, , , ,3 6,4 7,5 68,3 0, , ,1 6,3 7,5 69, , ,5 69, , ,4 72, , ,4 72, , ,1 6,4 6,7 72,4 0,09 7,48 1, , ,8 6,4 6,6 71, , ,0 6,3 6,6 72,5 0, , ,0 6,2 8,0 70,0 0, , ,9 6,0 10,2 70,3 0, , ,1 5,8 9,5 79,9 0, , ,0 80, , ,1 6,1 7,7 78,9 0,18 8,80 2, , ,8 6,0 8,9 77, , ,2 5,8 8,0 86,6 0, , ,7 5,8 8,2 91, , ,1 5,9 8,1 86,1 0, , ,9 88, , ,0 91,3 0, , ,3 5,8 8,8 86,6 0,35 11,90 2, , ,4 5,8 7,9 102, , ,0 91, , ,0 94, , ,3 5,7 7,6 99, , , ,8 95, , ,8 104, , ,9 5,8 7,5 96, ,23 13,60 3, , ,1 5,8 7,1 96,6 min 0,7 75,0 2,1 5,7 5,4 59,6 28,0 525,0 49,0 0,0 5,3 1,2 0,0 medel 8,2 119,0 4,6 6,4 6,4 75,0 92,8 920,6 92,0 0,1 7,7 1,8 0,1 max 21,4 210,0 13,3 6,8 10,8 104,6 364,0 2606,0 222,0 0,9 13,6 3,7 0,1 st

101 Liite / Bilaga 8 Jokien ja Luodonjärven ainevirtaamat vuonna Päivä Virtaama Pitoisuus Ainevirtaama 3 kk ka Fosfori Typpi Fosfori Typpi m 3 /s µg/l µg/l kg/päivä kg/päivä Kovjoki/ Kovjoki å I - III 1, ,0 144 IV - VI 3, ,3 394 VII - IX 1, ,6 151 X - XII 4, , , ,6 291 Purmonjoki/ Purmo å I - III 3, ,7 454 IV - VI 11, , VII - IX 4, ,5 426 X - XII 12, , , ,4 821 Ähtävänjoki/ Esse å I - III 19, , IV - VI 16, , VII - IX 11, , X - XII 19, , , , Kruunupyynjoki/ Kronoby å I - III 3, ,8 310 IV - VI 10, , VII - IX 3, ,1 451 X - XII 11, , , ,2 785 Hästgrundet I - III 6, ,4 627 IV - VI 12, ,7 986 VII - IX 3, ,1 261 X - XII 26, , , ,5 968 Gertrud I - III 8, ,9 658 IV - VI 26, , VII - IX 0, ,0 0 X - XII 17, , , , I - III 7, ,4 642 IV - VI 8, ,8 734 VII - IX 2, ,2 145 X - XII 2, , , , Vuosi/ År 2013 Virtaama Fosfori Typpi Fosfori Typpi m 3 /s kg/päivä kg/päivä t/vuosi t/vuosi Kovjoki/ Kovjoki å 2,6 16,6 290,7 6,1 106 Purmonjoki/ Purmo å 7,8 41,4 821,4 15,1 300 Ähtävänjoki/ Esse å 16,8 40, ,4 14,8 447 Kruunupyynjoki/ Kronoby å 7,1 43,2 785,3 15,8 287 Yhteensä/ Totalt 34,2 141,7 3122,8 51, Hästgrundet 12,2 45,5 968,4 16,6 353 Gertrud 12,9 39, ,8 14,5 373 Kalatie 5,2 14,3 420,7 5,2 154 Yhteensä/ Totalt 30,3 99, ,3 880 Järveen jää 3,9 42, ,4 259

102 Liite / Bilaga 9 Luodon-Öjanjärven uimavesituloksia vuodelta Badvattenanalyser från Larsmo-Öjasjön år Sosiaali- ja terveysvirasto, Pietarsaari/ Social- och hälsovårdsverket, Jakobstad Uimaranta/ Lämpötila E. coli Enterococer Vedenlaatu Sinilevät päivä Temperatur Vatten- Blågröna- Badstrand/ kvalit alger dag C MPN/ 100 ml cfu/ 100 ml Laatuvaatimus/ Kvalitetskrav < 500 < 200 Annäsgrundet, Eugmo ,9 4 < 1 est erinomainen/ utmärkt ei/ nej , erinomainen/ utmärkt ei/ nej ,4 4 1 erinomainen/ utmärkt kyllä/ ja Assarskär, Luoto/ Larsmo ,1 1 2 erinomainen/ utmärkt ei/ nej , erinomainen/ utmärkt ei/ nej , erinomainen/ utmärkt ei/ nej Fagernäs, Luoto/ Lasmo ,6 5 4 erinomainen/ utmärkt ei/ nej , erinomainen/ utmärkt ei/ nej ,0 8 1 erinomainen/ utmärkt kyllä/ ja Svennas Minne, Luoto/ Larsmo ,0 8 1 erinomainen/ utmärkt ei/ nej , erinomainen/ utmärkt ei/ nej ,5 27 < 1 est erinomainen/ utmärkt ei/ nej Vikarholmen, Luoto/ Larsmo , erinomainen/ utmärkt ei/ nej , erinomainen/ utmärkt ei/ nej , erinomainen/ utmärkt kyllä/ ja Kokkolan ympäristötervydenhuolto ja lääkintähuolto Uimaranta/ Lämpötila E. coli Enterococer Vedenlaaatu Sinilevät päivä Temperatur Vatten- Blågröna- Badstrand/ kvalit alger dag C MPN/ 100 ml cfu/ 100 ml Laatuvaatimus/ Kvalitetskrav < < 400 Laajalahti/ Bredviken, Kokkola/Karleby , hyvä/ bra ei/ nej ,6 3 5 hyvä/ bra ei/ nej ,8 4 7 hyvä/ bra ei/ nej ,9 8 6 hyvä/ bra ei/ nej Pietarsaari/Jakobstad: Vesi täyttää tutkimushetkellä Sosiaali- ja terveysministeriön asetuksen 354/2008 vaatimukset./ Vattnet uppfyller vid tidpunkten för undersökningen de krav som ställs på badvatten enligt Socialoch hälsovårdsministeriets förordning nr 354/2008. Kokkola/ Karleby: Vesi täyttää tutkimushetkellä Sosiaali- ja terveysministeriön asetuksen 177/2008 vaatimukset./ Vattnet uppfyller vid tidpunkten för undersökningen de krav som ställs på badvatten enligt Socialoch hälsovårdsministeriets förordning nr 177/2008.

103 Liite / Bilaga 10 Kokkolan edustan merialueen pohjaeläintarkkailun tulokset vuonna Yksilömäärät / m 2. Paikan nimi C D H J L Seulakoko [mm] 1+0,5 1+0,5 1+0,5 1+0,5 1+0,5 Pohjatyyppi lieju lieju lieju lieju hiesu lieju Näytteenottoaika Syvyys, m 16,9 15,2 8,6 5,3 6,6 Näytteiden lukumäärä Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Ryhmä ja laji yks/m² yks/m² yks/m² yks/m² yks/m² Turbellaria 8 Cyanophthalma obscura Nematoda 8 8 Marenzelleria 24 Tubificidae Limnodrilus Limnodrilus hoffmeisteri 81 Potamothrix hammoniensis Aulodrilus pluriseta Piscicola geometra 8 Cladocera 57 Ostracoda Copepoda Procladius Potthastia longimanus 8 Orthocladiinae 16 Chironomini 8 Chironomus semireductus t Cryptochironomus 8 49 Harnischia 16 Microchironomus 154 Polypedilum nubeculosum 57 Stictochironomus 16 Tanytarsini 24 Tanytarsus 130 Summa Lajiluku Biomassa g/m 2. Paikan nimi C D H J L Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Ryhmä ja laji g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² Turbellaria 0,002 Cyanophthalma obscura 0,007 0,037 0,01 Nematoda 0,001 0,001 Marenzelleria 0,241 Oligochaeta 5,223 1,329 4,807 1,963 0,152 Piscicola geometra 0,013 Cladocera 0,004 Ostracoda 0,01 0,047 0,05 0,03 0,098 Copepoda 0,003 0,002 0,002 0,003 0,003 Procladius 0,02 0,005 0,327 0,071 0,028 Potthastia longimanus 0,02 Orthocladiinae 0,002 Chironomini 0,027 0,051 0,005 Chironomus semireductus t. 13,78 3,923 Polypedilum nubeculosum 0,065 Stictochironomus 0,125 Tanytarsini 0,014 Summa 5,256 1,391 19,198 6,105 0,55

104 Liite / Bilaga 11 1(1) MENETELMÄLIITE Luodonjärven merialueen tarkkailu 2013 Akkreditointi Määritysraja Analyysi Yksikkö Menetelmä Mittausepävarmuus Al (FAAS) * mg/l SFS-EN ISO ,2 12 % Al (GAAS) * µg/l SFS-EN ISO % * 0,01mmol/l(0,02-0,1mmol/l) Alkaliniteetti mmol/l O-Y-3 0,02 12%(>0,1mmol/l) Asiditeetti * mmol/l SFS 3005:1981 0,02 10 % Enterokokit (36 C 2 vrk) kpl/100 ml SFS-EN ISO :2000 E. coli pmy/100 ml SFS 3016:2011 Fe (AAS) * µg/l SFS % * 7µg/l(10-50µg/l) Fe (AQ) µg/l O-Y %(>50µg/l) * 0,2mg/l (0,2-2mg/l) Happi mg/l SFS-EN 25813:1993 0,2 10 %(>2mg/l) * 0,5mg/l(1-3mg/l) Kiintoaine mg/l SFS-EN 872: %(>3mg/l) Klorofylli-A * µg/l SFS 5772: % Kok. N * µg/l O-Y % * 1,5µg/l(3-10µg/l) Kok. P µg/l O-Y %(>10µg/l) * 3µg/l (5-30µg/l) NH4-N µg/l O-Y %(>30µg/l) NO2,3-N (FIA) * µg/l O-Y % Mn (FAAS) * µg/l SFS 3048: % * 3 µg/l (5-20 µg/l) Mn (GAAS) µg/l SFS-EN ISO % (>20 µg/l) ph * SFS-EN ISO 10523:2012 0,2 * 1,5µg/l(2-10µg/l) PO4-P µg/l O-Y %(>10µg/l) Saliniteetti ppt * 0,2FTU(0,25-1FTU) Sameus FTU SFS-EN ISO 7027:2000 0,25 20 %(>1FTU) Sulfaatti (IC) * mg/l SFS-EN ,1 0,1mg/l(0,1-1mg/l) 10 %(>1mg/l) * 0,2mS/m(0,5-4mS/m) Sähkönjohtavuus ms/m SFS-EN ,5 5 %(>4mS/m) * 0,4mg/l(1-4mg/l) TOC mg/l SFS-EN 1484: %(>4mg/l) * 5mgPt/l(5-40mgPt/l) Väri komp. mg Pt/l SFS-EN ISO 7887: mgPt/l (>40mgPt/l) Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI